Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder tobak? Vad är typiskt för en växt? Hur fungerar fotosyntesen? Vad har hänt under växternas evolution, om vi ser till hur de sprider sig och tar in vatten till sina celler? Hur planerar, genomför och utvärderar man ett växtexperiment. Vad är ekologi? Vad är konkurrens och balans i ekosystemet? Vad menas med att vatten både är råvara och transportmedel? Hur går råvaror som kol och närsalter runt i kretslopp? Hur energi och atomer förs vidare i näringskedjor. Utmaning: Hur kan man beskriva naturen som ett nästan helt slutet system? 1

Innehållsförteckning Vad blir jag bedömd på?... 3 Vad ska jag kunna på provet?... 3 Studieteknik: Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Kunskapskraven... 4 Begrepp... 5 Växterna... 7 Uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö... 8 Uppgift 2 Växternas evolution... 9 Uppgift 3 Ljus eller mörker?... 10 Ekologi Så fungerar naturen... 11 Uppgift 4 Obalans i ekosystemet... 11 Uppgift 5 Utmaning: Energiflödet genom ett ekosystem!... 12 Uppgift 6 Vilka två näringskedjor failar?... 13 Uppgift 7: Utmaning om Närsalternas kretslopp... 14 Uppgift 8 Utmaning: Beskriv naturen som ett nästan helt slutet system!... 15 Tobak... 16 Uppgift 9: Hur påverkas hälsan av tobak?... 16 Biologins bästa checklista... 17 Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket. 2

Vad blir jag bedömd på? 1. Tobaksdiskussionen och att du värderar källorna. 2. Experimentet, alltså arbetet med växtundersökningen. 3. Ett prov om växter och ekologi. Vad ska jag kunna på provet? På provet testas att du har kunskaper om växter och ekologi. Frågorna kommer att handla om : 1. Att veta vad fotosyntes är och hur en blomma i en fröväxt fungerar, som i uppgift 1. 2. Att känna till några steg i växternas evolution, från de första encelliga algerna fram till fröväxterna. Se uppgift 2. 3. Vad är ekologi och hur fungerar ekosystem? Du ska kunna använda ekologiorden, till exempel balans, obalans, nisch, näringskedja. Se uppgift 4 och 6c. 4. Utmaning: Att beskriva hur energi och materia (atomer) flödar genom ett ekosystem. Uppgift 5 5. Kretslopp uppgift 7 Studieteknik: Hur vet jag att jag kan det här? 1. Gör eftertestet, alltså läs igenom begreppen och kolla vilka du nu är säker på. 2. Vilka begrepp behöver du träna mer på för att förstå? 3. Testa dig mot checklistan. 4. Träna på det som är kvar. 5. Kolla checklistan igen. 3

Kunskapskraven 1 Här är de delar vi arbetar med under vårterminen år 7. Kunskapskraven i sin helhet hittar du på www.fronter.se/linkoping.se Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A 1.1 Att samtala och diskutera frågor om hälsa och sjukdom Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa (tobak) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar och beskrivningar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Du använder informationen om tobak på ett i huvudsak fungerade sätt och för till viss del diskussionen framåt. 1.3 Att söka kunskap Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2.Att genomföra systematiska undersökningar 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. 2.6 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett relativt väl fungerade sätt och du för diskussionen framåt. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du använder information på ett väl fungerande sätt och du för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem. Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Att ha kunskap om hur växterna och hur de utvecklats. Ekologins grunder. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att använda biologins begrepp, modeller och teorier i ekologi. Att förklara samband. 3.3 Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. 1 Centralt innehåll från kursplanen som vi arbetar med den här terminen Natur och samhälle Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel (tobak). Biologin och världsbilden Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. 4

