Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Transkript

1 Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef Borås Energi och Miljö AB

2 Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling

3 Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering

4 Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering Kommuninvest en del i EMC-finansieringen

5 Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering Kommuninvest en del i EMC-finansieringen Utnyttjar Kommuninvests gröna setup

6 Miljömål, miljörapport, vision Borås 2025

7

8 CO 2 -utsläpp från energianvändning i Borås kommun geografisk område per invånare Ton CO Coal Fossil gas Fossil oil District heating Electricity Fossil fuel

9

10

11 Utmaningar Ersätta fossil uppvärmning i Borås. Öka andelen fossilfria fordonsbränslen. Producera mer förnyelsebar el till Borås. Spara energi.

12

13 Bolagets uppdrag Trygga viktig infrastruktur för boråsarna avseende energiförsörjning, avfallshantering och vatten och avlopp. Optimalt resursutnyttjande för att säkerställa en god och långsiktig hållbar energiförsörjning, avfallshantering och vatten och avlopp. Minsta möjliga miljöpåverkan för att producera och distribuera energi. Särredovisning av de olika verksamheterna.

14 Nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk Sambyggnation. Utnyttja synergier mellan anläggningarna. Vi har fått miljötillstånd och investeringsbeslut. Projektet kommer påbörjas 2015 och slutföras under 2018.

15 Varför måste projektet genomföras?

16 Reinvesteringen måste genomföras för att: Tillgängligheten för fjärrvärmeleveranserna och avloppsreningen måste säkerställas Lagstadgade och tillståndsmässiga utsläppsvärden för renat avloppsvatten ska uppnås Staden ska kunna fortsätta sin positiva utveckling och växa med fler invånare, verksamheter och industrier

17 KRAFTVÄRMEVERK AVLOPPSRENINGSVERK

18 Avloppsreningsverket vid Gässlösa behöver förnyas Den tekniska statusen är mycket dålig. Anläggningen överbelastas tidvis över året och klarar inte nuvarande myndighetsvillkor. Gässlösa avloppsreningsverk behöver ersättas och expanderas för att möta stadsutveckling och miljökrav.

19 Konsekvens vid villkorsöverskridande Kan (bör) innebära föreläggande från tillsynsmyndigheten. Mycket stor miljöpåverkan på Viskan och Kattegatt. Viskan uppfyller inte Miljökvalitetsnormen (MKN).

20 Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk Anslutning/Max GVB Anslutning/Max GVB (GVB = genomsnittlig veckobelastning) överskrids.

21 Kväve mg/l Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk - Kväve Kväve (N tot ) 16 mg/l (2012), 17 mg/l (2013) och 16 mg/l (2014) mot villkoret 15 mg/l Kväve mg/l 10 8 Kväve krav mg/l Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

22 Miljöpåverkan på recipient: Kväve (N tot ) Kväve-halten i utgående avloppsvatten till Viskan från det framtida avloppsreningsverket (2018) blir: 8 mg/l till skillnad från driftresultat om t.ex. 16 mg/l (2012). Kväve-belastningen: 125 ton/år vid 2012 års medelflöde ( m 3 /d) med villkor från nytt miljötillstånd Jämfört med 2012-års utsläppta mängder: 249 ton/år vid m 3 /d

23 Vad motsvarar denna miljöpåverkan Kväve (N tot )? Detta motsvarar ca personer som släpper sitt avloppsvatten direkt till Viskan utan rening.

24 Avloppsreningsverk Gässlösa uppfyller ej miljökrav Förstudie från 2010 konstaterade att det ej är möjligt att uppgradera befintlig anläggning eller att bygga nytt på Gässlösa Slutsats: Ett nytt avloppsreningsverk måste byggas De vägval som var viktiga för avloppsreningsverket var Dimensionering, dvs storlek på ARV Geografisk placering av avloppsreningsverket Reningsteknik

25 Avloppsreningsverk Alternativ dimensionering Dimensionerad för expansion enligt Borås Stads befolkningsprognoser. Alternativ placering Utloppet av renat avloppsvatten måste längre söderut i Viskan pga de förorenade sediment som finns i Viskan. I förstudien från 2010 förordades placering Kranshult. Dock innebär detta alternativ likvärdig investeringskostnad eftersom även detta alternativ innebär nyetablering samt ledningsdragningen blir likvärdig pga att utsläppspunkten blir den samma. Alternativ teknik En tekno-ekonomisk utvärdering har gjorts för att hitta optimal teknik.

26 Planerad anläggning ARV Rensgaller/ Sandfång Biologisk rening (UCT) Försedimentering Sedimentering Q>5700 m 3 /h Dimensionerade flödesdata och utgående begränsningsvärden FLÖDEN: ENHET IDAG FRAMTID ANSLUTNINGAR pe Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h Q biologisk och kemisk behandling m3/h UTSLÄPPSKRAV ENHET IDAG FRAMTID BOD 7 mg/l 10 8 N tot mg/l 15 8 P tot mg/l 0,3 0,2 Efterpolering - kemfällning

27 Miljövärden med ett nytt avloppsreningsverk Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens Minskad belastning på Viskan 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Reningsgrader i avloppsreningsverk N P BOD7 Rening av organiska föroreningar och bakterier (BOD7) Minskad övergödning från kväve- (N) och fosforrening (P) Tillvaratagande av slam för biogasproduktion Nuläge (Gässlösa) Framtid (Sobacken)

28 Möjlighet till samlad avloppsrening Många små reningsverk inom kommunen Gässlösa har inte kapacitet att rena allt avloppsvatten inom kommunen Nya avloppsreningsverket på Sobacken möjliggör anslutning av de mindre reningsverken

29 KRAFTVÄRMEVERK AVLOPPSRENINGSVERK

30 Kraftvärmeverk Befintlig kraftvärmeanläggning har överskridit rekommenderade drifttider (Tryckkärlsnormen) Anläggningen har en lägre verkningsgrad än moderna anläggningar, vilket har stor betydelse när bränslepriserna ökat. De vägval som är viktiga för kraftvärmeverket är Bränsle Dimensionering, dvs storlek Kraftvärme eller ej Placering

31 Anpassning av framtida Produktionskapacitet Livslängd på avfallspannorna fram till 2035 Nya avfallspannor på Sobacken yta reserveras Produktionsanpassning mot rådande värmebehov

32 Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix år 2014 (spetsbränslen ca 80 GWh) Befintliga biopannor Ryaverket

33 Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix år 2015 (spetsbränslen ca 35 GWh) Bef. biopannor Ryaverket + RGK avfalls-kvv + Viaredspanna

34 Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix med nytt KVV (spetsbränslen ca 25 GWh) Bio-KVV Sobacken + RGK avfalls-kvv + Viaredspanna

35 Minskad spetsproduktion Schematisk bild över hur spetsproduktionen fasas ur enligt nuvarande investeringsplan (exkl. påverkan av ackumulatorn)

36 Möjlighet att ansluta Fristad till centrala fjärrvärmenätet Undviker en reinvestering inom en snar framtid Möjliggör framtida utbyggnad i Fristad Kan kombineras med en ny VA-ledning (avlopp)

37 Möjlighet till lägre bränslepris och flexibilitet Flexibilitetskrav på biobränslen kräver större lageryta Expansionsmöjligheter finns på Sobacken Möjlighet att säsongslagra för minskade bränslekostnader

38 Möjliggör hållbar samhällsutveckling Samlokalisering gör att mindre yta tas i anspråk Centralt belägen mark i stan frigörs Mindre transporter i centrum

39 Jämförelse - KVV Ryaverket och KVV Sobacken Biobränsle 480 GWh KVV Ryaverket El 75 GWh Värme inkl. biotork 325 GWh Nyttig energi 400 GWh (ƞ panna = 83 %) * Biobränsle 475 GWh El 155 GWh Värme KVV 275 GWh Nyttig energi 530 GWh (ƞ panna = 91 %) * NYTT KVV Värme RGK 100 GWh * Pannverkningsgraden anger förhållandet mellan producerad energi och tillförd energi för torrt bränsle. Rökgaskondenseringen som utvinner energi från fukt i rökgaserna räknas ej in i pannverkningsgraden.

40 Många positiva miljöeffekter GWh/år kton/år ton/år Mängden använt biobränsle ökar något samtidigt som Elproduktionen ökar och Elförbrukningen minskar Mer än fördubblat elnetto Spillvärmeproduktionen ökar pga ny rökgaskondensering Mängden fossila bränslen minskar och därmed också utsläppen av fossilt Co2 Utsläppen av NOx minskar kraftigt till följd av ny effektivare renings metod befintligt Utfall 2012 Enligt miljötillstånd Nytt KVV

41 Vilka miljövinster ger investeringen? LOKALA NATIONELLA GLOBALA Mindre NOx utsläpp Mindre transporter i centrum Möjlighet att frigöra centrala ytor för annan verksamhet Mindre utsläpp av kväve, fosfor och BOD i Viskan ger mindre övergödning Nationellt tillskott till elproduktionen från förnybara källor Globala minskningar av koldioxidutsläpp BORÅS

42

43 Ekonomi

44 Hur påverkas bolaget? AO Hushåll Särredovisning ingen planerad taxeökning Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet Ny biogasuppgradering AO Biogas AO Energi Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Särredovisning marknadsmässiga villkor Reinvestering kraftvärmeverk AO VA Särredovisning taxan påverkas Reinvestering ARV AO VKR Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet AO Återvinning Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet

45 Resultatprognos samt prognos för soliditet och avkastning på eget kapital för hela bolaget

46 Resultatprognos och omsättning för AO VA

47 Vad innebär VA-taxeökningen för kunden? Ökning med 3% årligen i övriga riket (Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer dock att en genomsnittlig höjning nationellt sett på över 4 % krävs pga. ökade miljökrav och ökat underhållsbehov) Ökning med 5,5% under en 7 års period, därefter avtagande

