Arbeta för läsombud! litet PM för arbetsgrupper 1
Innehåll Förord 2 Vad ska arbetsgruppen göra? 3 Hur startar vi? 4 sammankallande adressansvarig arbetsplan Samarbete med projektledare och länsgrupp 4 Kontakter med Centrum för lättläst 5 Chefer och politiker med på noterna 5 Att få fram läsombud 6 Studiecirklar 6 Återföring till chefer och politiker 7 Arbetsgrupperna efter projekttiden 7 Bilagor: Brev till nämnder, Arbetsplan för arbetsgrupper, viktiga telefonnummer till länsgrupp, Centrum för lättläst m. fl. Förord Välkommen till ett projekt som innebär läsupplevelser, större delaktighet och en ny och inspirerande arbetsuppgift! Vi ska tillsammans se till att personer med lässvårigheter får tillgång till böcker, nyheter och samhällsinformation. Läsombud finns snart i hela landet. I dag (augusti 20001) har över 2.900 personal i bostad med särskilt service och dagliga verksamheter fått utbildning i att ge lässtöd. Och ni som står i begrepp att gå med i en arbetsgrupp får gott om nya kollegor: drygt 1.300 personer deltar i regionala och lokala arbetsgrupper. Våra förslag och anvisningar i det här häftet bygger på erfarenheter från sex års engagemang i ett tjugotal projekt runt om i Sverige. Det utesluter förstås inte att det ibland kan finnas andra vägar till ett lyckat resultat. Vi är förresten inte så förtjusta i begreppet projekt i det här sammanhanget. Vi tycker att det låter lite för tidsbegränsat. Verksamheten med läsombud, lässtöd och lättläst är något som kommer för att stanna. Lycka till! Maud Husberg, Lotta Rosenström och Tom Weegar Centrum för lättläst 2
Vad ska arbetsgruppen göra? Arbetsgrupperna ska verka för att det i bostäder med särskild service och dagliga verksamheter i kommunen finns minst två läsombud, som ordnar regelbundna läsestunder för hyresgäster och för arbetstagare. Det här behövs för att man ska lyckas Chefer och beslutsfattare inom socialtjänsten måste vara positiva och ge sitt aktiva stöd till verksamheten med läsombud. All berörd personal behöver få information och helst lite inspiration. De mest intresserade bland personalen ska få möjlighet att anmäla sig för att bli läsombud och gå en studiecirkel. Läsombuden behöver sedan få stöd och fortsatt information för att behålla gnistan. Läsestunder behöver också tas med i rutiner och skrivas in i verksamhetsplaner för att bli ett permanent inslag i bostäder med särskild servive och dagliga verksamheter. Läsningen och läsombudens verksamhet följs upp under personalmöten. Inte minst det behövs tid! Att föra in nyheter i verksamheten tar tid. Räkna med att se arbetsgruppens arbete på lite längre sikt! Arbete kan läggas upp så här: 1. Information till och bearbetning av chefer, politiker inom socialtjänsten 2. Utbildningsdag för all personal 3. Rekrytering av läsombud 4. Cirklar för läsombud 5. Träffar och annat stöd för läsombuden 6. Återföring av vad som gjorts och hur det gått till chefer, politiker. (vid behov nystart från punkt 2) Var och en i arbetsgruppen har sitt eget naturliga ansvarsområde: Bibliotekets representant ser till att biblioteket kan erbjuda LL-böcker och lättläst nyhets- och samhällsinformation på ett bra sätt ger information och lästips kring nytt LL-material läsombuden Socialtjänstens representant följer upp och stöttar läsombuden i deras jobb som ombud ser till att läsestunder kommer in i rutiner och verksamhetsplaner Studieförbundets representant ordnar studiecirklar ordnar det praktiska kring studiedagar m. m. FUB:s representant informerar utvecklingsstörda medlemmar och anhöriga i FUB om lättläst tar upp rätten till lättläst och läsning i samrådet med socialtjänsten 3
Hur startar vi? Presentera er ordentligt för varandra. Berätta om den verksamhet ni representerar och vad ni arbetar med. Gå igenom gruppens uppgifter Prata igenom arbetsgruppens uppgift ordentligt och på vilket sätt var och en kan bidra. Gå igenom punkt 1. Kanske är någon fundersam eller tveksam. Ta er tid att gå igenom oklarheter. Sätt er in i bakgrunden tillsammans Läs gärna en LL-bok, ett nummer av tidningen 8 SIDOR eller någon lättläst samhällsinformation till varje möte och diskutera tillsammans det ni läst. Ni kan också gå igenom cirkeln för läsombud. Ta ett häfte per möte och ägna en del av mötet till diskussion om häftet. Cirkeln består av fem häften. Den ger mycket bra grund att stå på. Har man gått igenom den blir det lättare att argumentera för läsombud och behovet av läsestunder. Utse sammankallande och adressansvarig Det är viktigt att gruppen får stadga så snart som möjligt. Bästa sättet är att välja någon som ser till att kalla till möten och någon som kan hålla ordning på adresser till arbetsgruppen och senare till läsombuden. Se till att fördela övriga arbetsuppgifter i gruppen. Gör en arbetsplan När alla förberedelser är klara, är det dags att prata ihop er om en arbetsplan. Skriv ner den och dela ut till alla, med telefonnummer och adresser i arbetsgruppen. Exempel på en arbetsplan följer med i häftet. Träffas inte för sällan! Projektledare och länsgrupp När arbetsgruppen startas finns en projektledare med under minst ett år. Hon/han ska framför allt ge stöd till arbetsgruppernas arbete. I början är säkert projektledaren med på arbetsgruppens möten. Senare håller man kanske mest telefonkontakt. Projektledaren finns alltid som stöd om det blir problem i starten. Länsgrupp En länsgrupp ska också stötta arbetsgrupperna i länet. I länsgruppen finns oftast representanter för Kommunförbundet i länet, länsbiblioteket, ett studieförbunds distrikt och från FUB på länsnivå. Medlemmarna i länsgruppen arbetar också med att förankra projektet och verksamheten med läsombud inom respektive organisation. I flera fall har gruppen tagit lyckade initiativ för att få tidningar och kommuner att skriva lättläst och begripligt. Länsgruppen ordnar länsträffar för arbetsgrupperna så man kan dela sina erfarenheter och planera tillsammans. Länsgruppen ordnar också länsstudiedagar för läsombud när de kommit igång. Problem kan man alltid ta upp med länsgruppens medlemmar. Deras namn, adresser och telefonnummer i Ditt län finns med i slutet av det här häftet. Det här arbetet fortsätter länsgruppen också efter det att projektiden är över. Vanligtvis 4
träffas medlemmarna någon gång per år för att planera fortbildningsdagar och andra aktiviteter, som kan var till stöd för verksamheten med läsombud. Kontakter med Centrum för lättläst Centrum för lättläst ger också stöd till arbetsgrupperna. Där finns Lotta Rosenström, Maud Husberg och Tom Weegar som samordnar verksamheten med läsombud i Sverige. Alla medlemmar i arbetsgrupperna får automatiskt boktidningen ELLEN. Alla får också tidningen Läsombudet sex gånger per år, med information från Centrum för lättläst, tips och erfarenheter kring läsombud, lättläst och läsning. Dessutom får alla medlemmar i arbetsgrupperna Nyhetsblad för er i arbetsgrupperna tre-fyra gånger per år. Register Centrum för lättläst har ett register på arbetsgrupper och läsombud. Registret är mycket viktigt för att vi ska kunna ge arbetsgrupperna och läsombuden stöd och samordning. Skicka in namn, adresser och telefon/fax till Centrum för lättläst så snart arbetsgruppen har bildats och läsombud gått igenom studiecirkeln. Registeransvarig på Centrum för lättläst är Carina Nyström. Hon kommer att höra av sig någon gång per år till adressansvarig för att kolla att alla uppgifter från kommunen stämmer. Centrum för lättlästs personal medverkar också ibland på studiedagar i arbetsgruppernas regi och Lotta, Maud och Tom deltar i ofta länsgrupperna och är ofta med på länsträffar för arbetsgrupper och läsombud. Våra adresser, telefon och e-postadresser finns i häftet. Hör gärna av dig! Hemsida Centrum för lättläst har också en hemsida. Den hittar ni på www.llstiftelsen.se. På hemsidan hittar ni nyttig läsning om läsombudsverksamheten, presentation av nya böcker, 8 SIDORS dagliga och lätta nyhetsnotiser, nyheter på lättlästområdet, intenetsåpan Ta Chansen m.m. Få med chefer och arbetsledare För att läsombuden ska komma igång och och läsa i arbetet måste som sagt socialtjänstens chefer, arbetsledare och ansvariga politiker vara positiva. En del av det förarbetet gör projektledaren i starten men arbetsgruppen kan också göra en stor insats. Det finns olika sätt: Att informera då arbetsledarna träffas Att besöka socialnämnden på deras sammanträde Att bjuda in politiker till arbetsgruppens möte är också mycket bra. Välj gärna ordföranden i socialnämnden och/eller någon kontaktpolitiker som ansvarar för någon eller några gruppbostäder eller dagcenter i kommunen. Vid alla dessa tillfällen kan t.ex. bibliotekarie visa lättläst material och FUB:s liksom socialtjänstens representant berätta om vad det innebär att vara utvecklingsstörd och varför lättläst och läsning behövs. Räkna med att många politiker inte vet så mycket om utvecklingsstörning. Ta gärna upp LSS och berätta att rätten till fritids- och kulturaktiviteter på gruppbostäder står i lagens paragraf 9. 5
