Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en division för närsjukvård och en för division länssjukvård. I samband med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats i och med införandet av en beställar- och utförarmodell. Det innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälso- och sjukvård. Utformningen av beställningarna sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Allmänt Länssjukvården Länssjukvårdens uppdrag är att utveckla länssjukvården, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. I länssjukvården ingår följande verksamhetsområden: Allmänkirurgi, Urologi Anestesi, Operation, Intensivvård Ortopedi Obstetrik, Gynekologi Öron Näsa Hals, Käkkirurgi samt Syn- och Hörsel Ögonsjukvård Barnsjukvård Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin LSS/Länsenheten Särskilt stöd Antal läkarbesök Totala antalet läkarbesök inom länssjukvården per augusti är 98 035, vilket är 3 % färre än samma period i fjol. Den största andelen besök hos läkare har utförts inom Allmänkirurgi/Urologi, Ögon samt inom Ortopedi. Diagram 1 Antal läkarbesök per augusti 1
Antal vårdtillfällen 1 Totala antalet vårdtillfällen inom länssjukvården är 11 321 per augusti, vilket är 7 % färre än samma period i fjol. Den största andelen vårdtillfällen återfinns inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi och Obstetrik/Gynekologi. Inom samtliga verksamheter har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med samma period föregående år. Diagram 2 Antal vårdtillfällen per augusti Resultat Beställningen följs upp med de indikatorer som specificeras i uppföljningsbilagan. Resultatet av indikatorerna presenteras i enlighet med uppdraget i beställningen enligt följande perspektiv: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientfokuserad vård. Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Patientupplevd kvalitet 2 Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Den somatiska vården genomför patientenkäten under våren 2014, vars resultat presenteras i senare rapportering. Hösten 2013 genomfördes två olika enkäter inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), en till patienter och en till målsmän, som graderat sin uppfattning av åtta olika indikatorer (bemötande, delaktighet, förtroende, helhetsintryck, information, tillgänglighet, upplevd nytta). Resultatet presenteras som ett PUK-värde (patientupplevd kvalitet). 1 Vårdtillfälle börjar då patienten skrivs in på kliniken och slutar då patienten skrivs ut. 2 För nationell jämförelse se http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/nationellpatientenkat 2
Diagram 3 Resultat Nationell patientenkät, BUP (sammanvägt resultat av de åtta indikatorerna). På total nivå ligger BUP i nivå med riket inom samtliga indikatorer. Resultatet visar dock på interna avvikelser inom länet. BUP Gällivare avviker negativt inom samtliga områden i förhållande till riket. BUP Boden och Piteå har ett bättre resultat i förhållande till riket. Resultatet för patienter vid Kalix BUP visas inte då respondenterna var alltför få. Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Detta ska leda till ökad tillgänglighet för patienten, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet. Enligt uppgifter från länssjukvårdens stab har samtliga verksamheter med cancerpatienter (Allmänkirurgi/Urologi, Barn, Obstetrik/gynekologi, Öron/näsa/hals/käk) kontaksjuksköterskor. Den landstingsgemensamma dokumentationsrutinen måste implementeras i länssjukvården och utveckling av interna rutiner och stödsystem måste ske för att möjliggöra uppföljning av att samtliga cancerpatienter har en utsedd kontaktsjuksköterska. Individuell vårdplan För att säkerställa att patient och närstående ska vara delaktiga, få individuellt anpassad information samt möjlighet att välja behandlingsalternativ, behövs väl fungerande informationssystem genom hela vårdkedjan. En välinformerad patient som är delaktig känner sig ofta tryggare. Med ökad kunskap kan patienten aktivt medverka till att målen med vård och behandling uppnås samt att säkerhetsrisker kan förebyggas. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående. Patienter med samordnad individuell plan (SIP) Enligt uppgifter från länssjukvårdens stab utförs Samordnad individuell plan (SIP) för patienter med behov av kommunala resurser. Arbete pågår för att inom kort möjliggöra uppföljning från stödsystemet för dokumentation (Meddix). Individuell vårdplan Indikatorn strävar efter att följa upp andelen patienter med individuell plan för vården (vårdplan). Enligt uppgifter från länssjukvårdens stab får idag cancerpatienter vid Barn och Gynekologin, via Norrlands universitetssjukhus, individuella vårdplaner. En processledare är utsedd för att leda arbetet med att implementera individuella vårdplaner för samtliga cancerpatienter, i arbetet är implementering av den landstingsgemensamma dokumentationsrutinen viktig, d.v.s. utveckling av interna rutiner och stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Palliativ vård - Brytpunktssamtal För att följa upp kvaliteten på den palliativa vården används indikatorn Brytpunktssamtal. När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken är det viktigt att detta 3
