Nedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad

Relevanta dokument
Artkunskap Träd i närområdet

Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD

Inventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion

Markinventering Övningar med lärarinstruktion

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Grön Flagg Tema Närmiljö

Mäta omkrets och area

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vilken farkost är snabbast i vatten?

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

MASKPROJEKT PÅ PINGVINEN

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Plastföroreningar I havet Havet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Från frö till planta (F-6)

Minifakta om djurungar i staden

Vi och naturen i Öresund

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Leo räddar en kalv Lärarmaterial

Välkomna till Örebro naturskola

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

Handledning till spindelövningens stationer

Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem.

Vandrande pinnar på rymmen

Päls med många funktioner

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Minifakta om djurungar vid vatten

Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Minifakta om djurungar på fjället

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Anläggning av kulle (stenparti) på skolgården

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Arbeta vidare i skolan

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur

Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid

3AC. Att väga och jämföra. strävorna

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström

Vännerna i Kungaskogen i ett språk och matematikperspektiv. Tellus förskoleklass, Kolarängskolan i Järfälla.

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Dinosaurier och livet på jorden

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Ola har tur HANS PETERSON

Minifakta om dinosaurier

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Minifakta om djurungar på landet

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

Kryddgårdsskolan Malmö Matematik Eva Hörnblad

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Plastföroreningar i havet Havet

Nr Art DBH Risk klass. Bev. värde 11 Ek 41 B plus Något nedsatt biologisk kondition. Stumpar från inkorrekt beskärning.

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

SIDAN 1. Lärarmaterial

Svar till spelkorten

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Lärarmaterial TURBO OCH DEN MYSTISKE KILROY. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Vad handlar boken om?

Fröken Spöke hoppar högt

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lingonvägen Oj, ett monster?

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Välkomna till Örebro naturskola

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Läsförståelse. på läger Elevmaterial. Vilket påstående stämmer? Det är lördag när Noa ska på läger. Det är fredag när Noa ska på läger.

Transkript:

Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor

Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska samband i naturen genom att följa ett biologiskt förlopp. Material: T.ex. ett gammalt akvarium/terrarium Spadar Kärl att samla material och djur i Fat med grönsaker, löv, halvätna äpplen m.m. Bilder på grussugor, se nästföljande sidor eller bilder hämtade från nätet. Övning: Samla klassen i en cirkel. Visa fatet med grönsaker, löv m.m. för eleverna och fråga vem som äter sådant. De är de djuren som ska bo i terrariet. Låt dem gissa och motivera sina svar, det kan finnas flera alternativ. Visa eleverna bilder på gråsuggorna som ni ska leta efter. Gå ut på gråsuggejakt. Gråsuggor är de lättaste djuren att ha i ett terrarium i klassrummet. Om de samlas in på hösten måste de ut innan det blir kallt, annars får de bo i klassrummet till våren. Samla in sand (till bottendränering), jord, löv, pinnar. Det ni hittar runt gråsuggorna ute ska finnas runt dem i deras nya hem. Tillsammans med eleverna iordningställs terrariet i klassrummet. Dokumentera vad som händer med löv och grönsaker som ni fyller på efterhand i t.ex. en dagbok. Om vi fyller upp terrariet med löv, vad har hänt med löven om en månad? Tillsammans funderar vi vad vi kan se om en månad och skriver ner funderingarna så att vi kan checka av om det stämde. Glöm inte att spraya i terrariet så att det blir en fuktig miljö. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 2

Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Bo Lindvall Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad 3

Hur många ben har hen? Mål: Hur man kan sortera gruppera och artbestämma djur och växter i närmiljön samt ära sig namn på några vanligt förekommande arter. Material: Bestämningsnyckel från www.skoven-i-skolen.dk med svensk text, se nästa sida Luppar och förstoringsglas kikare kamera Övning: Gå ut och leta efter småkryp. Titta under stenar, grenar, på marken, i luften och i träden. Titta på dem genom en lupp eller förstoringsglas om det är möjlig eller en kikare. Vilka djur hittar vi? Hur ser de ut? Hur många ben har de? Fotografera av de djur som ni upptäcker. Skriv ut bilderna på djuren. Sortera bilderna enligt bestämningsnyckel och bygg upp en trädstruktur där antal ben är rubriken. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 4

