Murade rökkanaler lagstiftning Först av allt: Anvisningar är inte bindande, föreskrifter är det. Så här säger miljöministeriet: Föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen är förpliktande. Anvisningarna är däremot inte förpliktande, utan även andra lösningar än de som föreslås i dem kan användas, om de uppfyller de krav som ställs på byggande. Ifråga om reparationer tillämpning: inskränks också bestämmelsernas I fråga om ändringar och reparationer i byggnader skall föreskrifterna, om inte något annat uttryckligen bestäms i dem, tillämpas endast i den mån som åtgärdens art och omfattning samt en eventuell ändring i användningen av byggnaden eller en del av den kräver det. I vårt fall (murad liten rökkanal) gäller främst E3 som finns i flera varianter: E3 (1988) Små rökkanaler, anvisningar E3 (2007) Små skorsternas konstruktion och brandsäkerhet Om vi först ser på E3(2007) ifråga om vertikal riktning, dvs. hur rakt pipan måste muras så heter det: 2.4 Vertikal riktning Skorstens avvikelse från vertikal riktning får inte äventyra brandsäkerheten eller skorstenens funktion. Märk väl att det utmärkt väl går att avvika från vertikal riktning (rakt upp) om man bara ser till att brandsäkerhet och funktion är OK. I samma punkt ges en anvisning:
Anvisning Skorstenar byggs så vertikala som möjligt. Skorstenens genomföringar i andra konstruktioner konstrueras och realiseras så att värmerörelserna i skorstenen och dess olika delar kan ske fritt. När särskilda skäl så kräver kan skorstenen avvika från vertikal riktning. Om avvikelsen överstiger 30 grader utreds de byggtekniska lösningarna för skorstenen, dess funktion och sotning. Motsvarande ställe i E3 (1988) Små rökkanaler, anvisningar säjer: Med undantag av den del som bildas av förbindelsekanalen görs rökkanalen så vertikal som möjligt. När särskilda skäl så kräver får avvikelsen från vertikalriktningen vara högst 30 grader, om det garanteras att risk inte föreligger för att kanalen spricker eller till kanalen gränsande byggnadsdelar går sönder till följd av värmeutvidgning eller excentrisk belastning eller av annan orsak. Krökningarna i kanalen avrundas för att rökvirvlar skall kunna undvikas och rensningen underlättas. Det här betyder alltså att man riktigt bra kan mura snett! Bara om avvikelsen är mera än 30 grader så måste lösningen utredas tekniskt. Det tycks finnas en massa felaktiga föreställningar om den här frågan. Ifråga om höjden så säjer anvisningen (som inte är bindande) att rökkanalen skall sluta minst 80 cm över taket. Samtidigt säjer anvisningen att det är ändamålsenligt att placera rökkanalen så nära takåsen som möjligt (så den inte behöver göras så hög). Och det kan man ju hålla med om. Man kan använda en mängd olika murbruk men i de delar där
rökgastemperaturen kan överstiga +350 grader bör man använda ett elastiskt bruk såsom lerbruk. Och så till frågan om skilda rökkanaler för varje eldstad. Det är absolut inte något krav! Anvisningarna säjer bara att: Eldstaden rökkanal. ansluts i allmänhet till en egen, separat Men också att: Två eldstäder som befinner sig i samma bostadslägenhet eller ekonomibyggnad och som förbränner samma bränsle kan anslutas till samma rökkanal. Rökkanalen dimensioneras då för samtidig användning av båda eldstäderna och båda eldstäderna utrustas med ett separat spjäll. Det är alltså klart och tydligt utsagt i E3 (2007) att man kan ansluta flera eldstäder till samma rökkanal. Skyddsavstånd till byggnadsdelar är viktiga att beakta vid planeringen i ett tidigt skede och så här säjer anvisningarna: Byggnadsdelar tillverkade i andra material än av klass A1 placeras på minst 100 mm avstånd från skorstenens ytteryta. På mellanbjälklagets eller vindsbjälklagets genomgångsställen samt på anslutningsstället i väggen läggs ett värmeisolerande lager som är minst 100 mm tjockt i ett lämpligt byggmaterial i klass A1. För en murad skorsten i tegel kan skyddsavståndet från de andra byggnadsdelarna betraktas som tillräckligt då skorstensväggen har en tjocklek på minst 230 mm. Så träkonstruktioner måste finnas på minst 10 cm avstånd. Vid genomgången i mellantaket läggs minst 10 cm bergull eller liknande. Eller så murar man skorstenen med 23 cm tjocka väggar vid genomgången (full tegellängd).
Framför sotluckorna lämnas enligt anvisningarna minst 60 cm fritt utrymme. Ett utrymme på minst 0,6 m lämnas framför rensluckorna. Rensluckan placeras cirka 0,1 m högre än botten av kanalen. Rensluckorna har vanligtvis en storlek på 0,13 X 0,13 m 2, dock med hänsyn till hur sotningen av skorstenen görs. Enligt min personliga mening så är det bäst att använda fyrkantiga sotluckor som är lika breda som rökkanalen. Det är lättare att ta ut sotet då. Och så kan man gärna planera sotluckarna så att man lätt kommer åt dem och helst i utrymmen som inte är så känsliga för sot. E3 (1988) Små rökkanaler, anvisningar anger ungefär samma saker men mycket mer detaljerat. Nu är ju inte dessa bindande men det kan vara bra att följa dem för annars så måste man slåss med myndigheterna och bevisa att de egna funderingarna faktiskt uppfyller de bindande föreskrifterna (som är väldigt allmänna). Men det är helt möjligt att ha egna konstruktioner som uppfyller föreskrifternas krav. Så långt den första läsningen av anvisningarna. I morgon diskuterar vi rent praktiskt hur vi skall mura.
Murandet börjar (4.8) kl. 9 på måndag Nu är det klart att murandet av den nya gammaldags piipån i gamla folkskolan börjar på måndag. Tegel och murbruk finns på plats. Grunden är klar och hål till kakelugnen är klart. Öppning i mellantaket finns och väg upp till genomgången i vinden finns. Muraren meddelade att han kommer på måndag mellan 8 och 9 så nu börjar det hända nånting. Litet rådd blir det väl så där i början men det hör till. Som sagt så blir det här tillika en mycket praktisk kurs i hur man murar gammaldags tegelpipa. Vi går igenom bestämmelser och planering också. Man lär sej INTE att mura själv utan att planera och göra hjälparbetet (bygga ställningar och fixa murbruk). En riktig murare sätter tegelstenarna på plats. Inga lovade fixa kaffe och tilltugg så det är bra att anmäla sej till styrelsen även om kursen är gratis (tack, Kulturfonden). Men behöver inte vara med precis hela tiden. Muraren murar på arbetstid. Talko på torsdag 31.7 kl.17 För att ställa i ordning till murandet och annars städa upp speciellt slöjdsalen så börjar vi föra ut en mängd saker till uthuset. I all synnerhet gamla möbler som blivit liggande från möbelkursen och inte tagits bort trots fler uppmaningar. Nu åker de ut i uthuset och sedan så bränner vi upp dem om de inte avhämtas.
En mängd annat skall också ut ur slöjdsalen och speciellt virkesförrådet. Vi beslöt att pipan skall muras inne i virkesförrådet för annars hade den kommit ganska långt ut i slöjdsalen. Det betyder att allt skall ut ur förrådet. Tillfället är utmärkt också att städa upp slöjdsalen och föra bort allt onödigt. Men virke till ställningar skall blir kvar. Verktygsskåpen skall flyttas bort från sin plats eftersom där kommer en kakelugn så småningom. Ena skåpet är redan tömt. Uppe på vinden skall gångar till pipan byggas och lösa plankor som vippar hit och dit fästas ordentligt. Lite uppstädning skadar inte heller där. Utomhus finns en hel del att göra. Vi måste förbereda utplacering av murbruksblandare och senare skall stegar och ställningar byggas för murandet av tut. Gräset är slaget men kunde gärna krattas ihop. En mängd kvistar borde köras bort. Alla intresserade är hjärtligt välkomna. Inga lovade fixa kaffe och något att tugga på. Nu kom tegel och murbruk Idag kom tegel och murbruk så nästa vecka skall det muras. Vi murar traditionellt med hela tegel i de varma utrymmena så att värme kan magasineras maximalt i teglet men med håltegel uppe i vinden som hjälper till att hålla pipan varm.
På torsdag blir det talko för att städa upp i slöjdsalen och bära bort allting från virkesförrådet där den nya pipan skall stå. Ifall det inte börjar regna så finns det också en hel del städande utomhus. Byggnadsvårdskurs praktiken: Mura i I går kom vi överens med murarna att tegelstenarna kommer i slutet på veckan eller nästa vecka. Sedan skall arbetet börja ungefär den 4 augusti. Tanken är att den som är intresserad får komma med och lära sej hur det går till att mura en pipa (skorsten) riktigt i praktiken. Med alla problem som det uppstår i ett gammalt hus. I går hade vi redan första problemt: Att få pipan att rymmas. Nu måste vi antagligen kapa
kroppåsen och det betyder att vi måste bulta fast stora stockar på bägge sidorna. Byggbyråkraterna har nämligen kommit med en massa bestämmelser en del bra, andra löjliga. Förr var pipan murad snett men det går inte mer. Genom att vara med får man lära sej en hel del och kan fråga och prata med yrkesmän. Också blanda murbruk och bygga ställningar. Det finns en hel del små problem som måste lösas. Själva murandet sköts av en yrkesmurare. Och så får man lära sej att bära tegelstenar :-). Kursen är avgiftsfri (tacka Kulturfonden) och tar omkring en vecka men man behöver inte vara med varje dag. Det här blir inledningen till vår kommande kurs om hur man murar äkta gammaldags kakelugnar klädda med plåt som vi har långa traditioner av. Smeden Alvar Amberg gjorde plåthöljen och maskinerna finns ännu kvar i gamla smedjan i brukbart skick. De i hela Finland vanliga plåtskalsugnarna är egentligen en uppfinning av VVS-ingenjören E.A. Wiman från 1878. De slog aldrig igenom i Sverige men desto mer i Finland. Se min artikel Kakelugn utan kakel. En ugn är milt sagt beroende av pipan så vi kommer att diskutera kakelugnar också under den här kursen. Man behöver redan nu veta var och hur ugnen ansluts till pipan och hur sotningsluckorna samt spjällen placeras. Så det kan vara en bra idé för den vedeldningsintresserade att hänga med redan i den här kursen. Man kan börja redan nu genom att gå till Valter Isanders nätsidor http://www.isander.se/byggarorspis.html 4. Skorstenen där han murar en skorsten som är likadan som vår blivande. Läs också Skorstenen husets hjärta.
Den får då alltså två rökgångar så vi kan koppla två ugnar till den. I Sverige kallas murade och rappade vedugnar för rörspis av nån anledning. Man kan anmäla sej till styrelsen eller helt enkelt komma till Gamla folkskolan vid Hindersbyvägen 565 (Tomtoms navigator kan inte adresser på svenska så använd Google Maps eller navigator med Nokias kartor). Enklast är att från Rikssexan svänga av mot Hindersby och följa asfaltvägen tills man kommer till skolan. Sväng inte av in på någon grusväg. Anmälan vill vi gärna ha i alla fall ifall vi skulle börja koka kaffe :-). Närmare uppgifter om exakta klockslag meddelas senare. Vi försöker också få in korta notiser i Östra Nyland så följ med Passa på! Hyresgäst Vi har fått en hyresgäst vid gamla folkskolan:
Var försiktiga då ni går i dörren till bostaden! Sneisand För yngre generationer som inte sett ein sneiså kan det var nyttigt att ta en tur till gamla folkskolan och se våra sneisår. Bilden är inte den bästa men i bakgrunden mot åkern till höger syns den andra sneisån. Det blev inte något torrhö på grund av
det myckna regnandet. Gräset slogs för ett par veckor sedan men så kom regn mest varenda dag. I går var det första dagen med solsken. Ein sneiså skall vara stadig men inte för tjock och helt slät. Spetsen skall hyvlas och får inte vara för tvär för då fastnar höet. Vi cirklade först spetsen från fyra sidor och hyvlade sedan den riktigt slät. Ungefär en halv meter ovanför marken skall det finnas en tvärslå som hindrar höet från att ligga direkt på marken. Vi använde ein pulick som var fäst med en spik så den kunde vridas (tog mindre rum i sneislassi). Ein pulick är alltid av trä men ibland användes en stor spik som på de sneisår som föreningen fått av Göran Wallén. Den syns litet dåligt på bilden men finns vid ett litet större blad i nedre ändan.
Ungefär på mittet måste det finnas en annan tvärslå som hindrar att höet packas ihop för mycket. På bilden ovan finns ein klinkå som kan vridas ut då man fyllt på hör till höften. Klinkån syns litet ovanför den vita listen på huset.
