KARTLÄGGNING AV SALMONELLA PÅ SVENSKA VÄXTODLINGSGÅRDAR EN DOLD KÄLLA FÖR SALMONELLASMITTA I FODERKEDJAN?

KARTLÄGGNING AV SALMONELLA PÅ SVENSKA VÄXTODLINGSGÅRDAR EN DOLD KÄLLA FÖR SALMONELLASMITTA I FODERKEDJAN?

Författare: Josefine Elving, Magnus Thelander Omslagsfoto: Magnus Thelander SVA:s rapportserie: nr. 36 ISSN 1654-7098 Rapporten tillgänglig via: www.sva.se besök. Ulls väg 2 B post. 751 89 Uppsala telefon. 018 67 40 00 fax. 018 30 91 62 e-post. sva@sva.se webb. www.sva.se

Förord Rapporten presenterar en sammanställning av resultaten från projektet Kartläggning av Salmonella på Svenska växtodlingsgårdar - en dold källa för salmonellasmitta i foderkedjan?. Projektet har finansierats av Jordbruksverket och har utförts av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) under år 2016. Vi tackar de foderföretag som hjälpt oss med kontaktuppgifter till lantbrukare. Vi vill även rikta ett stort tack till samtliga deltagande lantbrukare för ett gott samarbete. Uppsala, januari 2017 Josefine och Magnus

Innehåll Förord... 2 Sammanfattning/Summary... 5 Bakgrund... 6 PROJEKTMÅL... 6 Spannmålsproduktion i Sverige... 7 Torkning av spannmål... 8 Salmonella... 9 SALMONELLAINFEKTION OCH KONTROLL I LIVSMEDELSKEDJAN... 9 FÖREKOMST I SVERIGE... 9 PARAMETRAR AV BETYDELSE FÖR ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT... 10 SMITTSPRIDNINGSVÄGAR... 10 Kontamination av odlingsmark, grödor och i spannmålsanläggningen... 11 Material och metod... 12 GÅRDAR... 12 PROVTAGNING... 12 ANALYSMETOD... 13 Resultat och diskussion... 14 PROVTAGNINGSPUNKTER... 14 FÖREKOMST AV SALMONELLA... 14 RISKFAKTORER FÖR INTRODUKTION AV SALMONELLA... 15 RISKFAKTORER FÖR TILLVÄXT AV SALMONELLA... 15 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH PROVTAGNING... 16 Provtagning... 17 Slutsatser... 18 Referenser... 19 Bilaga 1 - Frågeformulär... 20

Sammanfattning Svenskproducerad spannmål anses idag vara en riskfri råvara för foderproduktion ur ett salmonellaperspektiv dvs. salmonella antas inte förekomma i råvaran. Trots detta spårades vid två tillfällen under sommaren 2015 smitta i en foderfabrik tillbaka till svenskproducerad spannmål. Mot denna bakgrund har SVA på uppdrag av Jordbruksverket genomfört en kartläggning av 80 spannmålsgårdar från Mälardalen och söderut för att undersöka förekomst av salmonella på gårdsnivå. Inom studien påvisades salmonella på 3 av de 80 gårdarna som provtagits. Detta tyder på att svenskodlad spannmål skulle kunna vara en inkörsport för salmonella i foderproduktionen. Dock är underlaget inte tillräckligt för att utgöra en grund för omvärdering av den svenska spannmålens status som en riskfri råvara. Istället bör fokus ligga på åtgärder som syftar till att minimera risken för att få in salmonella i spannmålshanteringen samt till att förhindra tillväxt av bakterien i produktionslinjen. Summary Grains grown in Sweden, is today seen as a safe primary product for feed production in terms of being free of salmonella. However, two farms were found to be the source of salmonella in a feed factory during the summer of 2015. Due to the occurrence of salmonella in these two farms, 80 crop production farms throughout Sweden has been investigated. Out of 80 farms investigated, salmonella was detected at 3. This imply that grains grown in Sweden might be a source for salmonella into feed mills. However, it is SVA:s opinion that the information available is insufficient to reevaluate the status of Swedish grains. The focus should instead be directed at measures to prevent introduction of salmonella into the farm and measures to prevent growth of salmonella in the production line. 5

