Kollektivavtalens dilemma- Vilket kollektivavtal skall tillämpas om det finns två konkurrerande kollektivavtal som reglerar samma arbete?

Kollektivavtalens dilemma- Vilket kollektivavtal skall tillämpas om det finns två konkurrerande kollektivavtal som reglerar samma arbete? Alexandra Engström Kandidatuppsats i arbetsrätt kurs: HARH16 Ht 16 Handledare: Annamaria Westregård

Innehållsförteckning 1.Inledning..5 1.1 Bakgrund och ämne..5 1.2 Syfte och frågeställning...6 1.3 Avgränsning..6 1.4 Metod och material...7 1.5 Disposition...9 2. Gränsdragning..11 2.1 De fackliga organisationernas uppdelningen av arbetsmarknaden.....11 2.2 Fackförbundens rätt att teckna kollektivavtal..........12 2.3 Allmänna gränsdragningsprinciper.....13 2.4 Gränsdragningsprincipernas praktiska tillämpning....15 2.5 Gränsdragningstvister inom och mellan fackförbunden............16 2.6 Fackförbundens hanteringa av gränsdragningstvister..17 3. Kollektivavtal...19 3.1 Kollektivavtal allmänt..19 3.2 Kollektivavtalets särdrag..20 3.3. Hängavtal.23 4. Konkurrerande kollektivavtal.24 4.1 Förhållandet mellan olika kollektivavtal..25 4.2 Konkurrens mellan kollektivavtal...25 4.3 Konkurrens mellan kollektivavtal till följd av ändrade 26 kollektivavtalsrelationer 4.4 Konkurrens mellan kollektivavtal till följd av att arbetet förändras.....32 5. Slutsats och analys.39 Källförteckning..44 1

Sammanfattning Uppsatsen presenterar de två vanligaste fallen av konkurrerande kollektivavtal. I avsaknad av lag har fråga om konkurrerande kollektivavtal främst reglerats genom rättspraxis. Uppsatsen presenterar hur gränsdragningsavtal tillsammans med prejudicerande domar till viss del har skapat en förutsägbarhet inom rättsområdet konkurrerande kollektivavtal. Det uppstår frekvent frågor om konkurrerande kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Exempelvis då en arbetsgivare sluter ytterligare ett kollektivavtal och bägge kollektivavtalen gör anspråk på att tillämpas för samma arbete. Eller om en arbetsgivare är bunden av flera kollektivavtal och ett arbete förändras. Ska arbetsgivaren tillämpa exempelvis arbetar eller tjänstemannaavtalet på det förändrade arbetet? Uppsatsen behandlar kollektivavtalets anställningsvillkor och obligatoriska villkor samt hur dessa förhåller sig till varandra. Uppsatsen redogör också för bindningsmekanismerna i 26 MBL vilka är centrala för de prejudicerande domarna inom rättsområdet konkurrerande kollektivavtal. De fackliga förbunden har med hjälp av gränsdragningsprinciper och arbetsdomstolens rättspraxis utarbetat egna lösningar för hur gränsdragningen mellan förbund, inom förbund och mellan kollektivavtal bör utformas. Exempelvis genom gränsdragningsavtal varigenom kollektivavtalens gränser gentemot varandra regleras. Gränsdragningsavtalen möjliggör för parterna att själva reglera frågan om vilket kollektivavtal som skall tillämpas, innan frågan har blivit föremål för tvist. Det finns inte någon lag som reglerar gränsdragningen mellan eller inom de fackliga organisationerna. Det intressanta med gränsdragningsavtal är att arbetsgivaren inte är part. Fast gränsdragningsavtalet om ett sådant finns, kan ha en direkt påverkan i form av bevisning under pågående tvist om konkurerrande kollektivavtal. Gränsdragningsavtalet kan även ha en indirekt påverkan för arbetsgivaren då parterna i gränsdragningsavtalet kan åberopa det gentemot varandra. Nyckelord: Kollektivavtal, konkurrerande kollektivavtal, gränsdragningsavtal, gränsdragningsöverenskommelse, gränsdragningstvister, hängavtal 2

Abstract The essay presents the two most common cases of competing collective agreements. In the absence of law, the legal field of competing collective agreements is primarily regulated through case law. The essay presents how boundary agreement together with precedents produced by the labour court, to some extent has created a predictability in the legal field of competing collective agreement. There are frequently questions beeing raised regarding competing collective agreements, on the Swedish labor market. For example, when an employer is bound by a collective agreement and he then closes another collective agreements, both agreements claiming to be applied for the same job. Or, if an employer is bound by two collective agreements and a job changes. Is the employer bound to apply the white or blue collar collective agreements on the job at hand? The essay addresses how the collective employment conditions and contractual conditions relates to each other. The paper also describes the binding mechanisms of 26 MBL which are central to the labour courts precedent in the legal field of competing collective agreements. The trade unions has by using demarcation principles and precedence from the labor court developed their own solutions as to how the boundary between the unions, within the unions and between the collective bargaining agreement should be addressed. For example, through demarcation agreements where boundaries between white or blue collar collective agreements has been regulated. Boundary agreements has also given the unions an opportunity to settle the question of which collective agreement is applicable, before the issue has been the subject of a dispute. There is no law regulating the demarcation between or within the unions. The interesting fact about the demarcation agreement is that the employer is not a party. But demarcation agreement, if available, can have a direct impact on the employer in the form of evidence in an ongoing dispute regarding competing collective agreement. Demarcation Agreements may also have an indirect impact on the employer as parties in the demarcation agreement can invoke the agreement against each other. Keyword: Collective agreements, competing collective agreements, demarcation agreements, demarcation to agreement, demarcation disputes, contingent agreement 3

Förkortningar AD Arbetsdomstolen LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LO Landsorganisationen i Sverige MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Metall Svenska Metallindustriarbetareförbundet Prop Proposition SAC Sveriges Arbetares Centralorganisation Saco Sveriges akademikers centralorganisation SAF Svenska arbetsgivareföreningen Sif Svenska Industritjänstemannaförbundet SEKO Service- och kommunikationsfacket ST Statstjänstemannaförbundet TCO Tjänstemännens centralorganisation 4

