Förslag till Serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland

Förslag till Serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2010-2013 Datering: 2009-11-17 Version: 2

Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Programguide... 4 4. Landsbygdsbegreppet... 4 5. Analys nuläge och framtid i Västra Götaland... 5 6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet... 10 7. Åtgärdsområden... 12 8. Uppföljning och utvärdering... 26

1. Inledning Det pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service på den svenska landsbygden. En försämrad servicetillgång för medborgare och näringsliv påverkar de lokala tillväxtförutsättningarna vilket ger upphov till en negativ spiral i mindre orter. En by utan lanthandel eller tankstation är inte attraktiv för varken boende eller företagande vilket leder till utflyttning och i förlängningen bristande underlag för att bedriva offentlig service såsom skola eller äldrevård. Försvinner ett serviceslag försämras förutsättningarna för att övrig service ska kunna bibehållas. Den negativa utvecklingen på landsbygden är därmed ett direkt hot mot en hållbar tillväxt. Det finns exempel på orter där den negativa utvecklingen har gått att vända. En konkurrensfördel för landsbygden är de utvecklade sociala nätverken som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. På landsbygden i Västra Götaland har också utvecklats ett omfattande entreprenörskap och egenföretagande. I vissa landsbygdsområden finns tydliga kluster exempelvis inom verkstadsindustri på Varaslätten och fritidsbåtsvarv på Orust. Detta skapar goda förutsättningar för en levande landsbygd med ett livskraftigt företagande. Drygt en tredjedel av Västra Götalandsregionens invånare bor på landsbygden. För att bevara en levande landsbygd behövs en gemensam regional plattform för de insatser som måste göras. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för de aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. Dokumentet kan integreras med övriga lokala strategier för tillväxt och utveckling på landsbygden. 2

2. Bakgrund För att upprätthålla medborgarnas tillgänglighet till kommersiell och offentlig service i glesoch landsbygd har regeringen uppdragit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Programmen ska utarbetas under år 2009 och genomföras åren 2010 till 2013. Västra Götalandsregionen har fått uppdraget att utarbeta ett program för Västra Götalands län. Målet med programmet är att: Uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles-, landsbygd och skärgårdsområden. Utgångspunkten för programarbetet är regeringens fastställda riktlinjer för regionala serviceprogram Service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygd. Av de insatser som Västra Götaland genomförde under föregående programperiod (2004 2007) kan särskilt lyftas fram projektet Tillgänglighet i butik som fick nationell och internationell uppmärksamhet. Projektet syftade till att göra butiker på landsbygden mer tillgängliga för funktionshindrade och är ett framgångsexempel. Funktionshindrade är en fortsatt prioriterad grupp i nuvarande programarbete. Västra Götalands plattform för utvecklingspolitiken är Vision Västra Götaland Det Goda Livet som tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, och med medverkan från en lång rad parter i övrigt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, universitet/högskolor, statliga organ med flera. En levande landsbygd är en del i visionen. Utifrån visionen har ett regionalt och fyra delregionala tillväxtprogram i Västra Götaland (Göteborg, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg) 2008 2013 utarbetats. En viktig princip i tillväxtprogrammet för Västra Götalandsregionen är helhetssynen på stad/landfrågorna. Det finns därför ingen särskild målformulering för landsbygdsutveckling i tillväxtprogrammet. Landsbygdens utveckling anses främjad av såväl programmets struktur som innehåll. En direkt förutsättning för en livskraftig landsbygd är ett lokalt engagemang lokal handlingskraft. Det är kommunerna, de lokala bygdeföreningarna och företagarna som avgör om utvecklingen går att vända. Programmet har därför utarbetats i ett brett partnerskap med flera representanter för den lokala nivån. Partnerskapet kommer även fortsättningsvis att vara en central plattform under programperioden 2010 2013. 3

3. Programguide Programmet tar sin utgångspunkt i en analys av nuläge och framtid i Västra Götaland avseende demografi, arbetsmönster och kommunikationer. Där ges även en ögonblicksbild av den offentliga och kommersiella serviceutvecklingen. Analysen ger en utgångspunkt för serviceprogrammet och bidrar till att skapa en bild av de hot och möjligheter som finns för att en acceptabel servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Därefter beskrivs utgångspunkterna i genomförandet och finansieringen av programmets insatser. Efter dessa inledande avsnitt beskrivs sex identifierade åtgärdsområden. Respektive åtgärdsområde innefattar ett antal förslag på åtgärder kopplade till mål, förslag på utförare och en tidplan. Programmet avslutas med ett avsnitt kring hur uppföljningen och utvärderingen av programperioden ska gå till. 4. Landsbygdsbegreppet Det regionala serviceprogrammet omfattar bara regionens landsbygde- och skärgårdsområden. I Sverige finns ett antal olika definitioner av gles- och landsbygd, vilka har tillkommit utifrån olika behov och ändamål. Då samhällen är föränderliga genom in- och inflyttning, utvecklad infrastruktur och tillgänglighet kan gamla definitioner ibland bli direkt missvisande. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har regeringens uppdrag att belysa de områden som har störst betydelse för tillväxt vilket även omfattar att analysera landsbygdsutvecklingen på nationell nivå. Myndigheten har uppmärksammat behovet av en enhetlig och rättvisande definition av landsbygdsbegreppet och arbetar med att ta fram nya definitioner. I det regionala serviceprogrammet har vi valt att utgå från de definitioner som funnits i våra befintliga statistikunderlag eftersom det är på detta underlag vi baserar våra analyser. Glesbygdsverkets definition utgår från tillgängligheten till service och arbetsmarknad, (närheten till närmaste tätort i restid med bil) 1. Mot bakgrund av att vi i dagsläget inte har ett uppdaterat analysverktyg för att mäta tillgängligheten i restid finns det svårigheter med att utgå från Glesbygdsverkets definition. Under avsnittet Åtgärdsområden beskriver vi hur analysunderlaget skall kunna förbättras genom en Tillgänglighetsmodell för Västra Götalands län. 1 Samhällen med mer än 3000 invånare definieras såsom tätort. Till tätort räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter. Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort samt öar utan fast landförbindelse. (Glesbygsverket.se) 4

