LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

Relevanta dokument
LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

Blekinge län - K nej nej nej nej nej ja ja ja Dalarnas län - W nej nej nej nej nej nej Gotlands län - I

Bara skog som brinner?

KRISHANTERING - BAKGRUND

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Vad är FRG? Varför bildas FRG?

Frivilliga Resursgrupper

Att använda, leda och samverka med frivilliga

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Utveckling av FRG-konceptet

FMCK Ungdomsverksamhet. Mål och Organisation

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, , nedan kallad CffF

STARKARE CIVIL BEREDSKAP

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark,

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Strategi för förstärkningsresurser

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET

Varför finns det samverkansområden?

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ansvar, samverkan och handling

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Krislednings- och informationsplan

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument för kommunens krisberedskap

FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)

Försvarsdepartementet

Krissamverkan Gotland

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Handlingsprogram

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

För frågor om enkäten eller om uppföljningen, kontakta Helen Kasström eller Linda Perminger på MSB Säkerhetschef

Verksamhetsplanering för Södertälje stads rödakorskrets 2018

Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige den , 117 och ersätter tidigare antagen plan från , 73

Mötesplats Transporter 2014

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING

Krisledningsplan. Vaxholm stad

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte

Plan för hantering av extraordinära händelser

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Heby kommuns författningssamling

Handlingsplan för krisberedskap i Söderköpings kommun

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Anvisningar för POSOM i Tyresö

Töreboda kommun. Styrdokument Töreboda kommuns arbete med krisberedskap

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Ett gemensamt förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

Regional ledningssamverkan

Erfarenheter från november 2011

IDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Plan för extraordinära händelser i Härjedalens kommun

RAPPORT. Utvärdering av arbetssätt och hittills genomförda aktiviteter

Bilaga 2. POSOM-plan

Regional plan för krisstöd till drabbade

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

Svarsöversikt Länsrapporten Södermanlands län

Utveckla ditt företag i Hedemora

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

Övergripande kommunal ledningsplan

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

ink far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Transkript:

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Robin Karlsson robin.karlsson@miun.se Risk and Crisis Research Center

STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar har länsstyrelser och kommuner att nyttja frivilligresurser inom det geografiska områdesansvaret? Övergripande kartläggning av resurser Möjligheter och hinder för att leda och samverka med frivilligresurser.

Tre kategorier av frivilligresurser Frivilliga försvarsorganisationer 18 förbund och föreningar med specifika kompetenser som ska kunna användas i både kris- och krigsberedskapen. Frivilliga resursgruppen (FRG) FRG består främst av personer från frivilliga försvarsorganisationer och har till uppgift att vara behjälpliga i kommunens krishantering. Ideella organisationer Icke-statliga organisationer vilka inte har kommersiella, utan ideella mål med sin verksamhet. Privata näringslivet Består av organisationer som drivs i vinstsyfte (företrädesvis företag). Spontanfrivilliga Frivilliga som söker sig till händelsen för att erbjuda sin hjälp. Insatsen är inte planerad och de frivilliga tillhör inte någon särskild organisation.

KOMMUNER MED AVTAL

INVOLVERAR FRIVILLIGRESURSER I NÄTVERK De allra flesta kommuner och länsstyrelser involverar frivilligresurser i olika former av nätverk.

GRAD AV AKTIVITET

FRIVILLIGAS BIDRAG UNDER KRISER FRG - Frivilliga resursgruppen Information, administration och andra praktiska uppgifter Organisering av spontanfrivilliga Allt i allo tjänster Frivilliga försvarsorganisationer Besitter specialistkompetenser men kan även användas utanför deras specifika område. Näringsliv Företag: Utrustning och kompetens att handha den Branschorganisationer: Kontakter med lokala företag Övriga (POSOM, Idrottsföreningar, Trossamfund, Svenska kyrkan) Organisationsspecifika uppgifter

HINDER Frivilligresursers uppbyggnad och uppgifter Gammalmodiga organisationer: De kan inte ha kvar de gamla tänket. Man vill ha ett avtal för att driva sin sak / / man måste organisera sig på ett annat sätt. Efterfrågade förmågor: Vi vill ha förmågor där det behövs och då ska vi inte behöva leta bland de som ägnar sig åt radio eller som kör en bil. Möter ej behoven: Vi har haft en diskussion med en frivillig försvarsorganisation men konstaterade att vi inte hade något behov av de tjänster de erbjöd oss. Ekonomi Vi betalade för möteslokaler men den nyttjades inte så ofta. Då bedömde vi att den kostanden var för hög i förhållande till förväntad nytta. Det är andra hinder som ekonomi. Att ingen vill betala i slutändan.

HINDER Spontanfrivilliga Genererar merarbete: Händer det något sluter många frivilliga upp och det i sig kan generera en massa trubbel vid sidan av själva krisen. numera ett klassiskt exempel från Västmanland där det plötsligt kommer lastbilar med teddybjörnar och kläder som folk har skänkt för att frivilliga har gjort ett upprop på Facebook / / man var tvungen att hyra ett stort förråd för att få plats med de här sakerna. Utanför den ordinarie verksamheten Kontinuitet: Kriser händer väldigt sällan så det är svårt att hålla den här gruppen uppdaterad, utbilda den och skapa kontinuitet.

FRAMGÅNGSFAKTORER Nätverk och andra mötesplatser Vi träffar näringslivet vid ett tillfälle, sedan träffar vi FRG och pratar med dem och sedan träffar vi föreningar. Jag träffar dem i ganska många olika sammanhang, för krisberedskap. Frivilligorganisationer, en del företag och trossamfund. Självskrivna ledamöter är försvarsmakten, polismyndigheten, länsstyrelsen och landstinget. Person- och lokalkännedom I byn finns det ett kapell som också har fungerat som en mötesplats. Det är naturligt att man ringer till de anställda där. Man känner dem / / det är mer informella kontakter.

FRAMGÅNGSFAKTORER Attityder Jag såg dem som en naturlig del i krisorganisationen./ / Det handlar om attityd hos den som ansvarar för krisledningsorganisationen. Hur man ser på frivilliga och törs släppa in dem. Eldsjälar: Den här människan gjorde det på frivillig basis på fritiden.

FRIVILLIGA I FRAMTIDEN 25% 75% Ja Nej Upplever ett behov av att utveckla samverkan med frivilligresurser