Miljöutbildning Del

Relevanta dokument
Miljöutbildning Del

MILJÖUTBILDNING DEL 1

MILJÖUTBILDNING DEL Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

MILJÖUTBILDNING DEL Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

MILJÖUTBILDNING MILJÖUTBILDNING MILJÖUTBILDNING Utbildningens upplägg:

MILJÖUTBILDNING Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet 1/31

Del 2 Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/ klubben/tävlingen

Del 2 Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/klubben

Handledning Träningsområde Utanför Permanent Anläggning

SVEMO MILJÖHANDLINGSPLAN

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s och SBF:s MILJÖREVISION/MILJÖCERTIFIERING AV TÄVLING PÅ TILLFÄLLIG ANLÄGGNING

Del 2 Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/ klubben/tävlingen

Del 2 Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/ klubben/tävlingen

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

2. Miljölagstiftning

Svenska Bilsportförbundets Miljöplan

Del 2 Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/klubben

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöplan 2016 Svenska Bilsportförbundet

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Miljöplan 2015 Svenska Bilsportförbundet (antagen av FS protokoll 12/2014, 222)

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ KLUBB- PERMANENT ANLÄGGNING-TRÄNINGSOMRÅDE

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Lagar och föreskrifter

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den

Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Byggsektorns betydande miljöaspekter

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll

Ljud från vindkraftverk

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Vägledning om egenkontroll

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Miljöarbete inom SBU HBF Klubbar

Motocross - Kråkvilan

Introduktion till miljöbalken

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

MILJÖ. Ta vara på framtiden

Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet Sevesokonferensen Åsa Wiklund Fredström, Naturvårdsverket

Anmälan om miljöfarlig verksamhet för permanent motorbana

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Saga Ekelin

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Svensk författningssamling

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

02.1 Sammanställning av lagar och regler för egenkontroll

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljöförvaltningen informerar

Miljöbalken och förändrad markanvändning

Riktlinjer för enskilda avlopp

Anmälan enligt miljöbalken Enligt 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

PROTOKOLL MÖTE MILJÖKOMMITTÉN 4/15. Tid Lördag den 7 november Quality Hotel Arlanda

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Legal# _1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Naturvårdsverkets författningssamling

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Laglista KAMBER-Skåne

ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Årlig tillsynsrapport för motorbanor

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?

MILJÖUTBILDNING DEL 3. Del 3 Egenkontroll Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet 1 av 9

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG?

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Mer om anmälan, tillstånd och miljöeffektsbeskrivning (MEB) för motorklubbar

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Yttrande angående remiss om kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

Riktlinjer för enskilda avlopp

Energifrågor i miljötillsynen. Miljöbalkens syfte och mål. Vad är hållbar utveckling - de 16 miljömålen anger målbilden

Transkript:

Miljöutbildning Del 1 1av 31 Utbildningens upplägg: Fyra delar: 1. Grundläggande miljökunskap gällande motorsport och miljölagstiftning (Denna del) 2. Miljörevision och certifiering av den egna anläggningen/banan/klubben 3. Egenkontroll enligt miljöbalken 4A. Biologisk mångfald Motorbanan som miljöresurs 4B. Biologisk mångfald Allmänna skötselråd 2av 31 Det övergripande syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande ochkommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Miljömässiga, socialaoch ekonomiska delar ska sammanfogas. Vad kan hållbar utveckling innebära för Svemos och SBF:s klubbar? Miljömässigt:Klubben lever upp till lagkrav, främjar den biologiska mångfalden, sänker ljudnivån och uppmuntrar användning av ny miljövänligare teknik m.m. Socialt:Klubben erbjuder barn, ungdomar och vuxna sysselsättning och träning, vilket främjar hälsa, gemenskap och teknikintresse m.m. Ekonomiskt:Motorsporten är en del i en näringskedja som ger sysselsättning, besöksnäring vid lokala evenemang m.m. 3av 31 Bilsportförbundet 1

