Potentialen för bioenergi

Rapport om Potentialen för bioenergi - tillgång - användning 2008-03-31

Omslagsfoto: Lars-Erik Larsson

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH INTRODUKTION 4 2. TILLFÖRSEL 6 A. Trädbränslen 6 B. Returlutar 8 C. Energi från åkern 8 D. Torv 10 E. Avfall 10 3. ANVÄNDNING 12 F. Fjärrvärmeproduktionen 12 G. Biokraft i fjärrvärmen 13 H. Biokraft i industrin 13 I. Biobränslen i sektorn bostäder, service mm 13 J. Biobränsleanvändning i industrin 14 K. Biodrivmedel i transportsektorn 15 4. SUMMERING OCH BALANS 17 Total andel förnybar energi 17 Elöverskott 17 5. BEHOV AV STYRMEDELSFÖRÄNDRINGAR 18

1. Sammanfattning och introduktion I den här rapporten vill vi från Svebio beskriva hur mycket bioenergi som kan produceras och användas i Sverige. Vårt perspektiv för den möjliga tillförseln gäller både medellång och lång sikt, medan vi för användningen ser till vad som är möjligt till 2020. Med potential avser vi den maximalt tillgängliga bränslemängden, med känd teknik och med ekologiska begränsningar. Att det finns en viss potential innebär inte att hela mängden kommer att användas. Den här rapporten är inte en prognos. Vår genomgång visar att det finns en mycket stor potential att öka tillförseln av bioenergi inom Sverige. I Svebios tidigare potentialbedömningar har vi räknat med att det är möjligt att fördubbla tillförseln av bioenergi. Denna bild bekräftas och förstärks i den här rapporten. 2006 var tillförseln av bioenergi 116 TWh. Vår sammanställning visar att det finns en potential att öka tillförseln till 248 TWh. På längre sikt kan det finnas möjligheter att öka tillförseln till omkring 390 TWh. Potentialen för trädbränslen från skogsbruk och skogsindustri ligger på omkring 130 TWh. På längre sikt kan den potentialen öka betydligt, dels genom intensivodling av snabbväxande trädslag på en mindre del av skogsarealen, dels genom att tillväxten ökar i skogen på grund av förbättrad skogsskötsel och på grund av det varmare och fuktigare klimat som kan väntas genom växthuseffekten. Det kan då bli möjligt att utvinna 190 TWh trädbränslen eller mer. Vid sidan av denna potential finns returlutarna i massaindustrin de ger idag omkring 40 TWh, men på sikt upp mot 50 TWh, om industrin byggs ut i samma takt som hittills. Potentialen för biobränslen från jordbruket ligger kring 40 TWh och på längre sikt upp mot 70 TWh. Även jordbruksproduktionen kommer att påverkas av det förändrade klimatet. Avfallsvolymerna ökar, även om vi inte önskar det. Prognoserna pekar på en energitillförsel från avfall på drygt 20 TWh 2020. Hur stor potential det finns för torv beror på hur vi kommer att hantera de redan dikade torvmarker som idag läcker stora mängder växthusgaser. Enligt Svebios mening bör de tas till vara för bränsleproduktion. Vi har i denna rapport även försökt bedöma vilka möjligheter det finns att till 2020 öka användningen av bioenergi i Sverige. Vårt tidsperspektiv är 2020 eftersom detta årtal är det år som anges i EU:s energipaket. Sverige har vid den bördefördelning som gjorts av EU-kommissionen tilldelats en kvot som innebär att Sverige ska öka sin andel förnybar energi från 39,8 procent av energianvändningen 2005 till 49 procent 2020. Det är Svebios bedömning att det är möjligt att öka användningen av bioenergi med mer än 70 TWh fram till 2020. Det innebär att långt mer än hela det svenska EU-betinget kan klaras med bioenergi. Eftersom vi också kommer att få en kraftig utbyggnad av vindkraften kommer andelen förnybar energi i den svenska energianvändningen att kunna öka långt utöver det mål som angetts av EU-kommissionen. Exakt hur stor andel av den svenska energiförsörjningen som kan