Växter Begrepp Förtest: Eftertest: Ökning: Alger Befruktning Fotosyntes Frö Fröväxt Klorofyll Ledningsvävnad Mossa Pistill Pollinering Pollkorn Spor Sporväxt Ståndare Växter Biologisk mångfald Biosfär Ekologi Ekosystem Energi Ekosystemtjänst Växter som inte har rötter. Vanligast i hav och sjöar. Då startar utvecklingen av en ny individ. Ägg och spemie smälter samman När gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten. Det behövs ljus. Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Ett frö består av ett embryo, och ibland av näringsvävnad, och så ett skal som skyddar. växt som sprids med frön. Fanerogamer, på latin. växtcellernas gröna färgämne som är nödvändigt för fotosyntesen. Finns i växtcellernas klorofyllkorn. Rör. Celler som har till uppgift att transportera vatten och näring i växterna. En växt som saknar rötter. Oftast har de inte heller ledningsvävnad. De växter långsamt och behöver inte så mycket ljus. Växternas honorgan. När pollen överförs genom vind eller insekter till fröväxternas honorgan. Korn som bildas i växternas hanorgan. De kan överföras till honorganet genom pollinering. En förökningsdel hos sporväxter och svampar. Växter som sprids med sporer. Det finns fem grupper. Växternas hanorgan. En grupp organismer som kan fotosyntes. Växter är producenter. rikedom på olika organismer och livsmiljöer. Biosfären är jordens största ekosystem. Hur naturen fungerar. Läran om organismernas förhållande till omgivningen och till varandra. Till exempel en sjö eller en öken. Eller ett akvarium. En sorts natur som man studerar. Där finns de levande varelserna och den icke levande omgivningen (miljön) inom ett avgränsat område. Behövs för att något ska hända. Tjänster vi får från naturen, till exempel att naturen ger oss mat, fotosyntes och att bin pollinerar blommor. 5

ekologi Tobak Konkurrens Konsument Kretslopp Nedbrytare Nisch Näringskedja Näringspyramid Näringsväv Närningsämnen Närsalter Organism Population Producent Samhälle Symbios Beroende Koloxid Kronisk sjukdom Nikotin Passiv rökning Tävling. Djur kan tävla om mat. Växter kan tävla om ljus. en organism som är beroende av vad producenterna (växterna) tillverkat. Djur. när något går runt. T ex att råvaror återanvänds och cirkulerar i naturen eller samhället och används om och om igen. levande varelser som sönderdelar materielet i döda organismer i naturen till koldioxid, vatten och närsalter. Specialisering. Att giraffen är specialiserad att äta högt upp på träden. En beskrivning av hur energirik mat transporteras i naturen. Vem äter vem? visar biomassan som ingår i ett ekosystem. flera näringskedjor som flätas in i varandra. Ämnen i maten som är nödvändiga för att livet ska fungera. Salter som innehåller ämnen som växter och djur behöver. De innehåller bland annat grundämnena kväve (N) fosfor (P) kalium (K). en levande varelse som har ämnesomsättning och kan föröka sig. Den kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur Befolkning.Alla individer av en och samma art i ett växt- eller djursamhälle. Alla hi Rydsskogen. Alla smörblommor i hagen. Alla människor i Sverige. grön växt som tillverkar energirika ämnen och utgör första nivån i en näringskedja. (i ekologin) alla organismer i ett visst område. Till exempel allt som lever i en sjö. Eller allt som lever i en öken. När två organismer lever tillsammans och har nytta av varandra En okontrollerbar lust efter ett njutnings- eller berusningsmedel. Mycket giftigt ämne som bildas när tobak glöder. Koloxid gör att kroppens celler inte får tillräckligt med syre. Sjukdom som varar livet ut. Går ej att bota. Ett växtgift. Finns i tobak och skapar beroende. är personer runt omkring är rökare och andra andas in röken. Levla upp? Hållbar utveckling Individ Miljögifter Naturresurser Resurs Salter Ozonskikt Solenergi System ett uttryck som används när man tänker på hur vi människor behöver leva i dag för att människans och naturens behov ska kunna tillgodoses också i framtiden. En enskild varelse i en grupp, t ex en enda hare i en population av harar. Du är en individ i klassen eller i din familj. kemiska ämnen som människan sprider i naturen och som inte bryts ner så lätt. De samlas i levande organismer och är giftiga för dem. Ett annat namn för naturtillgångar. Sådant vi får från naturen. Naturtillgång. Kemiska föreningar som består av joner. ett skikt i jordens atmosfär som innehåller ozon. Det hindrar skadlig strålning att nå ner till jorden. Den energiform som når oss som solstrålning och driver livet på jorden genom att leverera energi till fotosyntesen. Solenergi kan också tas tillvara i tekniska anordningar som solfångare och solceller. Något som består av olika delar som alla samverkar med varandra. I ett slutet system sker samverkan bara inom systemet. Ett öppet system byter ämnen med det som finnns utanför systemet. 6

