K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Blackebergs förskolor Ing re ss Övergripande bild av verksamheten. Vår verksamhet är till för barn mellan 1-5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby. Verksamheten vilar på demokratiska värderingar. Enheten har arbetat fram en gemensam värdegrund. Vi ska bygga vår verksamhet på följande värdeord: Glädje Lyssnande Delaktighet Respekt för barnet Nyfikenhet Lärande Trygghet Detta ska leda till ömsesidig respekt och barn som tror på sig själva. Vi utgår från ett lyssnande och undersökande arbetssätt. Vi tror på att barn kan själva bara vi ger dem möjligheten att prova på. Att kunskap skapas i meningsfulla sammanhang där det gemensamma lärandet, samspelet och dialogen med andra är av stor betydelse. Detta förhållningssätt bygger på Lpfö 98 och FN:s barnkonvention samt Stockholms förskoleplan. Barnen skall vistas i en kreativ miljö både inne och ute. Verksamheten skall vara ett komplement till hemmet. För att synliggöra detta arbetar vi med pedagogisk dokumentation (observation/dokumentation/reflektion). Pedagogisk dokumentation ligger till grund för de val vi gör i verksamheten och driver den framåt. Vi lägger stor vikt vid etiska frågor och i detta arbete blir olikhet en tillgång. Kommunikation och språkutveckling är ett prioriterat område i vår enhet. Under 2013 kommer vi att ha det som fördjupningsområde.
Sid 2 (6) Kultur för våra barn är också ett område att arbeta vidare med. Det gör vi tillsammans med Idébanken, biblioteken och vår ateljérista Katarina Sjökvist. Förskoleenheten består av 15 avdelningar fördelade på 5 hus samt ett annex. Två med adress Vinjegatan, Björnsonsgatan 132, Zornvägen 26 och Kyrkbacken 12+7. Under våren kommer vi att ha ca 250 barn inskrivna och under hösten 238 barn. I enheten finns ca 100 barn med annat modersmål än svenska, vi har ca 31 olika språk. Under våren har vi 5 avdelningar med barn 1 2 år, 3 avdelningar med barn 2-4 år samt 7 avdelningar med barn 4 5 år. Under hösten har vi 8 avdelningar med barn 1-2 år, 3 avdelningar med barn 2-4 år samt 4 avdelningar med barn 4-5 år. Personaltäthet är ca 2,9 per avdelning. Antalet anställda i enheten är 48. Av dessa är 21 förskollärare/lärare och 24 barnskötare 1 kock, 0,5 ekonomibiträde kök samt 0,3 vaktmästare. I enheten har vi tillgång till 7 anställda med annat modersmål än svenska. Det finns en förskolechef och en biträdande förskolechef, en pedagogista på 7 tim och en ateljérista som är projektanställd. Utvecklingsområden Vi kommer under året att arbeta med: Språk och kommunikation Fördjupning av metoder för att aktivt stödja modersmål/interkulturellt förhållningssätt Matematik Skapande verksamhet/våra interna nätverk (ateljé) Övergång från förskola till skola Föräldrasamarbetet (förtydliga föräldraenkäten och våra mål) Kultur för och med barn Likabehandlingsplanen Genus (pojkars och flickors lika förutsättningar) Vår egen och Brommas värdegrund
Sid 3 (6) Å T A G A N D E Barn skall under året ha tagit del av olika kulturupplevelser. Barnen besöker bibliotek och bokbuss. Barnen går på teater och museer. Barnen lyssnar på olika slags musik, från olika delar av värden. Barnen får uttrycka sig på många olika sätt, sång, dans, bild m.m. Vi har tänkt fortsätta våra nätverk i enheten med vår ateljérista för att utveckla olika material och uttrycksformer. Barnen använder olikhet som en tillgång. Arbetssättet grundar sig på ett interkulturellt förhållningssätt. Den bärande idén är att se förskolan som en plats för kulturskapande. Alla barn bär med sig familjens kultur till förskolan. I mötet mellan dessa olika kulturer uppstår en ny gemensam kultur för sammanhanget på förskolan, som skapas av dem som är involverade i verksamheten: barn, familjer och pedagoger. Vi lägger stor vikt vid att organisera verksamheten så att barnen kan inspireras av varandra och få erfarenheter av att göra och tänka tillsammans. Personalen lyfter fram barnens olika sätt att tänka och lösa problem utifrån gemensamma utmaningar och frågeställningar