Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning
Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv har renodlats när det gäller Ämnets syfte och roll i utbildningen: demokrati som förhållningssätt och praktik den demokratiska processen samt förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor som en grund för att kunna respektera och främja människors lika värde. Länkningen mellan läroplan och kursplan framgår tydligast i detta avsnitt. ur Kommentarmaterial till kursplan 2000 (vår kursivering) 1 1.Bakgrund. Bedömningsstödet, som säkert ser ganska komplicerat ut vid en första anblick, har skapats genom ett arbete där aktiva lärare kontinuerligt fått utveckla stödet efter flera omgångar av provbedömningar. Idag används ofta olika modeller av matriser som hjälp för bedömning. Detta stöd är inte uppbyggt efter matrismodell. Här har istället erfarna lärare försökt bryta ner, dekonstruera, vad de menar är den inneboende betydelsen av det betygskriterium man arbetat med. Det skall vara lätt att kommunicera med eleven på ett formativt sätt, och det skall vara lätt att diskutera olika bedömningar med kollegor och föräldrar. Detta uppnås genom att man sätter kryss om det finns belägg för att detta exempel eller förmågan finns i elevsvaret. Man kan också sätt en parentes istället om man är osäker om kryssets text är helt uppfylld. Sedan är det ändå en diskussion mellan bedömare om ett visst elevsvar visar detta belägg eller ej. Det finns inga automatkryss. Dvs. det finns inget enstaka belägg/kryss som utlöser ett speciellt betyg. När bedömningsstödet är ifyllt så visar sig snarast en träffbild, och vilket provbetyg som ett enskilt elevsvar skall ha, det avgör bedömaren. Vi tror detta är mycket viktigt. Bedömning är en alltid pågående diskussion i lärarens vardag. Men bedömningsstödet, här snarast använt som ett protokoll, ger en god grund för att det tysta kunskapen om bedömning skall kunna bli manifest, kunna utvecklas och kunna dokumenteras! Läraren får en hjälp att visa och diskutera sina inre mappar 2 Mer detaljer om hur man använder stödet finns nedan. 1 Skolverket (2000) Kommentar till kursplaner och betygskriterier 2000 sid. 41 2 Tholin, J (2006) Att kunna klara sig i ökänd natur Högskolan i Borås Bedömningsstöd. Sid. 2(7)
Några viktiga punkter i utformning av stödet (punkterna diskuteras utförligare nedan): Stödet skall visa på evidens, belägg i elevsvaret Möjliga antal belägg kan vara relativt stort Det ska vara domänstödjande Det slutgiltiga provbetyget skall inte utlösas med något automatkryss, utan den bedömande läraren gör den sista analysen. Det skall kunna användas formativt Det skall vara klart knutet till betygskriterierna, och språkligt utgöra en dekonstruktion av dessa. Förklaringar: Stödet behandlar evidens, belägg, i elevsvaret Med detta menas att stödet utformas som kryssrutor, och att dessa kryssas i när det i elevsvaret finns klara belägg för att de efterfrågade exemplen eller förmågan finns där. Det är domänstödjande Stödet ligger på domännivå. Detta innebär att det inte är konstruerat för alla ämnesområden inom skolämnet samhällskunskap, utan för område Se den andre med tillhörande betygskriterier. I förutsättningarna för Prov- och bedömningsbank i samhällskunskap, delområde Se den andre så ingick att välja ett kriterium per betygsnivå. Följande kriterium ses som beskrivning av området och som objekt för bedömningsstödet: Uppnåendemål Kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, VG Eleven beskriver hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. MVG Eleven jämför individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och traditioner samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå. Det kan användas på flera prov. Bedömningsstöd utformade till ett exklusivt prov kan vara mycket precisa, ofta alltför precisa för att kunna användas på någonting annat. Bedömningsstöd utformade för ett helt skolämne kan tvärtom vara mycket oprecisa, de är ibland snarast på samma svårighetsnivå som själva betygskriterierna de var satta att förklara. Ibland kan s.k. bedömningsmatriser på detta sätt innehålla en alltför generell utformning. Stödet på domännivå ligger mitt emellan. Möjliga antal belägg kan vara relativt stort Det är klart knutet till betygskriterierna, och utgör språkligt en dekonstruktion av dessa. Bedömningsstöd. Sid. 3(7)
