Hindersby teater - snart ny premiär

Transkript

1 Hindersby teater - snart ny premiär Ett helt år skrev Isa på den nya pjäsen och hela hösten har byn repeterat. Men snart blir det premiär (16 januari 2015). Då skall inte bara närhistorien utan allt från 1100-talet framåt behandlas (på en kväll). Noga taget från Erik den heliges korståg 1150 till tsarens erövring av Finland Alltså svenska tiden. I går var det lillajulsfest på Lokaaln och idag invaderades den med full styrka av teaterfolket. Och det ser minsann ut att bli en kostymfest. Hela stora salen var full av klädstänger och borden drällde av gammaldags hattar och skinn och allt möjligt. Vid ett bord står alldeles tydligt Gustav II Adolf och provar sina kläder. På scenen råder febril aktivitet och nånstans i övre ändan av en livsfarligt hög stege sätter man upp kulisser. För att alla skall orka med arbetet så står det två glada flickor i serveringsrummet och bjuder på kaffe och smörgås. Mitt i röran sitter Isa och håller ett öga på allting och delar ut uppgifter. Regissören Robbe i full mundering i berättarhörnan.

2 Berit funderar ännu vad som händer däruppe. Och Sigge övervakar allting från sitt porträtt på väggen. Han satte upp många teaterföreställningar i vår lokal och han kan säkert vara nöjd med dagens teater också och hur den för traditionen vidare. Pjäsen heter Ett Herrans Liv. Publiken kommer att få uppleva att det var ett herrans liv genom århundraden. Pjäsen är lätt att ta till sig och har många dråpliga scener. Så det blir glada skratt också denna gång. För biljettbokningar kan man ringa Mikaela Bosas, tel eller Beatrice Bergheim tel Förhandsköp pågår. Allvarligt talat så är det all idé att beställa biljett i god tid. Man skall absolut inte tro att det går att komma och köpa biljett vid dörren. Tidigare pjäser har varit så gott som helt slutsålda. Nu är det litet fler föreställningar i slutet på januari och början på februari. Pengarna går till lokalns tak som förnyades i somras. Jättefint och jättedyrt. Tjärtallar sökes Nu då skogsarbetet snart börjar så är det bra att hålla ögonen öppna på tjärtallar. Vi tänkte bränna en tunna tjära så vi är intresserade av alla tjärstubbar och liknande. Görna kan hämta med fyrhjulingen.

3 Nya planer för gamla folkskolan Styrelsen beslöt på sitt möte i går att nu då kaminen i slöjdsalen är klar (lerbruket måste ännu torka en vecka) så eldar vi först försiktigt bara med styrelsens krafter. Det måste ännu byggas galler runt kaminen och vedlådan ställas in samt brandutrustning anskaffas. Dessutom beslöt styrelsen att det gamla virkesförrådet görs till slöjdarbetsrum med en liten kamin i den andra pipan. Nu då skräpet är utburet så är rummet riktigt rymligt. Och ställer vi in en hyvelbänk så kan man hyvla riktigt långa lister. Styrelsen gjorde också principbeslut att vi själva murar en pipa i arbetsrummet på dess gamla platsen i hörnet mot köket. Men först skall kakelugn muras i slöjdsalen. Arbetsrummet har nämligen ingen värme alls just nu och där finns färdiga brandmurar. Vi beslöt också ordna en tjärbränningsdag (en tunna) på våren. Under vintern skall det röjas bort runt rinken och i skogen och på våren kan vi ha vedtalko med den gamla klyvaren. För kaminerna behövs det ved till nästa vinter. På våren/sommaren anordnas också byggnadsvårdsdagar för fönsterrenovering och kakelugnsmurning. Det blev litet dåligt i somras på grund av eldsvådan i vårt kök (som nu är i användbart skick). Köket i gamla folkskolan skall ännu få panel runt alla väggarna men är annars i skick också. Ifall vi har tid så

4 målar vi om väggarna i lilla salen nu då den är tom. Utomhusarbetena får vänta på våren (utom skogsröjningen) men vi hann få gårdsplanen i ganska bra skick. Arbetena inne i skolan fortsätter under vintern utom ifall det blir riktigt kallt. Huset borde klara vintern riktigt bra. Fixa en kamin (Husqvarna) Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det två kaminer och vi har lärt oss att kaminer är väldigt bra värmekällor även om de inte magasinerar värme nästan alls. De värmer upp luften mycket snabbt. Då man eldar i kakelugn så tar det nästan ett halvt dygn innan man får upp värmen. Fast då hålls den lika länge varm också. På Blocket.se finns en hel del riktigt förmånliga kaminer till salu. Priserna kan vara under 1000 kronor. Det är förstås inte renoverade kaminer. Även om gjutjärnsskalet är alldeles helt så kan murningen av eldfast tegel innanför vara i dåligt skick. Jag köpte två kaminer: Husqvarna 150 och 155. De är emaljerade och ganska lika den Ankarsrum Viking 86 som vi har i Medåker som huvudvärmekälla för nedre våningen. Men luckan på Husqvarna går uppåt medan den på Viking går nedåt och det samlas lätt en massa skräp på luckan då man fyller på ved. Husqvarna 150 är äldre än 155 och har ingen kokplatta med lock som 155. Det finns dessutom numrorna 151, 153 och 157 som är likadana som 155 men av olika storlek. Litet data:

