dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt!

Transkript

1 Staketbygge Vi har länge haft på listan att bygga ett staket men det har blivit uppskjutet flera gånger. Nu kom vi i alla fall igång och Göran testade om det går med hans jordborr. Visst gick det utom vid björken där det finns en mängd tjocka rötter. Så det blev att förstärka borren. Sandhopen vid uthuset har vi också tänkt köra bort och nu blev det nödvändigt då vi måste få bort den innan vi bygger staketet. Det blev utmärkt fyllning på vägen mot rinken. Och så staketbygget. Vi tänkte oss ett gammaldags spjälstaket med stående spjälor som är sneddade i toppen. Avståndet mellan stolparna blir lämpligtvis omkring 220 cm eftersom avståndet mellan de yttersta stolparna är 22 meter. Höjden på staketet är klar. Enligt Lappträsk byggnadsordning får man utan lov bygga ett staket som är 120 cm högt. Göran hade en mängd gamla elstolpar som vi tänkte sätta direkt i de borrade groparna och kila fast med stenar. Sedan sågar vi av stolparna till samma höjd snett. Två liggande battingar skruvas fast i stolparna och så skruvas spjälorna fast i

2 dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt! Sandhopen är borta och stolplasset på väg. En del stolpar lämnades bakom uthuset där det kommer 12 meter staket mot skogen.

3 Här kommer staketet. Tomtgränsen går alldeles invid uthusets vägg. De här stolparna ruttnar inte i första taget. Gårdsplanen består av mer än 50 cm sand utanpå leran. Och så är planen att plantera en syrenhäck innanför staketet möjligen också längs vägen Lappa fönsterglas Ofta finns det små sprickor i glaset i hörnen på gamla fönster. Skall man då byta hela glaset? Det är en farlig operation som lätt kan förstöra fönstret. Gamla

4 handtillverkade rutor är litet ojämna medan nytt fönsterglas är helt blankt. Man ser genast skillnad mellan nya och gamla rutor för de nya ser ut som svarta hål. Så byt INTE ut gamla glas! Men det är förstås inte bra med sprickor i glaset. Nu hittade jag en speciall tejp som är väder- och vattentålig och som man kan lappa sprickor med. Skall man nödvändigtvis ha hela glas så får man tåla svarta hål i fönstret men annars så klarar det sej med väderbeständig tejp på bägge sidor om rutan. På Youtube finns anvisning om hur man gör: Tejpen kan man köpa på nätet på ebay.co.uk. Sök på Sylglas Waterproof Tape. Kan också användas för att lappa takskivor av plast. Enligt test på Popular Mechanics så är Gorilla den starkaste tejpen och den finns att köpa hos Motonet (vid Ring III) och kostar 12 euro för 8mx48mm. Det skall vara Gorilla Clear. Men på ebay får man 32m för 17+6(frakt) euro. Som punkt 4 i Gård och torp (se Fixa fönstren) påpekar: Låt äldre glas sitta kvar! Fixa fönstren! Vi hade nyss en fönsterkurs och då jag köpte senaste numret av Gård och torp (OSLA i kyrkobyn) så hittade jag en intressant kolumn om just det. Där tar Gustav Bergström upp sina erfarenheter av att fixa fönster från dels 1946, dels På bägge fönstren hade kittet börjat lossna men därefter var de helt olika:

5 Bågarna från 1946 var i prima skick och inga spår av röta gick att förnimma. Virket var hårt och friskt och behövde bara slipas litet lätt för att sedan kittas och målas. Fönstret från 1973 var däremot i betydligt sämre skick. När jag pressade fingret mot bågens nedre del så gick det rakt igenom. Det här illustrerar mycket tydligt vad alla byggnadsvårdare vet. Byggnadstekniken har gått fullständigt åt fanders sedan 1950-talet och alla inom branschen är helt hjärntvättade. Man kan inte lita på dem ett dyft. Speciellt att övertala folk att byta ut sin fina gamla fönster till ovanstående skräp är rent kriminellt. Det här fönstret (troligen från 1899) är det inga problem med bara en försiktig förbättring av kittningen och målning så är det som nytt. Som jag många gånger påpekat så borde man bara använda material och metoder som är minst 60 år gamla. Intressant är att redan 1984 konstaterade Kungliga Byggnadsstyrelsen att vi måste återgå till 1937 års bestämmelser för avverkning,

6 bearbetning och sortering (KBS Rapport 158). Dessa bestämmelser togs bort på 50-talet i enlighet med industrins krav och därefter blev det hela tiden sämre. Byggnadsindustrin tillverkar nu skräp dyrt skräp. Förutom industrin som i egen vinning talar för snabbtillverkat skräp så har vi inredningstidskrifterna som en viktig källa till vansinnet inom byggnadssidan. Också de som vurmar för gamla hus sysslar mest med att förstöra dem. Bygga om försiktigt och modernisera betyder oftast att förstöra dem totalt. Bättre vore att de byggde helt nytt. Gård och torp är den enda tidskrift som är litet mera förnuftig men så samarbetar den också med Gysinge centrum för byggnadsvård. Jag är i alla fall skeptisk till vissa artiklar i Gård och torp. Det görs för mycket och för stora förändringar. En bra byggnadsvårdare skall vara LAT och inte göra nånting i onödan. Bara det som måste göras. Men han får inte heller vara dum utan vissa saker måste man sätta mycket arbete på. Om de sedan håller i 100 år så är det väl använd tid. I senaste numret av Gård och torp finns också en praktisk artikel om hur man renoverar 70-talsfönster. Kvaliteten var dålig på dessa fönster men resultatet blev ändå hyfsat. Faktarutan tar upp en del (välkända) riktlinjer om man renoverar själv: 1. Bättre göra smårenovering ofta än storrenovering sällan. 2. Gör inget onödigt. Färg som sitter fast ordentligt behöver inte tas bort. 3. Kittfals, ändträ och bottenstycke skall man se noga på 4. Låt äldre glas sitta kvar. 5. Använd torr, rak, kvistfri och kådrik kärnfuru (till exempel från gamla bågar!).

7 Här gäller också att man skall vara lat men inte dum.