Klinkån är helt enkelt en bit flatjärn som kapats snett och försetts med ett hål i mitten. Vi hade en del klinksneisår men senare orkade vi inte tillverka sådana eftersom det var mycket arbete att fälla in klinkan ordentligt annars fastnade höet på den fastän den inte var utfälld. Så farsan borrade hål i sneisåna och så satte vi i sex tums spikar. Vi hade många hundra sneisår i ett speciellt lager. I höjtiinn (hötiden) så skulle man slå höet och låta det ligga nån dag. Det blev lättare men fick inte ligga för länge för då blev kvaliteten sämre. Därefter gick man man ur huse (allt kvinnfolk inberäknat) och sneisade höet. Min mamma var fenomenal på att sneisa. Hon hade så bra teknik att vid den obligatoriska tävlingen om vem som kom först till slutet på tegen så vann hon till och med en stor stark karl. Han fick gå och lägga sej efter pärsen. Senare kom det mekaniska metoder och man torkade höet på marken. Vi hann aldrig bala det utan körde ihop det med räfsa och körde in det med en hösvans. Det var en stor gaffel med långa tinnar bak på traktorn och två tinnar ovanför som öppnades då man lade ned svansen på marken och fälldes ned för att hålla höet då man lyfte upp den. Men sneisån var säkrare då det var regniga somrar. Känner någon M H D 25.10 1824
? På lokaln vind hittades en fin kista med texten M H D 25/10 1824. Utanpå kistan finns bokstäverna E C 1823. Möjligen anger årtalet inne i kistan datum för en vigsel (brudkista) men det är inte säkert. Vi har en kista med A A B 1822 och det är helt klart Anders Andersson Bosas men han gifte sej först 1825. Problemet är att det inte finns något gårdsnamn i Hindersby som börjar på D. Möjligen är det någon Drockila från Pyttis som gift sej till Hindersby?
Snygg kista som undgått det vanliga ödet att bli övermålad. Meddela gärna om ni vet nånting om kistan. Och kom ihåg att aldrig kasta bort gamla papper! Vi tar gärna emot dem och arkiverar på gamla folkskolan. Nu skall det muras Vi godkände offerten om att mura upp den gamla pipan i slöjdsalen. Arbetet börjar troligen i mitten på juli och möjligen kommer vi att ordna en praktisk kurs i murning tillika (vilket betyder att ni är välkomna att bära tegel och murbruk :-). Före det skall slöjdsalen städas och allt bäras ut. Golvet skall öppnas vid den gamla kakelugnens grund och likaså skall öppningen i mellantaket och yttertaket tas upp på nytt. Vi
kommer att blåsull i byggandet kroppåsen torrt. kasta ut glasullen från vinden och sätta träbaserad stället (efter murandet). Samtidigt förbereds av golv i vinden. Den är fyra meter hög vid så där finns en mängd lagerutrymme kallt men Det börjar hända något igen Det blev en dålig start i år mest på grund av att ordförandens kök brann. Nu är det mesta rivet och byggs upp på nytt igen och det blev till och med litet tid att slå gräset kring skolan. Vi har också fått offert på murandet av ny pipa i slöjdsalen och styrelsen skall på söndag fundera på om vi har råd. Men jag tror vi besluter att vi skrapar ihop pengarna på något
sätt. Det är det största (dyraste) projektet hittills efter bytet av värmesystem. Vi började förstås fundera på hur det såg ut förr. Brandmuren och grunden finns kvar men vi har inget foto av själva kakelugnen. Om nån har ett sådant så vore vi evigt tacksamma för att få kopiera det. Men det finns foton av pipan ovanför taket. Och så hade Walléns Gerda bilder från lilla salens kakelugn. Jag frågade Verner idag och han bekräftade att bilderna var från gamla folkskolan. Vi funderade en hel del var de stora dörrarna hade varit men han sade att de fanns mellan lilla och stora salen. Den ena är nu igensatt. Det finns en nyare mellanvägg som skiljer åt lilla salen från virkesförrådet.
Troligen fanns inte den nuvarande trappan till vinden på den tiden. Man kan ännu se taklisten och en bit tapet i vindstrappan vilket tyder på att den var del av lilla salen förr. Verner berättade att lilla salen var slöjdsal med svarv. På ett klassfoto från 1925 ser man litet av den ena kakelugnen i stora salen men det lär ha funnits två.
Sedan då murandet börjar så behövs en mängd frivilliga för att bära tegelstenar och murbruk troligen i juli-augusti.