Rörelseapparaten. Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet

Relevanta dokument
Rörelseapparaten SKELETTET

RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

Benceller. Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet Cirkulationssystemet... 11

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Stretchövningar Ishockey

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Bröstrygg och Skuldra

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Stretchövningar Tennis

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Köpmansgatan i Laholm

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

Stretchövningar Fotboll

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

anatomi 3 av 3 BAS 9

Instuderingsuppgifter rörelselära

och muskler Hud, skelett

anatomi 1 av 3 BAS 9

Stretchövningar Längskidor

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

Specifik Rörelselära 1 KARL

anatomi 2 av 3 BAS 9

Kroppens skelettben. Niklas Dahrén

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 ( )

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Anatomi Kroppens muskler

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:

Manuell muskeltestning, MMT

Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän

Sammanfattning skelettet och muskler

Manuell muskeltestning, MMT

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Huden, skellettet och musklerna

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Skelettet; Osteologi

Njurar, hud & rörelseorganen

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

Tendons. Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Funktionell anatomi Axel

85 % av totala poängen

MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN SKẸLETON AXIẠLE

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

Skelett på Kalmar slott

Musklernas uppbyggnad

Utgåva den framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum

VABruari, VABs, VABril...

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

Frågor till Kroppen del 2

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

6.5 Så försvarar sig din kropp

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Transkript:

Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet

SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin / 2010

Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006) Benvävnad Epifys (ände) Epifysskiva tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben Röd benmärg Märghåla Gul benmärg Periost Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen

Benceller Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH)

Tillväxt Epifysskivan Tillväxthormon Insulin Thyroideahormon Könshormon

Skelettröntgenbilder Vänster hand (flicka 11 år) Höger fot

Benindelning Rörben Platta ben Oregelbundna ben

Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

SKALLEN = CRANIUM Os frontale pannbenet Os parietale - hjässbenet Os nasale näsbenet Os occipitale nackbenet Os zygomaticum okbenet Maxilla överkäksbenet Mandibula- underkäksbenet Foramen magnum stora nackhålet i nackbenet

SKALLEN = CRANIUM = Pannben = Hjässben = Näsben = Tårben = Silben = Kilben = Nackben = Tinningbenet = Okben! = Överkäksben = Underkäksben

7 = Stora nackhålet Foramen magnum

SINUS = BIHÅLOR Sinus frontalis = Pannhålor Sinus maxillares = Käkhålor Sinus ethmoidales = Silbenhålor Sinus sphenoidales = Kilbenshålor ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN

RYGGRADEN COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII halskotor Vertebrae thoracicae ThI- ThXII bröstkotor Vertebrae lumbales LI-LV ländkotor Halsryggslordos Bröstryggskyfos Ländryggslordos Scolios Os sacrum korsbenet Os Coccygis, coccyx svansbenet

RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg Os sacrum, korsbenet, Korsryggen Os Coccygis, coccyx svansbenet

1. Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen 4 Scolios 3

Dens axis

Kota = vertebra, kotor = vertebrae 1. Processus spinosus, taggutskottet 2. Arcus vertebrae kotbågen 3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen 8.Processus articularis, ledutskottet

Discus intervertebralis = mellankotsskiva Foramen intervertebrale = mellankotshål

THORAX = BRÖSTKORG Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen Sternum, bröstbenet

Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet Acromioclavicular-leden Sternoclavikular-leden acromion På scapulas baksida finns en benås som heter spina scapulae Lat Cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula) Processus Coracoideus Med

Tuberculum majus Tuberculum minus Lat. Humerus = överarmsbenet Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum Med. Epikondyler (lat + med)

Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet Lat Med Processus styloideus radii Processus styloideus ulnae

2 3 4 1 Handen = Manus 6 9 8 7 5 1. Falangben a.distal b.medial c.proximal 2. MCP-led metacarpophalangealled 3. DIP-led distal interfalangealled 4. PIP-led proximal interfalangealled 5. Metacarpalben, mellanhandsben 6. Carpalben handlovsben 8st varav båtbenet är ett 7. Os scaphoideum båtbenet 8. Radius 9. Ulna Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen

Pelvis = bäcken G H J I A. Os ilium tarmbenet B. Os sacrum korsbenet C. Acetabulum höftledspannan D. Os pubis blygdbenet E. Symfysen blygdbensfog F. Os Ischii sittbenet G. Crista ilica höftbenskammen H. Spina ilica superior I. Sacrum J. Sacroiliacaleder A+D+F= Os coxa höftben

Könsbetingade skillnader i bäckenformen Märks tydligt först efter puberteten Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och bredare Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen och mer oval hos kvinnan Bäckenutgången är trängre hos mannen eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan

C Lat. A B D Med. E Femur = lårben (sett bakifrån) A. Caput femoris lårbenshuvud B. Collum femoris lårbenshals C. Trochanter major D. Trochanter minor E. Femurkondyler (lat. och med.)