INLEDNING Bakgrund Sverige har idag en internationellt sett unik position med en livsmedelsproduktion som är nästintill fri från salmonella. Icke desto mindre innebär de besättningar som årligen smittas av salmonella stora kostnader för svenska staten samt lantbrukaren och utgör ett hot mot livsmedelssäkerheten. Foderburen salmonellasmitta förknippas i de flesta fall med industriellt tillverkat foder där importerade foderråvaror kontaminerade med salmonella använts i foderproduktionen. Till skillnad från importerade råvaror, så som exempelvis sojamjöl, rapsmjöl och solrosprodukter, anses svenskodlad spannmål i detta sammanhang vara en praktiskt taget riskfri råvara vilket bl.a. har lett fram till det undantag från värmebehandling som idag råder för spannmål för utfordring till fjäderfä. Under sommaren 2015 påvisades salmonella längs produktionslinjen i en foderfabrik vid två separata tillfällen med några veckors mellanrum. Salmonellasmittan spårades tillbaka till två olika växtodlingsgårdar som levererat korn till foderfabriken. De två gårdarna använde enbart konstgödsel och saknade kända kopplingar till varandra. Därtill var det olika undergrupper, s.k. serotyper, av salmonella som påvisades på gårdarna. Ingen av gårdarna hade heller någon känd koppling till djurgårdar där salmonellasmitta tidigare påvisats via t.ex. maskinringar, maskinstationer eller annan typ av utbyte av tjänster eller material. Händelserna då svenskodlad spannmål från två olika växtodlingsgårdar kontaminerat en foderfabrik bedöms som anmärkningsvärda. Mot denna bakgrund ansågs det relevant att undersöka förekomsten av salmonella på växtodlingsgårdar för att bedöma om det finns anledning till att omvärdera den svenskodlade spannmålens status som en säker och salmonellafri råvara. PROJEKTMÅL Inom projektet har förekomsten av salmonella på växtodlingsgårdar som odlar, torkar och lagrar spannmålsråvara för avsalu till foderindustrier undersökts. Syftet vara att undersöka om det finns anledning att omvärdera den svenskodlade spannmålens status som en säker och salmonellafri råvara. Utifrån projektets syfte fokuserar följande rapport på spannmål som råvara till foderindustrin även om många växtodlingsgårdar inte enbart producerar spannmål utan även andra grödor t.ex. trindsäd och oljeväxter. 6

Ton INLEDNING Spannmålsproduktion i Sverige Sverige är självförsörjande på spannmål och de huvudsakliga grödorna är höstvete, vårkorn och havre (Figur 1). Störst andel spannmål används för fodertillverkning, och därefter i fallande skala, till livsmedels- och industriändamål. Spannmål utgör tillsammans med vallväxter de största inhemska foderkomponenterna. Till foder används framförallt vete, korn, havre, rågvete och blandsäd. 3 250 000 3 000 000 2 750 000 2 500 000 2 250 000 2 000 000 1 750 000 1 500 000 1 250 000 1 000 000 750 000 500 000 250 000 0 2013 2014 2015 Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd Figur 1. Mängd (ton) spannmål producerat i Sverige under perioden 2013-2015. Källa SCB, Jordbruksstatistik sammanställning. Totalt finns i Sverige ca 25 000 företag med spannmålsproduktion, varav huvuddelen är ganska små. Den totala odlingen av spannmål i Sverige uppgick år 2015 till 1 034 230 hektar (SCB, 2016) och odlingen förekommer i stora delar av Sverige. Den största arealen återfinns i Skåne, Västra Götalands-, Östergötlands- och Uppsala län. 7