Växterna Fokusboken s 64-69, 74 Grundboken s 74-79, 84 Lär dig växternas begrepp på sidan 5 Träna gärna med en kamrat. Studieteknik: Hitta svar på frågorna med hjälp av boken Sidorna hör ihop med fokusboken. Rubrikerna finns i både fokusboken och grundboken. Sett filmerna? Rubrik: Växterna tillverkar socker s66-67: 1. Vilka tre behöver växterna för att kunna tillverka näring? 2. Vad kallas den här tillverkningen med ett annat ord? 3. Vad är det för något i växtens celler som fångar in solenergi? 4. Vad heter växtens små hål som liknar munnar= 5. Rita av en växtcell från boken. Skriv vad organellerna heter. Ett myller av olika grupper s 68-69: 1. I vilka två grupper indelas växterna? 2. Vilka är blommans könsorgan? Fröväxter s 74-75: 3. Vilka två grupper fröväxter finns i Sverige? 4. Vilken uppgift har blomman? 5. Vad är pollinering? Fröväxternas utveckling s 76-77 6. Vilken nytta har många växter av insekter? 7. Vilken nytta har många insekter av växter? 7

Uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Den här bildserien visar hur en blomväxt bildar en ny frukt med frön. Använd Fokusboken sidan 74 eller grundboken sidan 84. 1. Vad heter blomväxtens delar? Skriv dem i bilderna nedan. 2. Var i bilden sker pollineringen? 3. Var på pistillen sker befruktningen? 4. Vad menas med befruktning? 5. Utmaning: Skriv bildtexter och förklara hur ett blomman bildar en nya frön, generation efter generation. Hur hänger det här ihop med evolutionsbegreppet naturligt urval? 8

Uppgift 2 Växternas evolution Syfte: Den här uppgiften gör du för att träna på växters evolution, alltså hur växter utvecklats genom tiderna. Den handlar om olika sätt att föröka sig och att ta upp vatten som behöver för att cellerna ska överleva. Använd boken för att hitta fakta om växtgrupperna- Det finns på sidan 69 i fokusboken och framåt, eller sidan 79 och framåt i den andra boken. Du ska sätta kryss i rätt rutor direkt i tabellen nedan, eller rita av tabellen i din skrivbok först. Sammanfattning: Vilken utveckling har skett när det gäller a) Hur växternas förökar sig? b) Hur de tar in vatten till cellerna? Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om växternas evolution. 9

Uppgift 3 Ljus eller mörker? Du ska planera, genomföra och utvärdera en undersökning. Den ska handla om växterna och deras behov av ljus. Du ska följa mallen för undersökande arbetssättet längst bak i biologiboken. Fråga/problem som ska undersökas Vad händer om en växt inte får ljus när den ska utvecklas? Några tips för planeringen: Materiel: 4 frön, 2 krukor, jord, ett en ljus plats och en mörk strut. Gör en lista med en variabel och konstanter. Tänk på att du bara ska ha en variabel och det är ljus/mörker. Vilka är konstanterna? Stoppa ner två tre frön, 1 cm ner i jorden i var sin kruka. Håll jorden fuktig. Vänta till fröna gror. Klipp av de andra plantorna. Trä en mörkerstrut över den ena plantan. Vad tror du kommer att hända den närmaste tiden? Skriv ner din förutsägelse/hypotes. Några tips för utvärderingen Efter två veckor skriver du klart din labbrapport i skrivboken. Följ mallen. Alla fyra underrubriker i den skall finnas med i din rapport. Du ska skriva namn på den du samarbetar. Utmaningen finns i rutan här bredvid. Utmaning! Enligt skolverket är det en högre kvalitet att använda biologins ord och begrepp, till exempel fotosyntes, klorofyllkorn, energi, vatten och koldioxid, närsalter och modeller i din utvärderar undersökningen. Hur ska du få in dem? 10

Ekologi Så fungerar naturen Fokusboken sidorna 84-99 Grundboken s s100-115 Uppgift 4 Obalans i ekosystemet Syftet med den här uppgiften som inte är så himla kul är att förstå vad som kan påverka ett ekosystem och alla djur och växter som lever där. Det kommer en sådan här uppgift på provet som handlar om balans och obalans i ekosystem. Vad händer om. Det finns ett facit på www.tornhagsno.se. Jämför! 11

Uppgift 5 Utmaning: Energiflödet genom ett ekosystem! Rätta svar finns på www.tornhagsno.se 12

