Vindpark Berg, Uppvidinge kommun

RAPPORT 1 (12) Handläggare Manne Friman Tel +46 10 505 60 72 Mobil +46 70 184 57 72 Fax +46 10 505 00 10 manne.friman@afconsult.com Rapport nr 582794 Rapport A WSP Environmental Datum 2013-10-04 Vindpark Berg, Uppvidinge kommun Uppdragsnr 582794 Beräkning av ljudimmission utomhus samt lågfrekvent ljud inomhus för vindpark Berg ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer Granskad Manne Friman Paul Appelqvist ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 582794 Rapport A Vindpark Berg 131004

RAPPORT 2013-10-04 2 (12) Sammanfattning Stena Renewable AB projekterar för en vindpark, Berg, i Uppvidinge kommun om 40 st vindkraftverk. I samband med tillståndsprocessen ska ljudimmissionsberäkningar samt beräkning av lågfrekvent ljud från vindparken utföras. ÅF har på uppdrag av bolagets konsult, WSP Environmental, utfört dessa beräkningar vilka redovisas i föreliggande rapport. ÅF har utfört beräkningar för vindpark Berg samt andra närliggande parker. Beräkningar har även utförts för endast vindpark Berg för att se vindpark Bergs bidrag till den kumulativa ljudnivån. Riktvärdena innehålls för samtliga punkter för beräkning med endast vindpark Berg samt för beräkning med Berg och Tvinnesheda-Badeboda. Beräkning av lågfrekvent ljud inomhus har utförts för det kumulativa fallet. Beräkningarna är utförda med beräkningsmodellen Nord2000 för ett medvindsfall då det blåser 8 m/s på 10 m höjd, i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade praxis. Ljudeffektnivån och frekvensspektrum för det exemplifierade vindkraftverket för vindpark Berg, Vestas V112 3 MW med navhöjd 144 m, härrör från leverantörens dokumentation. Därutöver ingår ljudet från den närliggande och tillståndsgivna vindparken Tvinnesheda-Badeboda i beräkningarna. Beräkningarna har utförts utifrån vad som finns angivet i denna vindparks tillståndsansökan vilket innebär 50 vindkraftverk av modell Vestas V90 2 MW. Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde ekvivalent ljudnivå 40 dba, vilket också är praxis enligt ett antal domar, innehålls i samtliga ljudkänsliga punkter för båda beräkningsfallen. För att riktvärdet ska innehållas för det kumulativa fallet behöver inga verk i vindpark Berg och Tvinnesheda ljudregleras. Vindpark Tvinnesheda projekteras även den av Stena Renewable AB. Beräkningar av lågfrekvent ljud, för det kumulativa fallet, har utförts detaljerat för de fem ljudkänsliga punkter med högst beräknad ekvivalent ljudnivå. Beräkningarna visar att Socialstyrelsens riktvärden i SOSFS 2005:6 (1) för lågfrekvent ljud inomhus innehålls för samtliga av dessa ljudkänsliga punkter. En översiktlig kontroll av beräknade ljudnivåer för låga frekvenser har utförts även för de övriga ljudkänsliga punkterna. Denna översiktliga kontroll visar att samtliga fastigheter innehåller riktvärdena. För fallet med endast vindpark Berg innehålls riktvärdena för lågfrekvent ljud i samtliga ljudkänsliga punkter.