48 Resultatprognos och omsättning för AO Energi

49 Övergripande risk

50

51 Avloppsrening - teknik

52 Dimensionerande data och utgående begränsningsvärden Dimensionerande data Parameter: Enhet: Dimensionerande belastning (ink. spillvatten) Anslutning Pe Max GVB Pe Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h Q biologisk och kemisk behandling m3/h BOD 7 kg/dygn BOD 7maxgvb kg/dygn N tot kg/dygn 2550 P tot kg/dygn 334 Vid ev. förändring (6-8 mg/l) bidrar till en ökad investering på mnkr Utgående begränsningsvärden Parameter: Enhet: Årsmedelvärde: Kvartalsmedelvärde: BOD 7 mg/l 8 N tot mg/l 10 P tot mg/l 0,2 Inriktningsbeslut (Gässlösa) 10 (10) 10 (15) 0,3 (0,3)

53 Avloppsvattenbehandling i framtiden Betydande utmaningar/krav Läkemedelsrester Sukralos (sötningsmedel) Strängare krav på fosfor Återföring av avloppsslam till jordbruk (REVAQ certifiering) Klimatförändringar ger ökade regnmängder, och därmed tillrinning av dagvatten

54 Framtidens avloppsreningsverk i Borås Tre olika processer för avloppsvattenrening har utreds för att belysa för och nackdelar med teknik, ekonomi och miljö. Processerna är: - Aktivslamprocess (UCT, University of Cape Town) - Moving Bedd Biofilm Reactor (MBBR) - Membrane Bio Reactor (MBR)

55 Värdering av de tre processalternativen Aktivslamprocess (UCT) Beprövad teknik Lättstyrd process Mycket liten mängd kolkälla behövs Lägst slamproduktion Lägst driftkostnad Högst investering Läkemedelsreduktion MBBR-Process Relativt känd process Extern kolkälla erfordras Plastmaterialet kan brädda ut Stora luftmängder medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT Membranteknik Oprövad teknik i Sverige Bäst reningsresultat Extern kolkälla erfordras Membranbyte och stora luftmängder för rengöring medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT

56 Vald reningsprocess Aktivslamprocess (UCT) ger följande förutsättningar: Teknik Miljö Ekonomi Beprövad och välkänd teknik Lättstyrd process Producerar själv större delen av sin kolkälla Låg slamproduktion p.g.a. hög slamålder och låg kemikaliedosering Hög slamålder ger god effekt på reduktion av läkemedelsrester Mindre elenergi än alternativen MBBR och MBR Något högre investering än MBBR och MBR Låga kemikaliekostnader eftersom kolkälla inte fordras

57 Avloppsreningsprocess - översikt Rensgaller/ Sandfång Biologisk rening Försedimentering Sedimentering Efterpolering - kemfällning Q>5700 m 3 /h Dimensionerande flödesdata Parameter: Enhet: Dimensionerande flöde Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h m3/h Q biologisk och kemisk behandling

58 Biologisk rening Avloppsvattnet renas i en s.k. aktiv-slamprocess (UCT) Kombineras med sidoströmshydrolys (SSH och/eller SSP) Biologisk behandling i fyra delsteg; anaerob, anox, aerob/ox samt deox BOD-, kväve- och fosforreduktion Därefter sker biosedimentering för ytterligare slamavskiljning Nitratrecirkulation % av Qin Försedimentering Biosedimentering Anox Anox/Ox Ox Deox Returslam % av Qin Primärslam Överskottsslam

59 Dimensionerande data och utgående begränsningsvärden Dimensionerande data Parameter: Enhet: Dimensionerande belastning (ink. spillvatten) Anslutning Pe Max GVB Pe Q medel m 3 /dygn Q dim m 3 /h Q max, förbehandling m 3 /h Q biologisk och kemisk behandling m3/h BOD 7 kg/dygn BOD 7maxgvb kg/dygn N tot kg/dygn 1800 P tot kg/dygn 334 Utgående begränsningsvärden Parameter: Enhet: Årsmedelvärde: Kvartalsmedelvärde: BOD 7 mg/l 8 N tot mg/l 8 P tot mg/l 0,2

60 Positiv miljöpåverkan från ARV Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens. Minskad belastning på Viskan och kattegatt. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Reningsgrader i avloppsreningsverk N P BOD7 Rening av organiska föroreningar och bakterier (BOD 7 ) Minskad övergödning från kväve- (N) och fosforrening (P) Tillvaratagande av slam för biogasproduktion Nuläge (Gässlösa) Framtid (Sobacken)

61 Framtida avloppsreningsverk möjliggör Utsläppsvillkoren kommer att upprätthållas på ett mer säkert sätt. Mer rationella driftförhållanden vid samlokalisering. Stora synergieffekter med biogasproduktion finns. Goda möjligheter till luktreduktion. Förtätning av Borås stadskärna.