Kursinformation med litteraturförteckning Svenska I inom Ämneslärarprogrammet årskurs 7 9 och gymnasieskolan 30 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning Svenska I inom Ämneslärarprogrammet årskurs 7 9 och gymnasieskolan 30 högskolepoäng Vårterminen 2012

Välkommen till Svenska I inom Ämneslärarprogrammet årskurs 7-9 och gymnasieskolan, 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för delkurserna. Kursplanen och schemat för kursen finns på vår webbplats www.nordiska.su.se/amneslarare. Sist i kurshäftet finns ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll Kursen inleds med en introduktion till ämnesområdet och behandlar därefter centrala delar av innehållet i skolämnet svenska för årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Bl.a. behandlas svenska språkets struktur, språkbruk i Sverige och Norden, språklig variation, språkbruk genom tiderna, skrivteorier samt analys och tolkning av skönlitterära texter. I kursen får du också träning i egen skriftlig färdighet och textgranskning. I de olika delkurserna uppmärksammas flerspråkighet, ungdomars språkutveckling och mångkulturella perspektiv, och det anläggs ett didaktiskt perspektiv på innehållet. Kursens består av följande delkurser: Delkurs 1: Svensk grammatik och fonologi i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och grannspråk, 8,5 hp Delkurs 3: Skriftlig framställning, 6 hp Delkurs 4: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp Delkurs 1, 2 och 3 ges av Institutionen för nordiska språk och delkurs 4 ges av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Kursen regleras av kursplan Kursens innehåll, förväntade studieresultat, examinationsformer och närvarokrav regleras av en kursplan som har tagits fram i samverkan mellan Institutionen för nordiska språk och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Länk till aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Kursens förväntade studieresultat För godkänt resultat ska du kunna identifiera språkliga kategorier i tal och text med grammatiska och fonologiska redskap redogöra för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relatera dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare utföra enklare språkliga problemlösningsuppgifter resonera om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne redogöra för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik 2

redogöra för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociala förutsättningar resonera om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv med fokus på språklig variation, standardisering och normering dokumentera förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder skriva genre- och mottagaranpassat enligt relevanta normer granska andras texter samt ge konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer analysera kommunikationssituationer och diskutera den egna retoriska arbetsprocessen redogöra för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan definiera, diskutera och tillämpa grundläggande begrepp och termer inom litteraturvetenskap diskutera och utföra elementära analyser av litterära texter Betyg och examination En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än skönlitteratur. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970. 3

Delkurs 1: Svensk grammatik och fonologi i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Innehåll Delkursen ger en grundläggande beskrivning av svenska språket på ljud-, morfem-, ord-, fras-, satsoch meningsnivå i ett tvärspråkligt perspektiv. Grammatiska redskap används för att analysera och beskriva det svenska språksystemet samt för att analysera elevers språkbruk. I delkursen diskuteras även hur kunskaper i grammatik kan tillämpas i ämnet svenska på högstadiet och i gymnasieskolan samt grammatikens roll inom olika didaktiska traditioner i svenskämnet. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna ägnas huvudsakligen åt analysoch tolkning av analysresultat samt åt diskussioner om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne. Du arbetar enskilt och i grupp med grammatisk analys. Närvaro Närvaron är obligatorisk på seminarier som behandlar grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne. Du måste delta aktivt i minst tre seminarier för godkänt betyg. Frånvaro kompletteras med aktiv närvaro på motsvarande undervisning någon följande termin. Dispens från närvarokravet kan inte ges. Kurskrav Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Examination Examination sker dels genom skriftlig salstentamen, dels genom individuella inlämningsuppgifter och dels genom muntliga redovisningar. Om inlämningsuppgifterna inte utförs eller om utförda inlämningsuppgifter inte blir godkända under delkursens gång utförs motsvarande uppgifter i stället under salstentamenstillfället. Lärandemål 4 examineras genom muntliga redovisningar under obligatoriska seminarier. Vi ger inte rest på salstentamen. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna: 1) identifiera språkliga kategorier (fonem, morfem, ordklasser, fraser och satser) i tal och text 2) redogöra för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relatera dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare 3) utföra enklare språkliga problemlösningsuppgifter 4) resonera om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne Betygskriterier För godkänt betyg krävs godkänt resultat på salstentamen och att samtliga lärandemålen är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 graderas enligt en sjugradig betygskala. Lärandemål 2 graderas i två godkända steg (A-C, D-E). Lärandemål 3 och 4 graderas enligt en tvågradig skala. För att få slutbetyg 4