kommuniceras, av läkare med patient och närstående. Samtalet benämns brytpunktssamtal. Att patienten är i ett palliativt skede i sin sjukdom ska registreras i det vårdadministrativa systemet (VAS) och brytpunktsamtal ska äga rum mellan läkare och patient /närstående. Registreringen i VAS säkrar informationsöverföringen för palliativa patienter vid byte av vårdenhet. Alla dödsfall ska registreras i Svenska palliativregistret med syfte att kvalitetssäkra och förbättra den palliativa vården, där brytpunkssamtal är en indikator på god vård. Under perioden har 140 patienter registrerats med en palliativ diagnos varav fyra patienter har registrerade brytpunktssamtal. Av de patienter som registrerats i Palliativa registret (ska göras vid dödsfall) som väntade dödsfall har 54 % av patienterna och 83 % av de närstående fått brytpunktssamtal. Registreringen i registret är bristfällig då endast 54 patienter inrapporterats (att jämföra med totala antalet avlidna: 194), av dessa var 35 patienter väntade dödsfall där brytpunktssamtal alltid ska äga rum. Diagram 4 Palliativ vård Resultatet för Palliativa registrets kvalitetsindikatorer visar på förbättringsppotential inom flertalet områden inom den palliativa vården. Diagram 5 Kvalitetsindikatorer Palliativa registret inom länssjukvårdens verksamheter Länssjukvården brister i den palliativa vården då registrering av brytpunktssamtal, i det vårdadministrativa systemet, inte sker i samtliga fall där vården övergår till palliativ vård. Andelen 4
dödsfall som registreras av länssjukvården i det palliativa registret är låg och bör öka för att i större grad möjliggöra systematiskt utvecklingsarbete och förbättringar. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i Norrbotten. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Besök inom 60 dagar (Mål 80 %) Patienterna ska få ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Norrbottens förstärkta vårdgaranti innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Ackumulerat resultat januari till augusti visar på att 73 % av besök sker inom 60 dagar. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Målet klaras dock inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk. Tillgängligheten till besök har försämrats jämfört med samma period föregående år inom samtliga verksameter förutom inom Öron/Näsa/Hals/Käk som oförändrat ligger på högre tillgänglighet än målet. Diagram 6 Läkarbesök inom den planerade specialiserade vården inom 60 dagar Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %) Patienterna ska efter beslut få en operation eller åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Norrbottens förstärkta vårdgaranti innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Ackumulerat resultat januari till augusti visar på att 69 % av operationer eller andra åtgärder sker inom 60 dagar. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Målet klaras dock inom Barnsjukvården och Obstetrik/Gynekologi. Dessa verksamheter har tillsammans med An/Op/Iva, Ögon och Öron/Näsa/Hals/Käk förbättrat tillgängligheten jämfört med samma period i fjol. Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedin visar på motsatt utveckling. Diagram 7 Behandling/operation påbörjad inom 60 dagar 5
Barn- och ungdomspsykiatri Besök inom 30 dagar (Mål 90 %) Minst 90 % av patienterna inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) ska få en första bedömning inom 30 dagar. Ackumulerat resultat januari till augusti visar på att BUP inte klarar målet. 83 % av patienterna ges första bedömning inom 30 dagar, en marginell ökning jämfört med samma period föregående år. Resultaten visar på en ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel flickor än pojkar får en första bedömning inom 30 dagar (F: 86 %, P: 80 %). Störst är denna skillnad i Kalix och Piteå. Diagram 8 Patienter inom BUP med första bedömning inom 30 dagar Barn- och ungdomspsykiatri Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %) Minst 80 % av de patienter som inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) ska få en påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Ackumulerat resultat januari till augusti visar på att BUP klarar målet. Det finns dock skillnader i tillgänglighet inom länet, patienter vid BUP i Piteå får inte i lika hög utsträckning fördjupad utredning eller behandling inom trettio dagar. Diagram 9 Patienter inom BUP med fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Resultaten visar på en ojämlikhet då en större andel flickor än pojkar får påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (F: 88 %, P: 77 %). Störst är denna skillnad i Kalix och Piteå. Motsatt förhållande råder dock inom BUP i Gällivare då 93 % av pojkarna och 74 % av flickorna får påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. 6
Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. Rökfri inför operation Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion, sårläkningsstörning och blodpropp. Indikatorn kräver i dagsläget utveckling av rutiner och stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Enligt uppgifter från länssjukvårdens stab är intern dokumentationsrutin under uppbyggnad och uppföljning möjliggörs under nästkommande år inom ramen för nytt operationsplaneringssystem. Riskbedömning levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och Norrbottens folkhälsopolitiska strategi anger fyra levnadsvanor, de som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige, som ska följas upp: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Riskbedömning och dokumentation av levnadsvanor har precis kommit igång inom länssjukvården. Samtliga verksamheter utom ortopedin gör dokumenterade riskbedömningar av levnadsvanor. Tobaksbruk är den levnadsvana som riskbedömts och dokumenterats i störst utstäckning. Övriga levnadsvanor riskbedöms och dokumenteras i väldigt liten omfattning. Diagram 10 Patienter med dokumenterad riksbedömning av levnadsvanor Effektiv hälso- och sjukvård Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. För att nå goda resultat inom detta område krävs: Väl fungerande rutiner vad gäller standardiserad utskrivningsprocess. God samverkan med andra vårdinstanser. Dialog med och återkoppling till patient under vårdtiden och efter utskrivning. 7
Återinskrivningar (Mål 10 %) Indikatorn mäter andel av samtliga patienter som skrivits ut från länssjukvården som har en oplanerad återinskrivning inom 1 30 dagar 3 efter utskrivning till eget eller särskilt boende. Per augusti är länssjukvårdens mål att minska de oplanerade återinskrivningarna från 9,4 % till 8,5 %, vilket inte uppnås. De oplanerade återinskrivningarna har ökat jämfört med föregående år och ligger per augusti på 10,24 %. Män återinskrivs i något högre grad än kvinnorna inom länssjukvården (M 10,9 %, K 9,9 %). Diagram 11 Återinskrivningar 1 30 dagar efter utskrivning Undvikbar slutenvård Indikatorn mäter antal vårdtillfällen med undvikbara slutenvårdsdiagnoser 4, i förhållande till totala antalet vårdtillfällen. Indikatorn finns i Öppna jämförelser (ÖJ) men skiljer sig så tillvida att den i beställningen inkluderar diagnoser satta som huvuddiagnoser där det inte uttryckligen anges att även bidiagnos ska ingå. Resultatet kan således skilja sig från ÖJ. Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter med de utvalda sjukdomstillstånden/diagnoserna får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra vissa inläggningar på sjukhus. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. Av länssjukvårdens vårdtillfällen per augusti är 2,9 % undvikbar slutenvård, en liten minskning sedan samma period föregående år (3,0 %). I 62 % av vårdtillfällena (Barnsjukvården exkluderad) är patienten 65 år eller äldre. Män är i högre grad än kvinnor inlagda med undvikbar slutenvårdsdiagnos (K: 2,2 %, M: 4,0 %). Diagram 12 Undvikbar slutenvård 3 Exkluderar därmed in- och utskrivning vid olika kliniker samma dag 4 vårdtillfällen med någon av följande diagnoser som utskrivningsdiagnos (huvuddiagnos): anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska tillstång i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation, öra-näsa-, halsinfektion. 8
Epikriser i tid Indikatorn strävar efter att följa upp antalet epikriser i tid. Syftet är att synliggöra och säkra överföringar av information om patienten och vårdansvar till mottagande enhet. Indikatorn är viktig för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget utveckling av rutiner och stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo i största möjliga utsträckning behövs "kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap och baseras i hög utsträckning på beteendevetenskaplig forskning. Diagnossättningsgrad Att sträva efter en snabb diagnossättning är angeläget för att patienten ska få god vård, i synnerhet när annan vårdgivare övertar patientansvaret. 96 % av alla läkarbesök och 80 % av besök till övrig vårdpersonal är diagnossatta per augusti. Diagram 13 Diagnossättningsgrad Läkare och Övrig vårdpersonal Täckningsgrad Senior Alert Senior Alert är ett kvalitetsregister vars syfte är att underlätta förbättringsarbete vad gäller vård av personer över 65 år. Indikatorn mäter hur stor andel av enheterna inom länssjukvården som registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert. Sex enheter inom tre olika verksamhetsområden har registrerat riskbedömningar i registret. Tre enheter har inte utfört några riskbedömningar alls. 286 riskbedömningar har gjorts under perioden, vilket utgör 7 % av totala antalet patienter över 65 år. Diagram 14 Registrerande riskbedömningar i kvalitetsregister Senior Alert 9
