Folkhälsorapport lsorapport 2009

Relevanta dokument
Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsorapport 2009

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Folkhälsan i översikt

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

SCB: Sveriges framtida befolkning

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Äldrerapport Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Hälsa på lika villkor? 2014

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Ohälsa vad är påverkbart?

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl

4. Behov av hälso- och sjukvård

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Om äldre (65 och äldre)

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning

Edita Västra Aros AB Edita Västra Aros AB, Västerås, mars 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Prevention och behandling vid

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Hälsan i Sörmland Äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Hälsa på lika villkor?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Behövs alla dessa läkemedell

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Innehållsförteckning:

Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010

Hälsoutmaningar i Norrbotten

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

rt 2010 o p ap cial r o S

Folkhälsorapport Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl

Hälsan i Sörmland. Äldre

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Folkhälsodata Faktablad Gotland

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Delaktighet och inflytande i samhället

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator



Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Så skapar vi god hälsa för alla! Välkommen till lansering av Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /


Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Transkript:

Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson

Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa i förvärvsarbetande åldrar 5. Äldres hälsa 6. Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär 7. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes 8. Matvanor och fysisk aktivitet 9. Sexuell och reproduktiv hälsa 1. Tobaksvanor och tobaksrelaterade besvär 11. Hälsokonsekvenser av alkohol och narkotikamissbruk 12. Våld 13. Migration 14. Allergi 15. Infektioner 16. Tandhälsa 17. Hörsel och syn 18. Läkemedel

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

Relativ överdödlighet dlighet bland mänm Kvot 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Övervikt, hjärt-kärl, diabetes

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Tobak

Folkhälsorapport 29 Tobak

Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

Barns hälsa h

Barns fysiska hälsa h är r god Spädbarnsdödligheten och barnadödligheten bland de lägsta i världen. Dödligheten i olycksfall är låg i ett internationellt perspektiv...men det har blivit vanligare att spädbarn vårdas på grund av olycksfall och våld, samt att 14 16 åringar skadas svårt i moped och mcolyckor.

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Sociala skillnader i hälsa h finns redan i fosterlivet: RR för f r Barn till kvinna med låg l g disponibel inkomst jämfj mfört med högh Död 29-365 dagar Död 7-28 dagar Död -6 dagar Dödfödd 1 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1,35 1,4 1,45 RR

RR för f r Sjukhusvård för f r olyckor -14 år 3 2,5 2 1,5 1 Grundskola Gymnasium Post-gymnasial,5 Storstadsregion Andra städer Glesbygd och mindre tärorter

Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

Slutsatser - Barn barns fysiska hälsa är god i Sverige Självrapporterade besvär är vanligare bland 15 åringar i Sverige jämfört med de flesta EU-länder Sociala skillnader i hälsa finns redan på fosterstadiet och i barndomen

Ungdomars HälsaH

Ängslan, oro eller ångest 198-25 Procent 35 Kvinnor Procent 35 Män 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 198 1985 199 1995 2 25 198 1985 199 1995 2 25 Källa: ULF-undersökningarna, SCB

Ängslan, oro eller ångest 198-25 Procent 35 3 25 Kvinnor Procent 35 3 25 16-24 år 25-44 år Män 2 2 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 Källa: ULF-undersökningarna, SCB

Procent 35 3 25 2 Ängslan, oro eller ångest 198-25 Kvinnor Procent 35 3 25 2 16-24 år 25-44 år 45-64 år Män 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 Källa: ULF-undersökningarna, SCB

Procent 35 Ängslan, oro eller ångest 198-25 Kvinnor 3 25 2 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 Procent 35 3 25 2 15 1 5 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år Män 198 1985 199 1995 2 25 Källa: ULF-undersökningarna, SCB

Psykiatrisk sjukhusvård 1987-27 Antal per 1 Kvinnor Antal per 1 Män 1 2 1 2 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 87 9 93 96 99 2 5 87 9 93 96 99 2 5 15 24 25 44 45 64 65+ år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Psykiatrisk sjukhusvård i åldern 16-19 19 år 1987-27 Antal per 1 25 2 15 Kvinnor Ångest Antal per 1 25 2 15 Män 1 5 Depression 1 5 Psykoser 87 91 95 99 3 7 87 91 95 99 3 7 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Självmord 1988-26 Antal per 1 Kvinnor Antal per 1 Män 6 5 4-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65+ år 6 5 4 3 3 2 2 1 1 1988 1991 1994 1997 2 23 26 1988 1991 1994 1997 2 23 26 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Självmordsf lvmordsförsök k och andra självtillfogade skador 1987-27 Antal per 1 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor 1987 89 91 93 95 97 99 1 3 5 27 Antal per 1 4 35 3 25 2 15 1 5 Män 1987 89 91 93 95 97 99 1 3 5 27 16 24 år 25 44 år 45 64 år 65+ år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Folkhälsorapport 29 Ungdom