A, B, eller C på delkursen krävs detta delbetyg på lärandemål 1 samt det högre betyget (A-C) på lärandemål 2. I annat fall sänks slutbetyget ett steg. Lärandemål 2 kan inte höja slutbetyget. T.ex. B + A-C= B; B+D-E=C; D+A-C= D. A 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och analyserar exempel på tal och text genomgående korrekt. 2) Studenten redogör för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relaterar dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare på ett till stor del korrekt och precist sätt. 3) Studenten utför enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten resonerar om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne B 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och analyserar exempel på tal och text i det närmaste genomgående korrekt. 2) Studenten redogör för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relaterar dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare på ett till stor del korrekt och precist sätt. 3) Studenten utför enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten resonerar om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne C 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och analyserar exempel på tal och text till mycket stor del korrekt. 2) Studenten redogör för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relaterar dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare på ett till stor del korrekt och precist sätt. 3) Studenten utför enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten resonerar om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne D 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och studenten analyserar exempel på tal och text till stor del korrekt 2) Studenten redogör för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relaterar dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare på ett någorlunda korrekt sätt. 3) Studenten utför enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten resonerar om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne E 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och studenten analyserar exempel på tal och text någorlunda korrekt. 2) Studenten redogör för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relaterar dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare på ett någorlunda korrekt sätt. 3) Studenten utför enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten resonerar om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne 5

Fx 1) Studenten identifierar språkliga kategorier och analyserar exempel på tal och text endast delvis korrekt 2) Studenten visar inte att den kan redogöra för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relatera dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare. 3) Studenten visar inte att den kan utföra enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten visar inte att den kan resonera om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne F 1) Studenten visar inte att den kan identifiera språkliga kategorier analysera exempel på tal och text. 2) Studenten visar inte att den kan redogöra för grundläggande grammatiska och fonologiska mönster i svenskan samt relatera dessa till drag i tal och text från andraspråkstalare. 3) Studenten visar inte att den kan utföra enklare språkliga problemlösningsuppgifter på ett rimligt sätt. 4) Studenten visar inte att den kan resonera om grammatikkunskapernas roll i skolans svenskämne Studenten har inte uppfyllt kurskraven. Kurslitteratur Fastställt av styrelsen för Institutionen för nordiska språk 2011-12-07. Hansson, Fredrik, 2011. På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. (Malmö Studies in Educational Sciences. 60.) Malmö högskola. Ak avh. Tillgänglig som pdf-fil www.mah.se/muep. S. 23-54, 141-194 (84 s.) Hultman, Tor G. 2010. Svenska akademiens språklära. Stockholm: Norstedt. (Enligt lärarens anvisningar.) (Ca 230 s.) Lundin, Katarina. 2009. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund. Studentlitteratur. (180 s.) Riad, Tomas. 2002. Artikulatorisk fonetik ( 31 s.) (Kompendium, finns som pdf-fil i kursplattformen Mondo.) 6