5. Analys nuläge och framtid i Västra Götaland För att få ett utgångsläget för serviceprogrammet ges i följande avsnitt en statistisk beskrivning av Västra Götaland utifrån demografi, arbetsmönster, etc. med fokus på landsbygden. I avsnittet beskrivs även arbetet med att säkra infrastruktur och kommunikation i Västra Götaland samt vilka signaler som finns kring den kommersiella servicens utveckling på landsbygden. Arbetet med att ta fram statistik och analysunderlag är något som kommer att pågå och uppdateras under hela programperioden 2010 2013. 5.1 Västra Götaland en landsbygdsregion Västra Götaland är i följande statistik indelad i fyra olika områdestyper utifrån invånarantalet i SCB:s statistik om tätorter. I kort definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Områdestyper: Större städer tätorter med fler än 20 000 invånare Mindre städer tätorter med mellan 3 000 och 20 000 invånare Landsbygd tätorter med mellan 200 och 3000 invånare d.v.s. exklusive småorter Småorter småorter med mellan 50 och 200 invånare och med högst 150 meter mellan husen samt orter utanför småorter dvs. spridda fastigheter. Småorter kan även ha mer än 199 invånare. Men i dessa orter saknar mer än hälften av fastigheterna permanentboende, de definieras därför inte som tätorter. Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick folkmängden i Västra Götaland till 1 558 130 personer vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Även om Västra Götaland oftast benämns som storstadslän finns det gott om gles- och landsbygd i regionen. Knappt 30 procent av invånarna i Västra Götaland bor på landsbygden (alla orter med mindre än 3 000 invånare). Av dem som bor på landsbygden bor 60 procent i orter med mindre än 200 invånare inklusive spridda fastigheter utanför småorter. Detta är betydligt större andel än motsvarande i de två övriga storstadslänen Stockholm och Skåne. Under perioden 2002-2008 ökade Västra Götalands befolkning med nästan 50 000 invånare och ökningen skedde på landsbygden såväl som tätorten. Befolkningen på landsbygden (mellan 200 och 3000 invånare) har dock ökat marginellt (0.4%). 5

Figur 1. Befolkningen i Västra Götaland, fördelad efter områdestyp, år 2008 Småorter < 200 invånare; 264 116; 17% Landsbygd mellan 200 och 3 000 invånare; 185 489; 12% Större städer > 20000 invånare; 789 278; 51% Mindre städer mellan 3 000 och 19 999 invånare; 319 247; 20% Källa: SCB Befolkningstätheten i Västra Götaland är i snitt 65 invånare per km 2 med stora lokala variationer vilket illustreras av figur 2 nedan. Göteborgs kommun med en befolkningstäthet på ca 1000 invånare per km 2 kan jämföras med Dals-Ed med knappt sju invånare per km 2. Figur 2. Befolkningstätheten i Västra Götaland år 2008 (antal invånare per kvadratkilometer) Källa: SCB Det finns något fler män än kvinnor på landsbygden och då framförallt i småorter med mindre än 200 invånare. Detta kan delvis förklaras med att män har lättare att hitta arbete (jord- och skogsbruk) på landsbygden medan kvinnornas arbetsmarknad är mer begränsad. Därför är bra pendlingsmöjligheter och god tillgänglighet till bl.a. barnomsorg och skola central i gles- och landsbygd. 6

Befolkningens åldersstruktur är ett mycket viktigt underlag för planering av vård, omsorg och utbildning. Beroende på tillgänglighet till universitet och högskolor är andelen 20-29 åringar dubbelt så hög i större städer än på landsbygden. Mycket tyder dock på att de högskoleutbildade i allt större utsträckning stannar kvar i större städer. Vad gäller utbildningsnivåer är skillnaderna stora mellan olika delar av regionen. Andelen med eftergymnasial utbildning är 16 procentenheter lägre bland befolkningen i småorter än i städerna. Sysselsättningsgraden (andel förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen 20-64 år) varierar också mellan olika delar av regionen. Den högsta andelen sysselsatta återfinns här på landsbygden (83%) och i små orter (84%) jämfört med i större städer (75%). Detta kan dock förklaras med ungdomsarbetslöshet och högre andel nysvenskar i städerna. Andelen förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk är betydligt större i småorter än i andra områdestyper. Trots det är tjänstesektorn den dominerande sektorn även där. Av den totala sysselsättningen inom jordbruk finns hela 80 procent i småorter. Andelen är mycket hög även inom skogsbruk. 5.2 Infrastruktur och kommunikationer Fungerande infrastruktur och kommunikationer har stor betydelse för boende, pendling, besöksnäring och företagande. Kommunikationerna omfattar ett fungerande väg- och järnvägnät, tillgänglig kollektivtrafik och IT/Bredband. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har upparbetat en bred samverkan kring planeringen av infrastrukturen i länet där lokalt inflytande över planerings- och genomförandeprocessen är en viktig del. Vid prioriteringar och val av åtgärder betraktas transportsystemet utifrån ett vidare samhällsperspektiv där resenärers, företags och samhällets behov ställs i fokus. Vägar med mycket liten trafik i länets glesbygdsområden kan därmed hamna långt ner på prioriteringslistan. Därför finns Projekt Landsbygdsvägar för att fånga upp dessa vägar. 2 Regionförstoring är en övergripande politisk målsättning på nationell och regional nivå. 3 Västra Götalandsregionen strävar därmed efter att öka möjligheterna till arbetspendling över kommungränser. För att en västsvensk regionförstoring skall vara förenlig med en långsiktigt hållbar utveckling måste det kollektiva transportsystemet, inte minst tågtrafiken, utvecklas. Målet för Västtrafik är att fördubbla resandet med kollektivtrafik till år 2025. Kollektivtrafik som ger flest invånare nya möjligheter till arbete och minskar utsläppen mest prioriteras. Samtidigt kan konstateras att stora delar av länets landsbygd ligger utanför huvudstråken för kollektivtrafik. Västtrafik arbetar därför med att utveckla alternativa kollektivtrafiklösningar genom t ex anropsstyrd trafik och samordnade transporter med skolskjutsen. 2 Arbetssättet går i princip ut på att Vägverket hjälper till med upprustning av landsbygdsvägar om lokala utvecklingsgrupper, kommuner och/eller andra privata och offentliga aktörer står för en del av kostnaderna. 3 Genom regionförstoring blir det möjligt att stärka konkurrenskraft och skapa förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad. En utvidgning av regioner medför ett ökat utbud och en ökad efterfrågan på arbetskraft, service och kulturaktiviteter. Ökad tillgänglighet bidrar således till ökad dynamik och minskad regional sårbarhet. 7

Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna tagit fram en strategi för att utveckla IT-infrastrukturen (bredband). Merparten av regionens invånare har i dag tillgång till internetuppkoppling men det finns geografiska områden där överföringskapaciteten är otillräcklig eller där möjlighet till bredbandsuppkoppling saknas. Genom bredbandsstrategin ska Västra Götalandsregionen, kommunerna och företagen på landsbygden hitta samverkanslösningar och gemensam finansiering för uppgradering av mindre telestationer och fiberutbyggnad. 5.3 Kommersiellt serviceutbud på landsbygden Ortens landsbygdsbutik är en central punkt för bygdens fortlevnad och utveckling. Här finns ofta flera serviceslag samlade och butiken fungerar som en social mötesplats i den mindre orten. Tillgång till drivmedel är en förutsättning för medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av regionen och för näringslivet att bedriva sin verksamhet. Nya lagar och bestämmelser och oljebolagens nedläggning av stationer innebär stora utmaningar för att kunna garantera tillgängligheten till drivmedel i gles- och landsbygd 5.3.1 Tillgänglighet - dagligvaror Tillgången till livsmedelsbutiker varierar i regionens kommuner vilket figur 3 nedan illustrerar. Risken är att tillgången ytterligare kommer att försämras under närmaste åren om inga åtgärder vidtas. En åtgärd kan vara att bredda butikernas serviceutbud vilket ger ökat kundunderlag. Figur 3 Källa: regionfakta.com/ konsumentverket Under hösten 2008 gav Västra Götalandsregionen FLF (Föreningen för landsbygdens främjande numera Landsbygdsservice) uppdraget att genomföra en inventering av landsbygdsbutikernas nuvarande status och framtida behov av att förbättra/utveckla den lokala servicen. De slutsatser som kan dras av inventeringen är att 80 % av butikerna som 8

deltog i studien har en positiv framtidstro men att flertalet saknar resurser för att göra investeringar för framtiden. Butikerna ser positivt på att utöka sitt serviceutbud med t ex ATG, systembolag eller apotek men detta kräver ett forum för samverkan - med kommuner och lokala organisationerna - som inte finns i dag. Butiksinnehavarna efterfrågar därför en utvecklad dialog med kommun och myndigheter kring serviceplaneringen och servicesamverkan. 5.3.2 Tillgänglighet drivmedel På uppdrag av Riksdagens Trafikutskott genomförde Västra Götalandsregionen under våren 2009 en inventering av tillgängligheten till drivmedel i regionens kommuner mellan åren 2005 till 2008. Av rundringningen till kommunerna framkom att kvalitetssäkrade uppgifter över tillgången till drivmedel saknas helt eller delvis. Inventeringen kunde dock visa på vissa tendenser: - Det totala antalet tankställen i länet har minskat i såväl tätorter, på landsbygden som i glesbygd. - Den största minskningen av antalet tankställen sker i tätortsnära landsbygd, en utveckling som ser ut att fortsätta. - Det sker en fortgående automatisering av tidigare bemannade tankstationer, främst mindre stationer på landsbygden. - Antalet tankställen med förnybara drivmedel (etanol/e85) har ökat, troligen till följd av den nya pumplagen som innebär att tankstationer av en viss storlek skall tillhandahålla förnybart bränsle. Vad gäller den framtida planeringen för tankställen visade inventeringen att de större bensinbolagens kommunikation med kommunerna är bristfällig. Detta försvårar möjligheten till kommunal planering för kommersiell och offentlig service eller för företagare att projektera för eventuell framtida etablering i kommunen. 9

