Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Relevanta dokument
Rapportens slutsatser

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

6 Sammanfattning. Problemet

Den svenska välfärdsmodellen kräver ett

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Inkomstpolitiskt program

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Inkomstpolitiskt program

MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG?

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

Budgetprognos 2004:4

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014


Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

Effektiviseringar av produktionen av välfärdstjänster

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Är finanspolitiken expansiv?

LOs politiska plattform valet 2018

Med egenavgifter menas avgifter som

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

S-politiken - dyr för kommunerna

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Välfärden, medborgaren och marknaden

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Svensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 1. Välfärdstjänsterna i framtiden behov och förväntningar

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Den svenska välfärden

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Långtidsutredningen 2003/2004 (SOU 2004:19)

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande

Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1. Behandling av program

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Strategi för digital utveckling

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

SmåKom höstmöte 28 november

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män

ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare

Välfärdsstaten står inför ett dilemma: välfärdstjänsterna

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag

Ersättning för höga sjuklönekostnader

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Remissvar (Fi) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Den ekonomiska utvecklingen

Yttrande över långtidsutredningens betänkande (SOU 2004:19)

Vad är en god välfärd för dig?

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Försäkrad men utan ersättning

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

LOs politiska plattform inför valet 2014

Konjunkturrådets rapport 2018

70 procents sysselsättning år 2025

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Transkript:

Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl de senaste årtiondena och levererat både tillväxt och en jämnt fördelad välfärd jämfört med andra länder. Välfärdsstaten kan ge konkurrensfördelar i en allt öppnare och mer föränderlig värld. Följaktligen är inte globaliseringen en utveckling som uppenbart hotar välfärdssamhället utan som tvärtom kan ge den större legitimitet. Stödet för systemet är alltjämt starkt i befolkningen och har, om något, till och med ökat det senaste decenniet. Ser man till de stora politiska partierna ger de också ett relativt samstämmigt stöd för en blandmodell med gemensam finansiering i huvudsak via skatter, men där utförandet kan vara i annan regi än offentlig. Mot denna bakgrund är vår utgångspunkt att de förslag vi presenterar ska vara inom ramen för en sådan modell. Välfärdsstaten har finansieringsproblem men de är inte oöverstigliga. Den stora utmaningen med den åldrande befolkningen är löst i bemärkelsen att nuvarande skattesystem klarar av att finansiera välfärden trots den åldrande befolkningen, förutsatt dagens nivåer på kvalitet i och utbud av dessa tjänster och givet att individer ökar sitt arbetsutbud på det sätt som kan förväntas efter de reformer Välfärdsstaten ger konkurrensfördelar Finansieringsproblemen kan lösas 111

som gjorts, framför allt pensionsreformen. Om de förväntade beteendeförändringarna skulle utebli påverkas inte pensionssy stemets hållbarhet i teknisk bemärkelse eftersom dess konstruktion är robust. Dock kan ett politiskt problem uppstå om senare pensionering inte kommer till stånd och pensionerna som konsekvens blir otillräckliga. Problemen att finansiera välfärdstatens beror i huvudsak på att 1. vissa tjänster blir relativt dyrare att producera 2. efterfrågan på välfärdstjänster stiger (till följd av stigande inkomster och innovationer) 3. efterfrågan på fritid ökar (också till följd av stigande inkomster). Sammantaget utgör detta en reell utmaning som behöver hanteras, men den gör inte att välfärdsstaten behöver förändras i grunden. Dock krävs ständig omformulering av vad som är välfärdens kärna. Generellt sett kan ett system som ska täcka»de flestas behov«inte fixeras utan måste följa utvecklingen när det gäller kvalitet och innovationer. Orsakerna till dilemmat, alltså stigande inkomster och innovationer, är i grunden något bra för samhället. Vi drar slutsatsen att det är möjligt att behålla de stora dragen i välfärdsstatens utformning och ändå klara utmaningen. Vi konstaterar: 1. Tillväxt löser inte automatiskt finansieringsproblemet. 2. Drastiska nedskärningar av välfärdsstatens utgifter minskar förstås problematiken, men då riskeras de grundfundament av välfärdsstaten som samhället värnar om och som det finns stor uppslutning kring. 3. Enbart skatter kan inte lösa problemet. Ett alltför högt generellt skattetryck riskerar att skada ekonomin. Däremot kan utformningen av skattesystemet vara en del av lösningen. 4. Redan genomförda reformer för ökat arbetsutbud är bra men fler arbetade timmar måste komma till stånd och arbetslivet förlängas i takt med livslängdsökningen. 112

