Reflektion efter tillverkande av skalenlig modell

Relevanta dokument
Pool - bygge. Alicia Åbrink. /

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14

Poolbygge. fredag 11 april 14

Min pool. Hanna Lind 7:2 Alfa

Påskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts

fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE

fredag den 11 april 2014 M I N P O O L

Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning

4-8 Cirklar. Inledning

Planering Geometri år 7

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Matematik. Namn: Datum:

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2014 Junior. 1 Bilden visar tre kurvor med längderna a, b respektive c. Vilket av följande påståenden är korrekt?

Läxa nummer 1 klass 3

Konsten att bestämma arean

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:

Begrepp Värde (mätvärde), medelvärde, median, lista, tabell, rad, kolumn, spridningsdiagram (punktdiagram)

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

Lathund, geometri, åk 9

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9

Först se men inte röra sedan klippa till och göra

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

A: mindre än 4 år. B: minst 4 år. C: exakt 4 år. D: mer än 4 år. E: inte mindre än 3 år. (Schweiz) A: 0 B: Oändligt många C: 2 D: 1 E: 3 (Italien)

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Matematiktävling för högstadieelever. Kvalificeringstest. Tid : 60 minuter Antal uppgifter: 15 Max poäng: 15 poäng.

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

HJÄLTERUMMET Ett rum där allt är möjligt.

Veckomatte åk 5 med 10 moment

FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR

4. I lagret finns 24, 23, 17 och 16 kg:s säckar. På vilket sätt kan man leverera en beställning på exakt 100 kg utan att öppna någon säck?

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

INSPIRATIONSHÄFTE VINTER Kreativa idéer till julen och vinterns skapande! COLORONA ÄR EN DEL AV RAHMQVISTGRUPPEN.

Känguru 2017 Student gymnasiet

MV-Nordic Lucernemarken Odense S Danmark Telefon mv-nordic.com

Att förstå bråk och decimaltal

Student. a: 5 b: 6 c: 7 d: 8 e: 3

Matematik CD för TB = 5 +

Södervångskolans mål i matematik

Checklista över pooldelar:

Magiska Manteln en resa genom islamisk konst

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Talföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4

Vi människor föds in i en tredimensionell värld som vi accepterar och

ARBETSPLAN MATEMATIK

b e g r e p p l ä n g d m ät n i n g Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Tid Muntliga uppgifter

Känguru 2013 Student sida 1 / 7 (gymnasiet åk 2 och 3)

PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

INSPIRATIONSHÄFTE RIDSKOLA

TESTVERSION. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Junior

Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6

Välkommen till. Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Student för elever på kurs D och E. Kängurutävlingen 2009 Student.

Bygg en båt som drivs av en propeller.

1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så

Uppgift 1 Mönstret Tid: 1 timme (kl )

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Fräcka ramar och söta små askar!

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen > > <

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Även kvadraten är en rektangel

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Magiska kvadrater. strävorna

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Vika egna pappersformer

Stålskala. Mäta. Träpedagogik i Stockholm. Mail:

Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2.

Tutorial - Adventskalender Lastbil av Bi för Skrotboken <

Kängurutävlingen Matematikens Hopp Benjamin 2003 Uppgifter

UNDERVISNINGSMATERIAL

Slumpförsök för åk 1-3

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

UNDERVISNINGSMATERIAL

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

Transkript:

