Långtidsutredningen 2003/2004 (SOU 2004:19)
|
|
- Viktoria Persson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokument YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/daniel Lind Direkttel: E-post: daniel.lind@tco.se Finansdepartementet STOCKHOLM LÅNGTIDSUTREDNINGEN 2003/04 (SOU 2004:19) Fi2004/1070 Långtidsutredningen 2003/2004 (SOU 2004:19) Inledning Långtidsutredningen (LU) är en institution som spelar en betydelsefull roll i den svenska samhällsutvecklingen. Problem som LU identifierar spelar en central roll den ekonomisk-politiska debatten och de lösningar som lyfts fungerar ofta som viktiga riktmärken. Därför är det centralt att utredningen arbetar förutsättningslöst och utan ideologiska låsningar. Detta gäller särskilt frågor som berör välfärdstjänsternas utformning och finansiering. LU 2003/2004 lyckas inte fullt ut med detta. LUs analys tar sin utgångspunkt i att en produktivitetsledd tillväxt kommer att öka hushållens disponibla inkomster (givet oförändrade skattesatser) och att andelen äldre i befolkningen kommer att öka. Detta kommer, i sin tur, leda till en ökad efterfrågan på offentliga välfärdstjänster. Frågan är hur samhället ska bemöta denna ökade efterfrågan. LU prövar ett flertal alternativ. Dessa är högre skatter, högre tillväxt, ökad produktivitet i offentlig sektor och ökad alternativ finansiering av välfärdssystemen. Utredningens slutsats är att högre skatter vore olämpligt och att en högre tillväxt och en ökad produktivitet i offentlig sektor inte kommer att lösa finansieringsproblemen. Därför för LU en konkluderande diskussion om att finansieringen av välfärdstjänsterna bör förändras. Fyra förslag på alternativ finansiering lyfts fram. Dessa utgörs av (1) mer avgiftsfinansiering, (2) privatisering, (3) bortprioriteringar och (4) mer av basutbud. TCOs syn är att LU har genomfört en viktig analys av de utmaningar som välfärdstjänsterna står inför i Sverige. Med utgångspunkt i de antaganden som görs driver den ekonomiska logiken utredningen till de slutsatser som lyfts fram. TCO vill emellertid lyfta fram några områden där vi anser att LUs resonemang behöver klargöras, blottläggas och/eller nyanseras. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se webbplats/publikationer/remissyttranden/2004/y.doc/l/
2 2 (5) Problembeskrivning När det gäller LUs problembeskrivning är det viktigt att förstå att demografiska prognoser är behäftade med stora felmarginaler. Detta gäller särskilt prognoser över immigrations- och emigrationsflöden och utvecklingen av födelsetalen. Detta leder till att prognoser över lång tid, med nödvändighet, är osäkra både vad gäller befolkningsnetto och åldersfördelning. För att lyfta fram prognosernas osäkerhet borde LU ha utfört samma beräkningar med flera års prognoser. På så sätt hade intrycket av tvärsäkerhet blivit något mindre. I takt med att länder och hushåll blir allt rikare är det sannolikt att efterfrågan på välfärdstjänster ökar. Tillsammans med Baumols så kallade kostnadssjuka, som innebär att priserna ökar mer i lågproduktiva sektorer, det vill säga privat och offentlig tjänstesektor, än i högproduktiva, kommer detta, enligt LU, leda till att mer av Sveriges samlade resurser måste kanaliseras till produktionen av välfärdstjänsterna. Detta är en inte osannolik utveckling, även om det är svårt att sia om i vilken grad detta kommer att ske. Vad som måste tillföras är emellertid att LUs resonemang bottnar i synsättet att det inte förekommer någon nämnvärd produktivitetsökning i tjänstesektorn. Detta är en felsyn. För det första därför att industrins produktivitetstillväxt på många sätt grundläggs genom den produktion som sker i de privata och offentliga tjänstesektorerna; högkvalitativa tjänstesektorer ger, rätt utformade, förutsättningar för en högkvalitativ industriproduktion; i LU och i en stor del av den offentliga debatten om tjänstesektorns bidrag till tillväxten glömmer man ofta bort betydelsen av interaktionen mellan olika sektorer i ekonomin, och den betydelse offentlig verksamhet har för detta. För det andra finns det en uppenbar risk att den lägre produktivitetstillväxten i tjänstesektorerna är en statistisk villa. Det som talar för detta är att en fullständig kvalitetsjustering av tjänsterna är oerhört svår, för att inte säga omöjlig, att göra. Detta innebär att det reala produktionsvärdet blir lägre än vad som annars skulle ha varit fallet. En snabbt stigande utbildningsnivå, nya medicinska behandlingsmetoder och en längre genomsnittlig livslängd är illustrerande exempel på att produktionen ökat snabbare än insatta produktionsfaktorer. Möjligheten att öka resurserna till framtidens välfärdstjänster Ökat skatteuttag Skatteuttaget i en ekonomi är förknippat med samhällsekonomiska kostnader och intäkter; skatter gör i vissa fall att ekonomin fungerar bättre, i andra att den fungerar sämre. Var denna gränslinje går i praktiken är det mycket svårt att fastställa. Till detta kommer att skattepolitiken i hög grad anpassas efter fördelningspolitiska ställningstaganden. Detta komplicerade samspel gör att förenklade och felaktiga påståenden i bland får för stort genomslag. Hur påverkas arbetsutbudet i praktiken av marginalskatterna och hur lättrörliga är våra skattebaser? Detta är exempel på frågor