RAPPORT 2013-10-04 3 (12) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...4 2 BERÄKNINGSMETOD...4 2.1 Diskussion och kommentarer till beräkningsmodellen...4 2.2 Beräkningsmodellens osäkerhet...5 2.3 Beräkningsmetod för lågfrekvent ljud...5 3 UNDERLAG TILL BERÄKNING...7 4 RESULTAT...7 4.1 Resultat ljudimmission...7 4.2 Resultat beräkning lågfrekvent ljud... 10 5 SKYDDSÅTGÄRDER... 11 6 CITERADE ARBETEN... 12

RAPPORT 2013-10-04 4 (12) 1 Bakgrund Stena Renewable AB projekterar för en vindpark, Berg, i Uppvidinge kommun om 40 st vindkraftverk. I samband med tillståndsprocessen ska ljudimmissionsberäkningar samt beräkning av lågfrekvent ljud från vindparken utföras. ÅF har på uppdrag av bolagets konsult, WSP Environmental, utfört dessa beräkningar vilka redovisas i föreliggande rapport. ÅF har utfört beräkningar för vindkraftpark Berg men även tillsammans med närliggande park Tvinnesheda- Badeboda för att undersöka att den kumulativa ljudnivån innehåller riktvärden från Naturvårdsverket. Beräkningarna är utförda med beräkningsmodellen Nord2000. Beräkningen utförs för ett medvindsfall då det blåser 8 m/s på 10 m höjd, vilket är i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade praxis. Lågfrekvent ljud beräknas inomhus och jämförs mot Socialstyrelsens riktvärden enligt SOSFS 2005:6 (1). 2 Beräkningsmetod Vid beräkningen utgår man från hur mycket ljud som alstras från varje vindkraftverk. Källjudet modelleras som en punktkälla vid navhöjd utgående från ljuddata erhållen från verksleverantören. Beräkningen tar vidare hänsyn till hur ljudenergin tunnas ut då den sprids över en allt större yta då avståndet ökar, ljudabsorption i luften, ljudreflektion från marken. Beräkningen tar också hänsyn till vindriktningen. Ljudnivån nedströms verket, dvs. då det blåser från verket till en bostad blir nästan alltid högre än när det blåser åt andra hållet. Beräkningarna är utförda för fallet att det blåser medvind från respektive verk till varje ljudkänslig punkt, samtidigt. Det fallet kan inte inträffa, vilket innebär att ljudnivån i verkligheten bör bli lägre. Beräkningen har gjorts med beräkningsmodellen Nord2000, en modell gemensamt framtagen av de nordiska länderna, som rekommenderas av Naturvårdsverket för detaljerade beräkningar av ljud från vindkraft. Beräkningarna utförs baserat på ljuddata erhållen från verksleverantören. Den resulterande ljudtrycksnivån i de ljudkänsliga punkterna kan därmed beräknas. I utförda beräkningar ingår även den närliggande tillståndsgivna vindparken Tvinnesheda-Badeboda, redovisade ljudnivåer motsvarar således den kumulativa ljudnivån från båda dessa vindparker. Som underlag till beräkningarna har digitalt höjdmaterial erhållet från WSP Environmental använts. Kartunderlaget och vindkraftverken har lagts in i ett datorprogram, SoundPlan 7.1. Vindkraftverken har modellerats som punktkällor vid verkens navhöjd. Därefter har ljudnivåer utomhus i dba samt ovägt i tersband (1/3-oktavband) beräknats. 2.1 Diskussion och kommentarer till beräkningsmodellen Fördelen med beräkningsmodellen Nord2000 är att den är mer detaljerad jämfört med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål. Naturvårdsverket rekommenderar Nord2000 för mer detaljerade beräkningar i rapport Naturvårdsverket rapport 5933 - ljud från vindkraftverk - koncept, 20 april 2010. Naturvårdsverket har även tagit fram ett uppdaterat beräkningsark, tillgänglig via Naturvårdsverkets hemsida (2), för ljud från vindkraft där rekommendationen av Nord2000 framgår för mer detaljerade beräkningar: Det finns även mer detaljerade beräkningsmodeller, t ex Nord 2000, där hänsyn tas till många parametrar. Men det kräver också att flera data tas fram för beräkningarna, vilket kan vara