1.Inledning Nedan följer uppsatsens inledande kapitel innehållande bakgrund, ämne, syfte och frågeställning följt av metod, avgränsning och disposition. Kapitlet ämnar skapa en uppfattning om problematiken kring två konkurrerande kollektivavtal, samt väcka läsarens intresse. Under syfte och frågeställningar presenteras bland annat uppsatsen två huvudsakliga frågeställningar. Därefter följer valet av metodik samt en redogörelse för hur uppsatsen avgränsats. Sist följer uppsatsens disposition vilken redogör för hur de olika kapitlen delats upp och vad respektive kapitel redogör för. 1.1 Bakgrund och ämne Uppsatsen behandlar frågor om konkurrerande kollektivavtal. Kollektivavtal kan konkurrera med varandra på flera sätt, men uppsatsen behandlar den huvudsakliga problematiken vilken kan uppstå på två sätt. Kollektivavtal kan konkurrera med varandra genom att två avtal reglerar samma arbetet. Typfallet är då en arbetsgivare redan är bunden av ett kollektivavtal, och sluter ytterligare ett kollektivavtal, som även det gör anspråk att tillämpas på arbetet ifråga. Situationen uppstår då arbetsgivaren redan är bunden av ett kollektivavtal men väljer att teckna ett hängavtal, oftast efter hot om strejk. Den andra situationen avseende konkurrerande kollektivavtal uppstår när en arbetsgivare är bunden av två kollektivavtal och ett arbete förändras. Förändringen sker generellt sett genom en omorganisation varpå arbetet förändrats och det nya arbetet faller in under flera tillämpliga kollektivavtal, såsom ett arbetaravtal och ett tjänstemannaavtal eller ett tjänstemannaavtal och ett akademikeravtal. I de fall konflikt uppstår, kan skadestånd bli påföljden för arbetsgivaren, om arbetsgivaren inte tillämpar kollektivavtalen korrekt. Arbetsgivaren kan genom att tillämpa fel kollektivavtal göra sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Konflikter mellan fackförbund, kan i fallet konkurrerande kollektivavtal ha sin grund i gränsdragningskonflikter mellan de fackligaförbunden. Konflikter avseende konkurrerande kollektivavtal går ofta ut över arbetsgivaren som har kollektivavtal med bägge förbunden, men inte är part i förbundens gränsdragningsavtal. 5

1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur konkurrerande kollektivavtal behandlats av lagstiftaren, förarbeten, genom rättspraxis samt i doktrin. Uppsatsen ämnar ta reda på hur arbetsmarknaden är uppdelad mellan de olika fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna och hur gränsdragningen inverkar på konkurrensen mellan kollektivavtalen. Följande frågeställningar är centrala för uppsatsen: 1. Vilket kollektivavtal skall tillämpas om det finns två konkurrerande kollektivavtal som reglerar samma arbete? 2. Vilket kollektivavtal skall tillämpas om arbetet förändras och två redan existerande kollektivavtal på arbetsplatsen är tillämpliga? För att kunna besvara frågeställningarna måste även frågan om hur kollektivavtalets anställningsvillkor och obligatoriska villkor förhåller sig till varandra klargöras. 1.3 Avgränsning Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den svenska kollektivavtalsrätten. Uppsatsen ämnar behandla frågor rörande kollektivavtal inom den privata arbetsmarknaden. Uppsatsen ämnar inte behandla frågor rörande oorganiserade arbetstagares rättigheter eller eventuella skyldigheter genom kollektivavtal. Avseende uppsatsens andra frågeställning, är denna inte aktuell inom den offentliga sektorn då skilda kollektivavtal för tjänstemän och arbetare inte 1 existerar inom denna sektor. Offentlig sektor, statliga och kommunala kollektivavtal samt trossamfund och kooperativa företag kommer inte att behandlas. Bemanningsföretagen och dess inverkan kommer inte att beröras i denna uppsats trots att dessa hade kunnat tillföra en intressant aspekt. Internationella aspekter och internationaliseringen däri inräknat sjöfart och flyg kommer inte beröras. Gemensamma avtal för arbetare och tjänstemän så kallade medarbetaravtal kommer inte att behandlas. Kollektivavtalets efterverkan och fjärrverkan kommer inte att behandlas. Uppsatsen tar enbart upp de fall där det föreligger två konkurrerande kollektivavtal och inte fler. 1 Statstjänstemannalagen (SFS 1965:274) upphävdes genom lag (1994:260) om offentlig anställning 6

1.4 Metod och material I denna uppsats behandlas frågor om kollektivavtal och hur rättsläget skall bedömas om kollektivavtal konkurrerar med varandra. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i traditionell juridisk metod, så kallad rättsdogmatisk metod. Inom den rättsdogmatiska metoden värderas de olika rättskällorna utifrån sin dignitet där grundlagen följt av lag står överst. till uppgift att fastställa gällande rätt 3 2 Metoden har genom att å ena sidan beskriva gällande rätt och å andra sidan att systematisera denna. Den rättsdogmatiska metoden inriktar sig inte på att lösa 4 ett specifikt problem utan att nå resultat som har en mer generell räckvidd. För att utreda de gällande rättsreglerna som är tillämpliga inom kollektivavtalsrätten kommer dessa att 5 definieras, De lege lata. Lagen är den rättskälla som arbetsgivaren, facket och domstolarna måste förhålla sig främst till för att ta reda på vad som faller inom lagens ramar. För att finna svaren på hur lagstiftaren har tänkt i samband med stiftandet av en grundlag eller lag måste man gå till rättskällan förarbetena. Förarbeten är ett samlingsnamn på exempelvis utredning, proposition och betänkande. Förarbeten tillmäts en stor betydelse i svensk rätt. 6 Förarbetena inom den svenska rätten är generellt sett väldigt utförliga, då lagen ofta är kortfattad fyller förarbetena ut eventuella frågetecken som kan uppstå om hur lagen ska förstås och tolkas. En särskild tyngd brukar tillmätas den som författat förarbetena om denne är särskilt tongivande och 7 kunnig inom rättsområdet. Rättspraxis vilken inte är bindande men vägledande kommer att utgå från de rättsfall som kommit att tillskrivas som prejudikat inom området. Prejudikaten visar hur rätten i vissa specifika fall ska tolkas. Rättspraxis kompletterar lagtexten och det övriga rättslig materialet. 8 Prejudikaten anses för den rättsliga argumentationens skull bindande. Som Samuelsson och Melander skriver kan det finnas principiella ställningstaganden från domstolen att beakta i 9 juristens argumentativa verksamhet. På arbetsrättens område finns två instanser, tingsrätten 2 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 2014 s. 31. 3 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2015 s.43. 4 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2015 s.43. 5 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2014 s. 203-204. 6 Samuelsson och Melander, Tolkning och tillämpning, 2010 s. 42. 7 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2014. s.149. 8 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2014. 165.ff 9 Samuelsson, Joel och Melander, Jan, Tolkning och tillämpning, 2010 s. 168. Se även metod PM, Alexandra Engström 2016 7

