RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Relevanta dokument
Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson

Långtidsserier från. Husö biologiska station

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Långtidsserier på Husö biologiska station

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Formas, Box 1206, Stockholm (

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Provläsningsexemplar / Preview

Tarminfektioner, inledning

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Salems kommun

Vattnets egenskaper och innehåll

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Vatten och luft. Åk

KROPPEN Kunskapskrav:

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Hur reningsverket fungerar

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Tillståndet i kustvattnet

FAKTABLAD NR

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Miljöpåverkan från avloppsrening

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia.

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Ny faecesdiagnostik med PCR

Vad är vatten egentligen?

Ackrediteringens omfattning

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

Is i livsmedelsanläggningar

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Fotosyntes i ljus och mörker

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

FAKTABLAD NR

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Madeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Biologiprov den 18 dec

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Transkript:

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt

Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Koldioxid + vatten + näringsämnen + solljus Organiskt material och syre

Källor till näringsämnen Läckage från jordbruk Avloppsreningsverk Enskilda avlopp Atmosfäriskt nedfall med ursprung i förbränning av bränslen.

Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Döda alger faller till botten Organiskt material + syre koldioxid + vatten + närsalter Syre förbrukas nära botten vilket kan leda till syrebrist och att svavelväte produceras så att bottenlevande organismer dör.

Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Syrefria bottnar leder till att näringsämnet fosfor frisätts ur bottensediment Även ammonium frisätts från sediment när organiskt material bryts ned Fosforn och kvävet tillförs ytvattnet under vår och höst när språngskiktet upplöses

Språngskikt Sommar situation när solen värmer ytvattnet Varmt vatten Kallt vatten Stabil skiktning bottenvattnet stannar vid botten

Språngskikt Höstsituation när ytvattnet kyls Kallt vatten Kallt vatten Språngskiktet upplöses och omblandning kan ske

Språngskikt Vintersituation när ytvattnet kyls ytterligare Kallare vatten Varmare vatten Stabil skiktning bottenvattnet stannar vid botten Vid syrefria förhållanden avges fosfor från botten sediment

Språngskikt Vårsituation när ytvattnet värms Varmare vatten Varmare vatten Språngskiktet upplöses och omblandning kan ske Fosforhaltigt vatten tillförs ytvattnet.

Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Syrefria bottnar leder till att fosfor frisätts ur bottensediment Även ammonium frisätts från sediment när organiskt material bryts ned Fosforn och kvävet tillförs ytvattnet under vår och höst när språngskiktet upplöses Detta resulterar i tillväxt, sk algblommning, varvid ammonium och fosfor tas upp ur vattnet

Om näringsämnen tillförs Luftkväve Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Tillväxt av kvävefixerande cyanobakterier När kväve tar slut: Eftersom höga halter fosfor finns i ytvattnet får kvävefixerande bakterier konkurensfördelar jämfört med alger som behöver kväve från vattnet. Tillväxten ger minskat sikdjup och därmed mindre vattenvolym som innehåller syre i vilket djur (syre) och växter (ljus) kan leva.

Tillväxtbegränsande ämnen Eftersom kväve och fosfor är så viktiga (essentiella näringsämnen) talar man om kväve- respektive fosforbegränsning i sjöar och hav. Näringsämnesbegränsning betyder att om det finns lite eller inget alls kvar av dessa ämnen i vattnet i en för växterna/algerna tillgänglig form så omöjliggörs vidare tillväxt för algarterna i fråga. Näringsämnena finnas tillgängliga i rätt förhållande till varandra (16 kväveatomer för varje fosforatom). Vanligtvis är det kväve som är det tillväxtbegränsande näringsämnet men i vissa kustområden, och i de flesta sjöar är det tillgången på fosfor som begränsar algtillväxten.

Mikrobiologisk bestämmning

Renodling av bakterier Petri plattor med agar inokuleras med provet som skall undersökas Plattorna placeras i inkubator vid viss temperatur. 30, 37 eller 44 grader är vanligt

Prickarna kallas kolonier och kommer från en enskild bakterie. Bakterien är renodlad och kan studeras närmare. Ofta får man fram bakteriekolonier av olika form färg och storlek.

Identifiering av bakterier Mikroskopering,morfologi. Graminfärgning mikroskopering Gramnegativ Grampositiv

Identifiering av bakterier Metabolism; odling på eller i olika medium Det finns också reagenskit som ger utslag för olika metabola egenskaper hos bakterierna

Ett sådant hör schema använder man när man bestämmer bakterier

Koliforma bakterer Förekommer även i jord Indikatororganismer indikerar förekomst av fekal förorening Termotoleranta koliforma Förekommer även i djurs avföring E. coli Mycket i mänsklig avföring och hos andra varmblodiga djur ------------------- Fekala streptokocker lever längre i naturen än de andra indikatororganismerna

Metodik, indikatororganismer MPN Membranfilter teknik Provet filtereras Filtret placeras på plattan och inkuberas Prickarna kallas kolonier och motsvarar en bakterie av den typ som mäts i provet. Most probable number Provet späds 10 ggr mellan varje odlingsrör. När det inte blir tillväxt har provet spätts så mycket att inga bakterier finns kvar. MF

Vattenburna sjukdomar Exempel: Patogena protozoer Giardia lamblia Chryptosporidium parvum Patogena bakterier Virus Legionella pneumoniae Salmonella typhi Campylobacter poliovirus

Flagellat m. 8 flageller Protozoer: Giardia lamblia Parasit (tunntarm, tolvfingertarm) Fäster vid slemhinnor med sugskiva Orsakar Giardiasis akut gastroenteritis Symptom: diarré, magkramp, illamående, gaser, viktminskning

Protozoer: Cryptosporidium parvum Små (2-5 m) Parasiter I magsäck och tarmar Symptom mild diarré

Bakterier: Campylobacter Tarmbakterie hos boskap och andra djur En av de vanligaste orsakerna till magsjuka

Bakterier: Salmonella typhi Gram negativ, kort stav, flageller Orsakar tyfoidfeber: hög feber, diarré, svettningar, sårbildning i tarmar

Virus Patogena virus förekommer i avloppsvatten Elimineras i vattenrening, klorkänsliga Enterovirus (RNA-virus, finns i tarmar) Poliovirus Norwalk virus Hepatit A virus