6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska programmet förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, det lokala näringslivet detaljhandeln, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar, lokala utvecklingsgrupper samt organisationer som företräder grupper med funktionsnedsättningar. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla sambanden med andra program och insatser, till exempel Västra Götalandsregionens Program för Socialt Entreprenörskap. Serviceutvecklingen på landsbygden ska inte hanteras som en isolerad fråga utan integreras med övrig tillväxtpolitik. För att ett programarbete ska gå att genomföra fordras finansiering; dels för den centrala projektledningen och dels för projektledning och genomförande av respektive åtgärd. Då serviceprogrammet inte är förenat med öronmärkta medel för dess insatser krävs medfinansiering i de olika projekt som ska drivas inom programmets åtgärdsområden. I följande redogörs för de finansieringsvägar som skulle kunna vara möjliga för att bedriva projekt inom ramen för serviceprogrammet. Som samordnare av programmet kommer dock Västra Götalandsregionen avsätta särskilda medel för igångsättande och central projektledning. Regionutvecklingssekretariatet har under våren 2009 inlett en förankringsprocess ute i länet genom att besöka Leadarområden och kommunalförbund och informera om det arbete som pågår och peka på vikten av att vi samordnar våra insatser. Ett partnerskapsmöte har arrangerats i Fristad den 3 september då representanter för Länsstyrelse, Kommunalförbund, Intresseföreningar, Leaderområden och region deltog. Därefter har olika arbetsgrupper arbetat med att ta fram förslag på insatser att genomföra i Västra Götaland under programperioden. 6.1 Företagsfinansiering Västra Götalandsregionen stödjer i dag tillväxtföretag genom att medfinansiera utvecklingsinsatser som bland annat ska bidra till nyinvesteringar, ökad sysselsättning eller produktion. Det finns företagsfinansiering inom flera olika branscher och i olika delar av regionen i tätorter och på landsbygden. Västra Götalandsregionen medfinansierar även ett flertal projekt i samarbete med kommuner, länsstyrelsen m.fl. inom området landsbygdsutveckling. Som exempel kan nämnas Grogrund som fokuserar på att främja kvinnors företagande på landsbygden. Det drivs även särskilda projekt inom området lokalproducerade livsmedel och logistiklösningar. Genom Almi Företagspartner Väst finns olika typer av lånefinansiering och rådgivning till företag i Västra Götaland. 6.2 EU-finansiering Landsbygdens utveckling, inklusive öarna, skall främjas av såväl Landsbygdsprogrammet (LP) 4 med dess Leaderliknande initiativ 5 liksom av programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2) samt också av Fiskeprogrammet. 4 Lansbygdsprogrammet baseras på länsvisa genomförandestrategier, utarbetade i partnerskap och med ansvaret lagt på länsstyrelsen i respektive län. Programmen ska genomföras under perioden 2007 2013. Det övergripande målet med 10

Möjlighet att söka medfinansiering av serviceprogrammets aktiviteter och insatser finns framförallt i Landsbygdsprogrammet och dess Leaderliknande initiativ, samt Fiskeprogrammet, men i viss mån också i programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2/ERUF). Insatserna ska då riktas mot projekt som tydligt stärker jämställdhet, integration/mångfald och/eller miljön samt också har ett innehåll som svarar upp mot programmets övriga kriterier. Vad avser sambanden med den regionala planen för Europeiska Socialfonden (Mål 2/ESF) uppmärksammas att det är den könssegregerade arbetsmarknaden och de traditionella studieoch yrkesvalen samt behovet av utökad satsning på företagsrådgivning för kvinnor och för personer med utländsk bakgrund, där samverkan mellan serviceprogrammet och den regionala planen för socalfonden framförallt kan ske. Programmen för gränsöverskridande och/eller transnationella samarbeten torde också i vissa avseende kunna vara en medfinansieringskälla genom samverkan med aktörer inom landsbygdens servicenäringar i Norden men också andra delar av Europa. programmen är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden vilket även innefattar åtgärder som i förlängningen stimulerar en hållbar serviceutveckling. 5 Genom Leadermetoden flyttas beslut om projektstöd från central nivå (Länsstyrelsen) till lokal nivå. Västra Götalands län är indelat i nio Leaderområden och omfattar 88% av länets landsbygdsboende 11

7. Åtgärdsområden Utifrån vad som framkommit i möten med partnerskapets aktörer och med hänsyn till förutsättningarna i Västra Götaland går det att ringa in ett antal åtgärdsområden som på olika sätt kan bidra till, eller är en förutsättning för tillgänglig service på landsbygden. De projekt som vi föreslår att genomföra inom ramen för respektive åtgärdsområde är många och ambitiösa. Förhållandena skiljer sig åt i regionen och insatserna kan behöva anpassas efter de lokala förutsättningarna. Kommuner och kommunalförbund har en viktig uppgift i prioriteringsarbetet. De åtgärdsområden som identifierats är: 1. Att utarbeta ett analys- och utvärderingsverktyg för att kunna kartlägga tillgängligheten till offentlig och kommersiell service på landsbygden. 2. Att stimulera lokal offentlig upphandlingen och logistiklösningar som möjliggör för små lokala leverantörer och producenter att leverera till det offentliga. 3. Att utveckla samordnade servicelösningar inom offentlig och privat sektor och i samverkan mellan kommersiella och offentliga servicegivare. 4. Att se över behovet av och utarbeta en strategi för ekonomiskt stöd till kommersiella servicegivare på landsbygden. 5. Att öka kunskapen hos beslutande tjänstemän och politiker, om landsbygdens förutsättningar för tillväxt och utveckling kopplat till serviceutvecklingen. 6. Att tillsätta en regiongemensam arbets- och ledningsgrupp för samordning och styrning av insatserna under programperioden. 12