och arbetsdomstolen (AD). I denna uppsats kommer endast AD:s domar att behandlas, då frågor om kollektivavtal endast förs i denna instans. AD:s rättspraxis vilken är vägledande på kollektivavtalsrättens område kommer i denna uppsats att behandlas utifrån hela AD:s prejudicerande dom, vilka kommer presenteras genom en kortare översikt om vad målet behandlade, domskälen samt extra intressanta sakomständigheter. 10 Domarna som presenteras i uppsatsen har hämtats via rättsbanken efter hänvinsningar funna i doktrin. En databassökning i InfoTorgs rättsbank på sökorden kollektivavtal, konkurrerande kollektivavtal, 26 MBL, gränsdragningsavtal och gränsdragningstvister har också genomförts för att kontrollera samtliga domar på området. Rättskällan doktrin är ett samlingsnamn för alla de avhandlingar, festskrifter, vetenskaplig litteratur, tidskrifter och lagkommentarer, böcker som behandlar rättsvetenskap. Doktrinen är inte en bindande rättskälla men kan tillmätas betydelse av såväl jurister som domstolar. Materialet som går att finna inom doktrinen är ett hjälpmedel för den som söker information om rättsvetenskap och bidrar med en förenkling av rättsläget. Det bör beaktas att en författare genom sin skrift, kan försöka leda läsaren i en viss riktning och alstret kan vara skrivet i ett specifikt syfte. Detta bör alltid beaktas i samband med källhantering av doktrin. 11 Uppsatsen förhåller sig därmed kritisk till skriva texter och material vägs mot varandra för att säkerställa en objektiv text. Avtal räknas normalt inte till de svenska rättskällorna. Kollektivavtalen har dock en generell verkan och är en betydelsefull rättskälla på arbetsrättens område. Kollektivavtal kan tecknas skriftligen mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation eller en enskild arbetsgivare och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtalet innehåller anställningsvillkor vilka binder den anställde och arbetsgivaren samt obligatoriska villkor vilka binder arbetsgivaren och fackförbundet. Kollektivavtalet binder inom sitt tillämpningsområde alla medlemmarna i den fackliga organisationen. Parterna förbinder sig att inte ingå avtal som kan strida mot kollektivavtalet vilket innebär att kollektivavtalet för den facklige medlemmen har en verkan av tvingande lag. Kollektivavtalen kommer att behandlas ingående då uppsatsen tar 10 Samuelsson och Melander, Tolkning och tillämpning, 2010 s. 168 ff 11 Samuelsson och Melander, Tolkning och tillämpning, 2010 s. 48-50. 8

sin utgångspunkt i hur tvist vid konkurrerande kollektivavtal behandlas. 12 I början på varje kollektivavtal anges kollektivavtalets avgränsning. Parterna begränsar således kollektivavtalets tillämpningsområde vilket medför att kollektivavtalet som rättskälla endast kan tillmätas betydelse inom sitt tillämpningsområde. Rättskällan kollektivavtal är en av de viktigaste rättskällorna för denna uppsats då problematiken som uppsatsen behandlar har sin utgångspunkt i dess utformning. Även gränsdragningsavtal vilka tecknas mellan fackförbund, har en betydelse för denna uppsats, då de avgränsar olika kollektivavtal genemot varandra. Gränsdragningsavtal kan även användas som bevisning i tvister rörande konkurrerande kollektivavtal. Gränsdragningsavtal utgör tillsammans med kollektivavtal ett underlag för parternas viljeförklaringar och parternas tilltänkta fördelning mellan avtalsområden och arbeten. Det finns mycket skrivet om kollektivavtal, men inte lika mycket om konkurrensen mellan kollektivavtal. I boken Kollektivavtalsrätten av Mikael Hansson finner man en djupdykning inom området, Reinhold Fahlbeck har skrivit om problematiken i Praktiskt arbetsrätt samt en artikel benämnd En fråga rörande dubbla kollektivavtal enligt svensk rätt, denna återfinns i festskrift till Åke Modéen. Folke Schmidt behandlar frågan i boken Facklig arbetsrätt. I Bergqvist, Lunning och Toijers lagkommentar till medbestämmandelagen återfinns information om konkurrerande kollektivavtal. I varje bok om svensk arbetsrätt (Glavå, Adlercreutz, Andersson, Edström och Zanderin) återfinns det någon eller några sidor om konkurrerande kollektivavtal, men dessa böcker presenterar endast en liten del av den informationen som går att finna om konkurrerande kollektivavtal. Fackförbundet LO används som exempel i stor utsträckning och underlag från LO:s årsredovisning och stadgar presenteras i uppsatsen. Skrifter från TCO och Saco tillämpas inte i lika hög grad vilket beror på att dessa förbund inte presenterat information relevant för uppsatsen i sina organisationsplaner, årsredovisningar samt stadgar i samma utsträckning som LO. 1.5 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel. Det inledande kapitlet innehåller inledning och bakgrund och är ämnat att ge läsaren en inblick i hur problematiken kan se ut i praktiken och väcka läsarens intresse. Bakgrunden syftar också till att ge en förståelse för varför ämnet är 12 Samuelsson och Melander, Tolkning och tillämpning, 2010 s. 47. Se även metod PM, Alexandra Engström 2016 9

av intresse för vidare studier. Därefter följer uppsatsen syfte och rättsfråga. Metodiken presenteras i det inledande kapitlet, i samma avsnitt följer en redovisning av det material som valts ut. Rättsmaterialet inleds med en allmän översikt av uppdelningen av den svenska arbetsmarknaden samt information om hur kollektivavtal tecknas av arbetsmarknadens parter. Därefter följer ett stycke om gränsdragning och gränsdragningstvister. I slutet av kapitel två följer en kortare sammanfattning av kapitlet. I det tredje kapitlet behandlas allmän information om kollektivavtal samt kollektivavtalets särdrag. Därefter följer en genomgång av hängavtal samt en sammanfattning av kapitlet. Det fjärde kapitlet behandlar förhållandet mellan olika kollektivavtal samt konkurrens mellan kollektivavtal. Konkurrensen mellan kollektivavtal delas upp i två avsnitt. Ett om konkurrens mellan kollektivavtal till följd av ändrade kollektivavtalsrelationer och ett om konkurrens mellan kollektivavtal till följd av att arbetet förändras och efter varje del följer en sammanfattning. Kapitel fem innehåller uppsatsens analys och slutsatser. Slutligen följer källförteckningen. 10

