IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Relevanta dokument
IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Sammanfattning av likströmsläran

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Kom igång med DSO-X 2014A

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Laborationshandledning för mätteknik

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Strömmätning på riktigt

KAPITEL 4 MTU AB

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Institutionen för Fysik

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Tentamen i Elektronik - ETIA01

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Komplexa tal. j 2 = 1

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Växelström. Emma Björk


Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

1 Grundläggande Ellära

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Tentamen ellära 92FY21 och 27

2 Ortogonala signaler. Fourierserier. Enkla filter.

LABORATION 3. Växelström

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Svar och anvisningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Påtvingad svängning SDOF

Spänningsmätning av periodiska signaler

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Kom igång med DSO-X 2014A

Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

4:4 Mätinstrument. Inledning

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Transkript:

IF330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK3 LAB3 Växelström Effekt Oscilloskopet F/Ö0 F/Ö3 F/Ö5 F/Ö F/Ö4 F/Ö Växelströmskretsar jω-räkning Enkla filter KK4 LAB4 tentamen Filter resonans Trafo Ömsinduktans Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!

Enkelt att generera en sinusspänning Hela vårt elnät arbetar med sinusformad spänning. När en slinga roterar med konstant hastighet i ett magnetfält så genereras en sinusvåg. Så mycket enklare kan det ju inte bli Integrated Publishing

Sinusvågen Kommer Du ihåg v( t) V sin( ω t) ω π V RMS P V P Uˆ eller U f f T

Exempel. Oscilloskopbild Oscilloskopets inställningar är 50 mv/div i y-led 0 µs/div i x-led. div ruta T? f? U ˆ? U? Ange sinusvågens ekvation u(t)?

Exempel. Oscilloskopbild ˆ U 3 50 0 3 50 mv Y: 50 mv/div X, t: 0 µs/div div är ruta 6 T 4 0 0 40 µ s f 6 40 0 5 khz

Exempel. Oscilloskopbild T 4 0 0 ω π f ˆ U 3 50 0 3 50 mv 40 µ s π 5 0 3 f 6 40 0 3 57 0 rad/sek 6 5 khz u( t) U 50 0 50 0 3 3 sin(57 0 0, V 3 t)

Fasvinkel ϕ Om en sinuskurva inte börjar med 0 har funktionsuttrycket en fasvinkel ϕ. Ange funktionen matematiskt: u( t) Uˆ sin( ω t + ϕ)

Fasvinkel ϕ Om en sinuskurva inte börjar med 0 har funktionsuttrycket en fasvinkel ϕ. Ange funktionen matematiskt: u( t) Uˆ sin( ω t + ϕ) u( t) 6 sin( π 000 t + ϕ ) u(0) 3 6 sin( ϕ) ϕ arcsin u( t) 6 sin(683 t + 0,5) 3 6 0,5 rad ( 30 )

Äpplen och päron? I elläran är det vanligt (tex. i läroböcker) att man uttrycker vinkeln i sinusfunktionen blandat i radianer ω t [rad] och i grader ϕ [ ]. Detta är naturligtvis oegentligt, men praktiskt (!). Användaren måste räkna om tex. fasvinkeln till radianer om sinusfunktionens värde för någon viss tidpunkt t ska beräknas. (You have now been warned ) u( t) 6 sin(683 t + 30 )?? Omvandling: x[ ] x[rad] 57,3 x[rad] x[ ] 0,07

Medelvärde och effektivvärde Alla rena växelspänningar har medelvärdet 0. Intressantare är effektivvärdet det kvadratiska medelvärdet. U med T T u( t)dt 0 U 0 0 T u( t) T dt

Exempel. Effektivvärde. Effektivvärdet, det kvadratiska medelvärdet, är det man normalt använder med en växelspänning U.,63 V effektivvärde ger samma effekt i en resistor som en,63 V likspänning skulle göra. T 5 ms f 5 0 3 67 Hz Uˆ U med 5 0 3 T 0 ( + 0) 5 0 3 dt 0 U T 0 u( t) T dt ( + ( ) + 0) 5 0 3 5 0 3 8 5 0 5 0 3 3,63 V

Sinusvågens effektivvärde sin har medelvärdet ½ sin ( x) Därför är: Uˆ U sin ( x) dx Effektivvärde kallas ofta för RMS ( Root Mean Square ).