http://www.skoven-i-skolen.dk 5

Artkunskap Mål: Kunna namnge några växter och djur och utifrån bl.a. utseende sortera dem i olika grupper. Material: Växtpress/kamera/scanner Övning: Plocka en växt eller fotografera ett djur som ni ser ute. Lägg växten i växtpress och montera den när den är torr på ett herbariekort eller scanna dem. Fotot på djuret skrivs ut. Om man tar en växt eller ett djur varje gång man är ute blir det många bilder. Sortera bilderna i "Växter vi har sett" och "Djur vi har sett". Korten kan sorteras i många olika undergrupper. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 6

alm al ask asp 7

avenbok björk ek bok 8

fläder fågelbär hassel lind 9

rönn skogslönn slån kastanj 10

Memory med djur och växter vi har sett Mål: Kunna känna igen/namnge några växter och djur Material: Bilder på djur och växter som klassen har sett. Övning: Skapa ett memory över de växter och djur som gruppen har sett tillsammans. Bildmaterialet utökas och förändras allteftersom det upptäcks nya växter och djur. Det finns olika alternativ att välja mellan: o Två kort som är exakt lika o Ett bildkort och ett namnkort o Ett bildkort och ett bildkort med en detalj (se nästföljande sidor). Spela med korten. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 11

Likheter och skillnader Venndiagram ett sätt att synliggöra och sätta ord på det man ser. Mål: Att kunna upptäcka likheter och skillnader, dokumentera det i ett Venndiagram och kunna formulera detta i tal och skrift. Material: Pennor och papper Övning: Välj ut två djur som ska jämföras. Antingen kan man göra det direkt med luppar och förstoringsglas i naturen eller med bilder av de djur som man har sett tidigare. Vilka likheter och skillnader är synliga? Skriv ner enskilt eller i par. Skriv namnet på varje djur under rubrikerna skillnad. I det fältet där båda cirklarna möts skrivs stödord för likheter ner och i de andra fälten skillnaderna. Sammanställ hela gruppens iakttagelser genom att var och en får berätta vad hen skrivit ner. Skriv en gemensam eller enskilt text där informationen från diagrammet används. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 12

Skillnad Likhet Skillnad 13

Fem steg till jord Ur boken Naturpedagogik Sellgren (2009) s 132 Mål: Få syn på enkla näringskedjor genom fältstudier. Material: Löv i 5 olika nedbrytningsfaser och jord Burkar, t.ex. godislådor Klädnypor Övning: Läraren förbereder fem burkar som representerar fem olika nedbrytningsstadier hos löven. Fäst varje "stadie" på framsidan av en burk med hjälp av en klädnypa. Första lövet ska vara helt, det andra lite trasigt - någon har ätit på det, tredje lövet sista högen ska vara en jordhög. Låt eleverna samtala om vad det är, varför det ser ut som det gör och i vilken ordning burkarna ska stå så att det kommer i rätt förmultningsordning. Dra jämförelser med terrariet i klassrummet. Eleverna ska under en viss tid, ca 10 minuter, samla så många olika sorters förmultningsstadier som möjligt och lägga i rätt burk. Vid återsamlingen tittar vi gemensamt i varje burk och resonerar om det stämmer med förlagan på burken Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 14 Foto: Foto: Bo Lindvall/Malmö Bo Lindvall Stad

Förmultningsplanka Inspiration från Mötesplats: Naturen en handbok, Austli m.fl. (2009) Mål: Få syn på enkla näringskedjor genom fältstudier. Material: Planka Spik eller dylikt Material t.ex. äpple, plastkork, aluminiumburk hammare spade Övning: Gå ut och samla skräp. Något skräp väljs ut som spikas upp på plankan tillsammans med något organiskt t.ex. ett äpple. Dokumentera med foto hur det ser ut och skriv ner datum. Gräv ner plankan i jorden och låt eleverna gissa vad som kommer att ha hänt till nästa gång ni gräver upp den. Skriv ner och spara hypoteserna. Gräv upp plankan efter tidigast 9 veckor och titta på hur det ser ut. Är det så ni trodde att det skulle vara? Ställ nya hypoteser och gräv ner plankan igen. Foto: Eva Hörnblad/Malmö Stad 15 Foto: Bo Bo Lindvall