klaras med bioenergi till 2020 beror på vilket antagande man gör om den totala energianvändningen, och vilken energieffektivisering man räknar med. Stora delar av den ökade användningen till 2020 kommer att ske med dagens styrmedelsnivåer, men på vissa områden krävs förstärkta styrmedel. Svebio anser att det är både sannolikt och önskvärt att andelen förnybar energi i den svenska energitillförseln 2020 ligger långt över 50 procent. Det är bra både för miljön, för försörjningstryggheten och för den svenska ekonomin. Sammanfattning av tillförselpotential TILL 2020 PÅ LÅNG SIKT Trädbränslen 129 190 Returlutar 45 50 Energi från åkern 39 70 Avfall 23 20 Torv 12 64 Summa 248 394 Sammanfattning av potential för ökad användning 2020 Fjärrvärmeproduktion Elproduktion i fjärrvärmen Elproduktion i industrin Bostäder och service mm Biobränsleanvändning i industrin Biodrivmedel i transportsektorn 15-26,5 TWh 7 TWh 3,5 TWh 11-14 TWh 8,5 TWh 27,5 TWh Ökat biobränslebehov 2020 72,5-87 Faktorer som påverkar utvecklingen på biobränslemarknaden Om den stora potentialen för bioenergi kommer att utnyttjas beror på hur marknaden kommer att utvecklas, dvs vilken efterfrågan som växer fram för biobränslen och vilka priser som etableras. Bland de faktorer som påverkar utvecklingen märks främst: Prisutvecklingen för konkurrerande bränslen och energi- 4 SVEBIO 08

slag, främst oljeprisutvecklingen, som direkt även påverkar priset på fossilgas. Även marknadspriset på el har betydelse, inte minst för konkurrensen på värmemarknaden. Det är Svebios bedömning att olje- och gaspriset kommer att ligga på en hög nivå, och att de skandinaviska elpriserna anpassar sig till den europeiska prisnivån, som generellt ligger högre än den nordiska prisnivån. De politiska styrmedlen. Den svenska CO 2 -skatten har haft avgörande betydelse för tillväxten av bioenergisektorn hittills. På senare år har även elcertifikaten haft stor betydelse, liksom skattebefrielsen för biodrivmedel. Utsläppsrättshandeln har däremot hittills haft liten beydelse. Det är Svebios bedömning att styrmedlen kommer att förstärkas både i Sverige och i resten av Europa, som en del av en konsekvent klimatpolitik. Samtidigt utvecklas handeln med biobränslen. Det kan leda både till ökad import av biobränslen och till ökad export. Svensk produktion av biobränslen konkurrerar med produktion i andra länder, både regionalt och globalt. Ett särskilt osäkerhetsmoment för biobränsleproduktionen är relationen till andra marknader för biomassa. Tillgången på biobränslen kommer att bestämmas även av priserna på skogsråvara (främst massavedspriset) och priset på spannmål, oljefrö, och på världsmarknaden även andra cash crops. För biobränslen från biprodukter och avfallsprodukter har detta liten betydelse. Inom den befintliga biobränsleproduktionen leder teknikutveckling till lägre kostnader och högre effektivitet, vilket stimulerar utbudet och verkar prispressande. Den ökade produktionen av biobränslen innebär samtidigt att man måste söka sig till allt dyrare råvarubaser. Marginalkostnaden för nya biobränslesortiment kan alltså komma att öka och verka prishöjande. SVEBIO 08 5

