Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober
Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan Björklund 2009 08 26
En ny eftergymnasial utbildningsform Startade 1 juli 2009 Enbart eftergymnasiala studier En del av EU:s mål för 2020; minst 40% av 30-34- åringarna ska ha genomgått en högre utbildning Svensk ambitionsnivå: 40-45% ska ha genomgått minst tvåårig eftergymnasial utbildning 2020
Vad är Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag? Bidra till tillväxt genom att förse arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid Analysera arbetslivets rekryteringsbehov Bedöma ansökan om att få ingå i yrkeshögskolan Ge arbetslivet ett långtgående inflytande över utbildningarnas utformning och genomförande Tillsyn och kvalitetsgranskning Information, studiedokumentation, validering, EQF Visionen 100% matchning!
Höga förväntningar! Alla politiska partier i riksdagen Regering LO TCO Kommuner Regioner Branschorganisationer Företagarna Anordnarna SKL Teknikföretagen Studerande Svenskt Näringsliv ALMI
Vilka utbildningar handlar det om? Några exempel bland ca 1100 utbildningar Elkraftsingenjör Exportförsäljning interkulturellt affärsmannaskap Vindkraftsprojektör/tekniker Pilot, flygtekniker Redovisningsekonom Restaurangchef, sommelier, gourmetkock VA-projektör, VVS-ingenjörer Anläggningsingenjör
Specialistutbildade undersköterskor Behandlingsassistenter Spelgrafiker/utvecklare Webbdesigners Medicinsk fotvårdsspecialist Anläggningsdykare Miljösamordnare Kyl- och värmepumpstekniker Byggnadsingenjörer Ridlärare Hantverksutbildningar t ex modister, kakelugnsmakare
Arbetslivets roll och ansvar Initierar utbildningarna Påverkar innehåll Ansvarar för antagning av studerande Deltar i ledningsgrupper (majoritet) 5000 företag är aktivt engagerade i utbildningarnas ledningsgrupper! Handleder under LIA-perioder Expertföreläser Anställer Medfinansierar
Vad kännetecknar Yh-utbildning? Ingen arbetsmarknadspolitisk åtgärd! Utbildningar på eftergymnasial nivå (minst 6 mån 2-2,5 år i genomsnitt) Skräddarsydda utifrån arbetslivets behov Avgiftsfria och berättigar till CSN-medel Teori varvas med praktik, LIA Ca 20 lärarledda lektioner/vecka Två examensnivåer Målet är jobb eller försörjning genom eget företagande Finns i hela landet
Vilka studerar och varför? 46% män och 54 % kvinnor Medelålder 29-30 år Karriärskifte eller höjd utbildningsnivå 11 000 examineras årligen Ca 45 000 studerande totalt 3,7 sökande per plats (2010) 25% har högskolebakgrund
Vad gjorde de studerande som examinerades 2009 innan de påbörjade studierna? Knappt 70% hade arbete eller var egenföretagare före utbildningen.
På fredag tar jag examen och på måndag går jag till jobbet Drygt 70% har arbete eller startat företag innan utbildningen är klar eller inom en månad efter examen. Drygt 80% har arbete eller drev företag inom sex månader efter examen.
Vem får bedriva utbildning? Kommuner och landsting Privata anordnare Statliga lärosäten..inte statliga myndigheter Statsbidrag ca 58 000 kr/plats Ca 25-30 % av ansökningarna beviljas
Och vägledningsansvaret i yrkeshögskolan? Yh-förordningen: Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning.
Behörighet, urval och antagning Marie Morin
Behörighet till yrkeshögskoleutbildningar Regleras i en egen förordning (SFS 2009:130) Består av behörighet beskriven i förordningen + eventuella särskilda förkunskaper Behörigheten bestäms av varje enskild utbildningsanordnare Ta alltid kontakt med utbildningsanordnaren för att få kunskap om detaljerna Behörigheten finns beskriven i utbildningsplanen
Behörighet enligt förordningen Behörig är den som: fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng eller fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng eller har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Behörighet enligt förordningen, från 2013 Behörig är den som: avlagt en gymnasieexamen (högskoleförberedande- eller yrkesexamen) i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning eller har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
De särskilda förkunskaperna Kan bestå av: kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper yrkeserfarenhet andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för Varje utbildningsanordnare avgör de särskilda förkunskapskraven, samma typ av utbildning kan alltså ha olika krav.
Fler möjligheter Högst 20 % av de studerande får antas till en utbildning trots vad som anges i förordningen, om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. En möjlighet för utbildningsanordnaren inget krav! Tips: Fråga den ansvariga utbildningsanordnaren om de använder sig av denna möjlighet.
Urval Bestäms av varje utbildningsanordnare Beskrivs i utbildningsplanen (för respektive utbildning) Kan bestå av: betyg särskilt prov tidigare utbildning yrkeserfarenhet En eller flera urvalsgrunder får användas.
Sammanfattningsvis Varje utbildningsanordnare bestämmer behörighet och urvalsgrunder till utbildningen. Fråga alltid utbildningsanordnaren vad som gäller för just deras utbildningar. Information om behörighet och urval finns i utbildningsplanen.