Genom att dekonstruera 3 betygskriterierna så krävs ett större antal kryss för att ringa in kriterierna. Genom att använda utformningen med flera kryss så behöver inte avsaknaden av något enda efterfrågat belägg bli alltför avgörande. Det slutgiltiga provbetyget skulle inte utlösas med något automatkryss, utan den bedömande läraren gjorde den sista analysen. Det kan användas formativt Genom att en större mängd belägg kan fastläggas, så får inte ett kryss automatiskt ge ett provbetyg. Sammanvägningen, analysen av träffbilden det gör den bedömande läraren. Det ifyllda stödet kan då användas som ett protokoll inför det formativa samtalet. Rutan längs ned på protokollet används för ett kort kom-ihåg-kommentar inför ett ev. samtal med respektive elev. Målet vid utformande av stödet har varit att få en enkel formativ funktion. 2. Belägg Samhällskunskap, tillsammans med t.ex., skolämnet religion behandlar flera domäner och områden som kan vara mycket svårbedömda. De kan innehålla värderingar, de kan vara så allmängiltiga att elever med god allmänbildning alltid kan svara ytligt direkt på frågan, frågan kan innehålla så många begrepp så att förmågan döljs osv. Stödet är således utformat så att krysset sätts när det de facto finns ett belägg i texten 4. De olika kryssrutorna är också utformade så att det inom varje nivå finns rutor för där eleven visar prov på mer faktaorienterande belägg, och några som visar på kvaliteter avseende förmågor: Exempel på stödets VG-nivå: Belägg på nivå väl godkänt (ur kursplanen):skall eleven kunna beskriva hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. Detta innebär att elevsvaret - förutom uppnåendemålets belägg - även innehåller exempel hur olika handlingsmönster/normer kan uppstå beroende på grupp. exempel från flera grupptillhörigheter, t.ex. kön, etnicitet och social bakgrund Bakgrund Elevsvaret visar på förmåga: till ställningstagande med exempel och underbyggda relevanta baskunskaper (perspektiv) till att se frågan från något annat perspektiv än sitt eget (perspektiv) att koppla grupper och individers handlingar till bakgrund, värdering, normer, livserfarenhet o.dyl. (analys) 3 Dekonstruktion, se not 20, sid.19 i huvudrapporten 4 Projektet baseras enbart på skriftliga provsvar. Det finns dock ingenting i den bakomliggande idén med dekonstruktion, leta belägg, bara kryssa i om evidens finns osv. som utesluter bedömning av t.ex. muntliga bedömningstillfällen. Vår tro är att protokollet lämpar sig väl för detta också. Bedömningsstöd. Sid. 4(7)
Till skillnad mot matriser så kommer slutresultatet inte att bli i endast en ruta, utan kommer att utgöra ett antal kryss. Det finns således inget automatiskt kryss som utlöser provbetygets nivå. Den slutgiltiga bedömning av vilket provbetyg elevsvaret skall ge, det gör den bedömande läraren. Man bedömer således snarast en träffbild. Att bedömningens resultat blir en träffbild ger vissa fördelar: Varje enskilt kryss blir inte helt avgörande Det finns belägg för i texten, det kryssas. Säkerheten i de olika kryssen blir hög. Men provbetyget ges utifrån lärarens bedömning av det totala antalet kryss. Det ifyllda stödet lämpar sig då väl för genomförandet av en formativ diskussion med eleven. Vad fanns med? Vad kan förbättras? osv. Det lämpar sig också mycket väl för en pågående kollegial bedömningsdiskussion. Efterfrågar vi det som vi vill efterfråga? Förstår eleverna vad vi efterfrågar, osv. Från projektet vet vi också, att om flera lärare gör en bedömning, med hjälp av stödet/protokollet, av samma elevsvar och därefter diskuterar vad de tycker sig se belägg för, så utgör detta en mycket bra grund för en avancerad bedömningsdiskussion kollegor emellan. Under projektet har lärare också utnyttjat möjligheten att kryssa till hälften. I stället för ett kryss har man då skrivit ( ) 3. Provbetyg och betyg Det totala betyget i samhällskunskap sätts på många fler variabler än enstaka skriftliga prov. En utvidgad diskussion om förhållandet mellan provbetyg