Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för slutreglering på Ulricehamnsmotet Dnr 2016/345 Sammanfattning Sektor miljö- och samhällsbyggnad (MSB) föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel för slutreglering av avtal för breddning och förhöjd standard av Ulricehamnsmotet enligt två stycken avtal med Trafikverket med dnr 2011.0688. Utgifterna för de aktuella åtgärderna beräknas till 1,5 mnkr. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-08-10 från samhällsbyggnadschef 2 Investeringskalkyl Ulricehamnsmotet Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas för slutreglering av avtal för breddning och förhöjd standard av Ulricehamnsmotet med 1,5 mnkr. Investeringsmedel för kommunens åtaganden när det gäller Ulricehamnsmotet riksväg 40 kan finansieras via avsatta medel för diverse gator relaterade till RV40 i investeringsbudgeten för 2016 (ombudgeterade medel från 2015 års investeringsbudget).
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-08-10 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för slutreglering på Ulricehamnsmotet Diarienummer 2016/345, löpnummer 2449/2016 Sammanfattning Sektor miljö- och samhällsbyggnad (MSB) föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel för slutreglering av avtal för breddning och förhöjd standard av Ulricehamnsmotet enligt två stycken avtal med Trafikverket med dnr 2011.0688. Utgifterna för de aktuella åtgärderna beräknas till 1,5 mnkr. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas för slutreglering av avtal för breddning och förhöjd standard av Ulricehamnsmotet med 1,5 mnkr. Investeringsmedel för kommunens åtaganden när det gäller Ulricehamnsmotet riksväg 40 kan finansieras via avsatta medel för diverse gator relaterade till RV40 i investeringsbudgeten för 2016 (ombudgeterade medel från 2015 års investeringsbudget). Ärendet Ulricehamns kommun har mellan 2011 och 2013 och tecknat avtal med Trafikverket avseende byggnation, gestaltning och finansiering av Ulricehamnsmotet Rv 40. Enligt avtalen skall kommunen stå för kostnaden för förhöjd standard så som extra planteringar mm (TRV 2011/13952). Och den breddning av motet som krävdes då handelsplats Ubbarp planerades (TRV 2013/60263). Utgifterna beräknas till 1,5 mnkr och kan inrymmas i investeringsplan 2016 avseende div gator o projekt relaterat till Rv40. Ekonomichefens yttrande MSB föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel för slutreglering av avtal för breddning och förhöjd standard av Ulricehamnsmotet enligt två avtal med Trafikverket. Utgifterna för de aktuella åtgärderna beräknas till 1,5 mnkr. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader.
2016/345, 2449/2016 2(2) Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Ulricehamnsmotet Beslut lämnas till Ekonomichef Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Niklas Anemo Ekonomichef
Ansökan om investeringsmedel Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson/Patrik Persson Projektnr: Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2016 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Objektnummer: Ulricehamnsmotet rv 40 Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr 1 500 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift 1 500 1 500./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 1 500 0 0 0 0 0 1 500 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 60 60 60 60 60 60 360 Internränta 38 37 36 35 34 33 211 Summa kapitalkostnader 98 97 96 95 94 93 571 Summa kostnader 98 97 96 95 94 93 571 Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 98 97 96 95 94 93 571 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Investeringen räknas som bidrag till infrastrukturell investering eftersom anläggningen utförs, ägs och förvaltas av Trafikverket. Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutats. Ärendegången
1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för byggnation av lokalgata i Hesters industriområde Dnr 2016/389 Sammanfattning Sektor miljö- och samhällsbyggnad (MSB) föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel om 1,7 mnkr för anläggande av lokalgata enligt gällande detaljplan för Hesters industriområde Hester 5:3. Investeringen möjliggör försäljning av mark. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-08-10 från samhällsbyggnadschef 2 Investeringskalkyl lokalgata Hester Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för anläggande av lokalgata vid industriområdet Hester, 1,7 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för markförvärv och exploateringsverksamhet i investeringsbudgeten för 2016.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-08-10 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för byggnation av lokalgata i Hesters industriområde Diarienummer 2016/389, löpnummer 2274/2016 Sammanfattning Sektor miljö- och samhällsbyggnad (MSB) föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel om 1,7 mnkr för anläggande av lokalgata enligt gällande detaljplan för Hesters industriområde Hester 5:3. Investeringen möjliggör försäljning av mark. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för anläggande av lokalgata vid industriområdet Hester, 1,7 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för markförvärv och exploateringsverksamhet i investeringsbudgeten för 2016. Ärendet Investeringen möjliggör försäljning av industrimark i Hesters industriområde enligt gällande detaljplan för Hesters industriområde, Hester 5:3. Kostnaden för att anlägga en lokalgata i Hester beräknas till 1,7 mnkr. Årlig kostnad och skötsel beräknas till 26 tkr/år. Projektet kan inrymmas i investeringsplan 2016 via anslaget för markförvärv och exploateringsverksamhet. Ekonomichefens yttrande MSB föreslår att kommunstyrelsen beviljar investeringsmedel om 1,7 mnkr för anläggande av lokalgata i Hesters industriområde. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2016. Driftanslag för skötsel om 26 tkr/år beaktas i budget 2017. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl lokalgata Hester