RAPPORT 2013-10-04 5 (12) omständligt att få fram och kräver kompetens och erfarenhet. Det har också visat sig att de enklare modellerna normalt ger beräkningsresultat med god noggrannhet, åtminstone när det gäller etableringar på land. 2.2 Beräkningsmodellens osäkerhet När ljud utomhus ska bedömas används ofta ljudberäkningar som grund eller hjälpmedel. Det går dock inte att skapa en beräkningsmodell vilken tar hänsyn till alla parametrar som påverkar ljudet vid verklig ljudutbredning, verkligheten är för komplex. Vädret är aldrig konstant och ljudutbredning är beroende av vädret. Medvind och positiv temperaturgradient leder till nedåtböjd refraktion, som innebär att ljudet får en högre koncentration närmare marken och kan leda till att ljudet ökar vid en mottagare. Det är vid sådana förhållanden man ska mäta och beräkna. Därför används väl avvägda antaganden och förenklingar som gör att ljudet kan beräknas. Antaganden ger dock en osäkerhet till beräkningsmodellen. För att förstå hur osäkerheten påverkar beräkningen och hur den beror av olika förhållanden, t.ex. vindhastighetsprofil eller temperaturgradientsprofil, görs omfattande studier på att verifiera eller kontrollera osäkerheten i beräkningsmodeller. Denna ljudberäkning har genomförts med vissa marginaler, t.ex. medvind i alla riktningar och positiv temperaturgradient, för att öka sannolikheten att det verkliga ljudet inte blir högre än beräknat. För Naturvårdsverkets planeringsmodell för ljud från vindkraftverk anges beräkningsosäkerheten ligga inom intervallet ±1 db över relativt slät mark. Dock nämns att det inte är känt hur väl beräkningarna stämmer i kuperad terräng eller på vilket avstånd från verket den noggrannheten gäller. Klart är att osäkerheten över kuperad terräng är större. Osäkerheten för beräkningsmodellen Nord2000 utgår från den validering av beräkningsmodellen Nord2000 som utförts av danska Delta redovisad i rapport PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms - Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise. (3) Felmarginalen baserat på resultatet i rapporten är med 90-procentigt konfidensintervall för plan mark ±1 db på avstånd upp till 1500 m och för komplex terräng ±4 db på avstånd upp till 1000 m. Noterbart är att denna osäkerhet är osäkerheten i avvikelsen mellan beräknad och uppmätt ljudutbredningsdämpning. Den innefattar således både osäkerhet i beräkning och kontrollmätning. Osäkerheten för aktuella beräkningar, med avstånd från närmaste vindkraftverk till ljudkänsliga punkter på 1000 m eller mer och relativt plan terräng, uppskattas utifrån denna validering vara mindre än ±2 db med 90-procentigt konfidensintervall. Att betänka är att osäkerheten ökar med avståndet från vindparken och kan vara högre på stora avstånd. Osäkerheten med Naturvårdsverkets beräkningsmodell antas vara minst lika stor. Vid jämförelse mot riktvärden är det praxis att använda den beräknade ljudnivån. Osäkerheten ska inte adderas. 2.3 Beräkningsmetod för lågfrekvent ljud Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer rörande lågfrekvent ljud (4), sägs att: Naturvårdsverket anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd som bland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus.

RAPPORT 2013-10-04 6 (12) En bra utgångspunkt utifrån dessa rekommendationer är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud, vilket om vindparken ej är uppförd bör göras genom beräkningar. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om tersband ej finns tillgängligt för verktypen kan beräkning utföras för oktavband, där varje oktavband fördelas på tre tersband. Detta ger dock en större osäkerhet på resultatet. Om skillnaden mellan det beräknade A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring riktvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6 (1), angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31.5 och 200 Hz, se tabell 1. I rapport Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter (5), som Naturvårdsverket låtit sammanställa, sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i denna rapport görs utifrån dessa riktvärden. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 (1). Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen (6). De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen (6). Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7,6 50 10,3 63 14,2 80 17,5 100 18,4 125 17,5 160 18,6 200 22,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel (6) har kritiseras för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens (7).