Miljöutbildning Del 1 Hållbar utveckling Miljöbalken: en hållbar utveckling ska främjas. Viktigt att vi som ambassadörer för motorsporten berättar om vad vi bidrar med i samhället i linje med en hållbar utveckling! 4av 31 Tävlingsreglementen Svemo Nationellt Tävlingsreglemente (NT) Specialreglementen (SR) Tilläggsregler (TR) SBF Gemensamma regler (G2) Sportgrensregler Vid tävlingsverksamhet gäller också: Polisens FAP 512-1 samt FAP 512-2. Miljölagstiftning Miljöbalken (1998:808) Naturvårdsverkets allmänna råd om ljud från motorsport (NFS 2004:16) Förordning om egenkontroll (1998:901) Terrängkörningslagen (1975:1313) Kommunens renhållningsordning Avfallsförordningen (2011:927) Kommunens miljöpolicy Svemos och SBF:s miljöpolicy Klubbens miljöpolicy 5av 31 Motorsportanläggningar klassas som miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet enligt kap. 9 Miljöbalken (C-verksamhet, se miljöprövningsförordningen). Detta ovan innebär krav på egenkontroll enligt Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. OBS:Enligt terrängkörningslagen är det förbjudet att framföra motorfordon på barmark utan tillstånd/medgivande från länsstyrelse/kommun/ev. annan myndighet. Det räcker inte bara med markägarens medgivande! Riksdagen har antagit 16 svenska nationella miljökvalitetsmål som bland annat ligger till grund för miljölagstiftning. Se www.miljömål.nu. Ljud är oftast vår mest betydande miljöfråga och Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2004:16 vägleder. 6av 31 Bilsportförbundet 2

Miljöutbildning Del 1 De allmänna hänsynsreglerna är basen i miljöbalken: Bevisbörderegeln Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Kunskapskravet Hushållnings- och kretsloppsprincipen Förorenaren betalar Skälighetsregeln 7av 31 Bevisbörderegeln Verksamhetsutövaren har bevisbördan (så kallad omvänd bevisbörda ). Det innebär att: Verksamhetsutövaren (klubben/arrangör) måste själv kunna bevisa att denne lever upp till miljöbalkens krav(genom egenkontroll och dokumentation, dvs. att man har kontroll på sin egen verksamhet och hur man påverkar miljön). 8av 31 Försiktighetsprincipen: Redan risken för negativ påverkan innebär skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Det är förorenaren som betalar för miljöskador/sanering. Förebyggande skyddsåtgärder: Vilka skyddsåtgärder är nödvändiga för att inte skada hälsa eller miljö? Ex: ljuddämpande åtgärder, miljömatta, markskydd, presenning etc. 9av 31 Bilsportförbundet 3

Miljöutbildning Del 1 Exempel på försiktighetsmått: Rening av avloppsvatten. God kemikaliehantering, till exempel att tankning sker på godkänt markskydd. Även vid träning! Miljömatta/presenning skall alltid användas där det är tillåtet att använda el-aggregat. 10av 31 Exempel på försiktighetsmått: Se till på att kontrollera ljudnivåerna innannärboende börjar klaga! (Genom mätning, ljudutredning). 11av 31 Kunskapskravet Man är skyldig att ha kunskap om hur sin verksamhet påverkar miljön. Lokaliseringsprincipen Platsvalet (vid nybyggnation) Beakta närhet till vattenområden Beakta naturvärden, exempelvis sällsynta arter Beakta bostadsbebyggelsen Nya rön öppnar upp möjligheter att utnyttja gamla grustäkter och därmed hindra igenväxning, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald 12av 31 Bilsportförbundet 4

Miljöutbildning Del 1 Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Hushålla med Råvaror Energi Återanvänd prylar! Underlätta för återvinning av olika material! Köp ursprungs- och miljömärkt energi! Sträva efter att använda förnyelsebara energikällor (som biobränslen, vind- och vattenkraft etc.) 13av 31 Förorenande områden: Reglerna bygger på att förorenaren ska betala ev. miljöskada. Ansvarig för efterbehandling är i första hand verksamhetsutövaren. I andra hand fastighetsägaren (se 10 kap. om förorenade områden i miljöbalken). 14av 31 Skälighetsregeln Miljöbalkens krav på miljöhänsyn gäller i rimlig utsträckning; miljönytta får inte ha orimlig kostnad. Vid skälighetsavvägningen har olägenhetens karaktär, såsom farlighet och omfattning, betydelse. Skälighetsregeln gäller inte i de fall miljökvalitetsnormer hotas och t.ex. vid vattentäkt, Natura 2000-område (naturreservat), strandskydd m.m. 15av 31 Bilsportförbundet 5