2016/389, 2274/2016 2(2) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Niklas Anemo Ekonomichef Patrik Persson Gatuingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad
Ansökan om investeringsmedel Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson/Patrik Persson Projektnr: Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2016 Beräknad avskrivningstid: 20-40 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Lokalgata Hesters industriområde Objektnummer: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr 1 700 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift 1 700 1 700./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 1 700 0 0 0 0 0 1 700 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 26 26 26 26 26 26 156 Avskrivningar 31 31 31 31 31 31 183 Internränta 43 42 41 40 39 39 244 Summa kapitalkostnader 73 72 71 71 70 69 427 Summa kostnader 99 98 97 97 96 95 583 Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 99 98 97 97 96 95 583 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Väghållningskostnader tillkommer för utökade ytor. Komponentindelning 850 000:- ingen avskrivning 100 000:- 20 år 450 000:- 25 år 300 000:- 40 år Ärendegången
1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för projektering av förskola i Hössna Dnr 2016/394 Sammanfattning Ulricehamns kommun har antagit direktiv för lokalanvändning som innebär att kommunen i så stor utsträckning som möjligt skall äga de fastigheter i vilken kommunen bedriver långsiktig verksamhet. I Hössna bedrivs förskoleverksamheten idag i hyrda lokaler. Inför hösten 2016 står det ett barn i kö för att få förskoleplats i Hössna och inför våren 2017 finns det sex barn i kö som ska placeras. I dagsläget kan dessa barn inte placeras i Hössna utan erbjuds plats på annan ort. Enligt Kommunstyrelsens beslut 190/2016 fick förvaltningen i uppdrag att under 2016 projektera för byggnation av en ny förskola i modul, två avdelningar vid Hössna Skola med möjlighet att utöka till fyra avdelningar om behovet uppstår när kommunen lämnar hyrda lokaler vid avtalets upphörande 2018. Byggnationen ska finansieras genom medel avsatta i 2016 års investeringsbudget för skolor och förskolor. Förvaltningen ansöker om 0,7 mnkr för projektering. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-08-11 från servicechef Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-08-11 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för projektering av förskola i Hössna Diarienummer 2016/394, löpnummer 2299/2016 Sammanfattning Ulricehamns kommun har antagit direktiv för lokalanvändning som innebär att kommunen i så stor utsträckning som möjligt skall äga de fastigheter i vilken kommunen bedriver långsiktig verksamhet. I Hössna bedrivs förskoleverksamheten idag i hyrda lokaler. Inför hösten 2016 står det ett barn i kö för att få förskoleplats i Hössna och inför våren 2017 finns det sex barn i kö som ska placeras. I dagsläget kan dessa barn inte placeras i Hössna utan erbjuds plats på annan ort. Enligt Kommunstyrelsens beslut 190/2016 fick förvaltningen i uppdrag att under 2016 projektera för byggnation av en ny förskola i modul, två avdelningar vid Hössna Skola med möjlighet att utöka till fyra avdelningar om behovet uppstår när kommunen lämnar hyrda lokaler vid avtalets upphörande 2018. Byggnationen ska finansieras genom medel avsatta i 2016 års investeringsbudget för skolor och förskolor. Förvaltningen ansöker om 0,7 mnkr för projektering. Förvaltningens förslag till beslut Att i enlighet med Kommunstyrelsens beslut 190/2016 bevilja 0,7 mnkr i investeringsmedel till projektering gällande byggnation av en ny förskola i Hössna. Förvaltningen rekommenderar att projektering sker med inriktning om att byggnation bör omfatta 3,5 avdelningar vid samma tillfälle. Ärendet Ulricehamns kommun har antagit direktiv för lokalanvändning som innebär att kommunen i så stor utsträckning som möjligt skall äga de fastigheter i vilken kommunen bedriver långsiktig verksamhet. I Hössna bedrivs förskoleverksamheten idag i hyrda lokaler. En tvåavdelningsförskola hyrs av Sandahls Fastighets AB (Hästhoven) och en modul innehållande en avdelning för 16 barn hyrs av Cramo Instant AB. I hyresavtalet med Sandahls löper hyrestiden ut 2018-05-31. Om avtalet inte sägs upp så förlängs det med tre år. Avtalet med Cramo har kortare avtalstid och kan sägas upp årligen. I den lokalrevision som gjorts inom ramen för Lokalresursplan för Ulricehamns kommun 2015 med utblick mot 2024 står att befolkningsprognosen visar att efterfrågan på barnomsorgsplatser i området kommer att ligga på mellan 55-60 barn. Förslaget från FMkonsulterna är att kommunen bör tillskapa en förskola som inrymmer alla barn i området. Hästhoven förskola i Hössna har sitt upptagningsområde i Hössna samhälle, Liared, Knätte, Strängsered och Gullered med angränsande område. Som valbar möjlighet till förskola finns en anställd som pedagogisk omsorg. I dagsläget finns det totalt 55 barn som har barnomsorg på Hästhoven och i modulen samt sju barn i pedagogisk omsorg. Inför hösten 2016 står det ett barn i kö för att få förskoleplats i Hössna och inför våren 2017 finns det ytterligare fem barn som önskar plats i Hössna. I dagsläget kan dessa barn inte