RAPPORT 2013-10-04 7 (12) 3 Underlag till beräkning Följande indata ligger till grund för beräkningarna: För beräkning med Nord2000 har luftfuktigheten RH 70 %, temperaturen 15 C samt lufttrycket 1013,25 mbar ansatts. Detta motsvarar standardiserade meteorologiska värden enligt ISA-standarden, International Standard Atmosphere vilket brukar vara praxis vid bullerberäkningar. Värdena är en bra kompromiss som ger låg ljuddämpning vid ljudutbredning. Vid ljudutbredningsberäkning till bostäder har vindhastigheten 8 m/s och medvind använts enligt praxis. Den geografiska modellen i SoundPLAN är uppbyggd med höjddata erhållen från WSP Environmental. Modellen tar hänsyn till höjdskillnader i terrängen. Beräkningen är gjord för 1,5 m mottagarhöjd. Markråhetslängden z 0 har ansatts till 0,3 enligt definition i Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241. Terrängytor definieras i Nord2000 genom den effektiva flödesresistansen som för skog samt fält som klass D, normal uncompacted ground och för vatten klass G, hard surface. Standardavvikelsen av vindhastigheten är satt till 1,2 m/s. Turbulenta vindhastighetsfluktuationer är satt till 0,12 Cw 2 [m 4/3 s -2 ]. Turbulenta temperaturfluktuationer är satt till 0,008 C t 2 [Ks -2 ]. Temperaturgradienten har satts till +0,05 º/m. Vid immissionsmätning vid bostad (enligt Elforsk 98:24) får temperaturgradienten ej överstiga +0,05 º/m. Positiv temperaturgradient ger generellt sätt högre ljudnivåer. Verkens placering och benämning anges i (8). I beräkningarna använda ljudeffektnivåer och frekvensspektrum anges (8). 4 Resultat 4.1 Resultat ljudimmission Beräkningsresultatet presenteras dels som en ljudkarta och dels som ljudnivån i ljudkänsliga punkter. Resultatet från beräkningar i de ljudkänsliga punkterna ges i Tabell 3. En översikt över vindkraftverken samt beräkningspunkterna samt en detaljerad ljudkarta, som ISO-linjer för beräknad ljudnivå i 5-dB steg, redovisas i (8). Tabell 3 Beräkningsresultat utomhus vid bostäder av vindkraftsljud vid vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Nr Fastighetsbeteckning X Y Ekvivalent Skillnad Endast Markhöjd ljudnivå Alla parker Berg [möh] alla parker Berg 0 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:39>1 1483696 6328549 221 39 39 0 1 NORRAMÅLA 1:4>1 1479451 6326929 227 30 28 2 2 BERG 1:8>1 1480017 6333146 208 35 35 0 3 LABBEMÅLA 1:7>1 1477539 6328994 233 35 28 7 4 STOCKHULT 1:5>1 1478751 6331924 237 34 31 3 5 FAGRASKRUV 1:11>1 1477278 6331267 242 38 28 10 6 MARSKOG S:2>1 1483626 6324704 217 37 37 0

