Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Relevanta dokument
Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade )

Stockholms universitets riktlinjer för studie- och karriärvägledning

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Policy för studie och karriärvägledning vid Göteborgs universitet

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTRUKTION Universitetsledningen Instruktion för studierektorer inom filosofisk och teknisk fakultet.

Handlingsplan för studie- och karriärvägledning vid IT-universitetets fakultet

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Likabehandlingsplan

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Likabehandlingsplan 2012

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2017.

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Lokal examensbeskrivning

Plattform för Strategi 2020

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Chefspolicy. Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige Dnr 2014/66

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Verksamhetsplan för Humanistiska fakultetsnämnden Inledning

Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle SOU 2019:4. Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Lokal examensbeskrivning

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning. Vägar till ökad karriärkompetens

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Svensk författningssamling

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik TEFAFF00

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Bedömningskriterier vid anställning och befordran

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Anteckningar kring överenskommelser angående arbetssätt för Uppsamlingstentamen from vt 2017 vid Institutionen för psykologi

MALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Statens skolverks författningssamling

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet. Organisation och prioriteringar

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå

Masterprogram i statsvetenskap

Masterprogram i statsvetenskap

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

RIKTLINJER FÖR DISPUTATIONER VID HUMANISTISKA FAKULTETEN

SAHLGRENSKA AKADEMIN

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2018

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Dnr HS 2013/ Riktlinjer för introduktion till högskolestudier vid Högskolan i Skövde

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m

RIKTLINJER FÖR DISPUTATIONER VID HUMANISTISKA FAKULTETEN

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

HANDELSHÖGSKOLAN. Grundnivå, examen på avancerad nivå / First cycle, Second-cycle qualification

Utbildningsplan. Masterprogram i Service Management. Dnr HS 2017/888

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Svensk författningssamling

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

RIKTLINJER FÖR DISPUTATIONER VID HUMANISTISKA FAKULTETEN

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Värdegrund och policy

Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Likabehandlingsplan för Historiska institutionen 2013 Fastställd av Institutionsstyrelsen

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Roller och ansvar inom grundutbildningen

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00

Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2017

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, credits

Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Transkript:

1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet samt att samverka med det övriga samhället. Universitetet skall präglas av fritt kunskapssökande, fri forskning och kritiskt tänkande. / / I sin verksamhet skall universitetet främja individers utveckling och bidra till ett mänskligt och långsiktigt hållbart samhälle. (Stockholms universitet; Långsiktig plan 2008-2012, Grundläggande värderingar) Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. (Högskoleförordningen, 6 kap 3 ) Studenternas tillgång till studievägledning skall förbättras. (Stockholms universitet; Långsiktig plan 2008-2012) Studie- och karriärvägledningens syfte är att skapa förutsättningar för och stödja välgrundade val av studie- och karriärvägar som främjar såväl individens som samhällets utveckling. Tillgänglig och kompetent studie- och karriärvägledning bidrar till att förbättra studenternas anställningsbarhet, att säkerställa hög kvalitet i utbildningen och att utveckla den sociala och etniska mångfalden vid universitetet. Studie- och karriärvägledningen är en viktig del av universitetets samverkan med det övriga samhället. Studie- och karriärvägledning inbegriper i vid bemärkelse all verksamhet som tjänar till att främja välgrundade val av studie- och karriärvägar, från allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Studie- och karriärvägledning är emellertid till sin kärna en särskild pedagogisk uppgift som bör utföras av professionella studie- och karriärvägledare. Studie- och karriärvägledningen ska vara tillgänglig för alla som står inför, aktuellt bedriver eller nyligen avslutat studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Stockholms universitet.

2(5) Allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Vid Stockholms universitet ska det finnas både allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning. Vägledningssamtal och övrig informationsförmedling ska erbjudas både allmänt och på institution. Vägledning sker genom personliga möten men även via telefon och e-post. Mottagningstider och telefontider ska vara sådana att vägledning finns tillgänglig minst ett par gånger i veckan. Vid samordning av de olika kontaktytorna och planering av mottagnings- och telefontiderna ska hänsyn tas till behovet hos olika grupper. Allmän studie- och karriärvägledning Studentavdelningen ska anordna allmän studie- och karriärvägledning. Den allmänna vägledningen på Studentavdelningen har dels en samordnande roll, till exempel när det gäller vägledarutbildningen gentemot lokala vägledare, dels ska den erbjuda generell och övergripande vägledning om studier och arbetsmarknad. Programövergripande studie- och karriärvägledning kan i vissa fall vara placerad inom Studentavdelningen. Ansvarig för organisation av och kvalitet för den allmänna vägledningen är chefen för Studentavdelningen. Chefen för Studentavdelningen fastställer årligen anvisningar för den allmänna vägledningen. Institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Samtliga studenter har rätt till studie- och karriärvägledning inom huvudområdet och vägledaren ska ge information och vägledning gällande studier och arbetsmarknad inom det egna ämnesområdet och närliggande ämnen/kurser. Ansvarig för studie- och karriärvägledningen vid institutioner och centra är prefekt eller föreståndare. Institutionsstyrelserna (motsv) ska fastställa anvisningar för vägledning vid institution. Ett förslag till anvisningar lämnas enligt bilaga. Etik och bemötande Vägledare ska visa hänsyn samt verka för rättvisa och öppenhet och stå för ett förhållningssätt som motverkar fördomar och arbetar för ett jämställt och jämlikt universitet. Han/hon ska sätta studenten i centrum och vara uppmärksam på varje students förmågor och potential. Vidare ska vägledningen kännetecknas av ett personligt bemötande jämte ett professionellt samtal.