Reflektion efter tillverkande av skalenlig modell De förkunskaper som krävs vid tillverkandet av en skalenlig modell är först och främst vad som definierar begreppet skala. Hela objektet ska förändras skalenligt, det vill säga samma skala ska användas genom hela arbetet. En annan förkunskap är formen på det valda objektet och vetskapen om att olika former kräver olika tankesätt när det kommer till att göra en skalenlig modell. Det objekt vi valde var av cylindrisk form, med runt topp- och bottenskikt, en förkunskap var därmed vad som kännetecknar en cirkel. För att kunna göra en korrekt förstoring av cirklarna behövde vi förkunskaper om definitionen att cirkelns radie från medelpunkten är densamma åt alla håll i cirkeln. Vi behövde också veta att medelpunkten är halva diametern samt att radien är halva diametern från medelpunkten. En förkunskap om vad som skiljer en plan figur mot en tre dimensionell behövs också. För att kunna göra den skalenliga modellen krävdes att vi använde både division och multiplikation. Vår skalenliga modell var i 3:1, det vill säga en förstoring av objektet tre gånger. Där multiplicerar vi måtten från objektet med tre. Som ovan nämnt om vad som kännetecknar en cirkel, behövde vi veta hur man räknar ut en cirkels diameter, för att få fram medelpunkt och radie. För att få fram medelpunkt krävs division då medelpunkten är halva diametern. Det som var svårt med den modell vi valde var dels att få ut exakta mått på den cylindriska formen samt de runda formerna. Det var även svårt att få till cirklarna i kartongen vi använde för att bygga vår modell. Cirklarna blev inte perfekt runda, vilket gjorde att vi fick en felmarginal på ca 1 cm i den uppförstorade skalan i den cylindriska formen. I klartext betyder detta att den cylindriska formen var något kortare runtom än cirklarna, cirklarna blev för stora vid ihop limningen av skalmodellen. Detta fick lösas av att ytterligare en bit kartong limmades på i skarven på den cylindriska formen. Det blev inte en optimal lösning utan den baserades mycket på tidsbrist och skulle säkerligen ha kunna lösts bättre. Som lärare i en liknande uppgift krävs tydlighet och betoning på noggrannhet när måtten tas ut. En uppgift där eleverna arbetar i par kräver samarbete och jag tror att det är viktigt att eleverna går igenom hur arbetet ska fördelas innan de påbörjar uppgiften. Risken finns att eleverna annars inte riktigt vet vem som ska göra vad, samt att de riskerar att bli osams. Sannolikheten är också stor att en av eleverna intar en ledarroll under arbetet vilket gör den andra eleven passiv (och därmed kanske inte lär sig lika mycket), vilket också kan motverkas

genom att arbetet på förhand har fördelats. Givetvis ska eleverna hjälpa varandra om de stöter på svårigheter under arbetets gång. En annan sak att tänka på som lärare är materialåtgången. Inte bara hur mycket kartong som kommer gå åt, utan även hur mycket färg som kommer behövas, hur många penslar, knivar, linjaler med mera som måste finnas till elevernas förfogande. Jag tror även att det är viktigt att konkretisera uppgiften genom att göra den tillsammans med eleverna en gång först, så att de får se hur det går till. Det känns även viktigt att elevernas arbeten blir betydelsefulla på något sätt. Att modellerna antingen visas upp, används, presenteras eller dylikt. Eleverna ska känna motivation och att det är roligt att arbeta med skalenliga modeller. Fördelar jag kan se är att det är en bra samarbetsövning, samt att det verkligen hjälper till att bena ut begreppet skala! I läromedelsböcker för matematik i grundskolans årskurser 4-6 (ex. Borgen) finns uppgifter där eleverna uppmanas mäta till exempel en bild av en pool i skala 1:100 och sedan räkna ut hur stor poolen är i verkligheten. I och med tillverkandet av den skalenliga modell som har reflekterats ovan har eleverna fått praktiska exempel som de kan använda som stöd när de räknar i läroböckerna.

