Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Relevanta dokument
Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Rappor tnr Re duk ona vs v å r ne dbr y t ba r a f ör or e ni ng a ri a v l opps v ae n ( RE S VAV) e np r o j e k t s a mma n s t ä l l n i n

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Ett kluster med fokus på avancerad avloppsvattenrening och urban infrastruktur

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Förord. Från projektgruppen, vilken beskrivs i rapporten, har följande personer på olika sätt medverkat under projektets första fas:

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Möjligheten att kombinera pulveriserat aktivt kol (PAK) och MBBR för avskiljning av organiska mikroföroreningar

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Berndt Björlenius

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

MBBR - Nu och i framtiden

Reduktion av läkemedelsrester

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk


Svar på fråga 4 b och c till länsstyrelsens begäran om komplettering

Enkla Processer spar energi

Förstudierapport. Utökad avloppsreningskapacitet - En sammanfattning och rekommendation. Åsa Vester

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

Rapport Nr Ultrafilter och granulerat aktivt kol för avskiljning av mikroföroreningar

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Världsledande och naturlig samarbetspartner Henrik Held, Marknadschef VA-Ingenjörerna

HUBER Membranteknologi

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

INTRODUKTION GRUNDLÄGGANDE MBR- TEKNOLOGI

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

KONCEPTSTUDIE ÖVER TRE ALTERNATIV TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

46 pharma industry nr 4-15

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Vatten Avlopp Kretslopp

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Tillbakablickande framåtblick 5 år med Sweden Water Research

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Examensarbete Näs avloppsreningsverk

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Energieffektiv vattenrening

Delprojekt: Sammanställning av dimensionerande belastningar för olika nyckelsubstanser

Kungsbacka vattenrike

Transkript:

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester Michael Cimbritz, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet RESVAV Rening av svårnedbrytbara ämnen från avloppsvatten

Vi gör det redan men bara delvis Diclofenac Ibuprofen Falås 2012

Kan vi göra det bättre utan att införa avancerad rening? Flertal substanser kan inte (i alla fall inte idag) avskiljas genom biologisk rening Högre slamålder ger bättre avskiljning Suspenderade biofilmsbärare (MBBR) ger jämfört med aktivslamprocesser bättre avskiljning för vissa substanser Men biologisk rening är central för integrering av avancerad rening

Svensk avloppsvattenrening Aktivslamprocesser med och utan kväverening Biofilmsprocesser Mekanisk och kemisk rening Strikta utsläppskrav för fosfor Ambitioner om slamåterföring Inlandsverk och kustnära reningsverk Tillskottsvatten Legend Activated sludge with N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Activated sludge without N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Trickling filter Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Combined biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Without biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 0 250 Km Sweden_county07

Omvärldsbevakning Litteraturstudier Studieresa till Tyskland och Schweiz Avancerad rening i fullskala Drivkrafter Teknikval och nyckeltal Processkonfigurationer Kostnader Nås via: www.svensktvatten.se (Rapport 2016 04)

Vi jobbar vidare med att bevaka omvärlden Nya sökningar inom ramen för ett projektarbete: Wastewater treatment: Current technologies for the removal of micropollutants, driving motivations and regulations Sam Aldous Problematisering av drivkrafter och syften Vi letar hela tiden efter nya anläggningar tips?

Avancerad rening i fullskala Vad är avancerad rening? Det fjärde reningssteget Rening utöver BOD, N och P i syfte att avskilja eller bryta ner mikroföroreningar Vad är fullskala? Storskaliga pilotförsök? Behandling av hela flödet (vid ett stort eller litet avloppsreningsverk) Långvarig (permanent) behandling av biologiskt renat vatten (i praktiken motsvarande rening av minst torrvädersflödet)

Drivkrafter för införande av avancerad rening Negativa effekter i olika recipienter Betydelsen (eller behovet) av lösningar nedströms Ramdirektivet för vatten och bevakningslistan Skydd av dricksvattenresurser Försiktighetsprincipen Vattenbrist samma tekniker men olika syften?

Vilka tekniker finns för avancerad rening? Fysiska membranprocesser (nanofiltrering eller omvänd osmos) Biologiska nedbrytning eller omvandling Oxidativa transformation (exempelvis ozon) Adsorptiva separation(exempelvis aktivt kol) Kombinerade metoder (exempelvis ozon + aktivt kol)

Ozonering Syretank Indunstare Ozongenerator Off-gasbehandling Sedimentering Kontaktreaktor Sandfilter Till biologisk rening Abegglen & Siegrist 2012 0,6-0,9 g O 3 /g DOC 10-25 minuter i reaktionstid Omvandling av mikroföroreningar Efterbehandling rekommenderas Mulder et al 2015 Biologisk rening (ex.vis i sandfilter) Kan ozoneringen integreras uppströms i processen?