Miljöutbildning Del 1 Tillstånd och anmälningsplikt A-, B-och C-listor i miljöbalken (se miljöprövningsförordningen,före detta förordning om miljöfarlig verksamhet) A= Verksamhet som kräver tillstånd från miljödomstol B= Verksamhet som tillståndsprövasav länsstyrelsen eller kommunal nämnd. C= Verksamhet som är anmälningspliktig till kommunen. Motorområden faller oftast inom kategorin C. Frivilliga tillstånd ( B ) kan man vid behov ansöka om för att sitta säkrare. Tillsynsmyndigheten kan även förelägga om tillståndprövning som tvingar klubben att söka tillstånd med bl.a. krav på en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om man får ett tillstånd ( B ) medför det både ökade skyldigheter och ökad trygghet. 16av 31 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enl. 6:e kap. miljöbalken En MKB är en omfattande lagstyrd miljöbedömning som krävs bl.a. vid tillståndsprövning ( B ). Verksamhetens effekter på människor, djur, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö m.m. ska identifieras, beskrivas och bedömas och utmynna i ett MKB-dokument. En fullskalig MKB (se 6:e kap. miljöbalken) är mycket omfattande! Att i förebyggande syfte ha god dialog med tillsynsmyndigheten och göra en miljöeffektsbeskrivning, MEB, där man beskriver verksamheten och miljöarbetet, kan ge klubben bättre underlag vid samråd m.m. 17av 31 Ljud är ofta vår mest betydande miljöaspekt! Ljud från motorbanan kan uppfattas som störande av närboende och det har tvingat banor att slå igeneller till begränsade träningstider. Ömsesidig respekt och dialog mellan klubben och grannar är A och O. Klagomål från en enda persontill kommunen/länsstyrelsen kan räcka för att starta en process med ljudutredning som klubben/ägare får betala och kan ge försämrade träningstider vilket på sikt kan innebära nedläggning av anläggningen. Detta kan vara svårt att hantera om man inte från början har koll på sina ljudnivåer genom ljudkartor och ljudmätning. Alla klubbar bör utreda sina ljudnivåer för att minska risken att närboende börjar klaga! 18av 31 Bilsportförbundet 6

Miljöutbildning Del 1 Ljud är ofta vår mest betydande miljöaspekt! I Naturvårdsverkets allmänna råd om ljud från motorsport (NFS 2004:16) finns riktvärden och förslag på skyddsåtgärder som tillsynsmyndigheten utgår från vid prövningar. NFS 2004:16 är på fem sidor och alla berörda inom respektive klubb bör läsa dessa! Följer man i förebyggande syfte NFS 2004:16 klarar man bättre av diskussioner med berörda parter. I meddelande 8/1983 från Naturvårdsverket finns bl.a. referensljudnivåer som ligger till grund vid teoretiska beräkningar av ljudutbredning. NVV:s Rapport 5417 rör praktisk ljudmätning runt banan. 19av 31 Utdragur Naturvårdsverkets Allmänna råd om ljud från motorsport (NFS 2004:16) Maximal ljudnivå i dba Område Helgfri måndag-lördag Kväll kl. 19-22 samt sönoch helgdagar kl. kl. 07-19 07-19 Natt kl. 22-07 Bostäder för permanent boende och fritidshus (vid fasad) 60 dba 55 dba Nattetid bör bullrande verksamhet inte förekomma vid motorbanor 20av 31 Vad säger Naturvårdsverket (i NFS 2004:16) om ljud? Naturvårdsverket förordar teoretisk ljudberäkning i dataprogram i första hand, eftersom mätning på plats kan störas av väder och vind m.m. Sakkunniga kan hjälpa till med ljudutbredningskartor. Då kan man se var potentiella klagande närboende kan finnas och hur man kan förebygga problem genom att teoretiskt testa ljuddämpande åtgärder. Detta bör också kompletteras med praktisk fasadmätning ute på plats med ljudmätare för att se hur olika skyddsåtgärder fungerar i praktiken ute vid bebyggelse som kan störas. 21av 31 Bilsportförbundet 7

Miljöutbildning Del 1 Mer om ljud och närboende Undersökningar från Trafikverket har visat att närboende som vet när och varför det låter från en verksamhet inte upplever sig lika störda. En god öppen dialog med gamla och nyagrannar är alltså av största vikt! Det är viktigt att arbeta för en god grannkontakt så eventuella klagomål kommer klubben tillhanda före myndigheten! Visa största möjliga hänsyn och respekt till närboende! 22av 31 Alkylatbensin = Miljöbränsle Bra för motor, effekt och miljö Minskar giftiga utsläpp som ex. bensen 23av 31 Flera miljövänligare bränslen och drivmedel utvecklas tack vare motorsporten: Metanol, etanol, el, biogas m.m. Motorsporten är alltså drivande i samhället för ny miljöteknik! 24av 31 Bilsportförbundet 8