3 3 (5) som ingen kan uttala sig om med någon precision. TCO menar att LU för lättvindigt har uteslutit möjligheten att finansiera en del av den ökade efterfrågan på välfärdstjänster med högre skattesatser. Om människor anser att värdet av det de får för den högre skatten är högre än den minskade privata konsumtionen då borde varken skatteviljan eller arbetsutbudet påverkas negativt. En förutsättning för detta är att välfärdstjänsternas och välfärdssystemens legitimitet kan upprätthållas, eller till och med förstärkas, genom att erbjuda offentliga tjänster och transfereringssystem med hög kvalitet. TCO delar emellertid uppfattningen att skattehöjningsalternativet är begränsat och att det därmed inte på egen hand kan finansiera den förväntade efterfrågeökningen på välfärdstjänster. Högre tillväxt driven av högre sysselsättning TCO ställer sig bakom LUs ställningstagande att en högre sysselsättningsdriven tillväxt skulle vara gynnsam för de offentliga välfärdstjänsternas finansiering. Arbetslinjen stärker individernas ställning i samhället och den offentliga välfärden. TCO är emellertid mer positivt än LU till att ett ökat arbetsutbud ska kunna bidra till de ökade resurser som framtidens välfärdssystem kräver. Med en snabbare genomströmning i högskolan, mindre av konkurrenskomplettering inom den kommunala vuxenutbildningen, ett flexiblare arbetsliv, som tillåter individen att anpassa arbetsvolymen över livscykeln, en väl fungerande arbetsmarknadspolitik, förändrade attityder i arbetslivet till invandrare och kvinnor samt ekonomiska drivkrafter för att upprätthålla en god arbetsmiljö, finns det goda möjligheter att öka arbetsutbudet mer än vad LU finner sannolikt. Omvänt kan ett misslyckande med att stärka människors arbetsmarknadsvärde under de närmaste åren, och en familjepolitik som inte gynnar barnafödande, leda till att situationen förvärras. Med de stora kast i utbud och efterfrågan vi kommer att se framöver är det av central betydelse att människor inte slås ut från arbetsmarknaden under perioder med lägre efterfrågan. Individens arbetsmarknadsvärde måste garanteras över hela perioden i arbetsför ålder. Utmaningen ligger i att samtidigt uppnå ett högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Politiken för full sysselsättning måste alltid ha högsta prioritet. Mer resurser genom ökad produktivitet i offentlig verksamhet LU argumenterar för att det finns en viss produktivitetspotential i den offentliga verksamheten. TCO menar att potentialen är större än vad LU vill göra gällande. Detta gäller särskilt inom vårdsektorn; där är produktivitetspotentialen mycket god. Mycket av denna potential kan tas i anspråk om man förbättrar vårdens organisation, med fördel genom Vårdförbundets förslag om Närvård. Med detta förslag skulle den starka sektoriseringen försvagas och närheten till patienterna öka. På ett mer övergripande plan ställer sig TCO positivt till Ansvarskommitténs problembeskrivning när det gäller integrationen mellan vårdnivåer och specialiteter och de problem som gränserna för huvudmannaskap kan utgöra. Ytterligare produktivitetspotential kan vi se i en mångfald av vårdgivare som genom sund konkurrens kan stimulera till bättre prestationer och i den nya IT-tekniken. Den här tekniken kan både effektivisera arbetet i den administrativa överbyggnaden och i det kliniska arbetet. IT-tekniken har också en
4 4 (5) betydande potential att effektivisera våra myndigheters arbete och därmed att öka medborgarnas nytta av de offentliga samhällstjänsterna. 