1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. Ärendet kommer att behandlas i centrala samverkansgruppen 2008-06-04. Förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta att utmaningarna gällande drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB inte ska föranleda någon åtgärd att därmed avslå utmaningarna Bakgrund SLL har skapat flera nya modeller för att öka mångfalden av vårdgivare och göra det möjligt för nya vårdgivare att etablera sig. Genom den s k utmaningsrätten kan en extern aktör utmana en landstingsdriven verksamhet med förslag som innebär att verksamheten drivs mer effektivt, erbjuder nya vårdkoncept eller ger andra fördelar för patienterna. Utmaning från Aleris AB (LS 0707-0741) Aleris AB:s utmaning gäller huvudsakligen omhändertagande av patienter med maculadegeneration. Aleris vill etablera en särskild klinik, Retinakliniken, med följande verksamhetsområden; Näthinnekirurgi (maculahål, macular pucker, proliferativ diabetesretinopati, glaskroppsblödningar/grumlingar) Maculadegeneration (utredning och medicinsk- eller kirurgisk behandling) Diabetes laserbehandling, kontroller Bilaga Konsekvensanalys av utmaningar m m vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB
2 (6) Övrigt (allmän oftalmologi, ultraljudsundersökningar, laserbehandling) Aleris bedömer att nuvarande kapacitet inom ögonsjukvården inte kommer att klara det behov av ögonsjukvård som bl a nya behandlingsmetoder mot maculadegeneration innebär. Vidare framhåller man i sin utmaning att näthinnekirurgi i ökad omfattning kan ske med lokalanestesi. Aleris erbjuder i sin utmaning samma eller bättre kvalitet till lägre kostnad, mindre köer, kortare väntetider, forskning, kliniska studier, utbildning av bl a ST-läkare. Aleris driver ögonverksamhet vid Europakliniken framför allt på uppdrag av SLL. Vid Europakliniken finns specialistläkarmottagning och operationsenhet. Operationer av grå starr av tyngdpunkten i verksamheten. Vid kliniken utförs bl a mottagningsverksamhet, gråstarrsoperationer, synfältsundersökningar, sekundärkatarakter laserbehandling och synfelskorrigerande kirurgi. Utmaning från Stockholms Ögonklinik (LS 0801-0011) Stockholms Ögonklinik utmanar ögonsjukvården som inriktas på behandling av vitreo-retinala sjukdomar och våt makuladegeneration. Stockholms Ögonklinik finns idag på Sophiahemmet och är den största och enligt deras mening den mest allsidiga privatdrivna ögonkliniken i länet. Företaget har vårdavtal med SLL inom oftalmiatrik och kataraktkirurgi. Vid kliniken finns 16 ögonläkare verksamma. Företaget föreslår att en ny enhet etableras för behandling vitreo-retinala sjukdomar och våt makuladegeneration. Stockholms Ögonklinik bedömer att volymen av behandlingar kommer att öka närmast exponentiellt för varje år och kräver stora vårdresurser. Mot den bakgrunden framhåller Stockholms Ögonklinik att det är rimligt att flera kliniker etableras. Ögonsjukvården i SLL och S:t Eriks Ögonsjukhus S:t Eriks Ögonsjukhus är ett helägt dotterbolag till Landstingshuset i Stockholm AB inom Stockholms läns landsting. Allmänt/Uppdrag Sjukvårdsuppdraget skall omfatta högspecialiserad och specialiserad akut och planerad ögonsjukvård Akut och planerad bassjukvård ska endast bedrivas i begränsad omfattning och i samverkan med SLSO som stöd för FOU-uppdrag Sjukhuset ska utvecklas till ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt centrum inom forskning och sjukvård
3 (6) Sjukhuset ska i sin egenskap av universitetssjukvårdsenhet bedriva undervisning och klinisk forskning Verksamhet Vid S:t Eriks Ögonsjukhus bedrivs planerad och akut ögonsjukvård inom SLL samt högspecialiserad ögonsjukvård även för utomlänspatienter. Antalet patientbesök uppgår till ca 180 000 årligen. Sjukhuset har 16 slutenvårdsplatser och 10 dagkirurgiska vårdplatser. Bolaget har ca 350 anställda. Ögonsjukvården genomgår en snabb utveckling. Vid S:t Eriks ögonsjukhus sker idag c:a 70% av operationerna i dagkirurgi och på sikt kommer denna andel att öka ytterligare då näthinnepatienter kan opereras i dagkirurgi och med lokalanestesi. Nivåer inom ögonvård: Nivå 1 Riksspecialiteter (t ex onkologi, barnkirurgi, orbita kirurgi och avancerad ögonplastikkirurgi) Nivå 2 Högspecialiserad vård, regionvård (t ex näthinne- och glaskroppskirurgi, hornhinnetransplantationer, svår diagnostik och behandling av komplicerade medicinska fall, svåra trauma) Nivå 3 Kvalificerad specialistkirurgi (t ex kataraktkirurgi, diabeteskomplikationer, barnögonsjukvård, utredning av glaukom, konsultfall från andra specialister) Nivå 4 Specialistvård (t ex allmän akut ögonsjukvård) Nivå 5 Allmänläkare Nivå 6 Optiker Åldersrelaterad makuladegeneration I västvärlden är åldersrelaterad förändring i näthinnans gula fläck (agerelated macular degeneration, AMD) den vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 60 år. Den kan leda till att den centrala synskärpan och lässynen försvinner på det drabbade ögat, medan det perifera seendet, ledsynen, oftast finns kvar. Sjukdomen förekommer i tre olika former en tidig och två sena, torr respektive våt AMD. Inom SLL uppskattas minst 50 000 invånare inom den äldre åldersgruppen drabbas av AMD. I SLL har uppskattningsvis 15 000 invånare den svårare (s k fuktiga) varianten och minst 1 000 individer drabbas varje år av nydebuterad fuktig AMD, varav ca 500 patienter uppskattas söka vård med