2. TILLFÖRSEL Svebio har sedan tidigare en uppskattning av potentialen för tillförsel av biobränslen som innebär i stora drag en fördubbling jämfört med tillförseln idag. Den bilden har bekräftats av Oljekommissionens rapport 2006. Under de senaste åren har det tillkommit en del nytt underlagsmaterial som gör det nödvändigt att uppdatera Svebios tidigare potentialsammanställningar. Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (SOU 2007:36), skogsutredningen (SOU 2006:81) och Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) ger alla nya underlag som innebär att potentialen kan skrivas upp jämfört med tidigare uppskattningar. Föreliggande rapport bygger helt på underlag som tagits fram av andra utredare. Svebio har inte resurser att genomföra egen forskning och egna analyser av grundmaterialet. Denna rapport ska därför ses som en samlad sammanställning av material som föreligger från statliga utredningar och annan expertis. A. Trädbränslen Beräkningar av den samlade potentialen för trädbränslen har gjorts av flera utredningar, alltsedan Biobränslekommissionen (SOU 1992:90) 1. De mest detaljerade analyserna har gjorts av SLU:s institution för bioenergi, tidigare institutionen för Skog-Industri-Marknad Studier (SIMS), först i en rapport av Hektor m fl 1995 (SIMS rapport nr 17) som visade på en potential på 130 132 TWh. Därefter i en mer omfattande analys av Lönner m fl 1998 (SIMS rapport nr 51). Rapporten anger att den totala bruttotillgången på trädbränslen är 26,8 milj ton TS eller 125 TWh. Av detta uppskattas cirka 2 miljon ton TS eller 10 TWh ej vara tillgängligt av ekologiska skäl. I rapporten anges även kostnadsnivåer för olika energisortiment. Ingen av rapporterna inkluderar stubbar. 1 Potentialen angavs till: skogens bränslen (inkl massaindustrins lutar) 95-110 TWh, jordbrukets bränslen 51-59 TWh, torv 12-25 TWh och Avfall 15 TWh, totalt 173-209 TWh. Beräkningarna grundades på AVB-92 (AVB =avverkningsberäkningar), Riksskogstaxeringen och egna analyser av vilka kvantiteter skogsbränsle som görs tillgängliga vid olika typer av avverkningar. otentialen kan indelas i följande huvudkategorier 2 : Brännved 7,5 TWh Virke utan industriell användning (t ex rötved) 4,7 TWh Skogsindustrins biprodukter 15,3 TWh Grot (grenar och toppar) från slutavverkningar och gallringar 68,0 TWh Klena träd från röjning/gallring mm 12,4 TWh Avverkning på icke skogsmark 2,8 TWh Återvunnet trädbränsle 4,1 TWh Summa 114,8 TWh Till detta kommer knappt 10 TWh som ej kan utnyttjas av ekologiska skäl. Man har inte räknat med någon avverkning på impediment eller i fjällnära skog. Bränslemängderna utgår från en avverkningsnivå på 87 miljoner m3sk/år. En ny sådan avverkningsberäkning (SKA-VB08) håller nu på att utarbetas och kommer att redovisas i höst. Med denna avverkningsnivå uppger man att skogsförrådet växer med 15 20 miljoner m 3 sk/år, vilket representerar ett energivärde på 35 45 TWh. Den äldre beräkningen från SIMS bekräftas av Peter Hagström, som hamnar på nivån 118,6 TWh för samma sortiment 3 (Fakta Skog 1:2006, om forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet). Inte heller Hagström har inkluderat stubbar. Hagströms sammanställning ser ut så här: Grot från slutavverkning Grot från gallring Träd från första gallring Bränsleved (privat vedhuggning) Virke ej lämpat som sågtimmer eller för massaproduktion Bränsleved från icke-skogsmark Biprodukter från skogsindustrin Träflis Sågspån 44 TWh 13,1 TWh 12,4 TWh 9,3 TWh 5,8 TWh 2,8 TWh 3,3 TWh 8,8 TWh Bark 14,7 TWh Returträ 4,4 TWh Summa 118,6 TWh 2 Egen sammanställning av SIMS rapport nr 51, Kostnader och tillgänglighet för trädbränslen på medellång sikt, Uppsala 1998, bilaga 11, sid 95. 3 Hagströms doktorsavhandling 2006, Biomass Potential for Heat, Electricity and Vehicle Fuel in Sweden, se även Fakta Skog 1:2006, om forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. 6 SVEBIO 08