5 Modell Värmekapacitet kubikmeter Vedutrymme liter Vikt kg Höjd cm Bredd x djup cm Rökrörets diameter är 113 mm för alla även om Husqvarnas katalog från 1943 anger att 150 har 127 mm diameter. Åtminstone vårt exemplar av 150 har 113 mm. Som synes så är 151 ganska liten. Till och med de största modellerna är relativt små om man är van vid kakelugnar men värmer bra. Skillnaden är närmast i magasinerandet men man måste betänka att en kakelugn väger tusentals kilo. Det eldfasta teglet innanför gjutjärnsskalet är absolut nödvändigt. Annars spricker gjutjärnet vid eldning. Ofta är teglet sprucket men det har ingen större betydelse. Man bara smetar på lerbruk innanför och pressar så mycket man kan in i sprickorna. Använd ABSOLUT INTE CEMENT! Den är för hård och spricker vid eldning. Men om tegelbitarna fallit bort så måste teglen förnyas. En kamin borde transporteras i stående läge för att minska riskerna för att teglet faller bort. Och har det fallit bort så är det näst intill omöjligt att mura tillbaka det på plats för det blir närmast grus.

6 Så här kan bakväggen se ut. Det har varit två hela tegel och ett par bitar ovanför bredvid rökutgången. Det såg ganska helt ut förrän man började röra vid det. Men sidorna var redan nedfallna så allt måste förnyas. Så gäller det att hitta eldfasta tegel av rätt storlek. Det bör vara 25 mm tjockt och då finns det cm och 23 11,5 cm. Två cm passar bra för bakväggen och till sidorna behövs sju 21 11,5 cm (ett måste klyvas) för 155:an. Men det är värre för 150 (och 157) där bakväggens tegel bör ha bredden 34 cm. Det betyder en 4 cm smal remsa så jag beslöt att inte byta bakväggen alls på 150:an. Med försiktigt lirkande kunde sidoväggarnas tegel bytas utan att bakväggen skadades. Jag skall sätta på ett lager lerbruk och hoppas på det bästa. Längst nere finns det två sneda tegel som vanligen är spruckna också men som knappast behöver bytas. Kall luft strömmar in nedifrån och kyler nedre delen ganska bra så lerbruk torde fungera utanpå sprickorna. Kaminerna är byggda av fyra gjutna sidor som hålls ihop av botten och topplock. Dessa är fastskruvade med fyra skruvar och det första man bör göra är att få bort dessa. Vanligen är de helt fastrostade men med en gassvets kan man värma upp muttrarna tills de bli vitglödande och då skruvar man bort dem. Men man får värma bara en kort stund. Om gjutjärnet får för stor värmeskillnad mellan olika delar av skivan så spricker den. Muttern blir vitglödande ganska fort men svalnar också fort så man måste upprepa värmandet flera gånger. Det är bra för rosten tycker inte om värmeväxlingar och lossnar efter ett tag. Använd hårda handskar (inte det mjuka skräpet) och tång. Då man lyft bort takplattan kan det vara bra med en skruvtving eller liknande som håller ihop skalet medan man arbetar.

7 Både 150 och 155 skall ha 21 cm långa sidotegel så 23 11,5 måste kapas. Det går bäst med en vinkelslip och diamantklinga. Vinkelslipen får gärna vara av modell större för det är tungt arbete. Man skär en skåra runt om stenen och så knackar man försiktigt med hammare vid skåran (helst en murarhammare med flat och rak hacka). Stenen bör hållas i handen inte på hårt underlag. Då man knackat en stund runt stenen vid skåran så börjar ljudet ändras och bli dovare och sedan spricker stenen snyggt vid skåran (för det mesta). Det finns små hakar på skalet som man måste såga hack för i teglen. Sidoteglen bör sitta riktigt tätt intill skalet då passar två 15 cm tegel precis i bakväggen. Sidoteglen radas in först och sedan bakväggen som hålls på plats av rökutgången som är fastskruvad med två bultar. Här är sidoteglen inradade (uppifrån). Det översta måste klyvas. Då 150 inte har kokplatta bör det finnas tegel också i locket. Två cm kapas till 21 cm och anpassas till locket. Där teglen ligger finns en förhöjning i locket så teglen kan inte vara bredare. Mitten är den hetaste delen men sidorna kan täckas med lerbruk. Den ursprungliga tegelsatsen hade säkert ett enda tegel i locket som låg på fyra små hyllor i väggarna men tegelsatsen kostar över 2000 kronor (ca. 250 euro) medan dessa tegel kostade 15 kronor/st. (15 30 cm) och 3 euro/st (23 11,5 cm). I stället satte jag in ett flatjärn snett under locket som håller upp teglen tills lerbruket har torkat. Hålen för skruvarna bör vara stora och avlånga för järnet utvidgas ordentligt vid eldning. På framväggen mellan luckorna bör också finnas ett tegel. Ett