2. Gränsdragning För att förstå hur kollektivavtalen förhåller sig till varandra måste man ha kännedom om hur arbetsmarknaden är uppdelad mellan de fackliga huvudorganisationerna. För att skapa förståelse för de olika nivåerna som kollektivavtalen samexisterar inom, följer ett stycke om rätten att teckna kollektivavtal. Därefter följer ett avsnitt om de gällande gränsdragningsprinciperna och hur principerna tillämpas av LO i praktiken. Avsnittet ämnar klargöra hur parterna genom gränsdragning delar upp exempelvis industrier, arbetsplatser och yrken på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen följer ett avsnitt om gränsdragningstvister och gränsdragningstvister i praktiken. Avsnittet ämnar förklara den rådande situationen på arbetsmarknaden och hur tvister behandlas inom fackförbunden. 2.1 De fackliga organisationernas uppdelningen av arbetsmarknaden Mellan de tre fackliga huvudorganisationerna Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) råder det en uppdelning av de verksamhetsområden och arbetsplatser som verkar på den svenska arbetsmarknaden. Det finns ingen lagstiftning som reglerar gränsdragning mellan de fackliga organisationerna. Det finns inte heller någon statlig myndighet som ansvarar för att fastställa organisationsområden. Inom varje huvudorganisation har man istället tagit fram en organisationsplan, i vilken fördelningen av arbetsmarknaden framgår. Arbetsmarknaden är vertikalt uppdelad, vilket innebär att varje sektor på arbetsmarknaden tillhör ett förbund. Tanken är att fackförbundet ensamt ska organisera alla arbetstagare 13 inom sin respektive sektor. Det finns även fackliga förbund som stå utanför huvudorganisationerna, såsom Sveriges arbetares centralorganisation ( SAC) syndikalisterna. Förbunden som står utanför har inte har varit med och delat upp arbetsmarknaden. Inom rättspraxis på området konkurrerande kollektivavtal förekommer främst fackförbunden SAC eller Svenska Industritjänstemannaförbundet ( Sif) 15 underförbund till LO, TCO eller Saco. 14 och något 13 Fahlbeck, Reinhold, Praktisk arbetsrätt 1994 s.58 ff 14 Sif var ett underförbund till TCO. 15 AD 1977 nr 14 och AD 1978 nr 111 11

2.2 Fackförbundens rätt att teckna kollektivavtal I Sverige tillämpas proportionell representation vilket innebär att fackförbunden enbart företräder och sluter kollektivavtal för sina medlemmar. 16 Kollektivavtal tecknas på tre nivåer 17 lokalnivå, riksnivå och på huvudavtalsnivå. Detta system kan jämföras med det offentligrättsliga regelsystemet vilket omfattas av en hierarki mellan lag, förordning och myndighetsföreskrifter. I det offentligrättsliga systemet går grundlag före lag och lag före förordning och den avgörande punkten är det konstitutionella värdet. Inom kollektivavtalsrätten finns ingen sådan hierarki. Fast de principer som används inom 18 kollektivavtalsrätten förespråkar densamma. Huvudavtal behandlar främst avtalsförsäkringar och förhandlingsordning. De tre förbunden på arbetstagarsidan är LO, TCO och Saco och på arbetsgivarsidan Svenskt näringsliv, Sveriges kommuner och landsting och arbetsgivarverket. 19 Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknas av de centrala organisationerna såsom unionen, ST, svensk handel och IF metall och dessa kallas för riksavtal. 20 Sist i hierarkin återfinns de lokala avtalen vilka ingås mellan parter på en lokal nivå, det vill säga det enskilda företaget och den fackliga klubben. De lokala avtalen reglerar arbetet på en bestämd arbetsplats. Dessa avtal följer normalt sett de ramar som följer av de 21 rikstäckande kollektivavtalet. Se avsnitt 3.2. Kollektivavtalet är ett av de viktigaste avtalen för att reglera anställningsvillkor i Sverige. Omkring 90 procent av alla anställda finns hos arbetsgivare anslutna till en arbetsgivarorganisation. Anslutningsgraden ger legitimitet till de träffade kollektivavtal. Det finns idag cirka 680 kollektivavtal om lön och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. 22 I formell mening kan sägas att det är arbetsgivarparten som avgör vilken arbetstagarorganisation som blir den som får sluta det för löner och allmänna anställningsvillkor bestämmande kollektivavtalet för visst företag eller för viss bransch. I realiteten är det självfallet en arbetstagarorganisations styrka och förmåga att långsiktigt hävda berörda arbetstagares intressen som fäller utslaget vid konkurrens mellan olika 16 Fahlbeck, En fråga rörande dubbla kollektivavtal enligt svensk rätt. 2007. s.162. 17 Lundberg m fl, Juridik. 2013. s. 349. 18 Hansson, Mikael, Kollektivavtalsrätten. 2010. s.70.f. 19 Glavå, Mats och Hansson,Mikael, Arbetsrätt. 2016. s. 168 ff. 20 http://www.mi.se/files/pdf-er/att_bestalla/arsrapporter/ar_15_uppdat.pdf s.35 hämtad 2016-11-23 21 http://xn--fackfrbund-icb.net/ hämtad 2016-11-14 22 http://www.mi.se/kollektivavtal-lagar/ hämtad 2016-11-14 12

organisationer... 23 Även om det är arbetsgivaren som sluter kollektivavtalen med de olika fackliga organisationerna kan detta ske under sådana omständigheter att arbetsgivaren inte har råd att säga nej. Om arbetsgivaren exempelvis redan är bunden av ett kollektivavtal men blir varslad om strejk av ett konkurrerande fackförbund och förbundet kräver att arbetsgivaren tecknar ett hängavtal. För det fall att arbetsgivaren då skriver under ytterligare ett kollektivavtal, uppstår en situation där arbetsgivaren är bunden av två kollektivavtal, trots 24 att intentionen inte funnits hos arbetsgivaren att självmant teckna avtalen. 2.3 Allmänna gränsdragningsprinciper Gränsdragningavtal förekommer mellan och inom de fackliga förbunden för att avgöra fördelningen av avtals och organisationsrätten. Gränsdragninsöverenskommelser kan delas in i gränsavtal, dubbelanslutningsavtal eller samarbetsavtal. 25 I mångt och mycket handlar det om samarbete mellan förbunden och hur förbunden genom att adressera gränsdragningen inom delar av arbetsmarknaden, eller mellan kollektivavtalen, föregriper problem som kan uppstå. Det finns idag fyra olika principer som tillämpas av de olika fackförbunden för att avgöra fördelningen av avtals och organisationsrätten på den svenska arbetsmarknaden. 1) Industriförbundsprincipen innebär att ett och samma fackförbund omsluter alla inom samma industri oavsett yrkesutbildning och sysselsättning. 26 En industri kan delas in i olika grenar och industriförbundsprincipen innebär att varje gren ska tillhöra samma förbund (vertikal organisationsprincip). Det är med andra ord en kombination av arbetsplatsens avgränsning och den verksamhet som bedrivs som avgör vilket förbund som får teckna avtal och organisera de anställda. Principen innebär att majoriteten av de anställda på en arbetsplats skall tillhöra det fackliga förbund som har kollektivavtal med arbetsgivaren. 27 Om det finns en mindre grupper inom en industri ska denna 28 ansluta sig till det förbund som representerar huvudstyrkan. 23 AD 1978 nr 111 24 AD 1978 nr 111 25 SOU 1988:49 s. 135. 26 Schmidt, Folke, Facklig arbetsrätt. 1997. s. 46. 27 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1994. s.60.f 28 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s.16 hämtad 2016-12-08 13