Tibia = skenben, fibula = vadben Laterala och mediala malleolerna Lat. Med. Laterala och mediala Tibiakondylerna Eminentia intercondylaris Caput fibulae Tuberositas tibiae

Fot = pes, pedis Hälben calcanus Språngben talus Vristben tarsalben 7st varav hälbenet och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån.

Sesamben

LEDER

Articulatio LEDER Förbindelse mellan ben Synovialled - äkta led Fog fibrös förbindelse broskförbindelse

Synovialled Ledhuvud med ledbrosk (brosk = chondros) Ledpanna med ledbrosk Broskskiva disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska minskar friktion förser brosket med näring Ledkapsel Ledband förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa slemsäck hindrar friktion mellan sena/muskel och ben Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006)

Synovialleder Exempel på synovialleder: Kulled Vridled Gångjärnsled Sadelled

Axelleden Caput humeri (ledhuvud) och cavitas glenoidalis (ledpanna) bildar leden Kapseln är slapp, nästan ingen förstärkning av band Acromion och processus bildar ledens tak Ledpannan är fyra gånger mindre än ledhuvudet Kroppens mest rörliga led Kulled

Armbågsleden Humerus, ulna och radius ligger i samma kapsel och består av tre leder Humerus och ulna ledar mot varandra genom olecranon (ledpanna) och mediala humeruskondylen (ledhuvud). Gångjärnsled. Laterala humeruskondylen och radius ledar mot varandra. (Tveksam kulled.) Radius och ulna ledar mot varandra. Vridled.

Höftleden Caput femoris är ledhuvud och acetabulum ledpanna Stor rörelseförmåga Säkras med kraftiga och talrika muskler Kulled

Knäleden Femurkondylerna ledhuvud Tibia ledpanna Patella knäskålen Menisker lat. och med. Korsband främre och bakre Kollateralligament lat. och med. Patellarsenan Gångjärnsled

MUSKLER

MUSKLER -muskelns uppbyggnad

Muskelcellen = muskelfiber -motorisk enhet -muskelcellens uppbyggnad

Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler -acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts

SARKOMER, AKTIN, MYOSIN,Z-BAND Sarkomer Mysin Aktin

1. Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller 2. En aktionspotential utlöses i muskelcellen 3. Ca kommer in i cellen 4. Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena, vilka binder sig till aktinfilamentena 5. Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret förkortas 6. ATP binder sig till myosinhuvudena och förbindelsen aktin-mysin bryts

6. ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar upp mysinhuvudena 7. 4-6 upprepas så länge det finns en förhöjd nivå av Ca i cellen 8. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cellen och muskelfibern slappnar av

Från blodet till muskelcellen Glukos Syre Fettsyror Till blodet från muskelcellen mjölksyra

Isometrisk- Isoton muskelkontraktion Agonister Antagonister Ursprung Fäste Extensorer = sträckare Flexorer = böjare Senor - senskidor

m. sternocleidomastoideus Bröstbenet till utskottet bakom örat Påverkar huvudets rörelser

m. trapezius Från nackbenet och halsbröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna

m. latissimus dorsi Från ryggen till överarmen Påverkar armens rörelse

m. deltoideus Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida Lyfter överarmen

m. pectoralis major Från bröstkorgens framsida till överarmen Påverkar överarmens rörelse

m. biceps brachii och m. triceps brachii 1. m. biceps brachii Böjer armbågsleden Från skulderbladet till proximala underarmen 2. m.triceps brachii Sträcker armbågsleden Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen

m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa 1. m.m. intercostales externa Inandning Ytterst mellan revbenen 2. m.m. intercostales interna Utandning Innerst mellan revbenen

Diaphragma = mellangärdet Viktigaste andningsmuskeln (inandning) Avgränsar brösthålan från bukhålan Deltar i bukpressen Har hål för kärl och matstrupe N. phrenicus

Bukmuskulaturen 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis Skyddar bukorganen Bukpress Rörelser i bålen 2. m. rectus abdominis Framåtböjning Från bröstbenet till blygdbenet

m. erector spinae Från bäckenet till nackbenet Kroppshållningen Används då ryggen ska rätas ut

m. gluteus maximus, medius och minimus Från bäckenet till lårbenet Sätesmusklerna Sträcker höften

m. iliopsoas Från ryggraden och bäckenet till lårbenet Böjer höften

m.quadriceps femoris Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet Lårets framsida Sträcker knäleden

m. biceps femoris Från sittbenet till underbenet Lårets baksida Böjer knäleden Ingår i hamstringsmuskeln

m. triceps surae Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan Tårna mot golvet

Extensorer = sträckare Flexorer = böjare