Slutsatser Fler upplever oro och ångest Fler vårdas för depressioner och ångest Självtillfogade skador ökar Självmorden minskar inte Något ökad dödlighet i trafikolyckor och av alkoholmissbruk Fler vårdas för alkohol- och narkotikamissbruk Ungdomar har haft en sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper

Hälsa i förvf rvärvsaktiv rvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 29 Psykosociala påfrestningar

Folkhälsorapport 29 Psykosociala påfrestningar

Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Dött i cancer Antal döda 2 25 25 44 år 45 64 år Livmoder 25-44 år och 45-64 år 2 1 75 1 5 Äggstock Prostata 1 25 Bröst 1 75 5 25 16-24 år Övriga icke könsspec ifika Lunga Kvinnor Män Kvinnor Män Tjockoch ändtarm Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Död d i cancer och hjärt rt- och kärlsjukdomark 45-64 år Antal per 1 5 Kvinnor Antal per 1 5 Män 4 4 3 3 2 2 1 1952 58 64 7 76 82 88 94 26 1 16-24 år 1952 58 64 7 76 82 88 94 26 Hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Slutsatser - förvärvsarbetande rvsarbetande åldrar sociala skillnader har ökat, t.ex. i dödlighet och självskattad hälsa värk och psykisk ohälsa har ökade kraftigt under senare delen av 199-talet och har därefter minskat något andelen som upplever sitt arbete som jäktigt och stressigt har ändrats på ungefär samma sätt och det har också sjukfrånvaron.

Äldres hälsah

1,6 miljoner en heterogen grupp Fler - medellivslängden ökar Friskare i många avseenden den tredje åldern Förr eller senare behöver de flesta vård och omsorg den fjärde åldern

Återstående ende medellivslängd Antal år 2 Vid 65 års ålder 15 1 Kvinnor Män 5 Vid 8 års ålder 19 15 3 45 6 75 9 5 27

Allmänt hälsotillsth lsotillstånd Procent Kvinnor Procent Män 8 8 6 6 4 4 2 2 198 1985 199 1995 2 25 Gott: 65 74 år Gott: 75 84 år Gott: 85+ år 198 1985 199 1995 2 25 Dåligt: 65 74 år Dåligt: 75 84 år Dåligt: 85+ år Källa: ULF / SCB

Långvarig sjukdom Procent 1 Kvinnor Procent 1 Män 8 8 6 6 4 2 198 1985 199 1995 2 25 4 65 74 år 2 75 84 år 85+ år 198 1985 199 1995 2 25 Källa: ULF / SCB

Hindrande långvarig l sjukdom Procent Kvinnor Procent Män 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 198 1985 199 1995 2 25 65 74 år 198 1985 199 1995 2 25 75 84 år 85+ år Källa: ULF / SCB

Nedsatt rörelsefr relseförmåga Procent Kvinnor Procent Män 1 1 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa 8 6 4 2 198 1985 199 1995 2 25 65 74 år 8 6 4 2 198 1985 199 1995 2 25 75 84 år 85+ år Källa: ULF/SCB

Psykofarmaka Procent Kvinnor Procent Män 5 5 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa 4 3 2 1 Neuroleptika Antidepressiva Lugnande medel 65 74 Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 4 3 2 1 75 84 85+ år Sömnmedel Neuroleptika Antidepressiva Lugnande medel Sömnmedel

Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

Höftfrakturer Antal Kvinnor Antal Män 6 6 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa 5 4 3 2 1 1987 91 95 99 3 27 65 74 år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 5 4 3 2 1 1987 91 95 99 3 27 75 84 år 85+ år

Hjärtinfarkt Antal 8 Kvinnor Antal 8 Män 6 6 4 4 2 2 65 7 75 8 85 9 95 1 1994 1996 24 26 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder Källor: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Cancer bland äldre 65+ Antal per 1 3 2 5 Insjuknande, kvinnor 2 Insjuknande, män 1 5 1 Dödlighet, kvinnor 5 Dödlighet, män 196 197 198 199 2 26 Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen

Prostatacancer bland män m n 65+ Antal per 1 1 2 1 8 Insjuknande Dödlighet 6 4 2 196 197 198 199 2 26 Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen

Många äldre lever ett aktivt liv

Får r hon någon n hjälp?

Hemtjänst och särskilt s boende Antal 6 5 Hemtjänsttagare i ordinärt boende Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa 4 3 2 1 196 197 198 199 2 27 Personer 8+ år Personer i särskilt boende Totalt hjälptagare

Slutsatser - Äldre De äldre lever längre och är i flera avseenden friskare och aktivare än tidigare generationer Fler rapporterar sjukdomar, men färre hindrande sjukdomar De flesta behöver hjälp de sista åren är den hjälp som finns tillräcklig och anpassad till de äldres behov? Kvinnor är oftare än män ensamstående när de blir gamla och behöver hjälp

Folkhälsorapport 29 kan laddas ner från: Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se eller beställas från: Socialstyrelsens beställningsservice, 12 88 Stockholm. Fax 8-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat