Den temporära organisationen

Relevanta dokument
Projektplan, milstolpar och organisation

Tomas Blomquist Umeå Universitet Sven Gunnarson Chalmers. Göteborg/Stockholm, /23

Projektuppdragets organisatoriska sammanhang (Mats Engwall)

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

CLIP - Ett FoU centrum som i samverkan med företag och organisationer bidrar med kunskaper och metoder för effektiva, hållbara och innovativa

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur

Dugga i TEIO04 Projektledning

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö

Jon Bokrantz. Institutionen för industri- och materialvetenskap

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren. Lunds Tekniska Högskola

Att leda osäkra och komplexa projekt

Ramverk för projekt och uppdrag

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Samverkan i teori och praktik. Form, innehåll och förutsättningar

Grundläggande Projektledningslära

Martin Henning, Joakim Boström Elias, Johan Jakobsson, Fredrik Lavén

Framgångsfaktorer för samverkan

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Några deltagares tankar om Enter

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Profilinfo DPU3 Teknisk Design

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

projektbaserad industriell verksamhet

Produktionsformer. Woodwards tre typer. Johann Packendorff

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Fö rä ndringsärbete pä Sö dersjukhusets ö gönmöttägning En pöpulä rvetenskäplig sämmänfättning

Det nya byggandet såser det ut!

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

30 Personer Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles.

Lean management styrning med regler eller värderingar?

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Kultur, arbetssituationer och beteenden: hur påverkas informationssäkerheten?

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Prövning i sociologi

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Kultursynsrapport 07 maj 2013

Projekt som arbetsform

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Hållbar organisations- utveckling

Digitalisering och Lean

Fungerar Agila principer i alla typer av projekt?

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Agila organisationer & HR -mer effektivt i en komplex värld? Frida Mangen

Jag kan inte förstå hur ofta vi upprepar samma misstag i våra projekt. Det verkar av någon anledning vara svårt för oss att lära av tidigare misstag.

SPECIALISERING: Carl-Johan Asplund Produktionsekonomi IML 2018 AFFÄR & INNOVATION SPECIALISERINGEN AFFÄR OCH INNOVATION ASPLUND, C-J 1

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Utmaningar & fallgropar med att gå från Vattenfall till Agilt i en traditionell IT-organisation!

Introduktion till projektledning

NYFIKEN PÅ PROJEKTLEDNING MÄSSA 2008

Årsmöte i Västerås Mats Tyrstrup. Organisatoriska mellanrum

Guide: Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR

Skulle du vilja köpa en bil som

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Vision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM

12 STEG TILL DIGITAL SUCCÉ

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne

DigIT. Kompetensutveckling för alla medarbetare

Systemutveckling. Systemutveckling Systemutveckling (Huvudsakligen från Ruland kap 9)

Vem är jag och vad gör jag?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Introduktion till projektledning

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Smart Industri Digitaliseringens möjligheter - Investering i Kompetens Göteborg Torsten Nordgren Director Future Factory and Business

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Inspel till dagens diskussioner

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet

Utvärdering av miljömålssystemet: några tankar inför nästa omgång

Organisation Individ och grupp

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

S/4HANA Cloud för tillverkande industri möjligheter och utmaningar

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

IF Försäkring. Insourcing Service Desk

MÅL VERKSAMHETSSTYRNING. Definition och styrteori. Huvudmännen, dominerande intressenter. Organisationen. Företagsstyrning (corporate governance)

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar

Forskningsprojekt Dnr : Komplex produktion: Stöd för optimering av direkt och indirekt arbete, kompetens och information (COMPLEX)

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

Gränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser

Transkript:

Den temporära organisationen Cecilia Enberg Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling avdelningen för företagsekonomi Traditionell ekonomi traditionella krav traditionell arbetsordning Traditionell industriell ordning Ekonomisk ordning Fabriker Kapitalintensiv Enkla produkter låg servicegrad Massproduktion Produktionsstyrt Arbetsordning Långtgående specialisering Hierarkisk Regelstyrd (rutiner/procedurer) dvs. standardisering Ekstedt et al. (1999) Neo-industrial organising renewal by action and knowledge formation in a project-intensive economy 1

Byråkratin - den traditionella strukturen / arbetsordningen Långtgående arbetsuppdelning Varje uppgift omgärdas av regler och rutiner för dess genomförande (standardisering) Beslutshierarki separering av planering/verkställande och mentalt/kroppsligt Positiva effekter av byråkratier? Vad är byråkratierna mindre bra på? Ny ekonomi nya krav ny arbetsordning Neo-industriell ordning Ekonomisk ordning Industriell verksamhet Kunskaps- och serviceintensiv Sofistikerade och komplexa produkter och tjänster Kundstyrt Flexibla / temporära organisationer Arbetsordning Beslut fattas där kunskap finns Kunskapsstyrd kreativitet Handling Kunskapande Integrering? Ekstedt et al. (1999) Neo-industrial organising renewal by action and knowledge formation in a project-intensive economy 2

Projektet den nya strukturen / arbetsordningen Ett projekt kan definieras utifrån dess utmärkande egenskaper ett projekt är ett tillfälligt åtagande som utförs för att skapa en unik produkt eller service (PMI - Project management book of knowledge) Avgränsad tidsperiod Avgränsat mål tydligt med avseende på funktionalitet, kostnad osv. Förutbestämd resursinsats En jämförelse mellan byråkrati och projekt, mellan traditionellt och nytt Time Task Team Transition Temporär (projekt) Deadline Tydlig uppgift unik? Utvald, förtätad, tillfällig, ofta heterogena grupper Förändring, göra ett avtryck Permanent (byråkrati) Bortre gräns saknas evighet? Övergripande organisatoriskt mål Linjens rutiner och roller, homogena grupper Löpande operationer Ur Berggren, C. (2001) Om projekt, projektledningsläran och andra perspektiv ur C. Berggren och L. Lindkvist (red.) Projekt Organisation för målorientering och lärande, sid. 39 3

Från enskilda projekt till projektbaserade organisationer Clark & Wheelwright Projekt i relation till permanenta funktionsorganisationer den permanenta organisationen utgör det naturliga tillståndet Projektet som något avvikande något som skapar konflikter i förhållande till den permanenta organisationen Hobday respektive Lindkvist Projektet som det naturliga tillståndet Projektet utgör den enhet där koordination och integration av kritiska affärsfunktioner sker (definition på projektbaserad organisation) Projekt som en del av funktionsorganisationer Funktionsbaserat projekt Lättvikts PL (adm. roll) Tungvikts PL (reellt inflytande) Autonomt projekt Funktionsorg. PM finns kvar i funktionsorg. Funktionsorg. Representant på projektnivå Funktionsorg. Samlokalisering verkliga specialister Projektet är en egen organisation, med egna regler, rutiner, belöningssystem etc. - helhetssynen? + koordination? + koordination + koordination - koordination? + helhetssyn? + helhetssyn + helhetssyn - totalansvar? + totalansvar + totalansvar + totalansvar -projektet prioriteras ej (resurs etc.) + projektet har prioritet - konflikter med funktionsorg. - konflikter med ev. funktionsorg. 4

Från funktionsbaserade projekt till autonoma och från sekventiell utveckling till parallell Tid Bilden på fontänmodellen hämtad ur Lindkvist et al. 1998 Vad var det nu de sa? Och hur menade de egentligen? Källa: Trott (1998) Innovation Management and New Product Development, sid. 128. 5

Den projektbaserade organisationen (PBO) Lättvikts PL Tungvikts PL Projektet utgör den enhet där koordination och integration av kritiska affärsfunktioner sker. Den primära organisatoriska enheten. Hobday (2000:877) NÄR ÄR DET LÄMPLIGT ATT ANVÄNDA SIG AV EN PROJEKTBASERAD ORGANISATION? EXEMPEL PÅ PROJEKTBASERADE ORGANISATIONER? 6

Den projektbaserade organisationen några övergripande karaktärsdrag Flexibilitet - kundanpassning / marknadsanpassning Interdisciplinär kunskapsintegration Snabbhet fontänmodellen, resurstilldelning och prioritet Projektets behov i fokus styrsystem och verktyg Det här låter förstås bra men kom ihåg att olika förutsättningar ställer olika krav på lösningar; den projektbaserade organisationen är inte alltid per automatik den bästa. Organisering i projektbaserade organisationer Självorganisering om man inte kan förlita sig på regler, rutiner andras beslutsfattande, tydliga roller, delade föreställningar osv vad kan man förlita sig på då? Projektmål (boundary objects, ex. trucken på BT) Transaktivt minne att veta vad andra vet men inte det som andra vet Interaktion och kommunikation för problemlösning och samordning (ex. problemlösningsmöte med närmast berörda på BT) Vad innebär detta för individen som jobbar i den projektbaserade organisationen? 7

Ledning i projektbaserade organisationer Projektportfolio relationen mellan projekt och mellan enskilda projekt och övergripande mål och strategier Projektuppföljning checklistor, stagegates och deadlines. Projektmål och ramverk för projektverksamheten ( rules-of-thegame) Marknadsstrategier Teknologiutveckling Ser ni några särskilda risker med avseende på ovanstående i förhållande till just projektbaserade organisationer? Finns det några risker med projektbaserade organisationer? Svagheter i förhållande till funktionsorganisationer Organisatoriskt lärande och säkerställande av långsiktig kompetensutveckling Ingen daglig kontakt med kollegor inom samma kompetensområde Mål- och handlingsfokus leder till dåligt med tid för reflektion Oklarheter kring vem som ansvarar för kompetensutveckling och kompetensförsörjning på lång sikt Risken att tappa kontroll över helheten Projektens behov styr vem har kontroll över helheten? PBO är bra på att koordinera inom projektet men dålig på att koordinera processer, resurser och förmågor mellan projekt och över projektgränser 8

REFLEKTIONER KRING PROJEKT MINSKAD SEPARERING? ÖKAD INTEGRERING? ÄR PROJEKT MOTSATSEN TILL BYRÅKRATI? ARBETSDELNING REGLER OCH RUTINER BESLUTSHIERARKI 9