INLEDNING Torkning av spannmål Det finns olika typer av torkar; kalluftstorkar, varmluftstorkar och silotorkar. Uppskattningsvis torkas 80-90 % av den svenska spannmålen med varmluft medan 10-15 % torkas med kalluft. Generellt för alla typer av torkar är att vatten tas bort från den torkade råvaran med hjälp av genomströmmande luft. Spannmål är så kallade hygroskopiska material vilket innebär att de strävar efter att vara i jämvikt med den omgivande luftens relativa fuktighet. Den genomströmmande luften måste därför vara torr nog för att kunna ta upp vatten och sänka vattenhalten i spannmålen till en lagringsstabil nivå. När torkluften passerar genom spannmålen bildas en så kallad torkfront där själva torkningen sker. Bakom torkfronten finns torkad spannmål där vattenhalten i spannmålen är i jämvikt med torkluftens relativa fuktighet. Framför torkfronten har luften tagit upp så mycket vattenånga den kan och passerar bara genom den otorkade råvaran utan att kunna ta upp mer vatten (Figur 2). Uppvärmning av luften sänker luftfuktigheten och tillför den energi som behövs för att förånga vattnet. Ju torrare och varmare luften är, desto mer fukt kan den ta upp och desto snabbare går torkningen. Vid ökad temperatur påskyndas också fuktvandringen från kärnans inre mot ytan. Torkningen går snabbare ju högre luftflöde man har. Figur 2. Schematisk skiss över torkningsprocessen i en spannmålstork 8

INLEDNING Salmonella Salmonella är en gramnegativ stavformad tarmbakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Det finns två arter av salmonella, Salmonella enterica och Salmonella bongori. Inom dessa arter finns över 2 500 undergrupper s.k. serotyper. De flesta serotyperna är zoonotiska dvs. att de kan infektera både människor och djur, men några serotyper har anpassat sig till vissa djurslag. Exempel på detta är Salmonella Dublin (S. Dublin) anpassad till nötkreatur, S. Derby anpassad till gris, S. Pullorum anpassad till fjäderfä. Figur 3. Renstryk av salmonella på odlingsmedium. Foto Josefine Elving SALMONELLAINFEKTION OCH KONTROLL I LIVSMEDELSKEDJAN Infektionsdosen för Salmonella är relativt hög för både människor och djur, dvs. att relativt många bakterier (ofta så många som 100 000 bakterier för människor) krävs för att orsaka infektion eftersom sannolikheten för varje enskild bakterie att orsaka infektion är låg. Vissa grupper t.ex. mycket unga, äldre och immunsvaga individer, kan vara mer mottagliga för infektionen. I Sverige påbörjades ett aktivt arbete för att minimera förekomsten av salmonella inom livsmedelskedjan på 1950-talet till följd av Alvestautbrottet där ca 9 000 personer insjuknade och 90 dog efter att ha konsumerat smittat kött från ett slakteri. Inom hela produktionskedjan, från jord till bord, finns idag en salmonellakontroll vilket inneburit att våra svenskproducerade livsmedel är så gott som salmonellafria. FÖREKOMST I SVERIGE Förekomsten av salmonella hos livsmedelsproducerande djur i Sverige är generellt låg i jämförelse med andra EU-länder (Socialstyrelsen, 2013). I animalieproduktionen finns olika typer av salmonellakontrollprogram för att i första hand förebygga men också på ett tidigt stadium kunna fånga upp eventuell salmonellasmitta inom besättningen eller i direkt efterföljande led. Salmonellainfektion har även påvisats hos vilda djur i Sverige t.ex. hos måsfåglar, småfåglar, vildsvin och gnagare (Wahlström et al., 2003, Palmgren et al., 1997, Hernandez et al., 2003, Sanno et al., 2014). Om och i så fall hur frekvent salmonella förekommer i den vilda faunan varierar mellan olika djurarter, platser och tidpunkter. På humansidan rapporteras årligen ca 3 000 fall av salmonellos varav ca 80 % är utlandssmittade (Folkhälsomyndigheten, 2016). 9