Man kan notera att Hagström jämfört med SIMS-rapport 51 har en något lägre volym för grot från avverkningar, men i gengäld en högre volym för biprodukter från skogsindustrin. Skogsindustrierna publicerade för en tid sedan en potentialberäkning på en helt annan nivå. 4 Man säger där att det möjliga uttaget av så kallat primärt skogsbränsle är 39 TWh, varav vi idag utnyttjar 18,3 TWh. Till primärt skogsbränsle räknas grot från avverkningar och gallringar, röjningsved, kasserad massaved och rötved, brännved och stubbar, men inte skogsindustrins biprodukter. Skogsindustriernas volym för primärt skogsbränsle på 39 TWh ska jämföras med SIMS 95,4 TWh och Hagströms 87,4 TWh. Skillnaden kan förklaras både med skillnad i metod och i synsätt. Skogsindustrierna har utgått från insamlade uppgifter om vilka grotmängder man idag anser sig kunna ta ut på hyggen, medan forskarna vid SLU räknar på mätningar av vilka mängder grot som finns kvarlämnade på hyggen och beräkningar av vilka mängder som kan bärgas. Skogsindustrierna har också mycket mindre förhoppningar om vad som går att ta ut vid röjningar och gallringar. Noterbart är också att företagen själva uppger att det går att ta ut större volymer än vad utredaren anser möjligt. Vid sidan av de primära skogsbränslena uppger Skogsindustrierna att det finns en förbrukning av 29,6 TWh biprodukter i industrin (exkl lutar), men man gör ingen uppskattning av om den volymen kan ökas. Observera att i alla de här beräkningarna utgår man från att stamveden, timmer och massaved, precis som idag används av sågverken och massaindustrin. I områden med lågt massavedspris, t ex i norra Sveriges inland, kan det vara mer fördelaktigt att ta ut så kallade långa toppar och använda dem som energived. Medan forskarna på SLU försökt kartlägga den samlade potentialen för skogsbränslen har Skogsindustrierna närmast gjort en prognos för vad som är möjligt att ta ut i ett kortare perspektiv. Även om de siffror som presenteras skiljer sig mycket åt motsäger de därför inte varandra. Stubbar Den totala volymen stubbar är 36 TWh 5. Efter reduktion för olämpliga marktyper, besvärliga terrängförhållanden, för små avverkningsytor mm återstår en tekniskt tillgänglig volym på 20 TWh. Vi förutsätter här att det ska vara möjligt 4 Skogsindustrierna dec 2007, En uppdatering av kunskapsläget beträffande tillgång och efterfrågan på biobränsle, genomförd av Jonas Jacobsson, JJ Forestry AB. 5 Hagström, fotnot sid 187, uträkning baserad på Marklund Skogsenergitillgångar i Sverige, preliminära skattningar grundade på riksskogstaxeringens material 1981. att på samma sätt som i Finland kunna ta ut hälften av stubbarna, dvs 10 TWh. Ökad tillväxt enligt skogsutredningen Skogsutredningen (SOU 2006:81) gjorde i sitt betänkande en del allmänna bedömningar om den framtida produktionspotentialen i skogsbruket. Utredningen slutsats var: Enligt flera bedömningar finns det utrymme att öka virkesproduktionen med 25 50 procent på 10 60 års sikt genom åtgärder som ryms inom nuvarande lagstiftning. Intervallen är stora men de speglar en uppfattning, som tycks vara väl förankrad bland skoglig expertis, att det går att kraftigt öka produktionen inom ramen för befintlig skogslagstiftning. Åtgärder som nämns är att utnyttja bättre föryngringsmaterial, bättre föryngringsmetoder, begränsning av viltskador, mer gödsling, bättre röjning, dikesrensning mm. Obs, i beräkningen ingår inte klimatförändring och inte heller intensivodling. Om utredningens bedömning är riktig bör man för den långsiktiga potentialen göra en uppräkning åtminstone med 25 procent av den totala potentialen åtminstone för grot, röjnings- och gallringsvirke, samt för skogsindustrins biprodukter. Det ger en ökad långsiktig potential på 24 TWh. Ökad tillväxt enligt klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) anger att effekterna av förändrat klimat kommer att bli omfattande för skogsbruket. Utredningen har utgått från klimatmodeller som presenterats av IPCC och tillämpat dessa på Sverige i ett antal scenarier. Slutsatsen är att tillväxten av tall, gran och björk kommer att successivt öka så att den vid slutet av seklet är 20 40 procent högre än idag. Även andra trädslag får högre produktion. Samtidigt ökar skadorna på skogen. En ökad skogsproduktion på grund av klimatförändring kommer även direkt att påverka produktionen av bio- Foto: Anders Haaker SVEBIO 08 7

