Vatten Avlopp Kretslopp

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19"

Astrid Strömberg
för 8 år sedan
Visningar:

Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås

1 Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad Omsättning: 950 miljoner Antal anställda: 215 Fjärrvärme: 662 GWh Fjärrkyla: 7,5 GWh produktion: 183 GWh Fordonsgas: Nm 3 Publika tankstationer: 3 Behandling av afall: ton Levererad mängd dricksvatten: m 3 Avlopp m 3 Borås växer Invånarantal idag mer än Borås befolkning växte med ca personer under 2013 Prognosen är fortsatt växande med ca 800 personer/år Energi- och miljöcenter TM 1

2 Vatten Avlopp Kretslopp Studie om Framtidsteknik 1994 Studie BEM ett Gässlösa Förstudie Nytt Borås-modellen om framtidsscenarioreningskombinarenings- förändring Avlopps- Energi- avlopps- för en stad i framtidsteknikverk, 2013, verk i Sobacken Energi Förstudie Borås och Miljöcentrum Inriktningsbeslut från KF Gässlösa Avloppsrenings- Verk 2008 Två befintliga anläggningar behöver reinvesteras Kraftvärmeanläggningen behöver förnyas för att bibehålla en hög leveranssäkerhet. Avloppsreningsverket behöver förnyas att möta aktuellt behov och framtida miljökrav. En process som pågått sedan 90-talet Inriktningsbeslut som innebär Investeringskalkyl Lönsamhetskalkyl Miljötillstånd Detaljplan Bygglov Finansiering Energi- och miljöcenter TM Beviljat investeringsbeslut BEM:s styrelse, Beviljat investeringsbeslut KS, KF, Miljödomen, laga kraft Detaljplanen, laga kraft, Lokaliseringsutredning Varför på Sobacken? 2

3 Vatten Avlopp Kretslopp Utredningsområde Inom kommunen 10 km från Pantängen Närhet till Viskan Undvika transporter genom tätorten Område runt Viareds flygplats undantas Värdefulla naturmiljöer undantas Framtida markanvändning lämplig Lokaliseringsalternativ ARV KVV SAMLOKALISERING Pantängen Gässlösa Bråt Osdal Transås Kranshult Gässlösa 5:1 Rydboholm 1:342 Sobacken Brämhult 14 Närhet till befintlig miljöanläggning Mass- och energibalans, Sobacken framtid SAMLOKALISERING Avloppsvatten Renat avloppsvatten Avfall Avfall till Ryaverket, återvinning samt deponi ARV Avfallshantering Aska Lakvatten Vått externslam Sand och rens Hushålls- och verksamhetsavfall Fast & flytande rötrest Slam Rejektvatten Avloppsvatten Aska Torrt externslam Fast & flytande rötrest Värme Biogasproduktion Värme KVV Renat vatten till recipient Sobacken Renad rökgas Biogas Rejekt Biobränsle Luft 15 Synergier som ger vinster Synergier Samlokalisering ger effektivare totaldrift Vinst Ökad elproduktion Ökad produktion av fordonsgas Lägre energiförbrukning Effektivare drift och underhåll Minskad miljöpåverkan Förbättrad ekonomi Lägre byggkostnader Modern stadsplanering talar för energi- och miljöanläggningar samlade på ett ställe. I Borås leder detta till: Mindre yta behöver tas i anspråk Mindre interna transporter Centralt belägen mark i stadskärnan frigörs Mindre transporter i stadens centrala delar Övriga vinster Stärker Borås Energi och Miljös miljöprofil Forskning och utveckling av energi- och miljötjänster Ger möjlighet till ett redundant elnät 3