2016/394, 2299/2016 2(5) placeras i Hössna utan erbjuds plats på annan ort. Hösten 2017 börjar femton barn i förskoleklass och då finns platser att fylla. Fyra barn i upptagningsområdet önskar plats i Ulricehamn men kan inte beredas plats i nuläget. I upptagningsområdet finns sex barn som är placerade på Lingontuvan i Grönahög efter eget önskemål. Ett barn som är placerat i Timmele har erbjudits plats i Hössna men vill byta till Hössna först hösten 2017. Sex barn är placerade på Ur och Skur efter eget önskemål och några barn finns placerade på Tre rosor och Stadsskogen efter eget önskemål. Två barn är, efter eget önskemål, placerade i Mullsjö kommun eftersom familjen bor vid kommungränsen och har närmare dit. Födelsetalen för området: 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15 14 21 23 14 16 21 Under 2016 är sju barn födda fram till och med den 20 juni. Verksamheten bedömer att det framtida behovet tillgodoses av en förskola med 3,5 avdelningar vilken ger en möjlighet att ta emot ungefär 65 barn. Om lokalanpassningar genomförs inne i Hössna skola kan dessutom större toppar hanteras genom att förskoleverksamhet för femåringar periodvis kan bedrivas i skolan. Enligt Kommunstyrelsens beslut 190/2016 fick förvaltningen i uppdrag att under 2016 projektera för byggnation av en ny förskola i modul, två avdelningar vid Hössna Skola med möjlighet att utöka till fyra avdelningar om behovet uppstår när kommunen lämnar hyrda lokaler vid avtalets upphörande 2018. Byggnationen ska finansieras genom medel avsatta i 2016 års investeringsbudget för skolor och förskolor. Förvaltningen ansöker om 0,7 mnkr för projektering och rekommenderar att projektering sker med inriktning om att byggnation bör omfatta 3,5 avdelningar vid samma tillfälle. Jämförelse Förvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande att inom ramen för ärendet också redogöra för de alternativ som förvaltningen tidigare arbetat med för att hitta en långsiktig lösning för förskolan i Hössna, vilka tidigare redovisats skriftligt och muntligt för den politiska ledningen vid ett möte med förvaltningens ledning, och jämföra dem med kommunstyrelsens beslut. Utgångspunkterna har varit att kommunen ska äga lokalen och att lösningen ska inrymma alla barn i området samt vara flexibel. Det har i dagsläget inte genomförts någon projektering i något av alternativen vilket medför en betydande osäkerhet i de kostnadsuppskattningar som är gjorda samt utifrån tillgänglig yta för byggnation. Kommunstyrelsens beslut 190/2016 Kommunen bygger två avdelningar med möjlighet att utöka till fyra. Fördelar Fördelar med detta är att verksamheten får nya anpassade lokaler som är yteffektiva samt att moduler kan dockas på och tas bort vilket skapar en flexibilitet. En helt ny förskola kan också upplevas som mindre störande för verksamheten under byggtiden. Nackdelar Nackdelar är att kostnaden för fyra avdelningar (vilket prognosen pekar på kommer att behövas) blir högre än vad som finns avsatt i investeringsplanen. Planeringen av marken blir svår då vi inte vet den slutliga omfattningen när vi bygger de två första avdelningarna. Det påverkar den nya utomhuslekyta som måste etableras, både utifrån hur den kan förläggas
2016/394, 2299/2016 3(5) men också utifrån hur många avdelningar den ska dimensioneras för. Det blir dessutom svårare att samutnyttja inomhusytor om inte alla avdelningar byggs på en gång. Placeringen av en ny förskola på skolområdet kan komma att störa skolan genom att ytan för utemiljön kommer att begränsas. Det blir mindre resurseffektivt utifrån att det kan komma att krävas två bygglov, två projekteringar och två upphandlingar beroende på när i tid fler avdelningar ska byggas till. Byggnationen påverkas också av att området saknar detaljplan och att det kan komma att ställas krav på att det upprättas en sådan innan vi kan erhålla bygglov. Att ta fram en ny detaljplan tar ungefär 1,5 2 år. Det betyder att det finns risk för att en ny förskola inte kan finnas på plats förrän om ca tre år vilket innebär att hyresavtalen behöver förlängas. Investeringskostnad: uppskattad till ca 24-28 mnkr Driftskostnad/år inklusive kapitalkostnad: uppskattad till ca 1,2 1,6 mnkr Förvaltningen rekommenderar att ett tillagningskök skapas och att lokaler i skolan anpassas för att öka flexibiliteten. Förvaltningens tidigare alternativ 1 Kommunen bygger 3,5 avdelningar i närheten av skolan. Lokaler inne i skolan anpassas. Fördelar Verksamheten får nya anpassade lokaler som är yteffektiva och en helt ny förskola kan upplevas som mindre störande för verksamheten under byggtiden. Denna lösning innebär att lokaler inne i skolan anpassas och används som extra flexibilitet vid toppar samt att tillagningskök skapas vilket minskar kostnader och miljöpåverkan kopplat till de mattransporter som förekommer idag. Nackdelar Nackdelar med detta alternativ är att kostnaden blir högre än vad som finns avsatt i investeringsplanen samt att en ny utomhuslekyta måste etableras. Placeringen av en ny förskola på skolområdet kan komma att störa skolan genom att ytan för utemiljön kommer att begränsas. Detaljplan saknas vilket betyder att det kan komma att ställas krav på att det upprättas en detaljplan innan vi kan erhålla bygglov. Att ta fram en ny detaljplan tar ungefär 1,5 2 år. Det betyder