Transformationsprodukter efterbehandling Doser och uppehållstider är kritiska faktorer (Margot et al 2013) Toxicitet reduceras normalt efter ozonering men det finns enstaka studier som ifrågasätter ozonering som avancerad rening Biologisk efterbehandling rekommenderas Sandfiltrering MBBR, GAK, BAC Integrering i befintlig process

ARA Neugut, Dübendorf

Schwerte dynamisk recirkulation Hög hydraulisk kapacitet i sedimenteringssteget och inga sandfilter Bilder: Ruhrverband

Pulveriserat Aktivt Kol (PAK) Lagring PAK Biologisk rening Vätning och dosering Dosering av fällningsoch flockningsmedel Avskiljning PAK Recirkulation och överskott till förbränning Kontaktreaktor Recirkulation Abegglen & Siegrist 2012 0,7-1,4 g PAK/g DOC 30-40 minuter i reaktionstid Koagulantdos: 4-6 mg/l, Polymerdos: 0,2-0,3 mg/l Slambehandling? Separationstekniker? P-avskiljning? Mulder et al 2015

ARA Bachwis, Herisau Abegglen & Siegrist 2012 Bild: H. Messmer, Med tillstånd från VSA och H. Butz, Gemeinde Herisau.

Granulerat Aktivt Kol (GAK) I kombination med ozon eller som enda steg Förbehandling nyckelfråga BAC Diskuteras allt mer

Energianvändning vid avloppsreningsverket Ozonering: 0,05 0,1 kwh/m 3 motsvarande en ökning 10 30% Beror av flera faktorer (kylning, pumpningsbehov, syrekälla etc.) 0,15 kwh/m 3 (Palmowski et al 2015) PAK: <0,05 kwh/m 3 Men framställning av aktivt kol är energikrävande

Är avancerad rening dyr? Tyska (Hillenbrand et al 2014), schweiziska (Abegglen & Siegrist 2012) och holländska (Mulder et al 2015) studier med lite olika utgångspunkter Storskalighetsfördelar dyrare på små anläggningar! Jämförelser svåra men i storleksordningen 0,1 0,3 /m 3 Flöde? Lokal infrastruktur? Efterbehandling??

Ny teknik ny praktik

Vad händer i Tyskland och Schweiz? Följ utvecklingen: www.koms bw.de www.masterplan wasser.nrw.de www.micropoll.ch

Andra länder Frankrike: ozonering Japan: ozonering vid mer än 60 avloppsverk (återanvändning) Återanvändning i USA, Australien och andra länder Rening på sjukhus i Danmark

Vad lärde vi oss i Tyskland och Schweiz? Valet står i oftast mellan pulveriserat aktivt kol (PAK) och ozon men: Filtrering genom granulerat aktivt kol (GAK) Kombinationslösningar (ozon + GAK) Nyckeltal Avancerad rening kräver relativt lite plats men relativt mycket energi Praktiska erfarenheter Styrning av dosering (PAK och ozon) är en utmaning Skillnader som gör skillnad skarpa fosforkrav och slamåterföring Förenkling och utvecklingstro!

RESVAV Rening av svårnedbrytbara ämnen från avloppsvatten

Resvav Ozonering efter hög och lågbelastad aktivslamprocess Försök med pulveriserat aktivt kol Kostnadsuppskattningar Och artiklar på gång

Tack till Svenskt Vatten Havs och vattenmyndigheten Christian Abegglen, Pascal Wunderlin och Aline Meyer vid VSA Norbert Jardin och Gregor Lorenz vid Ruhrverband Lin Con Phan och Ruben Laurids vid Emschergenossenschaft/Lippeverband Christa McArdell, Christian Stamm och Per Falås vid EAWAG Och flera andra som guidat och svarat på frågor!

Processpusslet I aktivslamsystem med kväveavskiljning och sandfiltrering Sandfiltret kan utnyttjas antingen för avskiljning av PAK, som efterbehandling till en ozonanläggning eller som förbehandling till GAKfiltrering Var doseras lämpligen PAK? Slambehandling? Vad krävs egentligen för tillräcklig efterbehandling vid ozonering? Hur dimensioneras GAK filtrering? Förbehandlingskrav?

Processpusslet II högbelastad aktivslamanläggning med kväveavskiljning i biofilm Ryaverket och Sjölundaverket Nykvarnsverket Ozonering efter högbelastad aktivslam? Efterbehandling integrerad med kväveavskiljningen? Kan PAK doseras till en MBBR process?

Processpusslet III Skivfilter som separationsprocess? Avskiljning av mikroföroreningar kombinerat med skärpta fosforkrav?