7.1 Analys och utvärderingsverktyg Mål Ett utvecklat samband mellan analys av servicesituationen på landsbygden, samhällsplanering och genomförda åtgärder på regional och kommunal nivå Genom att använda metoden GIS (Geografiskt Informationssystem) - som är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information kan tillgängligheten till service kartläggas och inarbetas i ett nytt analysverktyg. Verktyget ger möjlighet till planering av service, uppföljning av servicetillgänglighetens utveckling över tiden och skapar en utgångspunkt för att kunna bedöma effekterna av de insatser som genomförs inom ramen för serviceprogrammet. Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat arbetar i dag med att utveckla en modell för att beräkna och illustrera tillgängligheten (restiden) med bil och kollektivtrafik till olika offentliga och kommersiella servicepunkter. Genom att utveckla regionens samverkan med kommunerna kring deras befintliga GIS-material (från översikts- och detaljplanarbete) kan ytterligare analysmaterial inarbetas i modellen. Projekt och förstudier bör stödjas med följande inriktning: Utveckling av GIS-baserad analys kring tillgänglighet till offentlig och kommersiell service på landsbygden på regional och kommunal nivå. Informationsinsatser för att sprida kunskap om hur man kan arbeta med GIS i serviceplaneringen. Utbildning av kommunala tjänstemän för tillämpning av utvecklat GIS-verktyg för analys och planering av offentlig och kommersiell service. Resultat: Västra Götalandsregionen upprättar i samarbete med kommuner och länsstyrelsen en GIS-baserad modell för beskrivning av tillgänglighet till serviceställen i Västra Götaland: - En analys för att beskriva tillgängligheten till serviceställen under senast tillgängliga tidsperiod för statistiska data rörande serviceställen. - Tre årliga uppföljningar med utgångspunkt i utvärderingsverktyget Kommunerna i regionen använder GIS för tillgänglighetsanalyser och serviceplanering: - 30 kommuner ska vid slutet av programperioden ha egen förmåga att göra GIS-analyser av tillgänglighet till service. - 19 kommuner ska ha tillgång till sådan GIS-analys i samverkan med andra kommuner. 13

Förväntad effekt Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen och kommunerna upplever att det finns ett tillförlitligt verktyg för att på ett överskådligt sätt mäta och följa upp tillgängligheten till offentlig och kommersiell service i Västra Götaland kopplat till olika insatser. Utförare Västra Götalandsregionen, kommunerna, länsstyrelsen i Västra Götalands län, Finansiärer Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen och kommunerna Tidplan Projekten påbörjas år 2010 och slutförs under 2013. 14

7.2 Lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem Mål Utvecklad lokal offentlig upphandling där småskaligt producerande livsmedelsföretag och tjänsteföretag kan leverera till offentliga myndigheter i ökad omfattning och där logistiksystemen för de små leverantörerna samordnas och utvecklas. I dag finns en ökad efterfrågan på de lokalt producerade och förädlade livsmedlen. I partnerskap och arbetsgrupper framhålls lokalproducerade livsmedel som en framtidsbransch för landsbygden. Turismen i länet är, med undantag av Göteborg, fortfarande starkt säsongsbetonad. I glesbygden kan det vara svårare att locka turister på grund av långa geografiska avstånd, men med kvalitétsprodukter inom några övergripande teman finns möjligheter att nå en marknad. Matupplevelsen är en växande gren inom besöks- och turistnäringen som kan bidra till att förlänga turistsäsongen. Den lokalproducerade maten kan även kopplas till rekreationsmiljöer och naturupplevelser. Lagen om offentlig upphandling (LOU) beskrivs ofta som ett hinder på vägen för de mindre leverantörerna/producenterna att kunna leverera till den offentliga sektorn som är den största kunden på landsbygden. Genom att inköpare i kommuner och region får ökad kunskap om lagen om offentlig upphandling kan tillämpningen ändras och ge minde, lokala företag möjlighet att lämna anbud och i förlängningen leverera varor till offentliga kunder. Kunskap om hur LOU ska användas på rätt sätt för att både ge rättvisa konkurrensförutsättningar och möjliggöra lokala företags deltagande varierar mellan olika kommuner, förvaltningar och myndigheter. Det är viktigt att de kommuner, förvaltningar och myndigheter som ligger främst i att använda LOU för att stimulera lokal upphandling ges möjligheter att sprida vunna erfarenheter och kunskaper till andra. Ett annat hinder för små lokala producenter är att logistiken mellan producenter och kunder är bristfällig. Mindre aktörer har små förutsättningar för att utveckla nya logistiksystem. Offentlig sektor måste därför gå före i utvecklandet av samordnade system. Kommunerna har där en viktig uppgift att vara föregångare och visa upp system som fungerar och som andra aktörer i samhället kan använda. Västra Götalandsregionen finansierar i dag flera projekt som stimulerar utvecklingen av det lokalproducerade. En särskild satsning på småskalig livsmedelstillverkning genomförs i ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län genom bildandet av Regionalt Småskaligt Livsmedelscentrum. 6 Projektet LOLOG Lokal 6 Projektet ska främja ökad sysselsättning inom området lokal mat och även kopplas till satsningarna inom turistområdet där den lokalproducerade maten blir en del av regionen som besöksmål. 15