Brev till nämnden I början av projektet skickar länsgruppen/fub ett brev till alla socialnämnder eller motsvarande plus kultur- eller fritidsnämnd, där man ber nämnden ställa sig bakom en verksamhet med läsombud. I en del kommuner har arbetsgruppen själv skrivit till socialnämnden. Exempel på brev finns i bilagorna till detta häfte. Socialnämndens beslut ska man be att få skriftligt. Beslutet är en viktig grund att bygga vidare på och något man alltid kan hänvisa till. Att få fram läsombud Studiedagarna är viktiga för att all personal ska få upp ögonen för behovet av läsning. Men studiedagarna är också viktiga för att några ska tända på idén att bli läsombud. Presentera studiecirkeln under studiedagen och gör lite reklam för en rolig och givande arbetsuppgift. I Tipshäftet hittar ni idéer på hur en sådan dag kan se ut. Arbetsledare och enhetschefer kan också hjälpa till med att få fram intresserade. I en del kommuner har arbetsgruppens medlemmar besökt gruppbostäder och dagcenter för att informera och få personalen att tända till på att bli läsombud. Kunskaper och egen entusiasm är bästa försäljningsknepet! Studiecirklarna Alla läsombud ska gå i en studiecirkel på fem träffar. Räkna gärna med fler träffar. Det är viktigt med en bra cirkelledare, gärna någon med kunskaper kring funktionshindret. Länsgruppen, framför allt representanten från studieförbundets distrikt, ser till att det utbildas cirkelledare i länet. Studieförbundet tar en avgift av de som deltar, men den bör hållas så låg som möjligt. Avgiften ska betalas av arbetsgivaren. Läsombuden går i cirkel på arbetstid. Läsombuden ska gärna också informera kollegor. I några kommuner har man prövat att låta läsombuden hålla studiecirkel med sina arbetskamrater, en så kallad kamratcirkel på arbetstid. Då får läsombudet inget arvode och deltagarna betalar ingen avgift. I cirkeln får man ett litet bidrag att t.ex. köpa böcker för. Den stora fördelen är att fler i personalen inspireras att starta högläsning. Läsombudens uppgift Efter utbildning är läsombudets uppgift att ordna läsestunder minst en gång per vecka och biblioteksbesök minst en gång per månad, gärna oftare. Helst ska förstås all personal hålla läsestunder. Det kan vara svårt att komma igång. Det är en ovan arbetsuppgift och många klienter är ovana läsare. Men har man väl lyckats etablera läsvanor så ger det mycket tillbaka. Det visar berättelser från många läsombud. Vi läser när vi själva vill. Och så ska det också vara för personer med en utvecklingsstörning. Det hindrar inte att läsombud också ibland kan läsa för flera och kanske också på en bestämd tid. En inlagd tid i veckorutinen kan vara ett sätt att komma igång. Men det är naturligt viktigt att det är den som få lässtöd som väljer tidpunkt och form. 6
Återföring till chefer och politiker När den första kullen läsombud är klar och har kommit igång på allvar är det dags att föra tillbaka de nya erfarenheterna till chefer och politiker. Be att få medverka på socialnämndens möte eller bjud in politiker till arbetsgruppsmöte. Låt läsombud och någon som får lässtöd vara med och berätta om läsning och läsestunder. Berätta om arbetsgruppens arbete. Peka på rättigheterna i LSS. Ta upp eventuella svårigheter med läsningen. Tala för att läsestunder tas in i rutiner, individuella habiliteringsplaner och i verksamhetsplaner. Påpeka hur viktigt det är att verksamhetsansvariga chefer ger sitt fortsatta stöd till läsningen. Deras aktiva engagemang är en förutsättning för att läsombuden ska lyckas. Dokumentera Dokumentera ert arbete! Det kan göras helt enkelt. Spara inbjudningar till studiedagar och andra arrangemang. Glöm inte att fotografera. Och skicka in bidrag till Centrum för lättlästs Läsombudet berätta om ert arbete i all enkelhet eller dela med er av speciellt intressanta erfarenheter allt är till glädje! För publicerade bidrag får man ett mindre arvode. Arbetsgruppen efter projekttiden Det är viktigt att inse att det krävs både tid och tålamod för att verksamheten med läsombud ska bli självklar och fungerande. Läsombuden behöver mycket stöd för att komma i gång med läsningen och behålla gnistan. All erfarenhet visar att ni i arbetsgruppen har en mycket viktig uppgift i denna fortsatta process, som till stor del förstås liknar det som pågick under projekttiden. Dessa är arbetsgruppens viktigaste uppgifter efter projekttiden: ordna träffar för läsombuden åtminstone en gång per termin, med lästips och erfarenhetsutbyte m.m. Träffarna ger också ombuden chansen att diskutera olika problem och möjlighetet. Exempel på hur sådan träffar kan se ut hittar ni i tipshäftet för arbetsgrupper följa upp läsombuden och läsningen och se till att avgående läsombud ersätts av nya starta cirklar för nya läsombud Ansvarsområdena ser ut som som tidigare: Socialtjänstens representant följer upp och stöttar läsombuden i deras jobb som ombud. Ser till att nyrekrytera ombud där det behövs. Personalomsätt-ningen är ju ofta ganska hög ser till att läsestunder kommer in i rutiner och verksamhetsplaner Studieförbundets representant ordnar vid behov nya studiecirklar ordnar det praktiska kring arrangemang som studiedagar 7
FUB:s representant informerar medlemmar och anhöriga i FUB om lättläst och läsombud tar upp rätten till lättläst och läsning i olika former av samråd med kommunens socialtjänsten Bibliotekets representant ser till att biblioteket kan erbjuda LL-böcker och lättläst nyhets- och samhällsinformation på ett bra sätt ger information och lästips kring nytt LL-material läsombuden. Biblioteket är ofta en naurlig mötespunkt för läsombudsträffar Adressansvarig är viktig Mångas mödosamma arbete ligger bakom vårt stora läsombudsregister cirklar, utbildningsdagar, informationer, samtal och uppmuntran. Men vårt register är faktiskt också navet i vår verksamhet. Det förser hela verksamheten med information och kunskap. De läsombud eller arbetsgruppsmedlemmar som inte finns med i registret får inte tidningen Läsombudet, missar fortbildningar, träffar på biblioteket osv... Carina Nyström på Centrum för lättläst skickar varje år ut en lista på ombud och medlemmar i arbetsgrupperna för uppdatering. Se också till att alla läsombud i kommunen har adresser till er i den lokala arbetsgruppen och vice versa förstås! Sammankallande är lika viktig I de flesta arbetsgrupper finns en sammankallande. Det är en nyckelroll. Sammankallande ska samla arbetsgruppen regelbundet, minst en gång per termin behöver gruppen ses för att inte verksamheten ska tyna bort. Bjud gärna in läsombuden till en av träffarna! Läsombuden ger inspiration och nya idéer. Några enkla tips för sammankallande: Boka in träffar för hela året när ni ses. Gör standardinbjudan med enkel mötesplan. Bjud in per e post. Ta fram klisteretiketter med namnen på läsombud och arbetsgrupp. Carina Nyström kan ordna underlag för detta. (Vi planerar att ta fram speciell information för sammankallande.) Att ha en plan är bra Det underlättar att ha en verksamhetsplan för det fortsatta arbetet i arbetsgruppen. Det har vi ofta fått höra. I Sörmland har man tagit fram en gemensam folder för alla kommunala arbetsgrupper. I foldern finns bl.a. nyttiga adresser, beskrivning av vad arbetsgruppen ska göra, lagar som stöder verksamheten m.m. I foldern ska de olika arbetsgrupperna infoga sin egen plan för arbetet med ombud och lättläst. Ni kan beställa sörmlandsfoldern och ett par andra exempel på verksamhetsplaner från Centrum för lättläst. Länsgruppen finns också kvar Länsgruppen ska även efter projekttiden fungerar som stöd till arbetsgrupperna och läsombuden. I de flesta län ordnar länsgruppen återkommande möten för medlemmarna i 8
arbetsgrupperna. Dessa möten ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och gemensam planering. Länsgruppen ordnar också årliga fortbildnings tillfällen för både arbetsgrupper och läsombud. Dessa dagar brukar ta upp teman som Att läsa tillsammans med personer med svåra funktionshinder, Att skriva lättläst osv. Ni hittar exempel på program till arbetsgruppsmöten och studiedagar i tipshäftet för arbetsgrupper! Läs också: Så kan man göra tipshäfte för arbetsgrupperna 9
Bilaga 1: Exempel på ansökan om stöd och pengar till projekt Rätten till läsning projekt för läsning och livskvalitet för personer med utvecklingsstörning, autism eller hjärnskada i vuxen ålder Bakgrund När vi läser tidningar och böcker av skilda slag får vi kunskap om vad som händer när och fjärran i vår omvärld. Läsningen gör oss delaktiga, vi ökar vårt inflytande och vi ges möjlighet att påverka vår situation. Men många är utestängda från dessa möjligheter. Vanliga böcker, tidningar och samhällsinforma-tion är för svåra för många människor. Personer med utvecklingsstörning behöver texter som är anpassade; som är både lätta att läsa och lätta att förstå. Centrum för lättläst har sedan lång tid regeringens uppdrag att ge ut lättlästa böcker och tidningar och att omarbeta samhällsinformation till lätt svenska. Men det räcker inte. Många personer med utvecklingsstörning behöver också hjälp av personal eller annan en förmedlare som kan läsa texten högt, förklara innehållet och på så sätt skapa och bibehålla läsintresset hos dessa ofta ovana läsare. Den personal som åtar sig den uppgiften kallas läsombud. Personalen inom gruppbostäder och daglig verksamhet har i det avseendet en mycket viktig men hittills ofta försummad arbetsuppgift. Riksförbundet FUB har i samarbete med Centrum för lättläst bedrivit läsombudsprojekt sedan 1994. Idag finns det drygt 2.500 läsombud i sexton län. I FN:s standardregler för handikappade stödjer reglerna 4, 5 och 10 funktionshindrades rätt till delaktighet. LSS (lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade) betonar också vikten av delaktighet, inflytande och självbestämmande. I LSS 9 föreskrivs att kultur- och fritidsaktiviteter ska ingå i boende med särskilt stöd och service. En viktig förutsättning för ovanstående är tillgången till det skrivna ordet. Projektidé Att genom ett samarbete mellan länens FUB, personer med utvecklingsstörning, bibliotek, landsting, kommunförbund, studieförbund och olika utförare samt Centrum för lättläst skapa förutsättningar för att personer med utvecklingsstörning får tillgång till anpassad nyhets- och samhällsinformation och litteratur. Projektmål Vid projektets slut ska i länens kommuner finnas: Läsombud på samtliga dagcenter och gruppboenden, som erbjuder läsestunder och biblioteksbesök samt informerar och inspirerar annan personal En handlingsplan för läsning/högläsning av lättlästa böcker och nyheter Ett lokalt förankrat stödsystem som ger läsombuden stöd och inspiration Personer med utvecklingsstörning som är delaktiga och ges möjlighet till påverkan och inflytande. Målgrupp Personer med utvecklingsstörning som bor i X län. 10
Genomförande Projektledaren bygger upp verksamheten med läsombud i samarbete med en länsövergipande arbetsgrupp bestående av Läns-FUB, länsbibliotek, studieförbund, landsting och kommunförbund. Centrum för lättläst har i projektet en konsultativ roll Projektledaren genomför en läsvaneundersökning i gruppboenden och dagliga verksamheter. Projektledaren bildar kommunala arbetsgrupper med lokala representanter för FUB, bibliotek, socialtjänst och studieförbund. Utbildning av verksamhetsledare och personal i gruppboende och dagliga verksamheter, kontaktpersoner samt gode män. Läsombud utses och utbildas i studiecirkelform i samarbete med studieförbund Formulering av handlingsprogram för att göra nyheter, samhällsinformation och litteratur tillgängligt för personer med utvecklingsstörning. Etablera ett nära samarbete mellan kommuner, landsting, studieförbund samt företrädare för personer med utvecklingsstörning Stöd till uppbyggnad För att detta ska vara möjligt krävs ett nära samarbete med ansvariga tjänstemän. Det krävs likaså att länets ansvariga politiker ställer sig positiva till utbyggnaden av verksamheten med läsombud på gruppboenden och dagcenter och att dessa är beredda att tillskjuta medel för att genomföra uppbyggnaden. (budget för projektet se bilaga 1) Det förtjänar att påpekas att verksamheten inte medför några nämnvärda kostnader efter projektet eftersom läsombuden verkar på ordinarie arbetstid. En länsgrupp för X län har nyligen bildats kring projektet. I gruppen ingår representanter för X län FUB-förbund, Studieförbundet Vuxenskolan, X Läns Bibliotek, Kommunförbundet X län samt Centrum för lättläst och Riksförbundet FUB. X län FUB-förbund gör härmed framställning till nämnden i kommun att i ett särskilt beslut ställa sig bakom verksamheten med läsombud i bostäder med särskild service samt inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning i kommunen. X-stad, 27 oktober 2000 11