INLEDNING PARAMETRAR AV BETYDELSE FÖR ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT Hur länge en salmonellabakterie kan överleva utanför sin värd och om den i så fall kan tillväxa beror på ett antal parametrar såsom näringstillgång, vattentillgång, temperatur och ph-värde. Salmonella kan tillväxa både i miljöer med syre och syrefria miljöer s.k. fakulativt anaerob. Tillväxt kan ske i ett brett temperaturintervall (ca 5 ca 47 C), se figur 4, och i ett relativt brett ph-intervall 3,7-9,5. Eftersom salmonella är en tarmbakterie är kroppstemperatur den optimala temperaturen för de flesta serotyperna och det optimala ph-intervallet är 6,5-7,5. Även om salmonella inte kan tillväxa vid låga ph så kan bakterien överleva en tid även i sura miljöer. Samtidigt är bakterien tålig mot kyla och uttorkning. Figur 4. Förhållande mellan temperatur och tillväxt av salmonella. I spannmål som håller en vattenhalt på 14 % (vilket brukar anses som en lagringsstabil råvara och motsvarar en vattenaktivitet av < 0,7 i spannmål) kan inte salmonellabakterier tillväxa men bakterierna är ytterst torktåliga och kan överleva i dessa miljöer för att sedan börja tillväxa när förhållandena blir de rätta. SMITTSPRIDNINGSVÄGAR Salmonella är en fekal-oral smitta, dvs att bakterien utsöndras med avföringen från infekterade individer. Smittspridning sker via direktkontakt med smittade människor eller djur eller indirekt via till exempel foder och livsmedel eller vatten som förorenats av avföring från en infekterad individ. Det faktum att salmonellabakterier kan överleva länge i omgivningen efter utsöndring och även kan tillväxa under gynnsamma förhållanden underlättar smittspridningen. 10

INLEDNING Kontamination av odlingsmark, grödor och i spannmålsanläggningen Salmonellabakterier kan komma in i produktionsflödet för spannmål (se Figur 5) före skörd via exempelvis spridning Odlingsförberedelser av gödsel från smittade besättningar, vilda djur infekterade med salmonella eller bevattningsvatten som förorenats med fekalier från smittade individer. Spannmål och andra grödor kan även kontamineras i spannmålsanläggningen Odling efter skörd. Detta kan exempelvis ske genom att djur t.ex. småfåglar och gnagare har tillgång till de utrymmen där spannmål torkas eller förvaras. För att utgöra ett potentiellt problem i en spannmålsanläggning krävs att salmonellabakterien ges möjlighet att tillväxa. Enstaka salmonellabakterier som överlevt fram till skörd och kommer in med råvaran eller hamnar i produktionsflödet av andra orsaker utgör vanligen inte ett problem. Småfåglar (ej flyttfåglar) och gnagare som lever i anläggningen återspeglar vanligen den smitta som finns i omgivningen runt anläggningen och kan om de är infekterade bidra till att upprätthålla infektionen på en anläggning genom att återkontaminera anläggningen efter rengöring. Skörd Torkning/konservering Lagring Figur 5. Schematisk skiss av poduktionsflödet för spannmål, trindsäd och oljeväxter från odlingförberedelser fram till lagring. 11

GENOMFÖRANDE Material och metod GÅRDAR Inom studien har totalt 80 gårdar 1, fördelade på fem regioner provtagits. Antalet gårdar per region är baserat på regionens totala spannmålsproduktion i förhållande till Sveriges totala produktion (Figur 6). Resultatet från studien redovisas genomgående utifrån denna regionindelning alternativt som en sammanställning av prover från samtliga provtagningsregioner för att ge en bild av situationen i Sverige i stort. Kontaktuppgifter till gårdar har tillhandahållits av foderföretag. Deltagande i studien var frivilligt och gårdar som ställt sig positiva till att delta bokades in för provtagning under försommaren och sommaren 2016. Figur 6. Regioner för provtagning samt antal provtagna gårdar per region. I stort sett alla de gårdarna som provtagits är rena växtodlingsgårdar dvs. gårdar som odlar spannmål, trindsäd och/eller oljeväxter. Många av gårdarna har husdjur såsom t.ex. katt, hund och häst. Vid besöket visade det sig att ett litet antal av gårdarna även har egna eller inlånade betesdjur eller produktionsdjur såsom köttdjur, mjölkkor, fjäderfä samt inhägnat vilt. Dock sker spannmålshanteringen i dessa fall helt separerad från djurhållningen. PROVTAGNING I samband med provtagning på gård bistod ägare eller personal på gården med en guidning av anläggningen innan provtagning genomfördes av personal från SVA. 15 miljöprover togs ut längs produktionslinjen i anläggningen, från intagsgrop till utlastning. På grund av anläggningarnas konstruktion och tillgänglighet varierar antalet prov från de olika utrymmena som provtagits. 1 Antal gårdar baserades på antagandet att salmonella inte skulle kunna påvisas på någon av de gårdar som provtagits. Baserat på detta antagande motsvarar 80 gårdar det antal gårdar som beräknades krävas för att med 95% säkerhet kunna säga att svenska växtodlingsgårdar är fria från salmonella. 12