att det finns risk för att en ny förskola inte kan finnas på plats förrän om ca tre år vilket innebär att hyresavtalen behöver förlängas. Investeringskostnad: uppskattad till ca 22-24 mnkr Driftskostnad/år inklusive kapitalkostnad: uppskattad till ca 1,1 1,5 mnkr Förvaltningens tidigare alternativ 2 Kommunen köper befintlig förskola av Sandahls Fastighets AB och bygger till 1,5 avdelning. Lokaler inne i skolan anpassas. Fördelar Denna lösning är kostnads- och resurseffektiv och man anpassar lokalerna i samband med tillbyggnaden så att en yteffektiv lösning uppnås. Utemiljö finns redan och behöver endast kompletteras. Att bygga till en något större avdelning, 1,5, gör att fler barn kan inrymmas och att lokalerna kan användas mer effektivt. Tillbyggnaden om 1,5 avdelning görs genom att en modul dockas på befintlig byggnad vilket gör lösningen flexibel. Lokaler inne i skolan anpassas också och används som extra flexibilitet vid toppar. Vi ökar då samtidigt lokaleffektiviteten i skolan. Ett tillagningskök skapas vilket minskar kostnader och miljöpåverkan kopplat till de mattransporter som förekommer idag. Detaljplan finns och denna lösning bedöms ha kortast tid till färdigställande. En investering i en värmepumpsanläggning planeras för att sänka driftkostnaden för uppvärmning. Nackdelar
2016/394, 2299/2016 4(5) En nackdel inom ramen för detta alternativ är att byggtiden kan upplevas störande för verksamheten. Investeringskostnad: uppskattad till ca 12-14 mnkr Driftskostnad/år inklusive kapitalkostnad: uppskattad till ca 0,9-1,4 mnkr Sammanställningen nedan ger en översiktlig bild av de huvudsakliga skillnaderna mellan alternativen. KS beslut: Nybyggnad 2+1-2 avdelningar Nybyggnad 3,5 avdelningar Köp av fastighet, omoch tillbyggnad till 3,5 avdelningar Investering: 24-28 mnkr Investering: ca 22-24 mnkr Investering: ca 12-14 mnkr Detaljplan saknas Detaljplan saknas Detaljplan finns Kan stå klart tidigast årsskiftet 2017/2018. Dock risk för längre tid till färdigställande, ca tre år, kopplat till att detaljplan saknas Kan stå klart tidigast årsskiftet 2017/2018. Dock risk för längre tid till färdigställande, ca tre år, kopplat till att detaljplan saknas Kan stå klart tidigast årsskiftet 2017/2018. Upptar del av skolgårdsyta Upptar del av skolgårdsyta Skolgårdsyta opåverkad Utomhuslekyta etableras Utomhuslekyta etableras Utomhuslekyta finns Yteffektivt Yteffektivt Möjligt att yteffektivisera Två etapper försvårar Endast en etapp Endast en etapp Två bygglov, eventuellt två projekteringar och två upphandlingar Ett bygglov, en projektering, en upphandling Ett bygglov, en projektering, en upphandling Ekonomichefens yttrande Som framgår av investeringsansökan från sektor service så har kommunstyrelsen gett förvaltningen i uppdrag att under 2016 projektera för byggnation av en ny förskola i modul, två avdelningar vid Hössna Skola med möjlighet att utöka till fyra avdelningar om behovet uppstår när kommunen lämnar hyrda lokaler vid avtalets upphörande 2018. Sektor service redovisar, på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande, i investeringsansökan tre olika alternativa lösningar för att lösa behovet av förskoleplatser i Hössna. Två av de redovisade lösningarna är helt i linje med inriktningen i kommunstyrelsens beslut om att projektera för byggnation av två till fyra avdelningar i modul. Det ena av dessa alternativ innebär dock att projektering i så fall görs för att bygga samtliga 3,5 avdelningar i en etapp. Sektor service redovisar även ett tredje alternativ som bland annat innebär köp av den fastighet där två av tre avdelningar av Hästhovens förskola är inrymda idag. Detta alternativ är inte i linje med beslutet i kommunstyrelsen. Samtliga alternativ som sektor service redovisar innebär för- och nackdelar utifrån kund- och verksamhetsperspektivet, vilket är redovisat i investeringsansökan. De redovisade alternativa lösningarna på behovet av förskoleplatser i Hössna har olika konsekvenser ur ett ekonomiskt perspektiv: Alternativet nybyggnad 2+1-2 avdelningar bedöms innebära att befintliga investeringsmedel (10 mnkr) är otillräckliga. Ytterligare totalt ca 14-18 mnkr behöver anslås i 2017 och 2018 års investeringsplan. Befintliga investeringsmedel kommer behöva ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. De årliga fastighetskostnaderna enligt alternativet beräknas uppgå till ca 1,2 1,6 mnkr (idag: ca 1,0 mnkr). Alternativet innebär en flexibel lösning som kan anpassas om behovet av förskoleplatser i Hössna skulle bli lägre än
2016/394, 2299/2016 5(5) den bedömning som har gjorts inom ramen för kommunens lokalresursplan 2015 med utblick mot 2024. Alternativet nybyggnad 3,5 avdelningar bedöms innebära att befintliga investeringsmedel (10 mnkr) är otillräckliga. Ytterligare 12-14 mnkr behöver anslås i 2017 års investeringsplan. Befintliga investeringsmedel kommer behöva ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. De årliga fastighetskostnaderna enligt alternativet beräknas uppgå till ca 1,1 1,5 mnkr (idag: ca 1,0 mnkr). Alternativet innebär en flexibel lösning som kan anpassas om behovet av förskoleplatser i Hössna skulle bli lägre än den bedömning som har gjorts inom ramen för kommunens lokalresursplan 2015 med utblick mot 2024. Alternativet köp av fastighet, om- och tillbyggnad bedöms innebära att befintliga investeringsmedel (10 mnkr) nästintill är tillräckliga. Ytterligare 2-4 mnkr behöver anslås i 2017 års investeringsplan. Befintliga investeringsmedel kommer dock behöva ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. Fastighetskostnaderna enligt alternativet beräknas uppgå till ca 0,9-1,4 mnkr per år (idag: ca 1,0 mnkr). Om behovet av förskoleplatser i Hössna, i ett långsiktigt perspektiv, skulle understiga två avdelningar kan alternativet innebära högre kostnader än övriga redovisade lösningar. Övriga alternativ innebär mer flexibla lösningar om behovet av förskoleplatser i Hössna sammantaget understiger två avdelningar. Alternativet skulle innebära avsteg från kommunstyrelsens beslut att projektera för byggnation av en ny förskola i modul, två avdelningar vid Hössna Skola med möjlighet att utöka till fyra avdelningar. Därmed har förvaltningen gjort bedömningen att tjänstemannaorganisationen inte kan lämna förslag om att projektering ska ske enligt detta alternativ. Det som nu är aktuellt att ta ställning till är att besluta om finansiering av projekteringen för den av de alternativa lösningarna som kommunstyrelsen väljer. Utgifterna för projektering bedöms uppgå till ca 0,7 mnkr oavsett vilket alternativ som väljs. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslut lämnas till Verksamhetschef fastighet Servicechef Ekonomichef Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Crister Dahlgren Verksamhetschef fastighet Sektor service
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Svar på medborgarförslag ang. området vid reningsverket Dnr 2015/314 Sammanfattning I ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslår Susanne och Jonny Axelsson att det i det angränsande området kring det nuvarande reningsverket byggs en gemensam byggnad för f-9 skola, ett stads-/skolbibliotek, ett kulturhus och en fritidsgård. Till förslaget hör även att en idrottshall byggs inom området. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-06-21 från samhällsbyggnadschef 2 Medborgarförslag ang området vid reningsverket Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget avslås med hänvisning till de utredningar som just nu pågår kring reningsverkets eventuella flytt och områdets utveckling.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-06-21 Tjänsteskrivelse Svar på medborgarförslag ang. området vid reningsverket Diarienummer 2015/314, löpnummer 1920/2016 Sammanfattning I ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslår Susanne och Jonny Axelsson att det i det angränsande området kring det nuvarande reningsverket byggs en gemensam byggnad för f-9 skola, ett stads-/skolbibliotek, ett kulturhus och en fritidsgård. Till förslaget hör även att en idrottshall byggs inom området. Förvaltningens förslag till beslut Medborgarförslaget avslås med hänvisning till de utredningar som just nu pågår kring reningsverkets eventuella flytt och områdets utveckling. Ärendet Från kommunfullmäktige har sektor miljö och samhällsbyggnad fått ett medborgarförslag angående området runt nuvarande reningsverket i Ulricehamn. Vidare i förslaget föreslås att det byggs en gemensam byggnad för f-9 skola, ett stads-/skolbibliotek, ett kulturhus och en fritidsgård, allt under ett och samma tak. Till förslaget hör även att en idrottshall byggs inom området. Genom denna lösning anses de nya lokalerna få en ökad nyttjandegrad. Som en ytterligare åtgärd föreslås att Stenbocksskolan byggs om till bostäder. Pågående utredningar Det finns flera pågående utredningar som berör förslaget om området kring reningsverket och föreslagna nytillkomna verksamheter. Program för området kring reningsverket. Begäran om planbesked avseende ett nytt reningsverk med biogasanläggning inom fastigheterna Vist 10:24 och Vist 10:12 har inkommit under år 2015. Avtal har tecknats och detaljplanearbete pågår som på sikt kan möjliggöra för kommunen att bygga ett nytt stadsbibliotek/kulturhus på fastighet Chile 2, den fastighet som ICA Kvantum nu befinner sig på. Förslaget om att inhysa en f-9 skola, ett stads-/skolbibliotek, ett kulturhus samt en fritidsgård i en gemensam byggnad på området där nuvarande reningsverket ligger anses gå emot de pågående planer som kommunen har för avsikt att genomföra. Programmet för området som ska upprättas kommer dock djupare beskriva kommunens intentioner avseende utvecklingen av området. Beslutsunderlag 1 Medborgarförslag ang området vid reningsverket
2015/314, 1920/2016 2(2) Beslut lämnas till Susanne och Johnny Axelsson Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Jennifer Stolpe Utredare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad
/;' za%/ft%~'/9 /'7 Medborgarförslag ulnrc HANINs KOMMUN " MM""s""ELsEN F* Till kommunfullmäktige 20-11 -06-0B Ulricehamns l j_ Dimman kommun. cm- x (// /é~" /M Tankar kring området i Ulricehamn som idag består av ett reningsverk och som skulle kunna bli ett område bestående av en skola, ett bibliotek, ett kulturhus och en fritidsgård i en och samma byggnad. Här skulle vi vilja se en f-9 skola, ett stads-/skolbibliotek, ett kulturhus och en fritidsgård i en byggnad. Då kan vi få ett samutnyttjande av lokaler som vi inte har idag och därmed på sikt en billigare kostnad för drift, skötsel och underhåll. I stället för fyra byggnader så får vi en. Skolans lokaler som i dagsläget används 178 dagar om året skulle kunna användas 365 dagar. Läget vid sjön ger fantastiska möjligheter. Vi är tämligen övertygade om att det skulle komma fler "delegationer med intresse av arkitektur" till kommunen än de som idag kommer för att titta på kallbadhuset. Vi ser det också som nödvändigt att en idrottshall byggs inom området. Ulricehamns kommunjärju framåt när det gäller hur vi politiskt