slutsatser och REKommendationer Det finns således ingen enkel lösning på problemet. I stället krävs en palett av förändringar inom olika områden. Rapportens rekommendationer Effektivisering och utvärdering Utveckla bättre information om produktiviteten i offentligt finansierade tjänster för att kunna värdera effektiviteten i välfärdstjänsterna. I dag finns mått för vissa delar men för stora delar av välfärdstjänsterna saknas information. I den mån mått existerar brister de ofta i transparens och systematik. Ett ramverk jämte systematik för att mäta produktivitet behöver utvecklas. Utmana utföraren av välfärdstjänster. Det är inte avgörande om utföraren är privat eller offentlig men utföraren av välfärdstjänsterna måste utmanas, som på en välfungerande marknad, vad gäller kostnadseffektivetet, kvalitet och nyskapande. För att detta ska komma till stånd krävs: 1. För alla utförare ska finnas systematisk utvärdering och kriterier för utvärdering. 2. Vid val av privat eller offentlig utförare måste det ställas krav på utvärdering på tjänsterna i efterhand. Man måste ta ställning till hur tjänsterna ska utvärderas innan verksamheten läggs ut på entreprenad. 3. Staten, regionerna och kommunerna ska utveckla kvantitativa och kvalitativa mål för att göra verksamheter, resultat och kostnader synliga för alla som utför välfärdstjänster. 4. Resultatet av utvärderingarna ska användas för benchmarkring. Benchmarking ska utformas på ett sätt som undviker att verksamheterna fokuserar på enstaka, snäva mål som inte visar hela verksamhetens kvalitet. Benchmarking kan användas för att identifera best practice. 5. Ledningsstrukturen för offentliga institutioner ska vara tydlig och ge väldefinierade befogenheter till ledningen och ange sanktioner som grundas på prestation. 113

Mer försäkring Skilj finansieringen för välfärdstjänsterna och socialförsäkringarna. Stärk försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna genom att göra sjukförsäkringen autonom liksom pensionssystemet. I en autonom försäkring krävs balans mellan utgifter och intäkter. En kostnadsökning, till exempel större utnyttjande av försäkringen, måste hanteras inom försäkringen och skattemedel behöver inte tas från annan verksamhet som vård och omsorg för att finansiera ökade utgifter. Genom att frikoppla socialförsäkringarna från statsbudgeten skulle andra välfärdstjänster kunna lämnas opåverkade av utvecklingen av socialförsäkringarna. En autonom socialförsäkring ger också förutsättningar att upprätthålla ersättningsnivåerna. Om socialförsäkringen utvecklas mot ett grundtrygghetssystem genom att ersättningsnivåerna sjunker i förhållande till inkomsten är det en utvecklig mot ett i grunden annat system. Det riskerar att betalningsviljan och stödet för allmänna försäkringar urholkas. Utvärdera om försäkringslösningar på andra områden kan införas, i första hand en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring. Ta fram principer för egenavgifter Ta fram principer för hur egenavgifter ska utformas och användas.egenavgifter är redan i dag en del av finansieringen av välfärdstjänsterna. Denna finansieringsform går att utveckla men det kommer inte att påtagligt öka intäkterna. Men genom att egenavgifter håller nere efterfrågan på de avgiftsbelagda tjänsterna bidrar de indirekt till att avhjälpa finansieringsproblematiken. I dag styrs egenavgifterna av oklara principer och det tycks ofta vara slumpmässigt på vilka områden de tas ut. Användningen av egenavgifter ser dessutom mycket olika ut i olika regioner. Det är viktigt att egenavgifter används och utformas efter vissa principer. Vi föreslår därför att sådana utarbetas av stat, kommun och landsting. 114

slutsatser och REKommendationer Fler arbetade timmar Upprätthåll ett högt arbetskraftsdeltagande. Pensionsreformen ger postiva drivkrafter till arbete men åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och omställning under livet krävs för att ett förlängt arbetsliv ska kunna realiseras. 115