Riad Tomas. u. å. Problemlösning i svensk grammatik. (ca 50 s.) (Kompendium, finns som pdf-fil i kursplattformen Mondo.). Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune. 1986. Mål. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.) (ca 755 sidor) samt Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (lgr11), kursplan för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. Läroplan för gymnasieskolan 2011 (lgr11), ämnesplaner för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och grannspråk, 8,5 hp Innehåll Delkursen omfattar grundläggande teorier och metoder inom sociolingvistik samt ger grundläggande kunskaper om inomspråklig variation, flerspråkighet, minoritetsspråk och det svenska och nordiska språksamhället. Delkursen behandlar vidare nordisk och svensk språkhistoria med särskilt fokus på standardisering och normering. Studenterna får träning i textläsning och textförståelse av historiska svenska texter. I delkursen ingår också dansk och norsk hör- och läsförståelse, och viktiga likheter och skillnader mellan grannspråken behandlas. Delkursen behandlar även didaktiska frågor med inriktning på dels ungdomars språkbruk och språkattityder idag, dels viktiga delar av skolans svenskämne såsom språkhistoria och grannspråk. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna ägnas huvudsakligen åt diskussioner, analysarbete och redovisning av gruppuppgifter. En sådan uppgift som motsvaras av lärandemål 3 ska förberedas och redovisas. I vissa seminarier tränas dansk och norska läs- och hörförståelse. Närvaro Närvaron är obligatorisk på undervisning i norska och danska samt på seminarier där gruppuppgifter ska redovisas. Gruppuppgift som inte redovisas under seminarietid på grund av frånvaro ska kompletteras individuellt och skriftligt inom fem arbetsdagar räknat från den dag som uppgiften skulle ha redovisats. Om sådan uppgift inte inlämnas inom föreskriven tids krävs att gruppuppgiften utgörs under följande termin inom ramen för den ordinarie undervisningen. Frånvaro från obligatoriska seminarier kompletteras med aktiv närvaro på motsvarande undervisning samma eller någon följande termin beroende på när undervisning ges. Dispens från närvarokravet ges inte. Kurskrav För godkänt betyg krävs att du har genomfört seminarieuppgifter enligt instruktionerna och redovisat dem inom de angivna tidsramarna. Skriftliga uppgifter, såväl eventuella kompletteringar 7

av seminarieuppgifter som salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Examination Examination sker genom gruppuppgift, salstentamen, inlämningsuppgifter, hemtentamen samt uppgifter till seminarier. Vi ger inte rest på sals- och hemtentamen. Inlämningsuppgifter kan kompletteras till betyg E. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna: 1) redogöra för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik, 2) redogöra för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer, 3) använda språkvetenskapliga metoder för analys av språklig variation, 4) resonera om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering 5) dokumentera förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder Betygskriterier För godkänt betyg krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 och 2 graderas i 7 steg. Lärandemål 3 (gruppuppgift) graderas som antingen godkänt eller underkänt. Lärandemål 4 graderas i två godkända steg (A-C, D-E) och lärandemål 5 är inte graderat i flera godkända steg. Betygen på lärandemål 1 och 2 väger lika tungt och ett medelvärde beräknas när betygen är olika med avrundning nedåt. För slutbetyg A, B eller C på delkursen krävs detta delbetyg på lärandemål 1 + 2 samt det högre delbetyget (A-C) på lärandemål 4. I annat fall sänks betyget ett steg. Lärandemål 4 kan inte höja slutbetyget. T.ex. B+A-C= slutbetyg B; B+D-E= C; D+A-C= D. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. A 1) Studenten redogör för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik på ett tydligt, relevant och korrekt sätt. 2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer på ett tydligt, relevant och korrekt sätt. 3) Studenten använder språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering på ett relevant sätt med förankring i relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. B 1) Studenten redogör för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik på ett tydligt, relevant och i det närmaste korrekt sätt. 8

2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer på ett tydligt, relevant och i det närmaste korrekt sätt. 3) Studenten använder språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering på ett relevant sätt med förankring i relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. C 1) Studenten redogör för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik på ett i huvudsak tydligt, relevant och korrekt sätt. 2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer på ett i huvudsak tydligt, relevant och korrekt sätt. 3) Studenten använder språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering på ett relevant sätt med förankring i relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. D 1) Studenten redogör för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik på ett till stora delar tydligt, relevant och korrekt sätt. 2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer på ett till stora delar tydligt, relevant och korrekt sätt. 3) Studenten använder språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering på ett i huvudsak relevant sätt med anknytning till relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. E 1) Studenten redogör för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik på ett i huvudsak korrekt sätt och utan allvarliga missuppfattningar. 2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer på ett i huvudsak korrekt sätt och utan allvarliga missuppfattningar. 3) Studenten använder språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering på ett i huvudsak relevant sätt med anknytning till relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. 9