och på tjänstemannanivå ska samverka och ta bort "stuprören" mellan de gamla förvaltningarna. Med ett sådant här projekt kan vi visa på en byggnaddär detta är genomfört i praktiken. Om målet med 25000 invånare ska kunna realiseras ser vi en nödvändighet i att det finns tre f-6 skolor i centralorten och ser det då som självklart att den nya f-6 skolan ligger på samma ställe som 7-9 skolan. Stenbocksskolan kan med fördel byggas om till bostäder. Vi förstår att detta förslag är förknippat med mycket stora kostnader men vi vill tro att politikerna i Ulricehamn tänker visionärt och ser att vinsten på lång sikt överväger kortsiktigt ekonomiskt tänkande när det gäller skola och kultur, på samma sätt som man gjort när det gäller sport och Lassalyckan, som vi för övrigt tycker är ett alldeles utmärkt exempel på långsiktigt tänkande. Ulricehamn 2011-06-08 Susanne och Jonny Axelsson Bangårdsgatan 8 523 37 Ulricehamn
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Svar på medborgarförslag om belysning utefter delar av Lugnåsvägen i området Stadsskogen Dnr 2016/17 Sammanfattning I ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslår Kjell Fritzson att del av Lugnåsvägen i området Stadsskogen blir belyst. I kommunfullmäktiges investeringsbudget för 2016 avsattes inget särskilt anslag för belysning av Lugnåsvägen. Förvaltningen har vidare för avsikt att genomföra en inventering och utbyggnadsplan av belysning på kommunens gator och GC-vägar. Genom att ta fram en belysningsplan kan olika behov vägas mot varandra och kommunens resurser används effektivt och där behoven är som störst. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-08-11 från samhällsbyggnadschef 2 Medborgarförslag om belysning utefter delar av Lugnåsvägen i området Stadsskogen Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget avslås med hänvisning till arbetet med att ta fram en belysningsplan.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-08-11 Svar på medborgarförslag om belysning utefter delar av Lugnåsvägen i området Stadsskogen Diarienummer 2016/17, löpnummer 2481/2016 Sammanfattning I ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslår Kjell Fritzson att del av Lugnåsvägen i området Stadsskogen blir belyst. I kommunfullmäktiges investeringsbudget för 2016 avsattes inget särskilt anslag för belysning av Lugnåsvägen. Förvaltningen har vidare för avsikt att genomföra en inventering och utbyggnadsplan av belysning på kommunens gator och GC-vägar. Genom att ta fram en belysningsplan kan olika behov vägas mot varandra och kommunens resurser används effektivt och där behoven är som störst. Förvaltningens förslag till beslut Medborgarförslaget avslås med hänvisning till arbetet med att ta fram en belysningsplan. Ärendet I kommunfullmäktiges investeringsbudget för 2016 avsattes inget särskilt anslag för belysning av Lugnåsvägen. Sträckan blev inte prioriterad under 2016 till förmån för andra projekt. Beslutsunderlag 1 Medborgarförslag om belysning utefter delar av Lugnåsvägen i området Stadsskogen Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Fredrik Hanzek Gatuingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad
Till Ulricehamns kommun, kansliet Margareta Öhman Medborgarförslag gällande belysning. Undertecknad framlägger härmed förslag om belysning utefter delar av Lungnåsvägen i området Stadsskogen. Bakgrund: Det finns idag belysning på sträckan Grönahögsvägen och fastigheten Lugnås men saknas mellan denna fastighet och det nybyggda området Stadsskogen. Med den utbyggnad som idag sker i området Stadsskogen kommer den redan nu väl använda promenadrundan att få betydligt fler användare. Det bör ligga i kommunens intresse att få promenadvägar i stadsnära områden så attraktiva som möjligt och därtill säkra även efter mörkrets inbrott. Vänligen Kjell Fritzson Stadsskogen 106, Furubacken 523 90 Ulricehamn kjell.fritzson@gmail.com
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 1 Svar på medborgarförslag om införande av Eduroam SSID i alla kommunala byggnader för nyttjande av trådlösa nätverk Dnr 2015/701 Sammanfattning Nils-Werner Claesson föreslår att kommunen ansluter sina trådlösa nät till Eduroam som är universitet och högskolevärldens gemensamma nätfederation för digitalt arbete på distans. Vidare önskas accesspunkter vid busstationen där många invånare och turister rör sig. Ett utvecklingsärende vid It-forum utveckling beskriver möjligheter med att etablera besöks- WiFi i kommunen. I arbetet ingår även att utreda införande av Eduroam och att kunna bygga besöks-wifi på fler platser inom kommunen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-06-10 från kanslichef 2 Medborgarförslag om införande av Eduroam SSID i alla kommunala byggnader för nyttjande av trådlösa nätverk Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Att notera att Eduroam ingår i en utredning kring besöks-wifi som pågår. Medborgarförslaget kan därför anses besvarat.