3(5) Vägledarens bemötande ska vara stödjande och tillåtande och studentens integritet ska alltid respekteras. Känsliga uppgifter om studenter ska behandlas med diskretion och vägledare vid universitetet ska iaktta tystnadsplikt avseende alla frågor som rör den enskilde studentens personliga förhållanden. Se vidare Sekretesslagen 7 kap 9 4st. Vägledaren måste vara medveten om de eventuella problem som intressekonflikter mellan olika roller i högskolan kan medföra. Exempelvis kan det vara svårt att samtidigt vara vägledare och examinerande lärare. Vägledarens kompetens och kompetensutveckling Ett vägledningssamtal ska bidra till att studenten kan fatta beslut och lösa problem som har med studie- och karriärval att göra. För att klara denna uppgift fordras att vägledaren har en väl utvecklad kommunikativ kompetens, goda kunskaper inom sitt område liksom förmåga att visa empati och trovärdighet. Det är angeläget att vägledare har akademisk grundexamen och att vägledaren vid en institution har kompetens i det aktuella ämnet. Omfattningen av uppdraget som vägledare bör i normalfallet vara minst 50 % av heltidstjänst. För att försäkra studenternas tillgång till kompetent vägledning kan små institutioner med få studenter överväga möjligheten att dela vägledare med angränsande ämnen. Totala vägledningsinsatsen bör i det fallet överstiga 50 % av heltidstjänst. En professionell vägledare bedriver ett metodiskt utvecklingsarbete genom att hålla sig underrättad om utvecklingen inom sitt område, dess arbetsmarknad, internationaliseringen av utbildningen samt studiesociala frågor. Detta kräver fortlöpande kompetensutveckling. Ansvaret för vägledarfortbildning vid Stockholms universitet vilar på Studentavdelningen och ska bland annat omfatta introduktionskurs för nyanställda vägledare.

4(5) Studentinflytande Studentinflytandet på Studentavdelningens vägledning ska ske via deltagande i en referensgrupp, där även representanter från institutioner bör ingå. Studentinflytandet på institutionsvägledning säkras genom att institutionsstyrelserna fastställer vägledningsanvisningarna. Uppföljning och utvärdering För att säkerställa att universitetets arbete med vägledning håller hög kvalitet krävs regelbundet återkommande uppföljning. Ansvaret för uppföljning och utvärdering av universitetets vägledningsarbete vilar dels på Studentavdelningen och Planeringsavdelningen, dels på respektive institution. Institutionerna beslutar om hur uppföljning och utvärdering ska ske. Studentavdelningen ska vart tredje år initiera en översyn av Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet.

5(5) Anvisningar för studie- och karriärvägledning vid institution Dessa anvisningar är avsedda att vara ett komplement till Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet. 1. Vägledaren ska vara tillgänglig genom att ha fasta telefon- och mottagningstider under terminstid samt erbjuda bokningsbara tider. Med detta avses tider utanför schemalagd och obligatorisk undervisning. Dessutom ska vägledaren besvara post och e-post inom rimlig tid. 2. Vägledaren vid en institution ska själv besitta goda ämneskunskaper och kunna ge muntlig och skriftlig information om institutionens utbildningar, och den kompetens och anställningsbarhet dessa leder till. Vägledaren ska även ha god kännedom om utbildningsväsendet och om andra högskoleutbildningar inom ämnet i Sverige. 3. För att kunna fullgöra ovan behöver vägledaren ägna del av sin tid till uppdatering, inläsning och fortbildning. Vägledaren bör ges närvaro- och yttranderätt i Institutionsstyrelsen och i andra organ och arbetsgrupper som fattar/förbereder beslut i utbildningsfrågor. 4. Vägledaren ska ansvara för samordning av ämnesintroduktion för nya studenter. Hon/han ska även fortlöpande följa upp studenternas studieresultat och därigenom uppmärksamma och erbjuda stöd, t.ex. handledning i studieteknik. 5. Vägledaren fungerar som en länk mellan studenterna och studierektor/ Institutionsstyrelse samt har ett nära samarbete med övrig personal, t.ex. lärare, studentexpedition, kollegor inom fakulteten, fakultetskansliet och studentavdelningen. Dessutom bidrar hon/han till det löpande pedagogiska utvecklings- och kvalitetsarbetet. 6. Vägledaren ska i övrigt arbeta i enlighet med ovan nämnda Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet. 7. Dessa anvisningar bör årligen uppdateras och fastställas av Institutionsstyrelsen.