massa för energiändamål. Även här är intervallen stora och tidsperspektiven relativt långa. 6 Det förefaller rimligt att åtminstone räkna med en klimatbetingad ökning av skogsproduktionen med 10 procent till 2050. Detta ökar potentialen för grot, gallrings- och röjningsvirke samt biprodukter med 9,5 TWh 2050. Vi har här räknat med att hela den ökade tillväxten kommer att utnyttjas för att bygga ut skogsindustrin, vilket innebär att halva mängden biomassa blir skogsindustriella produkter, medan den andra halvan blir biobränslen. Detta är inte självklart. Om skogsindustrins utbyggnad begränsas, t ex på grund av svårigheter att konkurrera på den internationella marknaden, kan hela den ökade biomassevolymen komma att användas som biobränsle. Intensivodling på skogsmark Ett alternativ till att enbart utnyttja grot från avverkningar och röjningar samt biprodukter från skogsindustrin är att odla snabbväxande träd på skogsmark med inriktning på energiproduktion energiskogsodling på skogsmark. Det trädslag som anses mest lämpat för detta är gran. Enligt en beräkning som inkluderats i Oljekommissionens rapport skulle man genom att intensivodla gran på 5 procent av skogsmarken (1,15 miljoner hektar) kunna producera 27 TWh biomassa. Det tar ett antal år att nå upp till denna produktion, eftersom omloppstiden på denna typ av energiodling är avsevärt längre (25 30 år) än för energiskogsodling på åkermark (för Salix 3 4 år, maximal avkastning efter 7 8 år). Ett tänkbart alternativ till gran är på vissa marker hybridasp. Energimyndigheten räknar i sin långsiktsprognos med att massa- och pappersindustrins energianvändning ökar med 1,2 procent per år till 2015 och därefter med 1 procent. Uppskattningarna är Energimyndighetens egna och bygger på bedömningar från Konjunkturinstitutet. Skogsindustrierna uppger att massaproduktionen beräknas öka med 1,3 procent per år för att 2020 vara 15,5 miljoner ton. 7 Om vi förutsätter att användningen av returlutar växer med samma takt som tillväxten i branschen totalt innebär det 43 TWh 2015 och 45 TWh 2020. Som långsiktig potential anges 50 TWh, dvs en ytterligare ökning med 10 procent efter 2020 med anledning av den ökande skogstillväxten orsakad av klimatförändringen. Hagström anger i sin avhandling en teoretisk energitillgång på 43,6 TWh. Delsumma potential returlutar: 45 TWh 2020, 50 TWh på längre sikt Om denna potential inkluderas måste potentialen för bioenergi från annat skogsbruk reduceras med 5 procent eftersom den arealen undantas från normalt skogsbruk. Frågan om intensivodling av gran är en lämplig metod att öka produktionen av bioenergi kan inte sägas vara avgjord. Den reser en del allmänna skogspolitiska och miljöpolitiska frågor som kan komma att utredas ytterligare. Delsumma potential trädbränslen: 129 TWh, på längre sikt 190 TWh B. Returlutar Returlutar betraktas i allmänhet som en separat kategori. Utvinningen av energi ur massaindustrins returlutar har ökat från 26 TWh 1980 till 39 TWh 2006, dvs med 50 procent. Den fortsatta utvecklingen är direkt kopplad till vilka antaganden man gör om massaindustrins fortsatta utveckling. 