24-timmarsmyndigheten är ett viktigt exempel på detta. Avslutningsvis ser TCO positivt på det arbete som sker inom SCBs nationalräkenskaper, vilket syftar till att bättre mäta kvantitet och kvalitet inom den offentliga sektorn. Fler studier inom detta område är mycket önskvärda. Det är viktigt att resultaten redovisas öppet och att de möjliggör jämförelser. Att möta framtiden En konkurrenskraftig svensk ekonomi är en förutsättning för att upprätthålla och vidareutveckla ett modernt välfärdssamhälle. LU tenderar i betänkandet att underskatta det svenska välfärdsystemets bidrag till ökad ekonomisk effektivitet, särskilt vad gäller trygghetssystemens förmåga att generera acceptans för globalisering och strukturomvandlingar samt viljan att ta risker. Sverige är på många sätt en konkurrenskraftig ekonomi, men mycket kan göras bättre. Framtidens utmaning ligger i att skapa en ekonomisk tillväxt som drivs både av ett ökat antal arbetade timmar och av en ökad produktion per timme. Detta lägger grunden till välfärdens finansiering och reallöneökningar. Med utgångspunkt i de förslag som TCO lagt fram i sitt Tillväxtprogram finns det goda möjligheter att både upprätthålla och vidareutveckla ett modernt välfärdssamhälle baserat på principen om rätten till offentliga resurser efter behov en förutsättning för att uppnå likhet i livschanser. Viktiga ingredienser i en modern tillväxtpolitik är ett innovativt och nyskapande klimat i både näringslivet och den offentliga sektorn, utbildning och livslångt lärande, människors framtidstro, bättre arbetsmiljö, att människor kan kombinera arbete och familjeliv, att arbetslivet blir mer flexibelt på den enskildes villkor samt att attityderna mot våra nya svenskar förändras. LU är inte särskilt tydlig i sina få reformförslag. En viktig sådan otydlig skrivning till skillnad från förkastandet av högre skattesatser är att uppstramningar i socialförsäkringssystemen vore önskvärda; det skulle, hävdas det, minska de offentliga utgifterna och öka arbetsutbudet. TCO delar naturligtvis uppfattningen att det är av högsta vikt att individer befinner sig i arbete och inte är beroende av bidragssystemen. Men hårdare kontroll och/eller lägre ersättningsnivåer, vilket sannolikt är det konkreta innehållet i den otydliga skrivningen, gör inte människor friskare eller mindre arbetslösa. Lösningen på dessa problem finner man på helt andra ställen. TCO anser att det inom många välfärdssektorer krävs mer forskning om hur systemen fungerar. Exempel på detta är hur produktivitet, kvalitet och tillgänglighet kan förbättras i offentlig verksamhet och hur samspelet mellan privat och offentligt ska kunna utvecklas. Det behövs även en fortsatt debatt utan ideologiska övertoner om välfärdssystemens framtida utformning. Utgångspunkten för detta måste vara hur offentliga tjänster och transfereringssystem kan stärkas utan att välfärdspolitiken blir
5 5 (5) exkluderande och selektiv. I det här perspektivet bör man även diskutera ansvarsfördelningen mellan primärkommuner, landsting och stat. Välfärdens regionala dimension blir central i detta sammanhang och den behandlas inte tillräckligt grundligt i LUs slutbetänkande. En annan viktig aspekt är det faktum att kostnaderna för välfärdssystemen är ungefär lika höga i olika länder oavsett om de finansieras gemensamt eller privat. TCOs bedömning är att vi nu har år på oss att genom en aktiv sysselsättningsoch tillväxtpolitik, som tar tillvara och vidareutvecklar allas och en vars vilja till arbete och utveckling, se till att vi även i framtiden kan komma i åtnjutande av ett modernt och starkt välfärdssamhälle. Det finns andra vägar att upprätthålla och vidareutveckla den svenska välfärdsmodellen än att, som LU antyder, försämra livschanserna för redan utsatta grupper; välfärden kan räddas utan att de som behöver den mest ska tvingas försämra sin relativa position i samhället. I skenet av ekonomisk logik torgför LU starkt normativa utsagor. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Daniel Lind
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Läs merRapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
Läs merHuvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)
1(5) FINANSDEPARTEMENTET Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Dnr SOU 2015:104 Refnr: Fi2016/00169/BaS TCO Dnr 16-0011 TCO har på remiss från Finansdepartementet erhållit Långtidsutredningens
Läs merLångtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)
Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merHur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/
Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/10-2016 Uppläggning 1. Principiellt om finansieringsutmaningarna för den offentliga sektorn 2. Bedömningar av möjligheterna
Läs merDen svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merYttrande över långtidsutredningens betänkande (SOU 2004:19) 2004-06-29
Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen 103 33 STOCKHOLM DNR 2004-560-DIR Yttrande över långtidsutredningens betänkande (SOU 2004:19) 2004-06-29 1. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Riksbanken har
Läs merUtvecklingen under de senaste åren
Arbetsmarknaden Befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna kommer att växa svagt under de närmaste åren. Mellan år 2003 och 2010 förväntas befolkningen i åldersgruppen 20-64 år öka med 125 000 personer.
Läs merKan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merHur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merEn starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merATT STYRA STATEN REGERINGENS STYRNING AV SIN FÖRVALTNING Betänkande av Styrutredningen (SOU 2007:75)
Dokument YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/ingrid Burman 2007-12-048-02-11 Direkttel: 08-782 92 06 E-post: ingrid.burman@tco.se Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM ATT STYRA STATEN REGERINGENS
Läs merBättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna
Läs merSNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Läs merTCO har på remiss från Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) mottagit rubricerade rapporter.
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/kjell Rautio 2008-02-04 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rautio@tco.se Delegationen mot felaktiga utbetalningar 103 33 STOCKHOLM VARFÖR BLIR
Läs merRIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/kristina Persdotter 2011-05-022011-02-21 11-0009 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: kristina.persdotter@tco.se Utbildningsdepartementet
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merRemissvar (Fi) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Den ekonomiska utvecklingen
2016-04-27 Rnr 7.16 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, har beretts tillfälle att yttra sig över
Läs merwww.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs mer8 Kommunal ekonomi. 8.1 Inledning
8 Kommunal ekonomi 8 Kommunal ekonomi 8.1 Inledning De senaste åren har antalet kommuner och landsting som redovisar underskott ökat. Det är nödvändigt att vända denna negativa utveckling, inte minst
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merPrognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006
1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår
Läs merSimuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Läs merLångtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 27 april 2016
PM 2016:64 RI (Dnr 110-114/2016) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 27 april 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/karinn Pilsäter 2013-11-12 13-0091 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: karin.pilsater@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM ANSVARSFULL
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merREMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Läs merUTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merEgenföretagare och entreprenörer
5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merNr 3 / Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling
Nr 3 / 2018 Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling Kontakt TCO Samuel Engblom samuel.engblom@tco.se TCO Jacob Inganäs jacob.inganas@tco.se TCO Lena Orpana lena.orpana@tco.se
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merSvensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 1. Välfärdstjänsterna i framtiden behov och förväntningar
Svensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 1 Välfärdstjänsterna i framtiden behov och förväntningar INNEHÅLLsförteckning Förord Inledning Stor utmaning att tillgodose framtida behov Äldreboom
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merAvindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Läs merFörst några inledande frågor
ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete
Läs merBilaga 5. Utvecklingen på lång sikt
Bilaga 5 Utvecklingen på lång sikt Bilaga 5 Utvecklingen på lång sikt Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Långtidsutredningens slutsatser... 5 3 Remissinstansernas övergripande synpunkter... 6 4 Regeringens
Läs merTCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!
TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merLOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merSida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser
Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merKan framtidens välfärd finansieras?
Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU Rapport skriven av DAN ANDERSSON, LOs chefsekonom ROLF ANDERSSON, Kommunalarbetareförbundet LARS ERNSÄTER, LO-ekonom ANNA-KIRSTI LÖFGREN, LO-ekonom ANNA THOURSIE,
Läs merVÄNDPUNKT SVERIGE ETT ÖKAT INTRESSE FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH IKT Betänkande av Teknikdelegationen (SOU 2010:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/germn Bender 2010-08-2611 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM VÄNDPUNKT
Läs merParlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merYttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
Läs merSAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/kjell Rautio 2008-02-25 Direkttel: 08-782 991 74 E-post: kjell.rautio@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Läs merInnehåll Långtidsutrednignen 2003/04
Innehåll 1 Inledning... 9 1.1 Kort historik... 9 1.2 Långtidsutredningen 2003/04... 10 1.2.1 Ökad efterfrågan på välfärdstjänster i framtiden... 11 1.2.2 Alternativa sätt att möta efterfrågan... 12 1.2.3
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merNationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
1(6) Svarsdatum German Bender 2014-10-17 08-782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande U 2014/4373/GV Dnr 14-0061
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merBostadsbyggande Tobins q: marknads-p/kostnad för nyprod; Social konsumtion segregering, resor, skola. Trögheter bygga nytt/riva gammalt, flytta
Bostadspolitik Bostadsbyggande Tobins q: marknads-p/kostnad för nyprod; hög q lönsamt producera nytt beståndet marknp Viktig vara 28% av tot utgifter (+4%) Nödvändig - bieffekter Social konsumtion segregering,
Läs mer#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merDEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/kjell RautioAdm enhbarbro de Lisle 2009-02-02 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rauto@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM MÖJLIGHET
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten
Läs merHur klarar företagen generationsväxlingen?
Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merLönebildning i ny miljö. Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-2017
Lönebildning i ny miljö Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-217 Nominell löneökning, inflation och reallöneförändring, procent 6 5 4 3 2 1-1 (a) KPI 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 6 5 4 3 2
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merHur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012
Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen
Läs mer