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-08-25 Tjänsteskrivelse Svar på medborgarförslag om införande av Eduroam SSID i alla kommunala byggnader Diarienummer 2015/701, löpnummer 2200/2016 Sammanfattning Nils-Werner Claesson föreslår att kommunen ansluter sina trådlösa nät till Eduroam som är universitet och högskolevärldens gemensamma nätfederation för digitalt arbete på distans. Vidare önskas accesspunkter vid busstationen där många invånare och turister rör sig. Ett utvecklingsärende vid It-forum utveckling beskriver möjligheter med att etablera besöks- WiFi i kommunen. I arbetet ingår även att utreda införande av Eduroam och att kunna bygga besöks-wifi på fler platser inom kommunen. Förvaltningens förslag till beslut Att notera att Eduroam ingår i en utredning kring besöks-wifi som pågår. Medborgarförslaget kan därför anses besvarat. Ärendet Eduroam är en lösning som tillåter en student att komma åt resurser på sitt lärosäte från andra lärosäten eller organisationer om även de samarbetar med EduRoam. Eduroam är en förkortning av EDUcation ROAMing och använder sig av RADIUS och standarden 802.1x för att förmedla information om användaren från identitetsutfärdaren (användarens universitet) till tjänsteleverantören (lärosätet som står för det trådlösa nätverket). Mottot lyder "Open your laptop and be online". Eduroam är ett globalt samarbete inom forsknings- och utbildningsvärlden för att tillgängliggöra varandras trådlösa internet (WiFi). Studenter och personal på anslutna skolor och lärosäten kan därmed på ett enkelt och säkert sätt ansluta till trådlösa nätverk på andra anslutna lärosäten. Förutom på lärosätena är det möjligt att surfa på flygplatser, tågstationer och restauranger då eduroam idag finns tillgängligt på ca 7 000 platser i 54 länder. I Sverige är det SWAMID som godkänner att organisationer kan anslutas till Eduroam. SWAMID ör en del av universitetens och högskolornas nätverk som kallas SUNET. Sundsvall var en av de första kommunerna som anslöt sig till Eduroam. De har upplevt att lösningen skapar synergier med Mitthögskolan. Eduroam är en federation som skapar möjligheter till billig men fullständigt säker kommunikation dels för kommunens studenter och dels för besökande studenter. Inom andra områden finns även andra intressanta federationer att överväga för kommunen t ex skolfederation.se som är den svenska varianten på Eduroam. Förmodligen kommer nya federationer erbjudas mellan kommuner och landsting för att förenkla samverkan på en operativ nivå framöver.
2015/701, 2200/2016 2(3) Tillgängligheten till besöks-wifi i kommunen är begränsad. På samtliga platser (som är inomhus) krävs en biljett. För att få denna behövs ett personnummer eller annan handling för identifikation. Skälet är att anonym användning av kommunens nät utifrån informationssäkerhet är förbjuden. Allt som sker inom nätet behöver vara spårbart. Detta för att skydda anställda, förtroendevalda, elever och brukare mot dataintrång och kriminalitet. De flesta människor har tillgång till mobilsurf eller mobilt bredband, kanske behövs inte besöks-wifi? I omvärlden har flera kommuner på senare år etablerat olika typer av WiFi-nät för sina besökare. I USA ser man på flera håll fritt WiFi som en motsvarande allemansrätt. I Berlin finns det WiFi på platser där det tidigare fanns telefonkiosker. Västtrafik har infört besöks-wifi vid utvalda resecentra i länet. Konkurrensverket uttalade förra året att det är okej för en kommun att erbjuda besöks-wifi om det inte rubbar konkurrensen på marknaden. Detta ställningstagande gjorde det lättare för de kommuner som erbjuder besöks-wifi eftersom den juridiska gråzon som tidigare fanns på området minskade i storlek. Så länge trafiken mot Internet i besöks-wifi inte överstiger någon eller ett par procent av den sammanlagda Internettrafiken i samtliga operatörers nät inom kommunen sägs kommunala initiativ inte rubba konkurrensen. Kapaciteten i fria WiFi lösningarna oftast är låg det gör dem mindre intressanta att använda för de som har råd med 3G/4G-abonnemang. De kommer därför inte att hota konkurrensen, utan kan ses utgöra ett komplement till kommersiella lösningar. Huvuddelen av de kostnader som uppstår för besöks-wifi över tid ser preliminärt ut att vara årliga kostnader som behöver finansieras av kommunen för att kunna tillhandahålla besöks- WiFi för besökare t ex vid stationen. Kostnaderna hamnar förmodligen på en nivå som gör att avtal behöver upphandlas. En tanke är att ansluta EduRoam och Internet via en lösning för besökare till kommunen, där en extern leverantör tar hand om den internetanslutning som besökaren gör. Då slipper kommunen hantera besökare och deras privata kommunikation över internet (agera operatör). Vidare kan avtalet upphandlas så konkurrens säkerställs. En lösning som denna kan användas för att förse både samlingslokaler (t ex på äldreboenden) och utomhusmiljöer med besöks-wifi. Vidare skulle lösningen tekniskt samverka med kommunens egna installationer av trådlösa nätverk, där privat trafik slussas ut mot operatören för besöks-wifi och intern trafik slussas in mot kommunens egna nätverk. Detta borde göra kommunens samlingslokaler som t ex bibliotek till ännu bättre platser för studenter att arbeta mot sitt lärosäte. Kommunens övriga besökare kan få tillgång till Internet på ett modernt och enkelt sätt utan trassel med biljetter där besöks-wifi tillhandahålls. Man godkänner att tjänsten är som den är och sedan är man on-line. Beslutsunderlag 1 Medborgarförslag om införande av Eduroam SSID i alla kommunala byggnader för nyttjande av trådlösa nätverk Beslut lämnas till Nils-Werner Claesson Kanslichef Pehr Johansson Kanslichef Fredrik Nilströmer IT-strateg
Kanslifunktionen 2015/701, 2200/2016 3(3)