6 I bilaga B 19 till utredningen uppges att enligt alternativ B2 skulle den ökade tillväxten motsvara 120 TWh, stam och grot, vilket skulle ger 76 TWh biobränsle (grot + biprodukter, vår beräkning). C. Energi från åkern Utredningen Bioenergi från jordbruket en växande resurs (SOU 2007:36) gör en ambitiös genomgång av möjligheterna att producera energiråvara i det svenska jordbruket. I utredningen görs en genomgång av en rad möjligheter, som sammantaget summerar till 59 TWh. Utredaren påpekar dock att det är skillnad på den tekniska potentialen och vad är ekonomiskt riktigt och rimligt. Utredningen har därför låtit genomföra ett antal ekonomiska scenarier för vad jordbruket skulle kunna producera 2020. Dessa scenarier innehåller ett antal grundantaganden, men också ett antal restriktioner. Ett par av dessa scenarier slutar på cirka 7 Skogsindustrierna, direkt kommunikation. 8 SVEBIO 08

Av utredningen angivna potentialer eller räkneexempel som anger möjligheter att utvinna biobränslen eller bioenergi inom den svenska jordbruksproduktionen: 34 TWh bioenergi från jordbruket. Utredaren själv gjorde i samband med att utredningen presenterades uttalanden om att det svenska jordbruket skulle kunna producera 15 30 TWh energi. I vår potential anger vi den högre maximala nivån som en långsiktig potential, möjlig att uppnå efter 2020. Vi använder scenariernas nivå på 34 TWh för 2020 som en potential på medellång sikt, men lägger till 3 TWh för areal som även i dessa scenarier inte odlas, dvs totalt 37 TWh. Den här arealen skulle, liksom redan nedlagd åkerareal, kunna skogsplanteras, vilket också skulle ge en ökad biobränsleproduktion, men i ett längre perspektiv. Frågan om omfattande skogsplantering av åkermark är kontroversiell. Den nuvarande jordbrukspolitiken innebär att åkermarken hålls öppen av miljö- och landskapsskäl. Frågan om hur stor del av potentialen i jordbruket som kommer att finnas tillgänglig för energimarknaden är mer komplicerad än när det gäller andra bioenergipotentialer. Bioenergiproduktionen i jordbruket konkurrerar på biobränslemarknaden med biobränslen från skogsbruk, avfall och torv. Villigheten att använda jordbruksmark för energiproduktion beror också på vilka alternativa användningsmöjligheter för marken som föreligger och vilka alternativa inkomstmöjligheter jordbrukarna har. Om bonden får bättre betalt för livsmedelsgrödor och fodergrödor än för energigrödor kommer han att odla dessa. Om priset på energi blir för lågt kommer det också att minska intresset för odlingen av energigrödor. Dessutom påverkas produktionen av möjligheterna att få avsättning för biprodukter. Slutligen kan det vara olönsamt att odla energigrödor på lågproduktiv mark på grund av höga produktionskostnader, även om detta skulle vara fysiskt möjligt. Energigrödor på nuvarande trädesareal (320 000 hektar) Areal som idag används för export av oförädlad spannmål Areal som idag används för vallodling som ej behövs för foder Förädlingspotential och förbättrad odlingsteknik Restprodukter Halm Blast Gödsel (som biogas) Nedlagd åkermark Totalt 5-10 TWh 4,5-7,5 TWh 5-7,5 TWh 4-14 TWh 7 TWh 0,5 TWh 4,5 TWh 2-8 TWh 32,5-59 TWh Man ska notera att även dessa siffror kan innehålla vissa reduktioner i förhållande till vad som är den maximala tekniska potentialen. När det gäller skörderester som är kvar på åkern (halm, boss, agnar, stubb och blast) är den totala tillgången omkring 30 TWh, varav 5 TWh halm används inom djurhållningen (främst som strö). Den kraftiga reduktionen beror främst på problem att bärga halmen. När det gäller gödsel anger siffran den möjliga produktionen av biogas, dvs inte bruttoinsatsen av gödsel. Här kan man diskutera enligt vilken princip bioenergi från jordbruk bör anges som energiinnehållet i den insatta energiråvaran (etanolvete eller gödsel), eller som det bränsle som produceras (veteetanol eller biogas från gödsel). Det nu gällande redovisningssättet leder till en lägre tillförselsiffra. De stora osäkerheterna för vissa av de ingående delpotentialerna beror på vilka antaganden som gjorts beträffande dels vilka grödor som kan odlas, dels hur bördig marken är inom de olika arealkategorierna. Skördenivåerna varierar mycket kraftigt mellan olika jordar detta gäller både konventionella grödor och energigrödor. Utredningens scenarier Utredningen lät göra ett antal modellberäkningar för att se hur stor del av potentialen som skulle kunna tas till vara till 2020 under vissa givna antaganden om utvecklingen på livsmedel- och energimarknaden. Vid ett antagande om nuvarande energipriser blev energiproduktionen från jordbruket 33,8 TWh, och med höga energipriser 33,7 TWh. Om vi får en återgång till låga energipriser skulle energiproduktionen i svenskt jordbruk stanna vid 16,3 TWh vilket är en tiodubbling mot dagens nivå. Förklaringen till att alternativet med höga energipriser inte hamnar högre än alternativet med nuvarande energi- SVEBIO 08 9

priser är att utredarna satte en restriktion för hur mycket etanolproduktion som ansågs möjlig att bygga ut. Denna produktion sattes till 7,1 TWh etanolspannmål. Produktionen begränsas av möjligheterna att få avsättning för biprodukten drank. Det är värt att notera att alternativet höga energipriser innebär ett oljepris på 75 dollar/fat, dvs långt under den nivå som gäller på marknaden i början av 2008. Å andra sidan är också spannmålspriserna i alla alternativ mycket lägre än de nu rådande. Inget av alternativen innebär att man utnyttjar all areal för odling. Även i alternativet höga energipriser återstår en obrukad trädesareal på 167 000 hektar. Om man med riktade styrmedel ser till att denna, sannolikt lågproducerande areal odlas med energigröda, t ex rörflen, ger det ett tillskott på upp till 3 TWh. Scenarierna utgår också enbart från den idag odlade arealen och tar inte med energiodling på redan nedlagd åkermark. Oljekommissionen har uppskattat denna areal till 400 000 hektar och räknar med en produktion på 2 TWh till 2020 och 12 TWh på sikt. 8 Det råder stor osäkerhet om denna markresurs en del av marken är troligen bebyggd, en del har blivit golfbanor, men en stor del av marken kan säkert användas endera för energigrödor eller för skogsodling. Vi räknar precis som Oljekommissionen med 2 TWh till 2020 och 12 TWh på längre sikt. Delsumma potential energi från åkern: 39 TWh till 2020 och 70 TWh på lång sikt (inkl nedlagd åker) D. Torv Ökad uppmärksamheten har under de senaste åren ägnats möjligheten att bedriva ett klimatanpassat torvbruk på redan dikade torvmarker. Dessa marker läcker betydande kvantiteter klimatgaser genom torvens nedbrytning (oxidation). Den dikade arealen består av flera olika katego- 8 På väg mot ett oljefritt Sverige, sid 45. rier torvmark: åkermark, skogsmark, gamla myrodlingar, övergivna strötorvtäkter och öppnade aktiva torvtäkter. Av gjorda undersökningar kan man dra slutsatsen att det finns omkring 1,3 miljoner hektar sådan dikad torvmark. Om man räknar med ett genomsnittsdjup på torvlagret på 1,5 meter innebär det att det här finns en energiresurs på totalt 16 000 TWh. Nedbrytningen av den dikade torven uppskattas ske inom loppet av 50 100 år, men kan på skogsmark gå långsammare. Om man producerar torv på 1 procent av denna areal (13 000 hektar under 20 år) ger det en årlig produktion på 8 TWh. Om 20 procent av den dikade torvarealen (260 000 hektar) valdes ut som prioriterade torvproduktionsområden och denna areal utnyttjades under en 50-årsperiod skulle det ge ett energitillskott på 64 TWh per år. Den nuvarande