RAPPORT 2013-10-04 8 (12) Nr Fastighetsbeteckning X Y Markhöjd [möh] Ekvivalent ljudnivå alla parker Endast Berg Skillnad Alla parker Berg 7 FLÖXHULTS GLASBRUK 1:2>1 1487121 6325824 213 37 37 0 8 BERG 1:6>1 1479767 6332996 216 35 34 1 9 EKHOLMA 2:7>1 1486484 6330509 191 36 36 0 10 BLÖTSKOG 2:7>1 1481508 6324946 214 30 30 0 11 STOCKHULT 1:6>1 1479538 6330832 217 36 36 0 12 STÖDSBODA 1:2>1 1484491 6331828 205 37 37 0 13 EKHOLMA 2:7>1 1485865 6330662 193 36 36 0 14 MARSKOG S:2>1 1483596 6324752 216 37 37 0 15 HÖKANÄS 1:3>1 1483266 6326472 220 38 38 0 16 RÄVEBERG 1:8>1 1486033 6333097 204 31 31 0 17 KULLTORP 1:3>1 1488417 6328718 214 32 32 0 18 KRUBBETORP 2:1>1 1486771 6325335 216 37 37 0 19 HÖKANÄS 1:1>1 1483373 6327689 221 38 38 0 20 MARSHULT 2:9>1 1479809 6325792 215 29 28 1 22 HÖKANÄS 1:4>1 1483551 6327540 222 38 38 0 23 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:23>1 1484968 6331303 200 36 36 0 24 LABBEMÅLA 1:6>1 1477615 6329240 232 36 28 8 25 HOVGÅRD 1:11>1 1485726 6324359 177 37 37 0 26 HOVGÅRD 1:7>1 1486918 6325453 219 37 37 0 27 STÖDSBODA 1:5>1 1484741 6333184 207 36 36 0 28 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:20>1 1485110 6331637 206 35 35 0 29 RÖMOSSÖ 1:1>1 1481920 6334249 210 39 39 0 30 STOCKHULT 1:5>1 1478697 6331969 237 34 31 3 31 HÖKANÄS 1:2>1 1480435 6326664 225 31 30 1 32 FLYAHULT 1:9>1 1487377 6328605 203 38 38 0 33 FLÖXHULT 1:2>1 1487037 6326168 201 38 38 0 34 HOVGÅRD 1:2>1 1486576 6324537 182 35 35 0 35 URANÄS 1:9>1 1487748 6330180 193 33 33 0 36 MARSHULT 2:12>1 1479837 6325779 215 29 28 1 37 MARSKOG 1:2>1 1483748 6324158 208 35 35 0 38 FAGRASKRUV 1:12>1 1477263 6332043 242 37 27 10 39 BLÖTSKOG 2:7>1 1481535 6324937 214 30 30 0 40 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:29>1 1484923 6330755 203 37 37 0 41 RISMÅLA 1:3>1 1477855 6330022 231 36 29 7 42 LABBEMÅLA 1:3>1 1477623 6329103 231 35 28 7 43 STÖDSBODA 1:7>1 1484596 6333316 202 36 36 0 44 STÖDSBODA 1:8>1 1484340 6333527 203 37 37 0 45 VARSHULT 2:4>1 1477661 6326691 238 29 26 3 46 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:33>1 1485533 6330402 207 38 38 0 47 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:21>1 1485003 6331480 200 36 36 0 48 KÄRSESKRUV 1:7>1 1483875 6330455 211 38 38 0 49 STÖDSBODA 1:5>1 1484719 6333244 207 36 36 0 50 VARSHULT 3:3>1 1477410 6328968 236 35 27 8 51 NORRAMÅLA 1:7>1 1479372 6327257 232 30 29 1 52 HÄLTEKÄRR 2:6>1 1481929 6324120 222 30 30 0 52 HÄLTEKÄRR 2:5>1 1481920 6324126 222 30 30 0 53 FAGRASKRUV 1:6>1 1477225 6331966 242 37 27 10 54 FAGRASKRUV 1:4>1 1477388 6331255 238 37 28 9