Miljöutbildning Del 1 Håll Er alltid uppdaterade på följande: Gemensamma regler (G2) (SBF): Klicka här för utdrag ur G2 gällande miljö. Svemo Policy och allmänna Regler (SPAR), Nationellt Tävlingsreglemente (NT) och respektive grens specialreglemente (SR) hittar Du här: http://www.svemo.se/sv/forforare/stadgarochregler/ 25av 31 Svemosoch SBF:s miljöorganisationer Mailadresser till Miljökommitteerna: miljo@sbf.se och miljo@svemo.se Mer kontaktuppgifter Svemo - http://www.svemo.se/sv/forbund sinformation/kommitteer/miljo/k ontaktpersoner/ SBF - http://sbf.se/forbundsinfo/organi sationochkontaktuppgifter/komm itteerocharbetsgrupper/miljo/ SBF:s styrelse Myndighetsansvarig kansliet Miljökommitté 3 stycken Miljörådgivare (Distrikt) 12 stycken Miljöombud (Klubb) Ca. 500 stycken Svemosstyrelse 0,5 + 0,5 kansliresurs Miljökommitté 3 stycken + 1 adjungerad Sektionsansvariga 9 stycken Distriktsansvariga 6 stycken Miljöombud (Klubb) Ca. 500 stycken 26av 31 Svemo Distrikt från norr till söder Svemo och SBF (SE MOTSVARANDE SBF-DISTRIKT TILL HÖGER) SBF (SE MOTSVARANDE SVEMO-DISTRIKT TILL VÄNSTER) Övre Norra Motorcykel- och Snöskoterförbundet Mellersta Norra Motorcykel- och Snöskoterförbundet Nedre Norra Motorcykel- och Snöskoterförbundet Östra Motorcykel- och Snöskoterförbundet Västra Motorcykelförbundet Södra Motorcykelförbundet Övre Norra Bilsportförbundet Mellan Norrlands Bilsportförbund Nedre Norra Bilsportförbundet Södermanland/Västmanlands Bilsportförbund Upplands Bilsportförbund Stockholms Bilsportförbund Östergötlands Bilsportförbund Gotlands Bilsportförbund Västra Bilsportförbundet Göteborgs Bilsportförbund Smålands Bilsportförbund Södra Bilsportförbundet 27av 31 Bilsportförbundet 9

Miljöutbildning Del 1 Vad gör distriktet? Utser miljöansvarig (Svemo) och miljörådgivare (SBF). Utbildar miljöombud. Bistår föreningarna i miljöarbetet. Miljöcertifierar klubbar, arrangemang och anläggningar. I Svemo rapporterar distriktet sina certifierade klubbar, arrangemang och anläggningar till kansliet som utfärdar certifikatet. I SBF är det distriktet själva som utfärdar miljöintyget. 28av 31 Vad gör klubben? Upprättar och antar en miljöpolicy på klubbens årsmöte. Utser miljöombud. Tittar igenom miljörevisionsprotokollet, handledningen och certifieringshandlingar. Åtgärdar ev. brister från miljörevisionsprotokollet. Kallar distriktets miljöansvarige samt miljörådgivare för certifiering. Klubben samråder med: - Distriktets miljöansvariga vid revision (Svemo). - Distriktets miljörådgivare vid certifieringsprocess (SBF). 29av 31 Vad gör klubbens miljöombud? Klubbens styrelse är ytterst ansvarig för att klubbens verksamhet organiseras så att miljön störs så lite som möjligt. Styrelsen skall utse minst ett miljöombud som på styrelsens uppdrag handlägger miljöfrågorna och håller kontaktmellan klubben och: Kommunen Förbundet Grannar och närboende till banan Länsstyrelsens miljövårdsenhet, Naturvårdsverket och andra statliga myndigheter om så behövs Andra miljöorganisationer Lokal press, radio och TV Miljöombudet bör också vara informatör och remissinstans i miljöfrågor. 30 av 31 Bilsportförbundet 10

Miljöutbildning Del 1 Saker man kan göra i den egna klubben: Läs in berörda delar av miljöbalken, speciellt om allmänna hänsynsreglerna i första avdelningen Läs om ljud i Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2004:16 Genomför intern miljörevision (man tar hjälp av t.ex. egenkontrollen) Upprätta miljöhandlingsplan Upprätta en miljöeffektsbeskrivning (MEB) 31av 31 Bilsportförbundet 11