Labinstrumentet Fluke 45 mäter sant effektivvärde Kvadrering Medelvärde De flesta elektroniska instrument innehåller kretsar för omvandling till effektivvärde. U RMS T 0 u T ( t) Rotutdragning Tror Du att omvandlingskretsarna hinner med vid frekvensen 300 khz? Svar får Du vid Lab 3.

( Växelspänning med visarinstrument ) Visarinstrument med växelspänningsområden, mäter signalens medelbelopp. Skalan är däremot graderad i effektivvärdet för sinusspänning. Observera att detta därför bara stämmer för rena sinusspänningar har mätspänningen någon annan kurvform ska den mätas med ett elektroniskt instrument. (Fluke 45).

Sinusvåg som visare En sinusspänning eller ström, y( t) Yˆ sin( ω t) kan representeras av en visare som roterar med vinkelhastigheten ω [rad/sek] runt origo. Wikipedia Phasors

Addition av sinusformade storheter När vi ska tillämpa strömkretslagarna på växelströmskretsar måste vi addera sinusstorheter. Summan av två sinusstorheter med samma frekvens blir alltid en ny sinusstorhet av denna frekvens, men med ny amplitud och ny fasvinkel. ( Resultatet av de ganska arbetsamma beräkningarna visas nedan ). + + + + + + + + ) cos( Â ) cos( Â ) sin( Â ) sin( Â arctan sin ) cos( Â Â Â Â ) ( ) ( ) ( ) sin( Â ) ( ) sin( Â ) ( ϕ ϕ ϕ ϕ ω ϕ ϕ ϕ ω ϕ ω t t y t y t y t t y t t y

Enklare med visare Om man struntar i rotationen och adderar visarna med vektoraddition, så som de står vid tiden t 0, blir det hela mycket enklare. Wikipedia Phasors http://en.wikipedia.org/wiki/phasors

Exempel. Vektoraddition med visare. Två stycken 0V (effektivvärde) växelspänningskällor E och E är seriekopplade. De har en fasskillnad om 30. Hur stor blir den resulterande växelspänningen E? Till växelspänningskällor använder man som synes samma symbol som till likspänningskällor, + tecknet markerar här fasläget. Växlar man källans anslutningsledningar byter + tecknet plats och fasläget ändras med 80.

Exempel. Vektoraddition med visare. Visare kan vara toppvärdesvisare, eller som här, effektivvärdesvisare, det som skiljer är ju bara en skalfaktor ( 0,707).

Exempel. Vektoraddition med visare. Visare kan vara toppvärdesvisare, eller som här, effektivvärdesvisare, det som skiljer är ju bara en skalfaktor ( 0,707). Med geometri ur figuren: E 30 0 cos 9,3 V 0

Visare med komplexa tal En växelspänning 0 V som har en fasvinkel 30 brukar skrivas: 0 30 ( Phasor ) Så fort vektoradditionerna kräver mer än de allra vanligaste geometriska formlerna, är det bättre att representera visarna med komplexa tal. z a + jb 0 30 0 e j30 0 cos30 + 0 j sin 30 Inom elläran använder man j för imaginära enheten, i är ju redan upptaget för ström.

Komplex visare vs sinusvåg Testa sambandet mellan komplex visare och sinusvåg tills Du känner dig hemma med metoden Match the phasor http://people.clarkson.edu/~svoboda/eta/phasors/matchphasors0.html

Komplex visare vs sinusvåg Testa sambandet mellan komplex visare och sinusvåg tills Du känner dig hemma med metoden Match the phasor http://people.clarkson.edu/~svoboda/eta/phasors/matchphasors0.html