file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/4598_fix.html Sida 1 av 1 2015-11-24 Fra: Ulricehamns kommun[no-reply@ulricehamn.se] Dato: 23.11.2015 22:20:27 Til: Ulricehamns Kommun[kommun@ulricehamn.se] Tittel: Inkommet medborgarförslag Det har kommit in ett medborgarförslag via webbformuläret på www.ulricehamn.se. Medborgarförslag Införande av Eduroam SSID i alla kommunala byggnader. Framför allt med accesspunkter vid busstationen där många invånare och turister rör sig. Skriv ditt medborgarförslag: Förnamn: Efternamn: E-post: Adress: eduroam är ett samarbete mellan högskolor och universitet världen över för att underlätta nyttjandet av varandras trådlösa nätverk. x - Autentisering med sträng identitetskontroll x - Alla registrerade vid landets högskolor och universitet i hela Sverige kan logga in med sina användaruppgifter. x - Kostnadsfritt för användaren Nils-Werner Claesson nwclaesson@gmail.com Bangatan 6 E
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 1 av 2 Informationsärende till kommunstyrelsen 2016-09-08 Dnr 2015/729 Sammanfattning 1. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016-04-29, 22, förslag till förändrad medlemsavgift för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. 2016/301 2. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016-04-29, 23, förslag ett utökat näringslivssamarbete, Business region Borås (BRB). 2016/297 3. Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen 2016-04-26, 122, förslag till valkretsindelning. 2016/300 4. Sjuhärads Samordningsförbunds tertialrapport 1 2016. 5. Boråsregionens Etableringsråd, protokoll 2016-05-24 6. Boråsregionenen Sjuhärads kommunalförbund, direktionsprotokoll 2016-06-03. 2016/134 7. Direktionsprotokoll 2016-06-03 från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. 2016/4 8. Sveriges Kommuner och Landsting: Meddelande från styrelsen nr 10/2016; Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. 9. Sveriges Kommuner och Landsting: Meddelande från styrelsen nr 12/2016: Förbundsavgift år 2017 till Sveriges Kommuner och Landsting. 10. Sveriges Kommuner och Landsting: Cirkulär:16:45: Budgetförutsättningar för åren 2016-2019 11. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, protokollsutdrag 2016-06-03, 34, tertialrapport efter april samt prognos för år 2016. 2016/374 12. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, protokollsutdrag 2016-06-03, 29, rambudget 2017. 2016/375 13. Förvaltningsrätten i Jönköping dom laglighetsprövning av ärende Motion om att kommunen inför personliga tillstånd för tiggeri, tidningsförsäljning och liknande aktiviteter, överklagandet avslås. 2015/284 14. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-06-07, 51; tillsyns- och kontrollplaner 2016-2018. 2016/385 15. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-06-07, 52; tillsynsprojekt kemiska produkter i handeln 2015. 2016/386 16. Länsstyrelsens beslut om tillstånd till kameraövervakning vid rovdjursinventering. 2016/104 17. Länsstyrelsens beslut om inspektion enligt 19 kap 17 föräldrabalken och 20 förmynderskapsförordningen. 2016/417 18. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-07-05, tertialuppföljning och verksamhetsuppföljning kvartal 1, 2016. 19. Befolkningsprognos 2016-2025. 2016/263
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-09-01 Sida 2 av 2 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Informationen läggs till handlingarna.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Informationsärende till kommunstyrelsen 2016-09-08 2015/729, löpnummer 2251/2016 Sammanfattning 1. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016-04-29, 22, förslag till förändrad medlemsavgift för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. 2016/301 2. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016-04-29, 23, förslag ett utökat näringslivssamarbete, Business region Borås (BRB). 2016/297 3. Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen 2016-04-26, 122, förslag till valkretsindelning. 2016/300 4. Sjuhärads Samordningsförbunds tertialrapport 1 2016. 5. Boråsregionens Etableringsråd, protokoll 2016-05-24 6. Boråsregionenen Sjuhärads kommunalförbund, direktionsprotokoll 2016-06-03. 2016/134 7. Direktionsprotokoll 2016-06-03 från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. 2016/4 8. Sveriges Kommuner och Landsting: Meddelande från styrelsen nr 10/2016; Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. 9. Sveriges Kommuner och Landsting: Meddelande från styrelsen nr 12/2016: Förbundsavgift år 2017 till Sveriges Kommuner och Landsting. 10. Sveriges Kommuner och Landsting: Cirkulär:16:45: Budgetförutsättningar för åren 2016-2019 11. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, protokollsutdrag 2016-06-03, 34,
2015/729, 2251/2016 2(2) tertialrapport efter april samt prognos för år 2016. 2016/374 12. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, protokollsutdrag 2016-06-03, 29, rambudget 2017. 2016/375 13. Förvaltningsrätten i Jönköping dom laglighetsprövning av ärende Motion om att kommunen inför personliga tillstånd för tiggeri, tidningsförsäljning och liknande aktiviteter, överklagandet avslås. 2015/284 14. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-06-07, 51; tillsyns- och kontrollplaner 2016-2018. 2016/385 15. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-06-07, 52; tillsynsprojekt kemiska produkter i handeln 2015. 2016/386 16. Länsstyrelsens beslut om tillstånd till kameraövervakning vid rovdjursinventering. 2016/104 17. Länsstyrelsens beslut om inspektion enligt 19 kap 17 föräldrabalken och 20 förmynderskapsförordningen. 2016/417 18. Samverkansnämnden miljö och bygg 2016-07-05, tertialuppföljning och verksamhetsuppföljning kvartal 1, 2016. 19. Befolkningsprognos 2016-2025. 2016/263 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Pehr Johansson Kanslichef Kommunstyrelsens förvaltning