RAPPORT 2013-10-04 9 (12) Nr Fastighetsbeteckning X Y Markhöjd [möh] Ekvivalent ljudnivå alla parker Endast Berg Skillnad Alla parker Berg 55 NORRAMÅLA 1:3>1 1479534 6326880 227 30 29 1 56 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:24>1 1484902 6331133 200 36 36 0 57 KÄRSESKRUV :OUTR:1 1483184 6328513 221 38 38 0 58 URANÄS 1:9>1 1487582 6330409 191 32 32 0 59 STOCKHULT 1:2>1 1478502 6331903 239 34 31 3 60 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:34>1 1483627 6328691 221 39 39 0 61 STOCKHULT 1:8>1 1477838 6330132 235 36 29 7 62 STOCKHULT 1:2>1 1478534 6331922 239 34 31 3 63 FAGRASKRUV 1:7>1 1477384 6331375 242 37 28 9 64 FLYAHULT 1:10>1 1487536 6329678 199 35 35 0 65 FAGRASKRUV 1:6>1 1477248 6331980 242 37 27 10 66 NORRAMÅLA 1:6>1 1479449 6327082 229 30 29 1 67 MADA 1:7>1 1479214 6332830 231 32 31 1 68 EKHOLMA 2:4>1 1486602 6330400 192 36 36 0 69 HÄLTEKÄRR 2:5>1 1481943 6324097 222 30 30 0 70 STOCKHULT 1:6>1 1479567 6330798 218 36 36 0 71 BERG 1:10>1 1480378 6331645 213 39 39 0 72 FLÖXHULT 1:2>1 1486911 6326073 204 39 39 0 73 NYKOMSTORP 1:2>1 1480174 6333605 204 35 35 0 74 NORRAMÅLA 1:2>1 1479498 6326790 227 30 29 1 75 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:38>1 1483686 6328580 221 39 39 0 76 FAGRASKRUV 1:13>1 1477208 6331898 242 37 27 10 77 MADA 1:12>1 1479598 6332992 221 34 33 1 78 FLÖXHULT 1:2>1 1483890 6328026 221 39 39 0 79 BLÖTSKOG 2:9>1 1480287 6325172 217 29 28 1 80 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:39>1 1483683 6328552 221 39 39 0 81 MARSKOG 1:3>1 1482978 6326117 222 37 37 0 82 MARSKOG 1:4>1 1483060 6326139 220 37 37 0 83 KÄRSESKRUV 1:10>1 1483420 6330515 210 39 39 0 84 BLÖTSKOG 2:13>1 1480457 6325088 216 29 28 1 85 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:4>1 1485229 6330500 209 38 38 0 86 RISMÅLA 1:4>1 1477937 6330218 237 35 28 7 87 RÄVEBERG 1:7>1 1485638 6332193 212 33 33 0 88 KRUBBETORP 1:2>1 1486827 6325442 218 38 38 0 89 VARSHULT 2:9>1 1477000 6328665 242 35 26 9 90 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:32>1 1484975 6330976 199 36 36 0 91 NYKOMSTORP 1:5>1 1480392 6333855 212 36 36 0 92 MARSHULT 3:1>1 1479711 6326071 219 29 28 1 93 RÄVEBERG 1:10>1 1485965 6332901 206 31 31 0 94 FLYAHULT 1:9>2 1487722 6329942 198 33 33 0 95 STOCKHULT 1:7>1 1478749 6331918 237 34 32 2 Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde, vilket också fastslagits som praxis i ett antal domar, ekvivalent ljudnivå 40 dba utomhus innehålls ej i punkt I och punkt W men i övriga ljudkänsliga beräkningspunkter innehålls riktvärdet. Den ekvivalenta ljudnivån överskrider riktvärdet, 40 dba, i punkt I och punkt W. De grannparker som ligger nära punkt I och W bidrar var för sig med över 40 dba till punkterna.