logistik genomförs i Falköping och Vänersborg för att underlätta för närproducerade livsmedel att nå marknaden och på sikt kraftigt reducera ineffektiva transporter. 7 Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Främjar införandet av nya upphandlingsrutiner i kommunerna för att möjliggöra deltagande från mindre, lokala företag. Insatser riktade till lokala producenter och leverantörer (lanthandlare) som förbättrar deras möjligheter att lämna anbud vid offentlig upphandling Främjar samordningen av distributionssystem med mellanlager Främjar samordning av transporter med varuleveranser till lokala restauranger och landsbygdshandlare Påverkar attityder hos tjänstemän och politiker till att i högre utsträckning än tidigare arbeta med lokal upphandling och samordnade transporter och logistiksystem. Följande aktiviteter genomförs: Pilotprojekt genomförs med inriktning på samdistribution till landsbygdshandlare och restauranger Förstudier Projekt för lokal upphandling påbörjas Projekt för samordnade logistiksystem påbörjas 1 utbildnings- och informationsinsats riktad till politiker och tjänstemän inom offentlig upphandling i länet genomförs 1 utbildnings- och informationsinsats riktad till lokala restauranger och landsbygdshandlare genomförs Förväntade resultat av genomförda aktiviteter: 15 kommuner i regionen har utvecklat lokal upphandling och samordnade logistiksystem. 10 dagligvarubutiker i regionen har utvecklat lösningar för att använda offentlig upphandling och samdistribution för att öka leveransfrekvens och minska logistikkostnaderna 5 restauranger har utvecklat lösningar för att använda offentlig upphandling och samdistribution för att få livsmedelsleveranser Förväntade effekter: Antalet lokala leverantörer till offentlig sektor har ökat. De lokala landsbygdshandlarna har ökat leveransfrekvensen och minskat distributionskostnaderna. Andelen lokalproducerade råvaror har ökat i lokala landsbygdsbutiker och restauranger. 7 Genom att samordna transporterna kan även mindre, lokala leverantörer och producenter leverera till olika verksamheter i kommunerna. Vänersborg har en affärsinriktning på logistiksystemet, där kunderna är affärer, storkök och restauranger medan Falköpings kommun fokuserar på kommunernas behov av lokal mat i den egna verksamheten. 16

Utförare Kommunerna, Västra Götalandsregionen, lokala restauranger och landsbygdsbutiker Finansiärer Kommunerna, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen. Tidplan Projekten påbörjas år 2010 och slutförs under 2013. 17

7.3 Samordnade servicelösningar Mål Samordnade servicelösningar mellan offentlig och kommersiell service möjliggörs genom kommunal serviceplanering och främjandet av lokalt baserade samordnade servicelösningar. Regeringen har pekat ut ökad samordning mellan offentlig och kommersiell service som en av de viktigaste frågorna i det fortsatta arbetet med serviceprogrammen. När till exempel en butik, en bensinstation eller en frisör kan samordna sin verksamhet med statlig och kommunal service blir utbudet mer komplett och attraktivt. Samtidigt vinner alla fördelar av samordningen. Utvecklingen går mot att de statliga servicemyndigheterna (arbetsförmedling, försäkringskassa, m.fl.) koncentreras till ett färre antal serviceställen vilket försämrar tillgängligheten till statlig service i regionens mindre kommuner. I det kommunala budgetarbetet går utvecklingen mot förvaltningsinterna lösningar, där service centraliseras, vilket medför att serviceställen läggs ned på landsbygden och i mindre tätorter. Även i dessa fall kan samordnade servicelösningar vara en metod för att bibehålla servicen. Det pågår försök inom länet där landsbygdshandeln blir en plats för sådan samordnad statlig service. Kommunen har en central roll, att utifrån de lokala förutsättningarna skapa en helhetsbild över servicesituationen, planera för servicen (se åtgärdsområdet Analys och utvärderingsverktyg kap. 8.1) och våga prova nya okonventionella lösningar. De statliga myndigheterna har ansvaret att bistå kommunerna i sitt arbete. Vidare krävs en plattform där offentliga och kommersiella utövare kan mötas och hitta gemensamma lösningar. En förutsättning för en lyckad samordning är en öppenhet mellan sektorer, förvaltningar och politikområden. Parallellt med serviceprogrammens utarbetande har regeringen utsett en särskild utredning för att se över förutsättningarna för samordnad offentlig service, den s kl Högdahlsutredningen (Styr samverkan för bättre service till medborgarna, SOU 2008:97). Regeringens ambition genom utredningen är att samordna arbetsförmedling, försäkringskassa, skatteförvaltning och i vissa fall kronofogdemyndighetens verksamheter. Utredningen presenteras först i slutet av november 2009 (då serviceprogrammen redan är under remissbehandling) men kommer att integreras med de projekt som drivs inom ramen för serviceprogrammet. Åtgärd Kommunal serviceplanering Det lagreglerade kommunala arbetet med översikts- och detaljplanarbete kan utvecklas och breddas med perspektivet landsbygdsutveckling där lokala representanter för landsbygden medverkar. Därutöver bör kommunerna upprätta så kallade serviceplaner för landsbygders utveckling. De kommunala serviceplanerna blir en vidareutveckling av varuförsörjningsplanerna. Ambitionen är att serviceplanerna, utöver dagligvaruservice, ska omfatta andra typer av kommersiell och offentlig service. Även Västra Götalandsregionens tillväxtarbete bör kompletteras med perspektivet serviceinfrastruktur på regional nivå. 18