Täckningsgrad Svenska Palliativregistret Svenska Palliativregistret är ett kvalitetsregister vars syfte är att underlätta förbättringsarbete vad gäller vård i livets slutskede, palliativ vård. Alla dödsfall ska registreras i palliativa registret med syfte att genom uppföljning kvalitetssäkra och förbättra den palliativa vården. Indikatorn mäter hur stor andel av totala dödfall som rapporterats i registret och är möjlig att följa upp på total nivå i regionen. Totalt har 58 % av alla dödsfall inom länet (samtliga enheter inom kommuner och landsting) rapporterats in i Palliativa registret kvartal ett och två. Antibiotikaförskrivning Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Uppföljning sker av förskrivning på totalnivå ( 250-målet ), till personer över 80 år samt till barn (0-6 år). Förskrivningen följs per varurad 5. Diagram 15 Antibiotikaförskrivning Antibiotika förskrivning 250-målet Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika är oförändrad i jämförelse med samma period föregående år. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi. Antibiotika förskrivning (0-6 år) Förskrivnigen av antibiotika till barn har minskat 13 % i jämförelse med samma tidsperiod föregående år. Antibiotika förskrivning (+80) Förskrivningen av antibiotika till äldre har minskat med 6 % sedan samma period föregående år. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi som ökat sin förskrivning med 6 %, samtidigt som minskad förskrivning kan ses inom Obstetrik/Gynekologi samt Ortopedi. Förskrivningen av antibiotika till äldre sker i större utsträckning till kvinnor än män inom Öron/Näsa/Hals samt inom Ögon. Läkemedel med risk för beroendeutveckling Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande och ångestdämpande/sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Förskrivningen inom länssjukvården har ökat med 7 % sedan samma period föregående år. Störst andel förskrivning sker inom Ortopedin som ökat sin förskrivning med 5 %. 5 Volymmått för receptläkemedel motsvarande ett uttag av ett läkemedel på ett recept. En receptpost kan därmed innefatta en eller flera förpackningar av samma läkemedel inom ramen för ett förskrivet uttag. 10
Diagram 16 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling, Antal DDD/1000 invånare 6. Sammanfattande resultat länssjukvård Läkarbesök och vårdtillfällen Totala antalet läkarbesök minskar, 3 % färre än samma period i fjol. Totala antalet vårdtillfällen minskar, 7 % färre än samma period i fjol. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patients/Målsmans upplevelse av kvaliteten inom BUP är i nivå med riket. Skillnader finns mellan länets kliniker. Cancerpatienterna erbjuds kontaktsjuksköterska. Saknas ännu kvantitativ data då dokumentation inte sker. Särskilda individuella vårdplaner (SIP) görs i samverkan med andra berörda aktörer. Saknas ännu kvantitativ data. Implementering av individuella vårdplaner till samtliga cancerpatienter har påbörjats, likaså rutiner kring dokumentation. Saknas ännu kvantitativ data då dokumentation inte sker. Individuella vårdplaner till övriga patientgrupper görs. Saknas kvantitativ data då dokumentation inte sker. Den interna informationsöverföringen gällande utfört brytpunktssamtal för palliativa patienter är bristfällig. Den palliativa vården inom länssjukvården har stora behov av förbättring visar resultatet i kvalitetsregister. Tillgänglighet till vården: Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård o 73 % av patienterna varit på besök inom 60 dagar Målet om 80 % uppnås inte. o 69 % av patienterna påbörjad behandling inom 60 dagar Målet om 80 % uppnås inte. o 83 % av patienterna inom BUP får besök inom 30 dagar Målet om 90 % uppnås inte. Större andel flickor än pojkar får en första bedömning inom 30 dagar. 6 DDD står för definierad dygnsdos och är en mätenhet för jämförelser av läkemedelsanvändning. 11
o 83 % av patienterna inom BUP får fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Målet om 80 % uppnås men tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Större andel flickor än pojkar får behandling inom 30 dagar. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Dokumentation avseende riskbedömning av levnadsvanor sker men andelen patienter som riskbedöms och dokumenteras är fortfarande väldigt låg. Effektiv hälso- och sjukvård Oplanerade återinskrivningar ökar jämfört med föregående år (10,2 %) Målet att minska 10 % uppnås därmed inte. Män återinskrivs i höge grad än kvinnorna. Undvikbar slutenvård uppgår till 2,9 % av totala vårdtillfällen, vilket är en liten minskning sedan samma period föregående år (3,0 %). Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 96 % av alla läkarbesök är diagnossatta, motsvarande värde för besök hos övrig vårdpersonal är 80 %. Sex av nio enheter registrerar i kvalitetsregister Senior Alert. 7 % av patienterna över 65 år riskbedöms. Andelen registrerade patienter i Svenska palliativa registret efter dödsfall är låg. Antibiotikaförskrivningen på total nivå är oförändrad i jämförelse med föregående år. Förskrivningen till barn (0-6 år) och till äldre (+80 år) minskar. Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 7 % i jämförelse med samma period föregående år. 12