RAPPORT 2013-10-04 10 (12) 4.2 Resultat beräkning lågfrekvent ljud För skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer görs en kontroll av de fem beräkningspunkter som har högst ekvivalent A-vägd ljudnivå, se tabell 4. Enligt den studie Naturvårdsverket låtit sammanställa (5) är det framförallt för ljudnivåer vid riktvärdet 40 dba som vidare undersökning bör göras. Beräkningspunkterna redovisas i. Resultatet av jämförelsen redovisas i tabell 4. Av tabell 4 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus är mindre än 20 db för alla utvalda beräkningspunkter. Trots detta utförs en detaljerad frekvensanalys för dessa beräkningspunkter där ljudnivån i tersband inomhus beräknats, se tabell 5, genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. Beräkningspunkt Tabell 4. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent Ekvivalent ljudnivå i dba ljudnivå i dbc Skillnad i db dbc - dba K 39 56 17 U 39 55 16 B 39 56 17 V 39 55 16 X 39 55 16 Tabell 5. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. Beräkningspunkt 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz K 44 41 37 32 27 25 27 19 15 U 44 40 36 33 27 25 26 17 12 B 46 40 37 33 27 25 27 17 13 V 44 40 36 32 27 25 27 17 15 X 42 40 37 32 28 25 26 17 13 Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i tabell 6, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen. Beräkningspunkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana punkter. I figur 1 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. Tabell 6. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1)och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. Beärkningspunkt 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz K -12-8 -6-9 -13-13 -9-16 -17 U -12-9 -7-9 -13-14 -10-17 -20 B -10-9 -6-8 -13-13 -9-17 -19 V -12-10 -7-10 -13-13 -9-17 -17 X -14-9 -6-10 -13-13 -10-17 -19 Detaljerad beräkning redovisas endast för de fem beräkningspunkter med högst A-vägd ljudnivå, vilket ofta är de punkter med högst ljudnivå vid låga frekvenser. Genom kontroll av frekvensinnehållet i alla ljudkänsliga punkter konstateras att inga punkter överskrider riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1).

RAPPORT 2013-10-04 11 (12) Notera också att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Riktvärden för lågfrekvent ljud och riktvärde 40 dba ekvivalent ljudnivå innehålls för samtliga punkter. Notera att för fallet med endast Berg blir det lågfrekventa ljudet lägre än för det kumulativa fallet. Figur 1. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1). Utifrån utförda beräkningar innehålls Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 (1) i samtliga ljudkänsliga beräkningspunkter. 5 Skyddsåtgärder I utförda beräkningar ingår följande marginaler som kan ses som skyddsåtgärder: Medvind i alla riktningar har antagits i beräkningarna. Då det är stora avstånd från vindkraftverken till bostäder kommer verkligheten troligtvis innebära en lägre ljudpåverkan. Alla vindkraftverk som använts i beräkningarna för vindpark Berg har möjlighet till nedreglering. Det finns möjlighet till ytterligare ljudreglering om 3.7 decibel för samtliga verk i vindpark Berg. Utan hänseende till närliggande vindparker innehåller vindpark Berg riktvärdet 40 dba utan ljudreglering.

RAPPORT 2013-10-04 12 (12) 6 Citerade arbeten 1. Socialstyrelsen. SOSFS 2005:6 "Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus". 2005. 2. Naturvårdsverket. [Online] [Citat: den 15 02 2013.] http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/matning-och-berakning-av-ljud-fran-vindkraft/berakningar-avvindkraftsljud/. 3. Søndergaard, Bo. PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms - Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise.. Hørsholm : DELTA, 2009. AV 1238/09. 4. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraft - Lågfrekvent ljud. [Online] den 27 06 2011. http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/lagfrekventa-ljud/. 5. Nilsson, M E, o.a., o.a. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, reviderad nov 2011. Stockholm : Naturvårdsverket, 2011. 6. Jakobsen och Hoffmeyer. Sound Insulation of dwellings at low frequencies. Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. no 1 pp 15-23, 2010, Vol. 29. 7. Møller, Henrik, o.a., o.a. Comments to the article Sound insulation of dwellings at low frequencies 1. Journal of Low frequency noise, vibration and active control. 3, 2011, Vol. 30 p.229-231. 8. ÅF. 582794 Ljudimmissionsberäkning vindpark Berg kumulativt 131004. 9. ÅF. 582794 Lågfrekvensberäkning vindpark Berg 131004.