GENOMFÖRANDE Proverna togs med hjälp av sterila kompresser fuktade i sterilt vatten. Provmaterialet samlades i plastpåsar som förslöts och skickades eller transporterades till SVA för analys inom 72 timmar. Undersökningen genomfördes anonymt och det går inte att koppla prover som tagits inom projektet tillbaka till den gård där det tagits utan enbart till den region där gården är lokaliserad. I samband med provtagningen samlades allmän information rörande gården in med hjälp av ett kort frågeformulär, se bilaga 1. I likhet med proverna är formulären anonyma men är kopplade till proverna som tagits på respektive gård. ANALYSMETOD Vid ankomst till SVA analyserades proverna enligt EN-ISO 6579:2002/A1: 2007: Amendment 1: Annex D med efterföljande serotypning enligt White-Kauffmann- Le Minor schemat (Grimont et al. 2007). 13

RESULTAT OCH DISKUSSION Resultat och diskussion PROVTAGNINGSPUNKTER Totalt omfattar studien 1199 2 miljöprover. På samtliga gårdar har prover tagits i tork samt i förvaring för de odlade grödorna (förvaringsfickor, utomhussilos, planlager samt i silotorkar). Störst antal prover kommer från lagringsutrymmen på gårdarna (fickor, silos och planlager) tätt följt av prover tagna i torkar (Tabell 1). Tabell 1. Fördelning av prover (totalt 1199 fördelat på 80 gårdar) inom studien utifrån provtagningspunkt och antal gårdar där provtagningspunkten inkluderats i provtagningen. Provtagningspunkt Antal prover Antal gårdar Miljöprov invändigt i utrustning Tilluftskanal (tork) 13 10 Tork (varm- och kalluftstork) 286 74 Frånluftskanal (tork) 32 24 Silotork 50 11 Våtficka 24 15 Förvaringsficka (inkl. utlastingsfickor och utomhussilos) 351 75 a Elevatortopp (inkl. fördelare i elevatortopp) 43 34 Elevatorfot 76 49 Övrig utrustning 78 48 Miljöprov i lokal Planlager 17 7 Elevatorgrop 49 37 Aspirationsdamm 32 16 Övriga platser 148 65 a På resterande 5 gårdar användes antingen silotorkar för både torkning och förvaring alternativt planlager för förvaring. FÖREKOMST AV SALMONELLA Salmonella påvisades på 3 av de 80 provtagna gårdarna (Tabell 2). På två av de positiva gårdarna inom studien påvisades S. Düsseldorf och på den tredje gården påvisades S. diarizonae (antigenuppsättning 38:r:-). För detta isolat av S. diarizonae gick det inte att bestämma den fullständiga antigenuppsättningen, vilket innebär att denna inte går att jämföra mot tidigare fynd av S. diarizonae. Ingen av serotyperna kopplas vanligen till foderburen smitta. S. Düsseldorf påvisas till och från på råvarusidan i foderfabrikerna men är ingen av de vanligare serotyperna i foderfabrikernas lagstiftade miljöprovtagning. Resultaten tyder på att inhemsk spannmål kan vara en inkörsport för salmonella till både fodertillverkning samt till djurproduktion. Hur frekvent salmonella förekommer på växtodlingsgårdar på nationell nivå är svårt att uttala sig om utifrån resultatet från den genomförda studien. 2 ett prov från en av gårdarna försvann i hanteringen 14