4 Vatten Avlopp Kretslopp Kväve mg/l Avloppsreningsverk Avloppsreningsverket vid Gässlösa behöver förnyas Den tekniska statusen är mycket dålig. Anläggningen överbelastas tidvis över året och klarar inte nuvarande myndighetsvillkor. Gässlösa avloppsreningsverk behöver ersättas och expanderas för att möta stadsutveckling och miljökrav. Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk Vi innehåller inte villkor (Anslutning/GVB och kväve) enligt laga kraft vunnet tillstånd 1997 (koncessionsnämnden för miljöskydd), vilket kan innebär föreläggande från tillsynsmyndigheten. Mycket stor miljöpåverkan på Viskan och Kattegatt. Viskan uppfyller inte Miljökvalitetsnormen (MKN). Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk - Kväve Kväve (N tot ) 16 mg/l (2012), 17 mg/l (2013) och 16 mg/l (2014) mot villkoret 15 mg/l Kväve mg/l 10 Kväve krav mg/l Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avloppsvattenbehandling i framtiden Betydande utmaningar/krav Läkemedelsrester Sukralos (sötningsmedel) Strängare krav på fosfor Återföring av avloppsslam till jordbruk (REVAQ certifiering) Klimatförändringar ger ökade regnmängder, och därmed tillrinning av dagvatten Framtidens avloppsreningsverk i Borås Tre olika processer för avloppsvattenrening har utreds för att belysa för och nackdelar med teknik, ekonomi och miljö. Processerna är: - Aktivslamprocess (UCT, University of Cape Town) - Moving Bedd Biofilm Reactor (MBBR) - Membrane Bio Reactor (MBR) 4

Vatten Avlopp Kretslopp Värdering av de tre processalternativen Aktivslamprocess (UCT) Beprövad teknik Lättstyrd process Mycket liten mängd kolkälla behövs Lägst slamproduktion Lägst driftkostnad

5 Vatten Avlopp Kretslopp Värdering av de tre processalternativen Aktivslamprocess (UCT) Beprövad teknik Lättstyrd process Mycket liten mängd kolkälla behövs Lägst slamproduktion Lägst driftkostnad Högst investering Läkemedelsreduktion MBBR-Process Relativt känd process Extern kolkälla erfordras Plastmaterialet kan brädda ut Stora luftmängder medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT Membranteknik Oprövad teknik i Sverige Bäst reningsresultat Extern kolkälla erfordras Membranbyte och stora luftmängder för rengöring medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT Vald reningsprocess Aktivslamprocess (UCT) ger följande förutsättningar: Teknik Miljö Ekonomi Beprövad och välkänd teknik Lättstyrd process Producerar själv större delen av sin kolkälla Låg slamproduktion p.g.a. hög slamålder och låg kemikaliedosering Hög slamålder ger god effekt på reduktion av läkemedelsrester Mindre elenergi än alternativen MBBR och MBR Något högre investering än MBBR och MBR Låga kemikaliekostnader eftersom kolkälla inte fordras Biologisk rening Avloppsreningsprocess - översikt Avloppsvattnet renas i en s.k. aktiv-slamprocess (UCT) Kombineras med sidoströmshydrolys (SSH och/eller SSP) Biologisk behandling i fyra delsteg; anaerob, anox, aerob/ox samt deox BOD-, kväve- och fosforreduktion Därefter sker biosedimentering för ytterligare slamavskiljning Rensgaller/ Sandfång Försedimentering Biologisk Sedimentering rening Q>5700 m 3 /h Efterpolering - kemfällning Försedimentering Nitratrecirkulation % av Qin Biosedimentering Dimensionerande flödesdata Parameter: Enhet: Dimensionerande flöde Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h Anox Anox/Ox Ox Deox Q biologisk och kemisk m3/h Returslam % av Qin behandling Primärslam Överskottsslam Dimensionerande data och utgående begränsningsvärden Dimensionerande data Parameter: Enhet: Dimensionerande belastning (ink. spillvatten) Anslutning Pe Max GVB Pe Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h Q biologisk och kemisk behandling m3/h BOD 7 kg/dygn BOD 7maxgvb kg/dygn N tot kg/dygn 1800 P tot kg/dygn 334 Utgående begränsningsvärden Parameter: Enhet: Årsmedelvärde: Kvartalsmedelvärde: BOD 7 mg/l 8 N tot mg/l 8 P tot mg/l 0,2 Positiv miljöpåverkan från ARV Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens. Minskad belastning på Viskan och kattegatt. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Reningsgrader i avloppsreningsverk N P BOD7 Nuläge (Gässlösa) Framtid (Sobacken) Rening av organiska föroreningar och bakterier (BOD 7) Minskad övergödning från kväve- (N) och fosforrening (P) Tillvaratagande av slam för biogasproduktion 5

6 Vatten Avlopp Kretslopp Framtida avloppsreningsverk möjliggör Utsläppsvillkoren kommer att upprätthållas på ett mer säkert sätt. Mer rationella driftförhållanden vid samlokalisering. Stora synergieffekter med biogasproduktion finns. Goda möjligheter till luktreduktion. Förtätning av Borås stadskärna. 6

Relevanta dokument

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef