UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur, med tillägg vad gäller dependensanalys från Universal Dependencies (UD), http://universaldependencies.github.io/docs/. 1 Satser och satsdelar inledning Satser är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition). Josefsson (s. 154) talar dock även om imperativsatser, som saknar subjekt. Satser kan även innehålla alla andra satsdelar, förstås. Verbet är den centrala komponenten. Det finns många olika typer av satser. Huvudsatser och bisatser är de två övergripande kategorierna, som i sin tur har undertyper. Ordföljden följer typiskt satsscheman. Satser kan ha nästan vilken funktion som helst. Satser är därför ofta inbäddade i varandra och i andra typer av fraser. När man utför satslösning behöver man tänka både top-down (från helhet till delar) och bottom-up (från ord till större enheter), och förankra analysen i de mest självklara samband man hittar. 2 Primära satsdelar predikatet 2.1 Översikt Satsens centrala komponent: predikatet, utgörs av en verbfras i snäv bemärkelse. Denna kan vara diskontinuerlig. Typ: Igår skämde vi inte ut oss. Termen verbfras används i vidare bemärkelse VP i frasstrukturgrammatik. (Dessa omfattar ungefär hela satser minus subjektet.) Ofta flera verbformer (t.ex. finit hjälpverb och infinit innehållsverb) i en sats. Finit verbform Minst en finit form per sats, normalt sett. Fler vid samordning. Infinita verbformer hör ihop med finita i vanliga huvudsatser. Imperativ fungerar som centralt verb i en imperativ sats. Subjekt saknas där. Infinitiv fungerar som centralt verb i en infinitivfras. Infinitiv kan bara ta subjekt om ett hjälpverb hjälper till. 1
Supinum utan hjälpverb möjligt i bisatser. 2.2 Predikat/verbfras i snäv bemärkelse Reflexivobjekt: Vissa verb är reflexiva och kräver reflexivt objekt. (I UD dobj, som vanliga direkta objekt.) T.ex. tvätta sig, skämma ut sig. Verbpartikel: Bildar ett partikelverb med huvudverbformen. (I UD compound:prt.) T.ex. ge upp, göra sig till, skämma ut sig (ordföljden där lexikaliserad). Kriterier: Betonade. Semantiskt lexikaliserade. Som prefix i particip: uppgiven, tillgjord, utskämd. (Ofta samma graford som prepositioner eller adverb.) 2.3 Finita verbformer Finita verbformer kan ensamma fungera som predikat i satser. Böjning hos finita verbformer: tempus: presens/preteritum; diates: aktiv/passiv. Imperativ måste vara futural och aktiv, p.g.a. sin semantik. aktiv passiv presens älskar älskas preteritum älskade älskades imperativ älska (!) 2.4 Infinita verbformer Infinita verbformer kan inte ensamma fungera som predikat i satser, utan måste ha hjälp av en hjälpverbsform (ibland i kedjor, som kunde ha blivit lästa). aktiv passiv infinitiv (att) älska (att) älskas supinum (har) älskat (har) älskats presens particip perfekt particip (kongruens som adjektiv) älskande älskad älskat älskade I UD: aux aux auxpass AUX AUX AUX VERB kunde ha blivit lästa 2
2.5 Syntax: enkla finita satser Finita verbformer kan bilda satser utan hjälp av andra verb. Eventuella obligatoriska komplement måste vara med. Presens och preteritum kräver subjekt (för att det skall bli en fullständig sats). Imperativ tar inte subjekt. Infinita verbformer kan inte associeras med ett subjekt utan en finit verbforms medverkan. 2.6 Verbs subjekt och komplement Verblexem ställer krav på subjektet och komplement. Subjekt: opersonliga (det regnar) kontra (vanliga) refererande. Verbens valenser varierar, mer än för andra ordklasser. Komplement kan vara: (kasusstyrda) NP (UD: dobj/iobj), olika typer av satser (UD: ccomp), infinita VP (som vi sett) (UD: xcomp), prepositionsfraser (UD: nmod). Vid passiv diates är subjekts- och komplementsvalen en avspegling av dem vid aktiv diates. (Ni skall veta hur!) 2.7 Perfekt, pluskvamperfekt och perfekt infinitiv Temporala hjälpverbet ha hjälper supinum i sammansatta tempus (UD: underordnat supinumformen som aux). Jag har läst boken (perfekt, hjälpverbet i presens) Jag hade läst boken (pluskvamperfekt, hjälpverbet i preteritum) Perfekt infinitiv (fras utan subjekt) att ha läst boken Eventuella obligatoriska komplement knyts till supinumförekomsten. 2.8 Passiv med bliva + perfekt particip Verbet bliva kombineras med perfektparticip i en typ av passiva konstruktioner. Detta är ett alternativ till s-passiv. T.ex. Boken blir/blev läst. i stället för: Boken läses/lästes. Formen av bliva är då ett passiv-hjälpverb till perfektparticipet (UD: auxpass). 3 Primära satsdelar olika typer av subjekt, agent Subjektet är i princip obligatoriskt i alla satser utom imperativa. Det är starkt kopplat till agens-rollen (den som handlar). 3
3.1 Subjekt kriterier Nominalfras. Testa med subjektsformer av pronomen: han, hon, vi, ni, etc. (Objektsformer honom, henne, oss, er passar för objektsfunktioner och styrda av preposition, och är fel i subjektsfunktion. (UD: nsubj.) Ibland bisats eller infinitivfras (UD: båda csubj). Kan även vara opersonligt det regnar (UD: expl). Semantiska kriterier: Typiskt semantisk agent/aktör. Obligatoriskt i fullständiga satser. 3.2 Formellt subjekt egentligt subjekt Förekommer alltid parvis: formellt subjekt (UD: expl) egentligt subjekt (UD: nsubj eller csubj.). Vissa tänkta subjekt kan placeras i objektsposition (egentligt subjekt) och ett formellt subjekt i form av det sätts i vanliga subjektspositionen. Typ 1: Egentliga subjektet är en sats. T.ex. Det [fs] är kul att det regnar [es]. root csubj expl cop mark expl PRON AUX ADJ SCONJ PRON VERB det är kul att det regnar Med vanligt subjekt: Att det regnar [su] är kul. Typ 2: Egentliga subjektet är obestämd NP och verbet ett befintlighets eller rörelseverb. T.ex. Det [fs] sitter en fluga [es] i taket. root nsubj ncomp expl det case PRON VERB DET NOUN ADP NOUN det sitter en fluga i taket Med vanligt subjekt: En fluga [su] sitter i taket. 3.3 Agent En av-prepositionsfras i en passiv konstruktion som motsvarar subjektet i motsvarande aktiv konstruktion. (UD: nmod:agent.) T.ex. i bisatsen i Första gången var 1895 då dikten lästes av Nicklas Bergendahl [ag]. då dikten lästes av Nicklas Bergendahl är en relativ bisats som bestämmer 1895. 4
var är här inte kopula utan används i betydelsen äga rum. root amod nsubj nummod acl advmod nsubj nmod:agent case name ADJ NOUN VERB NUM ADV NOUN VERB ADP PROPN PROPN Första gången var 1895 då dikten lästes av Nicklas Bergendahl (Motsvarande aktiv version: Första gången var 1895 då Nicklas Bergendahl [su] läste dikten.) Agent saknas dock i de flesta passiva satser. 4 Primära satsdelar olika typer av objekt 4.1 Direkt objekt (UD: dobj) kriterier: Nominalfras testa med objektsformer av pronomen: honom, henne, oss, er, etc. (Inte han, hon, vi, ni.) (Dock används han dialektalt i objektsställning.) Ibland bisats eller infinitivfras. Semantiska kriterier. Typiskt utsatt entitet. Obligatoriskt eller tillåtet beroende på huvudverb (partikelverb). 4.2 Indirekt objekt (UD: iobj) kriterier Förekommer tillsammans med ett direkt objekt. Nominalfras testa med objektsformer av pronomen: honom, henne, oss, er. (Inte han, hon, vi, ni.) Inte bisats eller infinitivfras. Semantiska kriterier. Mottagare, beneficient eller maleficient. Kolla ordföljd. Ofta obligatoriskt beroende på huvudverb (partikelverb). Eller tillåtet. Bara ihop med ett fåtal verb. 4.3 Prepositionsobjekt (blir bara nmod i UD) kriterier Prepositionsfras. Valet av preposition beroende av huvudverbet (partikelverbet). Prepositionen har typiskt en specialiserad innebörd, och inte den vanliga lexikaliserade. Semantiska kriterier. Som direkta och indirekta objekt. Obligatoriskt eller tillåtet beroende på huvudverb (partikelverb). Prepositionens rektion kan flyttas eller befrågas lättare än för adverbial. Ofta svåra att skilja från adverbial. 5
4.4 Indirekt objekt som prepositionsobjekt Den semantisk rollen hos ett indirekt objekt kan ofta uttryckas som en prepositionsfras. T.ex.: Vi gav dem (iobj) en bok (dobj). Vi gav en bok (dobj) till dem (amod). 4.5 Adverbial kriterier: UD har för adverbial etiketterna nmod (mest för prepositionsfraser) advcl (bisatser) och advmod (adverb-baserade led). Mer allmängiltiga bestämningar till verb och satser tid, rum, sätt, omständigheter. Kan utgöras av prepositionsfraser, adverbfraser, bisatser och nominalfraser som står för tidsintervall. Satsadverbial är en speciell typ. 6