RESULTAT OCH DISKUSSION Tabell 2. Sammanställning av antal positiva gårdar utifrån region, antal prover där salmonella påvisats på de positiva gårdarna, provtagningspunkter där salmonella påvisats samt påvisad serotyp. Region Antal positiva gårdar/antal Antal prover med påvisad Påvisad serotyp Positiva provtagningspunkter provtagna gårdar salmonella Skåne och Hallands län 0/25 Kalmar och Blekinge län 0/6 Östergötlands län 1/9 2 S. Düsseldorf, S. Düsseldorf I topp och i botten av tork Västra Götalands län 1/18 1 S. diarizonae I topp av sluten förvaringsficka Mälardalen 1/22 2 S. Düsseldorf, S. Düsseldorf I topp av tork, i utlastningsficka RISKFAKTORER FÖR INTRODUKTION AV SALMONELLA Spannmål och andra grödor kan förorenas med salmonellabakterier både före och efter skörd via flera vägar. Exempelvis på fält via gödsel eller fekalier från tama/vilda djur, översvämmade vattendrag eller, inne i spannmålsanläggningen via avföring från fåglar, gnagare, nedfall i intagsgrop, avföring från katter/hundar. Utifrån svaren på de frågor som ställdes på varje gård (bilaga 1) går det inte att se några klara samband mellan de gårdar där salmonella påvisats. Det är dock sannolikt att salmonellabakterier kommit in med den tröskade spannmålen eller blivit kontaminerad i produktionslinjen via öppna system såsom intagsgrop, öppna fickor/tork etc. Att helt förhindra att få in salmonellabakterier i spannmålsanläggningen kan vara svårt men går att begränsa genom bra rutiner såsom att t.ex. inte tröska liggsäd, i möjligaste mån förhindra tillträde för fåglar, gnagare och andra djur till spannmålsanläggningen samt hålla förvaringsfickor täckta och intagsgrop täckt när den inte används. RISKFAKTORER FÖR TILLVÄXT AV SALMONELLA Våtluften från torken innehåller mycket vatten och det är viktigt att den på ett effektivt sätt leds bort från torkhuset. Den vattenmättade luften riskerar annars att kondenseras varvid damm på effektivt sätt binds och stora fuktiga beläggningar bildas. Detta sker vanligtvis i toppen på torken och/eller i frånluftskanalerna. Fuktiga beläggningar kan även bildas i andra 15

RESULTAT OCH DISKUSSION utrymmen t.ex. i våtfickor där otorkad spannmål förvaras. Får salmonellabakterier fäste i någon av dessa delar så är förhållandena i det närmaste optimala för tillväxt med en för bakterien behaglig temperatur, fukt och god tillgång till näring, se figur 7. Dessa beläggningar med salmonella kan därefter återkontaminera den spannmål som passerar, t.ex. genom att sjok av beläggningen lossnar och hamnar i spannmålen. Ur ett hygienperspektiv är det därför problematiskt att många spannmålstorkar inte är konstruerade för att kunna öppnas upp och rengöras. Figur 7. Ansamling av damm på insida av lock till sidorör. Foto Magnus Thelander Samma problematik kan inträffa ifall spannmål transporteras till en silo med kondensproblem. När spannmålen ramlar ner i silon dammar det och detta damm kan få fäste i silotoppen där sedan salmonella kan tillväxa och till och från återkontaminera den lagrade spannmålen genom att sjok ramlar ned till och från. Kondensproblem kan ofta ses i oisolerade utomhussilos som utsätts för stora temperturväxlingar på grund av stora växlingar i omgivningstemperturen. När omgivningstemperaturen sjuker kyls silons väggar ner och den varma luften som avges från spannmålen stiger mot toppen av silon där den vid kontakt med den kalla silotoppen kondenseras och fukt bildas. Genom att ha isolerade silotoppar eller ha silos under tak minskas termperaturkänsligheten. Undviks kondensutfällningar i produktionslinjen innebär enstaka salmonellabakterier som eventuellt kommer in med råvaran eller hamnar i produktionslinjen av andra orsaker vanligen inga problem då de inte får fäste och kan tillväxa. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH PROVTAGNING På växtodlingsgårdar finns idag inget salmonellakontrollprogram och vill branschen jobba förebyggande rekommenderar SVA baserat på de erfarenheter som erhållits utifrån de två separata salmonellafynden som gjordes på växtodlingsgårdar under sommaren 2015 samt utifrån resultatet av årets projekt följande: Arbeta för att minska sannolikheten för introduktion av salmonella i produktionslinjen på anläggningen. Säkerställ bra ventilation så att våtluften från torken leds bort från torkhuset. Säkerställ att kondens inte kan bildas i silos och transportörer. Genomför årlig rengöring av spannmålsanläggning efter skörd med fokus på spannmålstork inklusive frånluftskanaler samt andra platser där fuktiga avlagringar kan bildas. Genomför salmonellaprovtagning i toppen på spannmålstork/frånluftskanal innan anläggningen tas i bruk för årets skörd. Är torken öppen kan prov tas längs kanten högst upp samt på balkar ovanför. 16

RESULTAT OCH DISKUSSION Provtagning Provtagning av spannmålstork/frånluftskanal ska utföras på senvåren/sommaren innan dess att årets skörd tas in i anläggningen. Tidpunkten för provtagningen är av stor vikt med anledning av att salmonellabakterierna kräver en viss tid för tillväxt. Det är därför troligtvis lättast att påvisa eventuell förekomst av salmonella på senvåren/sommaren när anläggningen stått still under en längre tid. Figur 8. Provtagning av tork via manlucka. Foto Josefine Elving 17

SLUTSATSER Slutsatser Resultat från den genomförda studien visar på att salmonella förekommer på svenska växtodlingsgårdar. SVA anser inte att underlaget i dagsläget är tillräckligt för att omvärdera den svenska spannmålens status som en riskfri råvara ur ett salmonellaperspektiv. Dock bör uppföljning av resultaten göras och utvecklingen hållas under uppsikt. Det är oklart hur salmonellan introducerats på de växtodlingsgårdar där smittan påvisats. SVA rekommenderar därför att fokus för närvarande läggs på åtgärder för att minimera risken för att introducera smittan i anläggningen samt åtgärder för att förhindra tillväxtbetingelser. Vid salmonellaprovtagning av anläggningen bör prover tas i toppen av torken/frånluftskanal under senvåren/sommaren. 18

Referenser FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN. 2016. Sjukdomsstatistik - Salmonellainfektion [Online]. www.folkhalsomyndigheten.se. [Accessed 6th of December 2016]. GRIMONT, P., WEILL, F. 2007. Antigenic Formulae of the Salmonella Serovars, 9th ed. WHO Collaborating Centre for Reference and Research on Salmonella. HERNANDEZ, J., BONNEDAHL, J., WALDENSTROM, H., PALMGREN, H. & OLSEN, B. 2003. Salmonella in birds migrating through Sweden. Emerging Infectious Diseases, 9, 753-755. PALMGREN, H., SELLIN, M., BERGSTRÖM, S. & OLSEN, B. 1997. Enteropathogenic bacteria in migrating birds arriving in Sweden. Scandinavian Journal och Infectious Diseases 29, 565-568. SANNO, A., ASPAN, A., HESTVIK, G. & JACOBSON, M. 2014. Presence of Salmonella spp., Yersinia enterocolitica, Yersinia pseudotuberculosis and Escherichia coli O157:H7 in wild boars. Epidemiology and Infection 142, 2542-2547. SCB 2016. Jordbruksstatistik sammanställning 2016 med data om livsmedel - tabeller. SOCIALSTYRELSEN 2013. Salmonella - ett nationellt strategidokument. WAHLSTRÖM, H., TYSÉN, E., ENGVALL, E. O., BRANDSTRÖM, E., ERIKSSON, E. & MÖRNER, T. 2003. Survey of Campylobacter species, VTEC 0157 and Salmonella species in Swedish wildlife. Veterinary. Veterinary Record, 153, 74-80. 19

Bilaga 1 - Frågeformulär Frågeformulär Har ni djur på gården eller finns det djurgårdar i nära anslutning till odlingsmark? Vilken typ av gödsel används på odlingsmarken? Förekommer känd kontakt (t.ex. via maskinringar) med gård/gårdar som håller djur? Finns vattendrag i anslutning till odlingsmark? Händer det att odlingsmarken översvämmas? Upplever du att ni har problem med vilda djur? Om så vilka? 20

besök. Ulls väg 2 B post. 751 89 Uppsala telefon. 018 67 40 00 fax. 018 30 91 62 e-post. sva@sva.se webb. www.sva.se