8 15 30 cm är litet för kort men med två remsor på var sida fasthållna av lerbruk så blir det hyfsad isolering. Det här teglet ligger på en hylla och hålls på plats av en stålvinkel som är fastskruvad uppifrån. Den var borttappad så jag fick tillverka en ny. Sedan läggs stenarna utanpå snedjärnet och de fyra små hållarna och locket skruvas på. Nu svänger jag bultarna så att muttrarna kommer uppåt. Det är inte så vackert men mycket lättare att skruva bort. Ännu skall bara luckor och spjäll sättas fast men först skall kaminen förses med lerbruk innanför. Tanken är att försiktigt svänga den upp och ned och sätta lerbruk kring locket och försiktigt svänga den rätt och sätt lerbruk kring nedre delen. sedan bör den helst inte flyttas utan bara sätta fast i rökröret och eldas efter nån vecka då lerbruket torkat. Och eldas försiktigt för sprängeldning leder bara till att den spricker. Måndagspyssel Vi fortsätter i dag att pyssla litet på gamla folkskolan. Takarbetet får avslutas för i år även om det finns litet plåtarbete kvar. Men det går bättre med lite mera värme och torrare väder. Nedre delen är skyddad av en presenning och över tuutn finns en filmfanérskiva ovanpå två tegelstenar så det inte kommer fukt in i rökgångarna men det går ändå att elda.

9 Det blev både bra murat och snyggt. Men dyrt blev det över 6000 euro. Men vi får skramla ihop pengar för den här skall hålla i hundra år. I alla fall så murar vi själva hädanefter även om det tar många år. Man kan ju mura litet i taget utan problem. Och så svårt är det nu inte även om teglen vippar hitåt och ditår för en amatör. Takstegen är fastskruvad och passar ganska bra ihop med taket som förlorat all färg och bara är galvaniserat numera (på solsidan). Jag lät bli att skruva fast de svarta plaststödfötterna som jag tvivlar starkt på och som ser äckliga ut. Hellre kan vi skruva fast ett par bräder under stegen. Jag misstänker att plaststöden bara förorsakar gropar i plåten. Nu skall ännu kaminen få en ny murning innanför. Den gamla är ganska dålig och nya eldfasta tegel på 25 mm är inte så dyra. Det går bra att rada in dem nu då topplocket är borta. Det var inte så lätt. Jag fick göra muttrarna vitglödande fyra gånger med gassvetsen inne i kaminen innan de lossnade. Och det skall inte komma muttrar inne i kaminen mera. Jag sätter dem utåt även om det inte är så snyggt. Då man fått bort locket så går det att rada bort alla fyra väggarna i kaminen. Den blir knappast färdig i dag men rökröret tänkte jag passa in. Annat som bör göras är att städa upp på vinden nu då rappningen är klar. Två stabila blankor skall också skruvar fast på bägge sidor om piipån i stället för kroppåsen som vi måste såga av. Ett stöd under den avsågade delen av kroppåsen borde också ställas upp. På andra sidan finns redan en stock

10 som stöd. Och så skall genomgången vid mellantaket tätas och isoleras. Pärlsponten till köket skall målas. Källaren skall städas. Fönstren skall lagas. Vädringshålen i grunden skall stoppas fast till vintern. Bakom skolan har ett grymt buskage växt upp där Göran fällde träden. Röjning. Dörrar till lagret i uthuset skall spikas ihop (bräderna finns). Så vi blir inte utan arbete i dag heller Vallgossen blir skräddare 1894 (del 2) I första delen av Reinhold Elgs berättelse Några uppgifter om mig själf berättar han om sin barndom. Redan som 12-åring gick han sedan i skräddarlära hos Johan Wirén i Pernå där han stannade i 5 år. Här berättar han om sin lärotid och hur han allt mer fick en stor kunskapstörst. Litet annat än dagens skolleda.