2) Yrkesförbundsprincipen utgår från den branschvisa förbundsindelningen. Principen bygger på att de anställda ska organiseras utifrån sin yrkerstillhörighet exempelvis byggnadsindustrin, målarförbundet och plåtslagareförbundet. Yrkesförbundsprincipen innebär att gränsen dras beroende på vilket yrke/arbete som utförs. Denna princip kan dock endast tillämpas på specifika arbeten såsom målare, elektriker där tjänsten normalt härrör från en renodlad entreprenad. 3) Ägarprincipen innebär att utgångspunkten ligger i vem som äger företaget/arbetsplatsen. Principen används bland annat av Service och kommunikationsfacket (SEKO) och Svenska Kommunalarbetareförbundet ( kommunal) och innebär att organisation på det offentliga området sker utifrån om verksamheten är offentlig eller kommunal. Kommunal har som huvudregel, att om 50 procent eller mer består av kommunalt aktieägande, då ska enligt förbundets 29 uppfattning Kommunal ha avtals och organisationstillhörighet. 4) Majoritetsprincipen utgår från att arbetstagare inom vissa yrkeskategorier organiseras inom det förbund som har flest medlemmar på företaget. 30 Principen går ut på att arbetstagare inom vissa yrkeskategorier organiseras inom det förbund som har flest 31 medlemmar på företaget. Industriförbundsprincipen och ägarprincipen står i kontrast till varandra. Om exempelvis staten äger flera industrier med en liknande verksamhet som en privat industri, då kan om ägarprincipen tillämpas fullt ut, två förbund ha avtal och organisationsrätt för samma verksamhet. 32 Eller i fallet privat och kommunal förskoleverksamhet kan exempelvis lärarförbundet anse att hela verksamhetsområdet faller inom deras avtals och organisationsrätt samtidigt som kommunal kan vara av samma uppfattning. Majoritetsprincipen står i kontrast till samtliga principer. Om de anställda väljer att gå med i ett fackförbund som inte har kollektivavtal på arbetsplatsen, skulle principen innebära att det 29 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s 19 hämtad 2016-12-12 30 Junesjö,Kurt, Arbete lokalt med kollektivavtal. 2008. s. 29. 31 Junesjö, Arbete lokalt med kollektivavtal. 2008. s. 29.f. 32 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s.19 hämtad 2016-12-08 14

är fackförbundet med flest medlemmar som ska inneha rätten att teckna kollektivavtal. 33 Konkurrerande kollektivavtal uppstår ofta genom att ett fackförbund tecknar kollektivavtal med en arbetsgivare inom ett annat fackförbunds organisationsområde, för vilket kollektivavtal redan finns. Alternativt kan problem uppstå inom samma fackliga organisation, då två underförbund anser sig utifrån ovan anförda principer inneha rätten att organisera de anställda på den specifika arbetsplatsen. Exempelvis om fallet avser en statlig industri. Både metall och kommunal kan då anse sig inneha organisationsrätten för arbetarna. Finns det även anställda tjänstemän som utför administrativt arbete kan unionen mena på att de ska organisera dessa. Med risk för att några arbetare kommer utföra tjänstemannabetonade arbetsuppgifter bör gränsdragningen mellan avtalen tydliggöras genom ett gränsdragningsavtal. 2.4 Gränsdragningsprincipernas praktiska tillämpning För att tydliggöra hur principerna kan tillämpas i praktiken följer ett stycke om hur LO internt tillämpar gränsdragningsprinciperna. Inom LO-förbundet tillämpas alla de fyra olika principerna. Industriförbundsprincipen innebär att arbetare inom en viss tillverkning, eller produktion organiseras inom samma LO-förbund oberoende av yrkesarbete. Industriförbundsprincipen används inom LO som huvudregel. Yrkesförbundsprincipen tillämpas efter industriförbundsprincipen, det vill säga om LO-förbunden inte kan komma överens om vilket förbund som ska organisera hela industrin då delas yrkeskategorierna upp och fördelas på olika förbund. Majoritetsprincipen vilken bygger på hur arbetarna valt att organisera sig innebär att om exempelvis majoriteten av de anställda är anslutna till metall då har metall rätt att organisera övriga på arbetsplatsen. Denna princip tillämpas undantagsvis inom LO. Ägarprincipen tillämpas i sista hand. Författaren och förbundsjuristen Kurt Junesjö 34 menar att...gränsdragning är ingen exakt vetenskap, utan man jämkar sig fram. Syftet med gränsdragningen är att arbetsgivaren inte ska kunna välja det billigaste avtalet och på så vis få ner lönerna samt att tydliggöra ordningen mellan LO-förbunden. 35 Gränsdragningen 33 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s. 18 ff hämtad 2016-12-09 34 Junesjö, Arbete lokalt med kollektivavtal. 2008. s. 29. 35 Junesjö, Arbete lokalt med kollektivavtal. 2008. s. 30. 15