Serviceplaneringen förutsätter dock ett lokalt engagemang. I det sammanhanget kan enkäter och inventeringar som visar servicebehov och serviceutbud användas för att engagera aktörer på lokal nivå och öka kunskapen om möjliga servicelösningar. På flera håll i landet har serviceplaner redan upprättats, bland annat i Pajala, Vimmerby, Sundsvall och Falun. I Västra Götaland pågår ett arbete med att ta fram en strategisk serviceplan för Trollhättans kommun. Samordning av servicegivare Genom det centrala samordningsforumet (CSF) samarbetar servicegivarna posten, apoteket, systembolaget m fl kring sin planering för etablering på nationell nivå. Det är viktigt att berörda kommuner och Västra Götalandsregionen samverkar med dessa servicegivare för att få väl fungerande ombudsfunktioner i butik. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: - Främjar utvecklingen av kommunala serviceplaner - Främjar samordnade servicelösningar inom den statliga och kommunala sektorn. - Främjar lokal och kommunal mobilisering för samordnade servicelösningar. - Främjar samordning av offentlig och kommersiell service i lokala serviceställen. Följande aktiviteter genomförs: Informationsinsatser riktade till berörda kommunaltjänstemän kring hur man kan upprätta kommunala serviceplaner och deras betydelse för service och näringslivsutveckling på landsbygden Pilotprojekt för upprättandet av kommunala serviceplaner Pilotprojekt för att finna nya lösningar på statlig service Kommunala enkätundersökningar för att kartlägga medborgarnas servicebehov och skapa delaktighet för lokala och samordnade servicelösningar. Pilotprojekt där den ideella sektorns roll i tillhandahållandet av offentlig service undersöks. Västra Götalandsregionen upprättar en kontakt med det centrala samordningsforumet för servicegivare (CSF). Förväntade resultat av genomförda aktiviteter: Samordnad statlig service utvecklas i 10 kommuner i länet 10 stycken kommunala serviceplaner tas fram i länet. Serviceutbudet breddas i 10 dagligvarubutiker och 10 drivmedelsstationer Samordnad offentlig och kommersiell service utvecklas i 5 kommuner Nya servicelösningar baserade på ideella/ekonomiska föreningar etableras i två kommuner I två kommuner deltar lokala föreningar, företag och medborgare i lokala utvecklingsprocesser som resultat av fördjupade översiktsplaner Samverkan med servicegivare vad gäller strategiska etableringsfrågor har lett till att 3 butiker utökat ombudsfunktionerna 19

Förväntad effekter: Tillgänglighet till offentlig service bibehålls/förbättras i de områden där projekt har genomförts Tillgänglighet till kommersiell service bibehålls/ förbättras i de områden där projekt har genomförts Arenor för samverkan mellan sektorer, förvaltningar och politikområden har skapats. Utförare Kommunerna, lokala utvecklingsgrupper, näringsidkare, Västra Götalandsregionen Finansiärer Kommunerna, privata insatser, länsstyrelsen genom landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionen Tidplan Projekten påbörjas år 2010 och slutförs under 2013. 20

7.4 Investerings- och andra stödåtgärder för utveckling av drivmedelsstationer och dagligvarubutiker Mål Underlätta övergången till förnybara drivmedel och tillgodose att strategiska servicepunkter kan finnas kvar på landsbygden. Västra Götalandsregionen administrerar i dag det statliga anslaget för stöd till kommersiell service (SFS, 2000:284) i form av hemsändningsbidrag, investeringsstöd och servicebidrag där medfinansiering sker från Kommunen eller näringsidkaren. Dessa insatser kommer fortgå och vara en del i de åtgärdsområden som genomförs inom ramen för serviceprogrammet. Även Länsstyrelsen finansierar genom landsbygdsprogrammet åtgärder för att utveckla strategiskt viktiga servicepunkter. Nya regler kring tillhandahållandet av förnybara drivmedel eller kostnader för att investera i nya maskiner kan vara tillräckligt för att den sista butiken på orten ska tvingas slå igen. I dessa fall kan direkta stödinsatser vara en förutsättning för överlevnad. Vidare kan butiken behöva anpassas för tillgänglighet för funktionshindrade vilket kan föranleda ett behov av stöd. Butiken kan även tänkas vidga sitt verksamhetsområde (se Åtgärdsområde 7.3 samordnade servicelösningar) vilket skulle kunna vara grund för finansieringshjälp. En viktig åtgärd är att i ärendehanteringen uppmuntra att näringsidkarna investerar i förnyelsebara drivmedel eller testar nya lösningar. I ärendehanteringen är dialogen med länsstyrelsen och kommunen en viktig beståndsdel. Tidigare fanns det kommunala varuförsörjningsplaner som ett underlag för beslutsfattandet. I dagsläget är många av dessa ej uppdaterade och aktuella. Lokala serviceplaner bör därmed tas fram i dialog mellan kommun, näringsliv och lokala utvecklingsgrupper (se Åtgärdsområdet Samordnade servicelösningar kap. 7.3). Med dessa som grund kan bättre prioriteringar göras av de nödvändiga stödinsatserna. Vidare bör ett samlat grepp tas kring hanteringen av de stöd som administreras av Västra Götalandsregionen respektive Länsstyrelsen inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Följande aktiviteter genomförs: - En gemensam strategi för Västra Götalandsregionens och Länsstyrelsens hantering av stöd till lanthandel och drivmedelsstationer utarbetas. Förväntat resultat: 5 drivmedelstationer ska med erhållet stöd kunna drivas vidare 5 drivmedelsstationer ska genom erhållet stöd kunnat underlätta komplettera traditionella bränslen med förnybara bränslen. 21

15 dagligvarubutiker ska genom erhållet stöd kunna drivas vidare och utvecklas som serviceställe. 10 kommuner ska ha höjt sitt hemsändningsbidrag Ökad kunskap hos butiksföreståndare i kommunerna om möjligheterna till utvecklingsinsatser. Förväntad effekt: Strategiskt viktiga servicegivare finns kvar på landsbygden. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen har ett bättre underlag för att strategiskt kunna bedöma vilka servicegivare som är i behov av stöd. Utförare Kommunerna, Västra Götalandsregionen, privata intressenter, ideella organisationer Finansiärer Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen genom Landsbygdsprogrammet, kommunerna, privata insatser Tidplan Projekten påbörjas år 2010 och slutförs under 2013. 22