med stöd av dokumentationen. Ett tillvägagångssätt vi använder är att ta användning av barnens olikheter när vi organiserar barnen i små grupper. Det bidrar till ett lärande av och med varandra. Personalen uppmuntrar barnen att ta användning av varandras idéer på olika sätt t ex genom att be kamrater i gruppen berätta eller visa hur de gick tillväga för att forma en katt i lera. Personalen uppmuntrar på olika sätt barnen till att ta hjälp av varandra och till att hjälpa varandra. Barnen stärks i alla sina språk och kommunikativa förmågor. Det är i ett sammanhang av kommunikation som språkutveckling sker. Kommunikation på olika sätt där möten har en betydande roll såsom möten mellan barnen, mellan barn och personal, med olika fenomen, med miljö och material. Arbetssättet grundar sig på idén om vikten av att ta användning av barnens tankar, idéer och frågor för att skapa meningsfulla möten. Barnen möts kring dokumentation av skilda slag. Det stödjer kommunikationen mellan barnen och möjliggör till reflektion. Barnen organiseras ofta i mindre grupper för att ge möjlighet till att lyssna, samtala och reflektera tillsammans. I utforskandet och undersökandet använder sig barnen av varierade uttrycksformer till att uttrycka och prova erfarenheter och tankar kring det som är i fokus för utforskandet. Exempel på uttrycksformer vi använder är drama, lek, måleri, tecknande, lerarbete, bygg
Sid 4 (6) och konstruktion i olika material, dans och musik. På olika sätt visar förskolan intresse för barnens bakgrund och uppmuntrar alla föräldrar att prata sitt modersmål med sitt/sina barn. Innan inskolningen börjar har vi ett föräldramöte där vi informerar om vår verksamhet och där föräldrarna får berätta om sitt barn, bland annat ställer vi frågor kring barnets modersmål. Vid utvecklingssamtal följer vi upp barnets språkutveckling. På förskolan erbjuds böcker och musik på olika språk. Vi tar användning av de olika språk barnen talar och uppmuntrar dem att i olika situationer benämna saker på olika språk. T.ex. vad heter mjölk på olika språk, räkna på olika språk. Vi ber föräldrar att bidra med musik som barnen lyssnar på hemma. Barnen är delaktiga och har inflytande över sin vardag. Ett demokratiskt förhållningssätt grundar sig på idén om att det är barnens intressen, frågor och erfarenheter som ska ligga till grund för innehåll och organisation av verksamheten. Det förutsätter lyhörda och nyfiken personal. I det sammanhanget blir dokumentation och reflektion viktiga arbetsverktyg. Personalen dokumenterar valda delar i verksamheten. Reflektion med barn och kollegor utifrån dokumentationen ligger sedan till grund för planering av innehållet. Den pedagogiska miljön har en betydande roll i ett utforskande och undersökande arbetssätt. Miljön är en tredje pedagog som ska inspirera och möta upp barnens intressen och behov. Personalen dokumenterar hur barnen använder sig av miljö och material. Gemensamma reflektioner ligger sedan till grund för förändringar i miljön. Organisationen av den pedagogiska miljön får betydelse för barnens möjlighet till att kunna göra val. I det sammanhanget blir det av vikt att personalen utgår från barnens erfarenheter och förmågor. Exempel på det kan vara en aktivitetstavla som visar på vilka val som finns att göra. Ett annat exempel är att miljön är organiserad så att det syns vad som finns att välja på, att barnen kan röra sig mellan olika material i rummet. Barnens övergång från förskola till skola sker i samverkan med skolan. Övergången till skolan sker i samarbete mellan förskolan och skolan. Förskolans personal deltar om möjligt på föräldramöten i skolan innan skolstart. Personal och chefer från förskola och skolan möts regelbundet under året för information och planering. Tillsammans med barnen sammanställs dokumentation från förskoletiden, som barnen tar med sig till skolan. Föräldrar och personal från förskolan besöker skolan under våren. Överlämnandet av förskolebarn i behov av särskilda stödinsatser sker efter en upprättad handlingsplan.