11 Släktdatabasen fungerar igen Efter att en lång tid ha varit oåtkomlig har jag äntligen fått igång den igen. Den heter rosas2014 men handlar om 3444 människor som till stor del kommer från Hindersby. Observera att det finns en hel del felaktigheter och att en del rättelser försvunnit eftersom den gamla databasen kraschade. Så meddela gärna om ändringar och tillägg. Men ÄNDRA INTE DIREKT I DATABASEN! För att undvika att vi får flera olika kopior så har jag en enda huvuddatabas som sedan kopieras till nätet. Alla ändringar som gjorts i nätdatabasen går då förlorade. En vallgosses liv i Hindersby 1886 Vi har fått kopior av Reinhold Elgs berättelse Några uppgifter om mig själf. Han var broder till lärarinnorna Olga och Edla Elg på Hindersby skola och son till Johan Andersson Elg (född 1834) och Karolina Blomster (född 1841? i Pernå). Reinhold skriver att fadern tidigare var rotesoldat men han var född under ryska tiden så det svenska indelningsverket fanns inte mera. Enligt vissa uppgifter var han skarpskytt vid Elimä kompani (som var ett ryskt kompani).

12 (På Bosas (Bos-Lillstu) fanns under svenska tiden en dragon vid namn Johan Blomster (född 1753) men det är oklart om han alls var släkt med Karolina Blomster. Han hade en son som också hette Johan Blomster (född 1791). Dragonen dog den 27 augusti 1909 vid Lappo och sonen gifte sej med Lena Hansdotter från Joufs och flyttade 1814 till Ånäs.) Reinhold skrev med en mycket vacker stil så jag skannade in hans berättelse. Första delen handlar om hans år som vallpojke. Snart (så fort jag hinner skanna in den) kommer andra delen där det blir spännande att se hur hans skomakarlära blev (fortsättning följer ) Rappning och hål Nu är den nya tuutn rappad och fin. Så murandet är för den här gången avslutat. Dessutom finns det nu hål för kaminen. Med diamantborren var det enkelt att göra ett riktigt snyggt 110 mm hål (och billigt för den kostade bara 430 kronor under 50 euro). Men det var stor skillnad mellan de gamla teglen och de nya som var betydligt hårdare. Görans mätning var utmärkt borren kom precis mitt i rökkanalen.

13 Diamantborren och nederst kärnan från de nya teglen. De gamla teglen blev mest bara småbitar och damm. Men kaminen måste ännu få en ny inre murning av eldfast tegel och bruk. I dag kom också den nya takstegen på plats och trästegarna ner vilket är bra inför vintern. Takstegen är fäst med genomgångsbultar och stålband skruvade i stockarna på vinden så den skall inte komma ned med litet. Troligen måste hela huset ruttna sönder först. Det var intressant att se på taket uppifrån. Solsidan har mist nästan all färg så den galvaniserade stegen passar in perfekt. Till all tur är plåten gammaldags galvaniserad under färgen och dessutom ganska tjock jämfört med de nuvarande papperstunna plåtarna. Men fabriksmålningen är bara skräp liksom på de nyare plåtarna. Ganska stor skillnad mellan solsida och skuggsida På nya skolan tycks björken ha haft dåligt inflytande på takmålningen där. Och så har jag äntligen lyckats få upp den nya lampan i mötesrummet. Den är visserligen nytillverkad men passar ändå ganska bra in. Lamporna är 6 W lysdiodlampor som ger 470 lumen så lampan borde motsvara två 60 W glödlampor. I framtiden kan man troligen byta ut dem till ännu starkare lampor. Inga och Krille har hämtat 45 stolar från Kapellby skola eftersom brandtillsynen klagade över att det var för fullt i förrådet där. Det är ungefär vad som ledigt ryms in i slöjdsalen. De är rätt så lätta och tar litet utrymme då de är uppradade.

14 Dessutom fick vi en låda med pokaler. Där finns en vandringsplakett från 1935 och en hel mängd andra som Hindersby skola vunnit i tiderna. Här är de provisoriskt uppradade. Den stora plaketten är från Det blev mycket på en gång men jag har inte haft tid att skriva på länge. Det var bråttom att göra utomhusarbetet nu då det är ganska varmt. Och idag var enda dagen då det var torrt så att man vågade sej upp på taket. Nya skolfoton (årskurs 1935) I fotoalbumet /photo finns nu Börje Törnqvists klassfoton. Han började 1935 i småskolan och förutom det första finns tre andra fram till Fotot nedan är troligen från småskolans ändvägg. Han har dessutom gett namnen på de flesta eleverna (se kommentarerna i fotoalbumet).