inom nationella prov och betyg finns i Skolverkets rapport 300 5 Även om fler variabler vägs in i ett slutbetyg så utgör ju dessa prov, speciellt om de gjorts med ett bedömningsstöd, en god bakgrund till betygsdiskussioner med enskilda elever. Stödet bygger helt på betygskriterierna. Kopplingen till betygskriterierna är avgörande. Det bygger också på kursplanens uppbyggnad av inkludering av lägre nivåer, dvs. att ett högre betyg ges om kriterierna på den nivån är uppfyllda, inklusive de på lägre nivå. Kursplan enligt Lpo94, reviderad 2000 är uppbyggd på detta sätt. Denna utformning gör att kryssen/beläggen på högre nivå skall ses som tillägg till den lägre nivån. 4. Förhållandet olika prov och stödet. Stödet är utformat för att så bra som möjligt försöka täcka in betygskriterierna kopplat till en hel domän. Vissa prov ger dock inte eleverna möjlighet att visa belägg i alla kryssen. En möjlig användning av stödet, är att olika prov kan användas för olika delar av stödet. Stödet blir då ett domän-stöd/protokoll, som uppfylls av olika bedömningstillfällen. 5 Skolverket, Provbetyg - Slutbetyg- Likvärdig bedömning? Rapport 300 (2007) Bedömningsstöd. Sid. 5(7)
5. Konkretiseringar av betygskriterier Texterna vid de olika beläggen/kryssen är framarbetat så att de konkretiserar betygskriterierna. Men hur konkret texterna än blir, så måste man göra meningarna till sina egna. En fortsatt användning av stödet kräver troligen en pågående diskussion med kollegor vad man egentligen som lärare har lagt in i de olika beläggen man sett i elevsvaren. (Detta är en något förkortad version av beskrivningen av bedömningsstödet och dess framtagande. En längre version finns på annan sida i databasen) Bedömningsstöd. Sid. 6(7)
Elev:... Belägg på nivå godkänt Nu (ur kursplanen):skall eleven visa på förmåga och kunskaper att kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, Elevsvaret innehåller exempel på att just kön, social eller kulturell bakgrund kan ha betydelse för hur människor kan behandlas och bemötas i olika situationer i livet exempel på att just kön, social eller kulturell bakgrund kan ha betydelse för hur människor agerar i olika situationer i livet i förhållande till området relevanta baskunskaper/fakta Elevsvaret visar på förmåga: till egna tankar kring frågan (analys) till eget ställningstagande, som inte behöver underbyggas med exempel (perspektiv) Belägg på nivå väl godkänt (ur kursplanen):skall eleven kunna beskriva hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. Detta innebär att elevsvaret - förutom uppnåendemålets belägg - även innehåller exempel hur olika handlingsmönster/normer kan uppstå beroende på grupp. exempel från flera grupptillhörigheter, t.ex. kön, etnicitet och social bakgrund Bakgrund Elevsvaret visar på förmåga: till ställningstagande med exempel och underbyggda relevanta baskunskaper (perspektiv) till att se frågan från något annat perspektiv än sitt eget (perspektiv) att koppla grupper och individers handlingar till bakgrund, värdering, normer, livserfarenhet o.dyl. (analys) Belägg på nivå mycket väl godkänt (ur kursplanen): Skall eleven - förutom kraven på nivå godkänt och väl godkänt, även - jämföra individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och traditioner (i princip VG-nivån) samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå. Detta innebär att elevsvaret förutom belägg på godkänd och väl godkänd nivå även innehåller exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till olika uppfattningar exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till motsättningar/konflikter exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till utveckling exempel på vilka följder för samhällsutvecklingen som detta kan leda till förslag till lösningar Konsekvenser/framtid Elevsvaret visar på förmåga att: kunna se frågan ur olika perspektiv, med utförligare beskrivning av perspektiven (perspektiv) kunna granska sitt eget ställningstagande och se att det är ett perspektiv bland flera (perspektiv) se frågan på flera nivåer (individ-grupp-samhälle) och deras samspel (analys) Lärarkommentar till provsvaret/eleven BedömningsstödBedömningsstöd. Sh/Sda Sid. 7(7)