Sid 5 (6) Föräldrar har inflytande och känner dalaktighet. Vi informerar föräldrar på olika sätt. Muntlig information, anslagstavlor och olika former av "dagböcker". Då vi har föräldrar som inte talar svenska använder vi oss mycket av fotografier. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att förmedla vad barnen har gjort, vad de är intresserade av och hur vi tänker omkring det till föräldrar. Tillsammans med föräldrarna reflekterar vi över hur vi kan utmana barnen vidare. Förskolans personal skriver vecko- eller månadsbrev där de beskriver sitt görande med barnen. Vi har föräldramöten, uppföljnings-, utvecklings- och språksamtal, föräldraråd och olika former av drop in. På förskolans dag i maj har vi en installation på Blackebergs torg för att visa på förskolans arbete. Vi använder tolkar vid behov. Varje vår innan inskolning till hösten bjuder vi in föräldrar till ett informationsmöte där vi beskriver förskolans arbete. Vi arbetar med föräldraaktiv inskolning. Föräldrar är med barnet hela dagar och får därmed insyn i hur verksamheten bedrivs. Våra styrdokument finns tillgängliga. R Ä T T E L S E Om ni tycker att vi inte lever upp till våra åtaganden, kommer vi att göra vårt bästa för att finna en lösning. När vi får klagomål och synpunkter tar vi upp dessa med berörd personal. De synpunkter som berör hela förskolan tar vi upp på våra arbetsplatsträffar och återkopplar därefter till er. Vi välkomnar synpunkter på vår verksamhet och anser den vara värdefull information. Vi använder den i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Får vi synpunkter gör vi på följande sätt: Meddelar dem som berörs Försöker finna en så bra lösning som möjligt. Återkopplar till föräldrarna. Om det behövs delges all personal. Vi dokumenterar alla synpunkter, klagomål och resultat av våra åtgärder. Vårt mål är att ni skall vara nöjda med återkopplingen/åtgärden på era synpunkter. S Y N P U N K T E R / K L A G O M Å L Vår ambition är att föräldrar och barn ska vara nöjda med vår verksamhet och att den ska hålla en god kvalitet utifrån tilldelade resurser. Vi ber er att i första hand prata med personalen på avdelningen.
Sid 6 (6) I annat fall kan ni vända er till förskolechef Inger Good tfn: 08-508 07 206, mobil 0761-207 206, e-post:inger.good@stockholm.se eller biträdande förskolechef Christina Lätt tfn: 08-508 07 207, mobil 0761-207 207, e-post: christina.latt@stockholm.se V I L L D U V E T A M E R? Läroplanen för förskolan Lpfö 98, FN:s barnkonvention samt Stockholms förskoleplan är våra styrdokument och ligger till grund för vår verksamhet. Denna finns att låna på förskolan. Du kan också gå in på www.stockholm.se/jamfor Du är välkommen att besöka vår verksamhet så berättar vi mer. Bromma 2013-02-15 Inger Good Bromma stadsde lsnämn d Blackebergs förskolor Adress: Gustavslundsvägen 151G Adress: Vinjegatan 14 Telefon : 08 508 06 000 Telefon : 08 508 07 206 Telefax: 08 508 06 011 Telefax: E-post: bromma@stockholm.se E-post: in ger.good@stockholm.se DENNA GARANTI GODKÄN DES AV NÄMNDEN/FÖRVALTNINGEN 2013-03-21