medför också att endast ett förbund svarar för avtalsfrågor vid en arbetsplats. 36 Fahlbeck menar att Ofta är gränsdragningen mellan avtalsområden ganska slumpmässig. Den speglar 37 inte alltid generella och genomtänkta skillnader i arbetsuppgifter Figur 1.1 illustrerar olika kollektivavtal och hur gränsen mellan dem fluktuerar. Det går inte att dra en skarp gräns mellan avtalen då de är förhandlade var för sig, och inte gemensamt. De olika avtalen reglerar därmed till viss del samma arbeten och går in i varandras sfär. Genom att teckna gränsdragningsavtal kommer de fackliga förbunden överens om vart gränsen går mellan de olika kollektivavtalens tillämpningsområden. 38 Figur 1.1 Gränsdragning mellan kollektivavtal 2.5 Gränsdragningstvister inom och mellan fackförbunden Det kan uppstå tvister på arbetsmarknaden inom förbunden och mellan förbunden, avseende gränsdragningen mellan de olika kollektivavtalen. Dels kan ett arbetstagarförbund som inte är bundet av fredsplikt tillgripa stidsåtgärder mot en arbetsgivare, för att få till stånd ett kollektivavtal i konkurrens med ett annat förbund. 39 Fristående organisationer såsom exempelvis SAC vilar på en annan ideologisk grund än exempelvis LO och förbunden konkurrerar med varandra. De har djupgående motsättningar 40 och förhandlingslösningar är 36 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s.18 hämtad 2016-12-09 37 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1994. s. 97. 38 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1994. s..97. 39 Sou 1988:49 s. 136. 40 Sou 1988:49 s. 137 16

generellt sett uteslutna. Detta kan kopplas till de tvister som uppstår där rättsfrågan avser konkurrerande kollektivavtal. I de flesta fall har bolaget i fråga ursprungligen ett avtal med SAC, men tecknar ett nytt kollektivavtal eller ett hängavtal efter hot om stridsåtgärder, varpå konkurrenssituation uppstår. 41 Det kan även uppstå konkurrenssituationer mellan förbund inom samma centralorganisation. Dessa tvister...frestar på sammanhållningen och kan i allvarligare fall hota stabiliteten på arbetsmarknaden. 42 Se vidare avsnitt 2.5. Tvisterna utkristalliserar sig ofta genom strejk vilken drabbar den arbetsgivare som innehar kollektivavtal med bägge organisationerna. Det är med andra ord arbetsgivaren som hamnar i kläm när förbunden inte kan komma överens om hur gränsdragningen ska utformas. I det stora hela har gränsdragningsstrejker varit ovanlig i Sverige, men under 1980-talet inträffade 43 en ökning och det restes sedemera krav på lagstiftning. Kravet avvisades dock senare. Problematiken ligger bland annat i att gärnsdragingsöverenskommelser kan ha träffats mellan de fackliga organisationerna men överenskommelsen kan inte åberopas av arbetsgivaren då 44 denne inte är part. 2.6 Fackförbundens hantering av gränsdragningstvister LO kan inte fatta bindande beslut i organisationstvister mellan förbund tillhörande två olika huvudorganisationer, till exempel LO och TCO. I stället har det tillkommit ett antal gränsdragningsavtal mellan arbetar- och tjänstemannaförbund, med näraliggande eller överlappande verksamhetsområden, som överlag fungerar väl och respekteras. LO har dock 45 möjlighet att stötta ett medlemsförbund att hävda sitt kollektivavtal om det uppstår en tvist. LO hade under 2013 en gränsdragningstvist vilken löstes efter hjälp av medlare. Parterna Kommunal och Seko träffade ett gränsdragningsavtal rörande kommunala entreprenader. Avtalet reglerade avtals- samt organisationsrätten vid drift- och underhållsarbeten på bland annat kommunala gator och vägar. I samband med att avtalet tillkom avskrevs samtliga 41 AD 1977 nr 14, AD 1978 nr 75 och AD 1978 nr 111 42 Sou 1988:49 s.138 43 Sou 1988:49-50, Ds 1988:2 44 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1994. s.58 ff se även AD 1983 nr 18 45 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s 48 hämtad 2016-12-08 17

anmälda organisationstvister mellan förbunden. 46 2014 fattade LO:s styrelsen beslut om slutligt avgörande i tre gränsdragningstvister mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska handel vilka uppkommit under samma år. Samtliga tvister rörde lager och terminalområdet. LO har även skapat en egen gränsdragningsgrupp vilka ska arbeta med exempelvis gränsdragning gentemot tjänstemän. 47 2015 års gränsdragningstvister inom LO-förbunden var mellan SEKO och facket för skogs-, trä- och grafisk bransch och rörde en virkesmätningsförening på ett värmeverk. 48 Huvudregeln inom LO är att gränsdragninstvister ska anmälas till LO skyndsamt eller inom en månad. I de fallen ska gränsdragningen utgå från LO:s organisationsplan. Det är endast i undantagsfall som avvikelser i gränsdragningsöverenskommelser från huvuddragen i organisationsplanen får göras. 49 TCO har i sina stadgar angivit att det är upp till respektive förbund att besluta om handläggningsordning vid gränsdragningstvister. Fast om en gränsdragningstvist hänskjuts till TCO:s styrelse ska styrelsen ta upp och avgöra tvisten. Styrelsen ska medverka till gränsdragning när detta behövs enligt förbundets stadgar. vid uppkomna tvister inom organisationen varken sina stadgar eller i sin organisationsplan. 51 50 SAC tillämpar en intern skiljedom men nämner inget om gränsdragningstvister i Kapitel två sammanfattning: Den svenska arbetsmarknaden är uppdelad mellan de fackliga förbunden och detta kan i vissa fall skapa gränsdragningsproblem. Förbunden tillämpar fyra principer för att komma till rätta med problematiken. Det förekommer dock tvister om hur gränsdragningen ska gå till och dessa behandlas främst av förbunden själva. Inom LO-förbunden förekommer det tvister om vilket av förbunden som ska organisera exempelvis arbetare eller tjänstemän på en viss arbetsplats. LO har till följd av problematiken inrättat en egen grupp som arbetar med frågorna. Problematiken med dubbla kollektivavtal eller hot om dubbla kollektivavtal är till stor del levande ute bland de fackliga förbunden. I de flesta fall 46 http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_1398934841724_vb_2013_webb_pdf/$file/vb_2013_webb.pdf s. 19. hämtad 2016-12-02 47 http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_1348567246901_vb_2014_pdf/$file/vb_2014.pdf s. 20. hämtad 2016-12-02 48 http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_1348567246901_3175_7_vb_2015_webb_pdf/$file/3175-7_vb_2015_webb.pdf s.22. hämtad 2016-12-02 49 http://www.lo.se/home/lo/p3/resources.nsf/vres/kongress_2012_lo_organisationsplan_2012_pdf/$file/lo_organisationspla n_2012.pdf s. 38 ff. hämtad 2016-12-03 50 http://www.tco.se/globalassets/k2011_stadgar_w.pdf s. 9. hämtad 2016-12-05 51 https://www.sac.se/om-sac/historik/arkiv/styrdokument/stadgar/sacs-stadgar-2006/stadgar-f%c3%b6r-sac/(language )/swe-se#%c2%a76 Å 13 hämtad 2016-12-11 18