Arbetsbeskrivning av skalenlig modell för åk 6 Ni ska tillsammans i par välja ut ett objekt som ni vill arbeta med. Ett objekt skulle kunna vara ett mjölkpaket, en låda eller kanske ett kaffepaket. Ni väljer själva vad ni vill ha för objekt. Det är svårare att göra runda objekt, som ett glas till exempel, men ni får välja runda objekt om ni vill. Tänk på att ni ska vara överens om vilket objekt ni vill ha. Objektet ni väljer ska vara tredimensionellt. Man skulle kunna säga att ett objekt är tredimensionellt om det går att fylla. Ett mjölkpaket kan vi fylla med mjölk, en låda kan fyllas med sand och ett glas med vatten. Men även en tärning eller en legobit kan vi låtsas att vi öppnar upp och fyller. Ett papper eller ett bordsunderlägg kan vi inte fylla eftersom de är helt platta, alltså är papper och bordsunderlägg inte tredimensionella objekt. De är plana. När ni har valt ett objekt ska ni tillsammans i par göra en modell av objektet i kartong. Om ni har valt en julkalender ska ni alltså göra en ny julkalender i kartong. Men er modell ska vara i en annan skala! Vad betyder det då? Skalmodeller kan man göra både större och mindre. En bild på en myra i biologiboken är oftast uppförstorad då myran är så liten i verkligheten att du knappt skulle kunna se hur den ser ut om den var ritad i verklig storlek. Under bilden på myran skulle det kunna stå 20:1, det skulle då betyda att myran är 20 gånger större i boken än i verkligheten. Om myran är 1 mm i verkligheten är den alltså 20 mm (20 gånger större) i boken. Skulle det istället finnas en bild på en elefant kanske det skulle stå 1:100. Det betyder att elefanten är hundra gånger mindre på bilden än i verkligheten. Om elefanten är 3 cm hög och 6 cm lång på bilden är den i verkligheten 3 gånger 100 cm (300 cm) hög och 6 gånger 100 (600 cm) lång. Ni får välja själva om ni vill göra ert objekt större eller mindre. Ett kaffepaket kan göras om i till exempel skala 4:1, alltså fyra gånger större än det är i verkligheten, eller skala 1:4, vilket betyder fyra gånger mindre än det är i verkligheten. Välj vilken skala ni vill, men tänk på att det ska gå att göra också (välj alltså inte skala 1:1 000 000)! När ni har valt objekt och bestämt vilken skala ni ska använda så börjar mätandet och räknandet!

Det första ni gör är att mäta ut alla mått som finns på ert objekt. Alla sidor ska mätas! Var noggranna när ni mäter, avrunda inte era mått. Mät gärna flera gånger så att ni är helt säkra på måtten. Det kan vara bra om en av er använder linjal/måttband och mäter och den andra skriver ner måtten på ett papper. Byts gärna av efter ett tag så att båda får prova på att mäta. Hjälp varandra om något känns svårt! När ni har mätt alla sidor är det dags att omvandla dem till den skala ni har valt. Vill ni göra en förstoring (ex skala 3:1) så multiplicerar ni era mått med 3. Är en sida 3,2 cm i verkligheten räknar ni 3,2 cm x 3= 9,6 cm. Sidan i modellen ska alltså vara 9,6 cm lång. Vill ni göra en förminskning (ex skala 1:5), så dividerar ni era mått med 5. Är en sida 10 cm i verkligheten räknar ni 10/5 = 2 cm. Sidan i er modell ska vara 2 cm. Nu har ni mätt ert objekt och räknat ut vad måtten blir i er valda skala. Ni ska nu ta kartong och börja rita alla mått som ni har räknat ut. Turas om att rita ut era mått! När ni gör er modell är det viktigt att det finns flikar för att kunna limma fast sidorna i varandra. Flikarna räknas inte in i era mått, utan om en sida är 3 cm i er modell behöver ni göra sidan lite längre för att kunna göra flikar på slutet. Flikar skulle kunna se ut såhär: Tänk på att använda er av kartongens kanter när ni ritar ut era mått, så att ni kan använda så mycket som möjligt av kartongen. Numrera gärna sidorna eller skriv ut namn på dem (ex. framsida, botten osv). När ni har ritat ut era mått är det dags att skära ut dem. Använd en kniv eller en sax. Vik sedan era flikar med hjälp av ett bigningsredskap. Ett bigningsredskap kan till exempel vara en penna utan udd. Ni drar pennan hårt längst kanten på era flikar och viker sedan upp fliken. För att kunna dra rakt använder ni en linjal som stöd. Då får ni snygga, raka kanter på flikarna. Efter att ni har skurit ut alla delar i er modell är det dags att limma ihop dem! Titta på objektet ni valt för att påminnas om hur det ser ut. Nu har ni byggt en skalenlig modell!!