Uppgift 6 Vilka två näringskedjor failar? Vad är en näringskedja? Jo, en näringskedja börjar alltid med en organism som har fotosyntes. Det är oftast en växt eller en cyanobakterie. Fotosyntesen gör ju att den själv kan tillverka sin näring. Från solen kommer energi och koldioxid kommer från luften. Vatten behövs också. I nästa steg i näringskedjan kommer växtätarna och sedan rovdjur. Växtätare och rovdjur är konsumenter. Näringskedjan visar alltså hur energin flödar från solen, via växter till djuren. Atomerna går från vänster till höger. a) Vilka av den fem exemplen är riktiga och vilka två failar? b) Förklara vad en näringskedja är. Använd begreppen producent, växtätare, konsument, rovdjur, topprovdjur och energi. c) I en svensk skog kan det finnas blåbär, buske, gräs, möss, harar, rådjur, räv, lodjur och berguv (en stor uggla som äter möss). Rita en näringsväv i skrivboken. Jämför med sidan 96 i Fokusboken eller sidan 110 i Grundboken. Tips: börja med producenterna längt ner, växtätarna i mitten och rovdjuren längst upp. d) Utmaning: Hur många näringskedjor där haren ingår kan du bilda? Jämför med andra i klassen. Hur många fick ni som mest? 13 Det kommer en sådan här uppgift på provet, som handlar om att konstruera en näringsväv. Hur ritar man den?

Uppgift 7: Utmaning om Närsalternas kretslopp Fokus sidan 93-94 Grundbok sidan 107-108 Arbeta gärna med en kamrat och lär tillsammans. Det finns ett facit på www.tornhagsno.se. Jämför! s Två filmer om kretslopp Se dem och gör quizen. 14

Uppgift 8 Utmaning: Beskriv naturen som ett nästan helt slutet system! Använd bilden och träna på att förklara den för någon som inte kan så mycket ekologi än. Vad skulle du säga och göra för att få dem att förstå? Den finns också i grundboken på sidan 114 och har du fokusboken finns en liknande bild på sidan 99. 15

Tobak Uppgift 9: Hur påverkas hälsan av tobak? I arbetet om tobak ska vi träna på tre förmågor. Det är att söka fakta från olika källor, värdera källorna och att diskutera. Gör så här: 1. Samla information kring hur tobak påverkar hälsan. Du ska använda minst två källor. Förslag på informationskällor: Grundboken eller Fokusboken. www.drugsmart.com, www.tobacccobody.fi/ UR-filmen Ramp om tobak www.studi.se. intervjua någon som kan mycket om tobak? 2. Värdera källorna a. Vem eller vilka står bakom informationen? b. Vad är syftet? Alltså, vad vill avsändaren med budskapet? c. Skilj på fakta och värderingar! 3. Förbered dig för att redovisa. Redovisningen sker i mindre grupper. Då diskuterar vilka svaren på frågorna och värderar källorna. Du får använda dina egna anteckningar och ha med dina källor. 16

Biologins bästa checklista Växterna Jag kan vad fotosyntes är och var i världens celler den sker. Jag kan frågorna om växter. (frågor till grundbok finns i det här häftet. Frågorna till fokusboken hittar du i fokus häftet som du får från läraren). Jag kan förklara hur en äppelblomma fungerar. Det är uppgift 1 Fröväxternas livscykel från frö till frö Utmaning: Jag har lärt mig något nytt om växternas evolution om hur de får vatten och sprider fortplantar sig. Uppgift 2. Experimentet Jag kan planera ett växtexperiment i uppgift 3. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Jag kan genomföra växtexperimentet. Jag skriver mitt resultat i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera växtexperimentet. Jag funderar på felkällor, jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag har lämnat in labbrapport om växtexperimentet. Den innehåller planering, genomförande och utvärdering. Ekologi Jag kan vad ekologi och ekosystem är. Jag är bra på sådana här checklistor. Jag kan ge exempel på vad som kan göra att det blir obalans i ett ekosystem. Uppgift 4. Jag kan hur energi flödar genom ett ekosystem.(från solen, till producenterna (växterna) och vidare till konsumenterna (djur) och till nedbrytarna. Värme strålar ut i rymden igen.) Uppgift 5. Jag kan vad näringskedjor är. Jag vet att de visar hur energi flyttas i naturen. Uppgift 6. Utmaning: Jag kan rita en näringsväv. Uppgift 6c Jag vet vad ett kretslopp är. Jag kan ge tre exempel på kretslopp. uppgift 7. Utmaning: Jag kan mer om vad ett slutet system är. Uppgift 8. Tobak Jag kan söka fakta om tobak från minst två olika källor. Jag vet skillnad på fakta och värderingar om tobak. Jag kan diskutera tobak. Jag försöker vidga diskussionen och gör den ännu intressantare. 17