löser de fackliga förbunden detta genom gärnsdragningsavtal. Om inte fackförbunden kan komma överens om ett gränsdragningsavtal, och arbetsgivaren efter hot om stridsåtgärder, teckna ytterligare kollektivavtal, kan tvist om tillämplighet uppstå. 3. Kollektivavtal Nedan följer ett allmänt avsnitt om kollektivavtal, samt ett avsnitt om vad som är specifikt för just kollektivavtalen. Slutligen presenteras hängavtal. Kapitlet ämnar redogöra för kollektivavtalets verkan som regleringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden. Kapitlet ämnar även klargöra vilka lagstadgade krav som finns, för att ett avtal ska anses utgöra ett kollektivavtal samt förklara vad som gör kollektivavtalet specifikt ur ett en avtalsrättslig synvinkel. I fallet konkurrerande kollektivavtal utgör något av de konkurrerande avtalen inte sällan ett hängavtal. Slutligen behandlas därför hängavtal i ett eget avsnitt. 3.1 Kollektivavtal allmänt De generella reglerna som återfinns på en arbetsplats regleras genom kollektivavtal, tillsammans med lagstiftning. 52 I Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) återfinns all reglering avseende kollektivavtal. MBL är en semidispositiv lag vilket innebär att lagstiftaren har satt upp grundramar vilka är ämnade att fyllas ut av arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisationer genom kollektivavtal. Om det inte finns något kollektivavtal på en arbetsplats blir lagens regler även i de dispositiva paragraferna gällande. Genom kollektivavtalen kan villkor anpassas, efter den specifika branschen som fackförbundet och arbetsgivarorganisationen verkar inom. Arbetsgivaren blir på så vis hänvisad till att sluta kollektivavtal för att undvika att tillämpa de dispositiva paragraferna i lagen. 53 Ett kollektivavtal är ett avtal som ingås skriftligen mellan kollektiva parter, såsom fackförbund och arbetsgivarorganisation. En enskild arbetstagare kan med andra ord inte ingå ett kollektivavtal. 54 Ett kollektivavtal är ämnat att reglera förhållanden mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation eller en enskild arbetsgivare 55 och en arbetstagarorganisation. 52 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1947. s. 85. 53 Källström, Kent och Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet. 2016 s.170.ff 54 Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt. 1947. s. 88. 55 Lundberg m fl. Juridik. 2013. s. 349. 19

Kollektivavtalet måste ha ett visst innehåll såsom anställningsvillkor för arbetstagare gällande exempelvis arbetstid, lön, allmänna anställningsvillkor och semester. 56 Kollektivavtalet kan även reglera frågor rörande arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt den allmänna förhandlingsrätten och medbestämmandeförhandlingar inom lagens ramar så kallade obligatoriska villkor. Genom uppdelningen av anställningsvillkor och obligatoriska villkor reglerar kollektivavtalet förhållanden på flera nivåer. Dels mellan fackförbund och arbetsgivare genom obligatoriska villkor och dels mellan arbetsgivare och den anställde i form av anställningsvillkor. 57 23 MBL, i vilken kollektivavtalets ingående regleras, uppställer även krav på att avtalet tecknas skriftligen. Genom kravet på skriftlighet säkerställs att muntliga sidoöverenskommelser inte blir gällande. AD har genom rättspraxis klargjort att det som finns nedtecknat i kollektivavtalet, är det som ska anses vara gällande mellan parterna. 58 Kollektivavtal tecknas för en viss bestämd tid. Även ett företag som inte har några anställda kan teckna kollektivavtal. 59 I normalfallet tecknas kollektivavtal för en hel bransch men individuella avtal tecknade via fackförbund förekommer. Kollektivavtalet särskiljer sig från vanliga avtal genom att kollektivavtalet har till ändamål att tillgodose intressen, som för 60 med sig rättsverkningar. 3.2 Kollektivavtalets särdrag Enligt 26 MBL binder kollektivavtalet de avtalsslutande parterna och deras medlemmar. Parterna binder inte bara sig själva, utan kollektivavtalet binder även de som är under dem i 61 hierarkin. Det går däremot inte att teckna bindande avtal uppåt i den fackliga strukturen. Kollektivavtalet binder med andra ord inte bara de avtalsslutande organisationerna utan även medlemmarna i den facklig organisationen oavsett om medlemmen tecknat medlemskap med fackförbundet innan eller efter att kollektivavtalet tecknades. Ett krav för medlemmens bundenhet är dock att medlemmen omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde vilket definieras i avtalet. 62 Tillämpningsområde anges normalt i den inledande paragrafen i ett kollektivavtal och kan exempelvis lyda Mom 1 För tjänstemän, som är anställda vid företag 56 Adlercreutz, Axel, Svensk Arbetsrätt. 2003. s. 56 ff 57 Lunning, Lars och Bergqvist, Olof. Medbestämmandelagen. 1994. s. 297 ff 58 Adlercreutz. Svensk Arbetsrätt. 2003. s. 61. 59 Fahlbeck. Praktisk arbetsrätt. s. 85 ff. 60 Hansson. Kollektivavtalsrätten. 2010 s.70.f. 61 Fahlbeck. praktisk arbetsrätt. 1994.s. 89. 62 Lunning och Bergqvist. Medbestämmandelagen. 1994. s. 289 f 20