Validering Pär Sellberg
Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån europeiska principer och riktlinjer Främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas, i samverkan med berörda myndigheter Utveckla nationella kriterier för validering och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation Bedöma vissa utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar
Möjligheter till validering i en nationell struktur Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Kommunal vuxenutbildning Validering ffa mot kursmål på gymnasienivå Inskrivet i skollagen fr o m 2012 Utförare = kommunerna Skolverket ansvarig myndighet Arbetsförmedlingen Särskilt fokus på målgrupper som står långt från arbetsmarknaden Upphandlar externa aktörer/utförare Är i huvudsak beställarorganisation Verket för högskoleservice Bedömning av avslutad utländsk gymnasieutbildning för grundläggande behörighet Högskoleverket Bedömning av avslutad högre (akademisk) utbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = utbildningsanordnarna MYH ansvarig myndighet Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utser utförare/är utförare Myndigh. för yrkeshögskolan Bedömning av avslutad utländsk postgymnasial yrkesutbildning som ej är akademisk Högre (akademisk) utbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = lärosätena Högskoleverket ansvarig myndighet Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Folkbildningen Inom både studieförbund och på folkhögskolor (ofta integrerat i utbildning/kurser) Utförare = fhsk/studieförbund Folkbildningsrådet ansvarig
Vägledarens roll i validering Vikten av att integrera vägledning och validering Tydlig roll i det första steget med översiktlig kompetenskartläggning Kan resultera i en handlings-/studieplan Vägledning viktig stödprocess under hela valideringen då vägval dyker upp ska jag utbilda mig eller söka jobb? Behöver jag en komplettering av min kompetens för att stå mig i konkurrensen på arbetsmarknaden? Uppföljning och dokumentation
Hur kan validering användas inom yrkeshögskolan? Underlag för beslut om antagning Underlag för beslut om tillgodoräknande
Validering inför beslut om antagning Behörig att antas till utbildningen är den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ur förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Validering kan här vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande inför utbildningsanordnarens beslut om antagning
Validering inför beslut om antagning Om krav ställs på särskilda förkunskaper avseende: 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för Då kan återigen validering vara ett användbart verktyg
Validering inför beslut om tillgodoräknande En studerande ska få tillgodoräkna sig kunskaper, färdigheter och kompetenser om de i huvudsak motsvarar utbildningsmål, oberoende av hur dessa har förvärvats. Validering kan här vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande inför utbildningsanordnarens beslut om tillgodoräknande.
Bedömning av utländsk utbildning Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Kommunal vuxenutbildning Validering ffa mot kursmål på gymnasienivå Inskrivet i skollagen fr o m 2012 Utförare = kommunerna Skolverket ansvarig myndighet Arbetsförmedlingen Särskilt fokus på målgrupper som står långt från arbetsmarknaden Upphandlar externa aktörer/utförare Är i huvudsak beställarorganisation Verket för högskoleservice Bedömning av avslutad utländsk gymnasieutbildning för grundläggande behörighet Högskoleverket Bedömning av avslutad högre (akademisk) utbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = utbildningsanordnarna MYH ansvarig myndighet Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utser utförare/är utförare Myndigh. för yrkeshögskolan Bedömning av avslutad utländsk postgymnasial yrkesutbildning som ej är akademisk Högre (akademisk) utbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = lärosätena Högskoleverket ansvarig myndighet Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Folkbildningen Inom både studieförbund och på folkhögskolor (ofta integrerat i utbildning/kurser) Utförare = fhsk/studieförbund Folkbildningsrådet ansvarig
Bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning Carin Dänsel
Bedömning av utländsk utbildning Verket för högskoleservice bedömer utbildning för behörighet till studier på eftergymnasial nivå Högskoleverket bedömer utbildning på högskolenivå för att söka arbete Behörig myndighet bedömer utbildning som faller inom ramen för ett reglerat yrke
Bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning Utlåtande: För att söka arbete. Anger vilken examensnivå inom yrkeshögskolan som utbildningen motsvarar Svensk yrkeshögskoleexamen (minst 1 års studier) Svensk kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst 2 års studier)
Innehåll i ansökan Vidimerade kopior av: Personbevis Slutdokument från yrkesutbildningen, med personlig ämnesförteckning Slutbetyg från gymnasieutbildning (eller motsvarande)
Kriterier för bedömning Alla begärda dokument tillgängliga, vidimerade kopior Utbildningen är avslutad Utbildningen är en yrkesutbildning och ligger på den nivå som Myndigheten för yrkeshögskolan ska bedöma Utbildningens längd/omfattning motsvarar minst nivån för yrkeshögskoleutbildning Lärosätet är ackrediterat
Datum 2011-03-14 YH 2010/XXX NN 561111-XXXX UTLÅTANDE över utländsk yrkeshögskoleutbildning Din utbildning bedöms motsvara nivån för svensk kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utländsk utbildning: 2-årig eftergymnasial utbildning vid Higher Institute of Health, Bagdad, Irak, slutförd 2008 med examensbevis Diploma in Assistant Pharmasist. Utbildningen bygger på 12-årig skolutbildning och är inriktad mot arbete som apotekstekniker. I tjänsten UllaKarin Sundqvist Nilsson Handläggare Björn Scheele Avdelningschef
Bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning www./vagledare www.valideringsinfo.se Information om ansökan finns tillgänglig på svenska och engelska Ansökan inklusive handlingar tas emot på nordiska språk och engelska Ansökan är avgiftsfri
Tack för uppmärksamheten! Frågor?
Särskilt pedagogiskt stöd Markus Olsson
Särskilt pedagogiskt stöd Myndigheten för yrkeshögskolan kan bevilja utbildningsanordnare utökat statsbidrag för pedagogiska hjälpmedel Den studerande måste vara antagen och bedriva studier Diagnos/intyg på funktionsnedsättningen krävs En utredning av behovet ska göras av utbildningsanordnaren Utbildningsanordnaren ansöker om utökat statsbidrag i form av särskilt pedagogiskt stöd ett år i taget
syvfragor@