7.5 Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling Mål Bättre kunskapsnivå för servicefrågorna i och utanför partnerskapet och en bättre spridning av framgångsrika arbetssätt och metoder. Det regionala serviceprogrammet innehåller kompetensutvecklingssatsningar inom områden som upphandling, serviceplanering, analys och utvecklad kommersiell service. Det är områden som definieras som särskilt viktiga för att utveckla tillgängligheten till service på landsbygden. I en politisk process, där servicefrågorna på landsbygden ges ett större utrymme än idag, är kunskap om förutsättningar för service på landsbygden i generell mening en viktig tillgång. Särskilda kompetensutvecklande insatser bör därför riktas till såväl förtroendevalda som tjänstemän på olika nivåer, kommun, region och nationell nivå. Med ökade kunskaper om förutsättningarna för service och tillväxt på landsbygden förbättras landsbygdens möjligheter att utveckla service och företag. Hur ser servicen på landsbygden ut? Vilka drivmedelsstationer och dagligvarubutiker finns? Hur ser den offentliga servicen ut? Hur ser servicebehoven ut bland företag och landsbygdsbor? Vad kan kommunen göra för att finna servicelösningar på landsbygden? En nedlagd butik kan ha inverkan på äldreomsorgskostnaderna och en nedlagd byskola kan påverka butikens överlevnadsmöjligheter. Nya lösningar kan finnas som både tillgodoser kommunens behov av kostnadseffektiva lösningar och landsbygdsbefolkningens behov av service. Hur livsmedelskontrollen utförs i de oftast mindre företagen på landsbygden och hur serviceföretagens egenkontrollprogram utformas kan påverka kostnadsbild och relationen mellan landsbygdsföretagaren och kommunens tjänstemän i positiv eller negativ riktning. Landsbygdsföretagens tillväxtförutsättningar kan påverkas av hur väl kommunens näringslivsverksamhet fångar behov och förutsättningar på landsbygden. Det lokala engagemanget hos befolkningen är en förutsättning för att bygden ska leva och servicen finnas kvar eller kunna utvecklas. Aktiviteter som mobiliserar de lokala krafterna bör genomföras. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: - Informationsinsatser, seminarier, möten och studiebesök som främjar kompetensutveckling hos politiker och tjänstemän inom området landsbygdsutveckling. - Enkätundersökningar och informationsinsatser riktade till lokalbefolkningen. 23

Följande aktiviteter genomförs: Seminarier om servicens betydelse för landsbygden riktade till kommunala, regionala och nationella tjänstemän Studieresor till kommuner som är att betrakta såsom goda exempel för serviceutveckling på landsbygden Enkäter riktade till lokalbefolkningen kring hur de ser på serviceutvecklingen och vad de önskar inför framtiden. Informationsbroschyrer med 5 olika goda lokala exempel på projekt för serviceutveckling på landsbygden Förväntat resultat: 100 kommunala, regionala och nationella tjänstemän ska ha fått ökade kunskaper om förutsättningar för servicelösningar på landsbygden genom deltagande i seminarier och utbildningar 100 kommunala, regionala och nationella handläggare ska ha tagit del av informationsaktiviteter kring servicefrågor på landsbygden 50 förtroendevalda inom kommun, region och på nationell nivå ska ha tagit del av informationsaktiviteter kring servicefrågor på landsbygden 50 kommunala, regionala och nationella förtroendevalda ska ha fått ökade kunskaper om förutsättningar för servicelösningar på landsbygden genom deltagande i seminarier och utbildningar Förväntad effekt: Kommunerna är aktivare i att utveckla servicelösningar anpassade till landsbygdens förutsättningar Västra Götalandsregionen är aktivare i att utveckla servicelösningar anpassade till landsbygdens förutsättningar Utförare Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, intresseorganisationer Finansiärer Länsstyrelsen genom Landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionen, kommuner Tidplan Projekten påbörjas år 2010 och slutförs under 2013. 24

7.6 Programmets ledning, administration och information Mål Ett representativt och väl fungerande partnerskap och en administration och ledning som skapar förutsättningarna för ett verkningsfullt serviceprogram. De projekt som ska drivas inom ramen för det regionala serviceprogrammet bygger på samordning med kommunala insatser, medel ur Landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionens medel för regional utveckling m m. Detta ställer särskilda krav på att programmet får en väl förankrad och representativ ledning samt en organisation för koordinering av genomförandet. Västra Götalandsregionen avsätter särskilda medel för igångsättande, arbetsledning och administration. Följande aktivitet genomförs: - För att säkerställa att det regionala serviceprogrammets ambitioner kan genomföras utses en särskild grupp bestående av kommunal-, och regionpolitiker att leda genomförandet av programmet. - Till sitt stöd bör denna ledningsgrupp ha en tjänstmannagrupp som kan bereda frågor som blir aktuella vid programmets genomförande. Representanter från länsstyrelsen och berörda statliga myndigheter bör ingå i gruppen. Förväntade resultat av genomförda aktiviteter: En fungerande genomförandeorganisation för det regionala serviceprogrammet etableras. Ett strukturerat samarbete införs mellan olika aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling i Västra Götaland och nationellt. Förväntad effekt: Servicefrågorna på landsbygden får en större plats på den politiska agendan. Serviceprogrammet leder till reella positiva effekter för serviceutvecklingen på landsbygden. Utförare Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommuner, statliga myndigheter Finansiering Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen 25

8. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av programmet kommer att ske löpande under programperioden för att säkerställa en lärandeprocess och även ge möjligheter till en flexibilitet i åtgärderna. En första utvärdering görs i halvtid och en slututvärdering görs av det faktiska utfallet i relation till uppställda mål. Delredovisningar till Tillväxtverket skall ske den 26 februari 2010, 25 februari 2011, 24 februari 2012 och den 22 februari 2013. En slutredovisning skall vara inne den 28 februari 2014. En uppföljnings- och utvärderingsplan är under utarbetande och kommer att bifogas programmet. 26