anslutna till Teknikarbetsgivarna, gäller avtalet med i mom 2 6 angivna tillägg och undantag. Begreppet tjänsteman i detta avtal innefattar arbetsledare. 63 Det finns undantag för de fall medlemmen redan är bunden av ett annat kollektivavtal, då gäller det tidigare kollektivavtalet. En medlem binds av kollektivavtalet i samma stund som medlemmens inträdesansökan i fackförbundet beviljas 64 och medlemmen fortsätter att vara bunden av kollektivavtalet under hela avtalstiden, även om medlemmen väljer att utträda ur fackförbundet. En arbetsgivare kan endast utträda från ett kollektivavtal genom att kollektivavtalet sägs upp vilket medför att avtalet upphör senast vid den tidpunkt då kollektivavtalet ursprungligen var avsett att upphöra, även om detta t.ex. skulle komma att prolongeras. 65 under hela avtalstiden. Kollektivavtalet binder med andra ord både organisationen och medlemmen 66 En anställd som är medlem i ett fackförbund och bunden av ett kollektivavtal är skyldig att respektera fredsplikten, om medlemmen inte gör detta kan 67 medlemmen personligen bli skyldig att betala skadestånd. Om två kollektivavtal konkurrerar med varandra genom att bägge gör anspråk på att tillämpas för samma arbete, beror detta normalt på tillämpningsområdenas utformning, vilket är direkt hänförligt till regleringen i 26 MBL. Att tillämpningsområdena för olika kollektivavtal kan sammanfalla helt eller delvis är en omständighet som har vållat många tvister. 68 Exempelvis kan en medlem i fackförbund ett, som har ett kollektivavtal, genom sitt medlemskap bli bunden av det fackliga förbundets kollektivavtal och en annan medlem i fackförbund två kan på samma vis genom sitt medlemskap vara bunden av sitt förbunds avtal under hela avtalstiden. Genom 26 MBL vilket även anförts ovan, förblir den facklige medlemmen bunden av sitt kollektivavtal även efter utträde ur förbundet. I flera stämningar avseende konkurrerande kollektivavtal går det att utläsa att fackförbund ett ansett det felaktigt att arbetsgivaren tillämpat fackförbund två:s avtal på förbund ett:s medlemmar. 69 Vilket överensstämmer med lagens reglering, enligt vilken avtalet som binder medlemmen ska tillämpas på medlemmen ifråga under hela avtalstiden, under förutsättning att medlemmen faller inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Arbetsgivaren är med andra ord skyldig att 63 http://www.sverigesingenjorer.se/documents/avtalsrorelse%202013/tag%20avtal.pdf hämtad 2016-12-03 64 AD 1978 nr 163 65 Lunning och Bergqvist. Medbestämmandelagen. 1994. s. 291. 66 Adlercreutz. Svensk arbetsrätt. 2003.s. 63. 67 54 MBL 68 Lunning och Bergqvist. Medbestämmandelagen. 1994. s. 290. 69 AD 1989 nr 12 och AD 2006 nr 87 21

tillämpa kollektivavtalets regler om lön och anställningsvillkor på medlemmen. enskilde medlemmen å sin sida kan hävda sin rätt i form av exempelvis avtalsenlig lön, men då medlemmen inte är part i kollektivavtalet kan medlemmen därmed inte driva någon tvist själv, utan måste gå via sitt fackförbund. 71 70 Den Om en facklig medlems arbete faller inom tillämpningsområdet för ett arbetar och tjänstemannaavtal vilka är tecknade av samma fackliga huvudorganisation kan ett internt gränsdragningsavtal vara vägledande för att klargöra gränsen mellan de bägge avtalen. 72 I de fall arbetar och tjänstemannaavtalen är tecknade av två olika fackförbund kan den fackliga medlemmen beviljas utträde ut ett förbund och inträde i ett annat, för att det kollektivavtal som arbetsgivaren och de fackliga förbunden finner är mest lämpligt ska bli tillämpligt. 73 Figur 1.2 illusterar riks-och lokalavtalens bindande verkan. Riksavtalet binder parterna horisontellt, och de lokala avtalen vilka tecknas med verkan nedåt i den fackliga strukturen, binder såsom figuren visar avdelningen, därefter klubben och sist den enskilde arbetstagaren (facklig medlem). Det lokala avtalet binder även den enskilda arbetsgivaren med den lokala fackklubben på det horisontella planet. 74 Figur 1.2 Riksavtal- och lokalavtals bindande verkan 70 Fahlbeck. Praktisk arbetsrätt. 1994. s. 91. 71 Adlercreutz. Svensk arbetsrätt. 2003. s. 64 ff 72 Se även avsnitt 2.3 73 AD 1974 nr 14, AD 1977 nr 14 74 Fahlbeck. Praktisk arbetsrätt. 1994. s. 90. 22

Kollektivavtalet har genom 27 MBL en normerande och tvingande verkan. Den normerande verkan medför att arbetsgivaren är skyldig att tillämpa kollektivavtalets regleringar avseende anställningsvillkor på samtliga anställda inom avtalets tillämpningsområde. Arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste även tillämpa avtalet på utomstående arbetstagare som har ett arbete vilket faller inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Kollektivavtalet normerar det enskilda anställningsavtalet genom att kollektivavtalets bestämmelser får en utfyllande verkan för den oorganiserade arbetstagarens enskilda anställningsavtal. Det finns dock undantag för de fall arbetsgivaren och arbetstagaren reglerat frågan själva. Endast de delar av 75 kollektivavtalet som kan anses vara av generell karaktär ges en utfyllande verkan. Kollektivavtalet har en tvingande verkan så tillvida att parterna förbinder sig att inte ingå avtal som kan strida mot kollektivavtalet. Vilket innebär att kollektivavtalet för den facklige medlemmen har en verkan av tvingande lag, avseende de begränsningar som kollektivavtalet medför i förhållande till den individuella avtalsfriheten. 76 Däremot står det inom vissa ramar fritt för arbetsgivare och arbetstagare, att träffa överenskommelser om anställningsvillkor som är mer förmånliga än de som återfinns i kollektivavtalet. Exempelvis kan arbetsgivaren träffa avtal om bättre lön om kollektivavtalet föreskriver en minimilön, men innehåller avtalet föreskrifter om normallön får arbetsgivaren inte avvika från lönen även det är till förmån för 77 den anställde. 3.3 Hängavtal Ett hängavtal består av ett avtal vilket hänvisar till ett kollektivavtal. Arbetsgivaren förbinder sig normalt sett att följa det vid varje tillfälle gällande riksavtalet. Riksavtalets innehåll behöver inte vara känt för arbetsgivaren i samband med undertecknandet av hängavtalet. 78 79 Avtalet blir gällande ändå. Ett hängavtal kan tecknas av en oorganiserad arbetsgivare och arbetsgivaren förbinder sig då till ett redan befintligt riksavtal. För att teckna hängavtal krävs endast underskrift från arbetsgivarparten, någon underskrift från fackförbundet krävs inte. fallet konkurrerande kollektivavtal är det vanligt att arbetsgivaren har tecknat ett kollektivavtal genom sin arbetsgivarorganisation sedan tidigare, men väljer att även teckna ett 80 I 75 Schmidt. Facklig arbetsrätt. 1997. s.202. 76 Adlercreutz. Svensk arbetsrätt. 2003.s.64. 77 Fahlbeck. Praktisk arbetsrätt. 1994. s. 94. 78 Schmidt. Facklig arbetsrätt. 1997. s.180. 79 Arbetsgivare utan facklig tillhörighet 80 Glavå och Hansson. Arbetsrätt. 2016. s. 171. Andersson m fl, Arbetsrätten 2013s 45 23