Fx 1) Studenten redogör med flera missuppfattningar för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik. 2) Studenten redogör för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer men på ett sätt som visar på flera missuppfattningar. 3) Studenten använder inte språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten resonerar om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv på ett till stora delar irrelevant sätt utan anknytning till relevant litteratur. 5) Studenten dokumenterar bara delvis förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. F 1) Studenten redogör inte för centrala begrepp och synsätt inom sociolingvistik redogör med många missuppfattningar. 2) Studenten redogör inte för språklig, däribland flerspråkig, variation i det svenska samhället utifrån sociolingvistiska faktorer redogör på ett sätt som visar på många missuppfattningar. 3) Studenten använder inte språkvetenskapliga metoder för språklig variation på ett sätt som är konsekvent och överensstämmer med praxis. 4) Studenten visar inte att den kan resonera om texter och språkbruk i ett samtida nordiskt och historiskt perspektiv främst med fokus på språklig variation, standardisering och normering 5) Studenten dokumenterar inte förståelse av talad och skriven danska och norska samt av svenska texter från olika historiska perioder. Kurslitteratur Bellander, Theres. 2010. Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. (Ca 25 s. enligt lärarens anvisningar) (Tillgänglig på Internet: http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:359585) Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari. 2006. Svenska med något utländskt. I: Språkvård 2006/3. S. 4-10 (6 s.) (Tillgänglig på Internet: http://www.sprakradet.se/servlet/getdoc?meta_id=2225) Karker, Allan. 1997. Det danske sprog. I: Karker, A., Lindgren, B & Løland, S. (red.) Nordens språk. S. 31-46. (16 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Kahlin, Linda. 2008. Sociala kategoriseringar i samspel: hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. S. 13-39. (Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7481) (26 s.) Madsen, Lis. 2008. Funktionel nabosprogsundervisning. I: Dansk 4/2008. S. 4-7. (http://www.nordsprak.dk/site/images/pdf/dansk_4.pdf Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2010. Introduktion till sociolingvistik. Stockholm: Norstedt. Kap 1 9. (340 s.) Quist, Pia. 2006. Multietnolekt da capo. Sprogforum, Danmarks Pædagogiske Universitet. S. 55-59. (Tillgänlig på: http://www.piaquist.dk/multietnolekt%20da%20capo.pdf) (8 s.) 10

Rekdal, Olaug. 2002. Norsk som nabospråk. Stockholm: Hallgren och Fallgren. (106 s.) Enligt lärarens anvisningar. Teleman, Ulf 2003. Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts ordbok. S. 47 138 (92 s.) Teleman, Ulf. Danska. Nationalencyklopedin. (Artikeln tillgänglig via SU 110607 på webbplats http://www.ne.se/lang/danska ) Teleman, Ulf m.fl. Svenska. Nationalencyklopedin. (Artikeln tillgänglig via SU 110607 på webbplats http://www.ne.se/lang/svenska?i_whole_article=true.) Torp, Arne. 2005. Nordiska språk i forntiden och nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). 2005. Nordens språk med rötter och fötter. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. S. 19 74. (56 s.) Tillgänlig på: http://eplads.norden.org/nordenssprak/kap2/2a/01.asp Ett skönlitterärt verk på danska och norska läses enligt lärarens anvisningar (ca 50 s. ) Ett urval av historiska texter samt material från webbplatser. (ca 640 sidor) samt Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (lgr11), kursplan för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. Läroplan för gymnasieskolan 2011 (lgr11), ämnesplaner för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. Hjälpmedel Dahl, Östen & Edlund, Lars-Erik. 2010. Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) Stockholm:Norstedts. 176 s. Delkurs 3: Skriftlig framställning, 6 hp Innehåll Delkursen behandlar teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan och ger studenterna praktisk övning dels i att skriva genremedvetet och mottagaranpassat, dels i att kritiskt läsa och bedöma texter i olika genrer. Studenterna arbetar enligt den retoriska arbetsmodellen, granskar och ger respons på andras skrivna texter i språkvetenskapliga termer samt omsätter konstruktiv respons i egna texter. Delkursen omfattar både individuellt skrivande och skrivande i grupp. Fokus ligger på genrer som används inom skolan, däribland digitala och multimodala texter. I delkursen behandlas också normkällor som skrivregler, ordböcker och datoriserad språkkontroll. Delkursen ger underlag dels för fortsatt utveckling av eget skrivande, dels för skrivundervisning på högstadiet och i gymnasieskolan. 11

Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier där skrivteorier och skrivuppgifter diskuteras. Du skriver och bearbetar dina texter och arbetar i responsgrupper utanför schemalagd undervisningstid. Du dokumenterar sin retoriska arbetsprocess under arbetet med skrivuppgifterna. Närvaro Närvaro är obligatorisk. För godkänt betyg krävs närvaro på minst 80% av undervisningen. Kurskrav För att kunna få ett godkänt betyg på delkursen måste du ha uppfyllt närvarokravet, lämnat in samtliga skrivuppgifter och övriga inlämningsuppgifter i godkänt skick samt givit respons på andras texter. Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Examination Examination sker löpande genom inlämning av skriftliga uppgifter och muntliga diskussioner. Om uppgifter underkänns har du möjlighet att komplettera till betyg E. Om kompletteringar inte godkänns får du delta i undervisningen och examinationen på nytt en annan termin. Lärandemål för delkursen Efter avslutad delkurs ska du kunna 1. skriva genre- och mottagaranpassat enligt relevanta normer 2. granska andras texter samt ge konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer 3. analysera kommunikationssituationer och diskutera den egna retoriska arbetsprocessen 4. redogöra för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan Betygskriterier Samtliga lärandemål måste vara uppfyllda (minst E) och kurskraven ska ha uppnåtts. Lärandemål 1 är graderat i sju steg. Lärandemål 2 och 3 graderas inte i flera godkända steg. Lärandemål 4 är graderat i två godkända steg (A-C, D-E). För att uppnå slutbetyget A,B eller C på delkursen krävs att du uppnår detta betyg för lärandemål 1 samt det högre betyget A-C för lärandemål 4. I annat fall sänks delkursens slutbetyg ett steg. Betyget på lärandemål 4 kan inte höja delkursens slutbetyg. T.ex. B+ A- C = B, B+D-E = C, D+A-C= D. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. A 1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som genomgående och på ett självständigt sätt är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare samt utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text samt ger konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar den kommunikativa situationen och diskuterar den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan med kritiska inslag och med förankring i relevant litteratur B 12

1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som genomgående är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare samt utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text samt ger konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar den kommunikativa situationen och diskuterar den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan med kritiska inslag och med förankring i relevant litteratur C D E 1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som med något enstaka undantag är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare samt utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text samt ger konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar den kommunikativa situationen och diskuterar den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan med kritiska inslag och med förankring i relevant litteratur 1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som oftast är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare samt utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text samt ger någorlunda konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar den kommunikativa situationen och diskuterar den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan med förankring i relevant litteratur 1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som till större delen är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare samt utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text samt ger någorlunda konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar den kommunikativa situationen och diskuterar den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan med förankring i relevant litteratur Fx 1) Studenten skriver texter inom skilda genrer som bara ibland är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare eller som bara ibland är utformade på korrekt svenska. 2) Studenten granskar andras text men ger bara ibland konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten analyserar bara ibland den kommunikativa situationen diskuterar bara ibland den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten redogör för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan på ett delvis missvisande sätt med svag förankring i relevant litteratur 13

F 1) Studenten visar inte att den kan skriva texter inom skilda genrer som är anpassade efter skriftliga praktiker och mottagare utformade på korrekt svenska. 2) Studenten visar inte att den kan granska andras text eller ge konstruktiv respons i språkvetenskapliga termer. 3) Studenten visar inte att den kan analysera den kommunikativa situationen diskutera den egna retoriska arbetsprocessen. 4) Studenten visar inte att den kan redogöra för olika teorier om skrivande med särskild hänsyn till skrivande i skolan. Studenten har inte uppfyllt kurskraven. Kurslitteratur Blåsjö, Mona. 2010. Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. Stockholm: Institutionen för nordiska språk (MINS 56). (70 s.) Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard. 2002. Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 4, 6 8. (120 s.) Hoel, Torlaug Løkensgard. 2001. Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-2, 5. (112 s.) Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina. 2010. Skrivpedagogik i praktiken. I: Språk och stil NF 20. S. 105 131. (27 s.) Ivanic, Roz. 2004. Discourses of writing and learning to write. I: Language and Education 18:3. S. 220 245. (26 s.) (E-tidskrift) Liberg, Caroline. 2009. Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Juvonen, Päivi (red.) Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Stockholm 7 8 september 2008. Stockholm. S 11 26. (16 s.) http://www.did.uu.se/carolineliberg/documents/asla08.pdf Språkriktighetsboken. 2005. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts ordbok. (ca 150 s. enligt lärarens anvisningar) Svenska skrivregler. Tredje utgåvan (Språkrådets skrifter 8) 3 utg. 2008. Stockholm: Liber. (264 s.) (ca 680 sidor exkl. Skrivregler) samt Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (lgr11), kursplan för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. 14