4 (6) behandlingsbar fuktig AMD. Obehandlad leder fuktig AMD i de allra flesta fall till svår synnedsättning och drabbar oftast båda ögonen inom fem år. Behandlingsmässigt har tidigare endast s k fotodynamisk terapi kunnat erbjudas, en metod som endast är lämplig för en liten andel av de nydebuterade patienterna med fuktig AMD. Fotodynamisk terapi förbättrar sällan synskärpan utan bromsar enbart förloppet. Sedan början av 2007 har behandling med läkemedlet Lucentis medfört att synskärpan markant förbättras för flertalet patienter med våt AMD. Den vetenskapliga evidensen avseende behandlingsresultaten är ytterst solid och Lucentis är registrerat för behandling av fuktig AMD i såväl USA sedan 2006 som i EU sedan början av 2007. Behandling med Lucentis begränsas av två faktorer; den höga kostnaden (enbart läkemedlet kostar ca 10 500 kr/behandling) samt att injektionerna måste ges direkt i ögats glaskropp under sterila betingelser av läkare utbildad på denna teknik. Dessutom måste behandlingen ges vid upprepade tillfällen. Vid en strikt månatlig regim med 12 injektioner/år och vid en individuellt anpassad regim med i genomsnitt 7 injektioner det första året och därefter med uppskattningsvis 4-5 injektioner under påföljande år. Vid S:t Eriks ögonsjukhus behandlades ca 300 patienter med knappt 800 Lucentis-injektioner under 2007. Kostnaden för SLL år 2007 uppgick till drygt 10 msek, för innevarande år beräknas kostnaden uppgå till 40-50 msek. Bedömningen är att ytterligare ca 500 patienter kommer att söka med behandlingsbar fuktig AMD under 2008. Därmed blir det sammanlagda behovet under 2008 uppskattningsvis 3 250 injektioner och 4 500 kontrollbesök. Denna beräkning förutsätter en återhållsam behandlingsregim där bedömningen av injektionsbehov sker individuellt från patient till patient. SBU Av SBU rapport, publicerad 2008-05-21, framkommer bl a att månatlig behandling med Lucentis har en kraftigt uppbromsande effekt på sjukdomsförloppet och ger i betydligt högre grad en synförbättring jämfört med fotodynamisk behandling. Enligt rapporten är det oklart om påbörjad behandling kan avslutas eller om det krävs fortsatta behandlingsomgångar för att effekten ska bestå (otillräckligt vetenskapligt underlag). Varje injektion beräknas kosta drygt 13 000 kr varav läkemedelskostnaden svarar för ca 10 000 kr. Det finns få studier av metodens kostnadseffektivitet.
5 (6) Resultaten från dessa är osäkra då det är oklart hur länge behandlingen behöver pågå och vilka långsiktiga effekter den kommer att ge. Det vetenskapliga underlaget är enligt rapporten otillräckligt för att bedöma metodens kostnadseffektivitet. Synpunkter från S:t Eriks Ögonsjukhus Förvaltningen har bett styrelsen inkomma med konsekvensanalys med anledning av utmaningarna, se bilaga. Styrelsen menar att en upphandling av delar av verksamheten kan komma att innebära betydande medicinska risker. Om upphandling ska ske anser man att all vitreoretinal kirurgi och ögononkologi inom SLL bör ingå för att minimera sådana risker. Förvaltningens synpunkter Den högspecialiserade vården och regionvården inkluderande riksspecialiteter bör vara koncentrerad till S:t Eriks sjukhus och på sikt till Nya Karolinska Solna. En stor del av specialistkirurgin kan däremot bedrivas utanför S:t Eriks sjukhus och redan idag utförs ca 2/3 av kataraktkirurgin av externa vårdgivare. Ytterligare kvalificerad specialistvård kan framöver decentraliseras. Viss kvalificerad specialistkirurgi bör dock även framgent vara förlagd till S:t Eriks sjukhus då den utgör en viktig bas för den högspecialiserade vården. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har 2008-04-29 beslutat att införa vårdval och auktorisering för kataraktoperationer fr o m 2009. Vidare har HSN 2008-05-22 beslutat att föreslå landstingsfullmäktige att besluta införa vårdval bl a för ögonbottenscreening av diabetiker och behandling av diabetesretinopati. Utmaningarna avseende behandling av patienter med maculadegeneration anser förvaltningen i dagsläget bör avslås mot bakgrund av att den medicinska behandlingsregimen inte är slutligt validerad och utformad. Besluten om vårdval innebär sannolikt relativt stora förändringar för S:t Eriks Ögonsjukhus, såväl ur ett verksamhetsperspektiv som ur ekonomiskt perspektiv. Att i nuläget genom upphandling flytta ytterligare delar av verksamheten från S:t Eriks Ögonsjukhus är, enligt förvaltningens bedömning, inte lämpligt. Mot den bakgrunden anser förvaltningen i dagsläget att utmaningarna avseende delar av annan specialiserad ögonsjukvård och allmän ögonsjukvård bör avslås.
6 (6) Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför följande konsekvenser för miljön: oförändrade. Mona Boström Landstingsdirektör Elisabet Wallin Chef för utvecklingskansliet