Läroplan för gymnasieskolan 2011 (lgr11), ämnesplaner för ämnet svenska. Kan laddas ned på www.skolverket.se. Hjälpmedel Bonniers svenska ordbok. 10:e uppl. 2010. Stockholm: Bonniers. Ord för ord (Norstedts svenska synonymordbok). 4 utg. 1992. Stockholm: Norstedts ordbok. Strömquist, Siv. 2010. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 6:e uppl. Malmö: Gleerups (272 s.) Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. 2009. Stockholm: Norstedts. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 13 uppl. 2006. Stockholm: Norstedts ordbok. http://www.svenskaakademien.se/web/ordlista.aspx Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. 2003. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts ordbok. www.sprakradet.se Delkurs 4: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp Innehåll Delkursen presenterar på ett grundläggande sätt centrala begrepp, frågeställningar och metoder inom litteraturvetenskapen. Delkursen behandlar bland annat litteraturvetenskapens mål och syfte, det litterära textbegreppet samt olika termer (som genre, epok och kanon). Olika analysmodeller introduceras, och med utgångspunkt i skönlitterära texter (dikter, dramer och noveller/romaner) presenteras hur man i praktiken kan analysera och tolka litterära texter. Delkursen ges av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk. Kurskrav Skriftliga uppgifter ska vara skrivna på korrekt svenska och enligt svenska språkets skriftkonventioner för att kunna godkännas. 15

Examination Examination sker genom hemtentamen. Hemtentamen som lämnas in för sent bedöms ej utan du får skriva omtentamen. Vi ger inte rest på hemtentamen. Lärandemål för delkursen Efter avslutad delkurs ska du kunna 1) definiera, diskutera och tillämpa grundläggande begrepp och termin inom litteraturvetenskap 2) diskutera och utföra elementära analyser av litterära texter Betygskriterier Närmare information lämnas av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Kurslitteratur Reviderad av styrelsen för Institutionen för nordiska språk 2011-12-07 Gäller fr.o.m. VT12 Facklitteratur: Bergsten, Staffan & Elleström, Lars. 2004. Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 10 (s. 9 171) Elleström, Lars. 1999. Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 5 155) Graeske, Caroline. 2010. Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska, i Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 3-4 (s. 119 132) Holmberg, Claes-Göran, & Ohlsson, Anders. 1999. Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 24 117) Lagercrantz, Olof. 1985 el. senare. Om konsten att läsa och skriva, Stockholm: WW. (100 s.) Landgren, Bengt. 2002. Vad är en litterär text? I: Bergsten, Staffan (red.) Litteraturvetenskap en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 19 32) Palm, Anders. 2002. Att tolka texten. I: Bergsten, Staffan. (red.) Litteraturvetenskap en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 189 203) Sjöberg, Birthe. 2005. Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 15 82) Williams, Anna. 2010. Den kluvna litteraturhistorien. I: Arping, Åså & Nordenstam, Anna 16

(red.) Genusvetenskapliga litteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur (s. 29 46) Wolf, Lars. 2002. Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. (s. 13 28, 131 164) (ca 650 s.) Skönlitteratur: Enligt lärarens anvisning läses romaner, noveller, dramer och ett urval lyrik (totalt ca 1000 s.) i anslutning till analysövningarna. 17

Utdrag ur Högskolelagen För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också - visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, 18

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 19