energitorvproduktionen ligger kring 4 TWh. Ett klimatanpassat torvbruk skulle på kort sikt i första hand kunna ske på gamla myrodlingar. Vi räknar med att till 2020 utnyttja de arealer (1 procent enligt ovan), som är bäst belägna. På övriga dikade marker tar det längre tid att få upp produktionsvolymen. Befintliga torvtäkter bör fullföljas. Med vissa antaganden räknar vi med en volym på 12 TWh 2020. Delsumma potential torv: 12 TWh till 2020 och därefter ökning till 64 TWh E. Avfall Förbränningen av avfall för värme- och elproduktion har ökat kraftigt under de senaste åren, särskilt sedan det infördes förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall (2002) och allt organiskt avfall (2005). Deponeringsförbuden har lett till en kraftig utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar runt om i Sverige. Enligt Avfall Sverige var energiproduktionen från avfall 10,3 TWh för värme och 1,2 TWh för el 2006, och kapaciteten väntas öka med 30 procent till 2009, dvs till 15 TWh. 9 Till detta kommer biogasproduktion från avfall, som ligger på 1,2 TWh. 10 Enligt Johan Sundberg på Profu finns ytterligare planer på utbyggnad av förbränningsanläggningar som 2012 skulle kunna ge en nivå på18,3 TWh. Den långsiktiga potentialen för energi från biologiskt avfall beror på vilka antaganden man gör om framtida avfallsmängder och om materialåtervinning. Johan Sundbergs bedömning är att vi 2020 kommer att ha en avfallsmängd för energiutvinning (värme, el och biogas) på 7,8 miljoner ton vilket ger 23,4 TWh. Prognosen bygger på att avfallsmängderna fortsätter att öka på samma sätt 9 Avfall Sverige Rapport 2006:10. 10 Energimyndigheten Rapport 2007:05, Produktion och användning av biogas år 2005. 10 SVEBIO 08

som idag. Detta strider mot ett av miljömålen, där man anger att den totala mängden genererat avfall skall inte öka. I vår potentialbedömning inkluderar vi 23 TWh energi från avfall, av vilket 3 TWh antas vara biogas. På sikt bör strävan vara att minska avfallsvolymen. samman med klimatförändringen och betydande uttag av torv på dikade marker. Den stora potentialen för torv kan vara ännu större beroende på hur vi värderar och hanterar de dikade torvmarkerna. Delsumma för potential avfall: 23 TWh till 2020, därefter minskande Sammanfattning av tillförselpotential KORT SIKT LÅNG SIKT Trädbränslen 129 190 Returlutar 45 50 Energi från åkern 39 70 Avfall 23 20 Torv 12 64 Summa 248 394 Med kort sikt avser vi de potentialer som i princip finns tillgängliga idag, eller åtminstone kan finnas tillgängliga 2020. Med lång sikt avser vi potentialer som kan finnas tillgängliga vid mitten av seklet. Potentialen på 248 TWh innebär en dryg fördubbling av dagens tillförsel. Det stämmer väl med den slutsats som drogs av Oljekommissionen, även om denna hade ett mer utsträckt tidsperspektiv. Den långsiktiga eller utvidgade potentialen på 384 TWh kan tyckas orimligt stor, men vi bör hålla i minnet att den samlade biomassaproduktionen på svensk skogsmark ligger på 76 megaton ts 11, vilket motsvarar 380 TWh. Biomassaproduktionen på åkermark ligger på 80 TWh brutto. Biomasseproduktionen på myrmark ligger kring 12 TWh. Den höga långsiktiga potentialen hänger 11 Per Olov Nilsson, Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004, Skogsstyrelsens rapport 2006:23. SVEBIO 08 11

3. ANVÄNDNING Tillförseln av Bioenergi (inkl. avfall och torv) låg enligt Energimyndigheten på 116 TWh 2006. 12 Om man tar hänsyn till omvandlingsförluster i fjärrvärmen och elproduktionen kan man konstatera att bioenergin står för ungefär 109 TWh av en total inhemsk slutlig användning av 403 TWh, dvs omkring 27 procent. Hur mycket kan bioenergianvändningen öka fram till 2020? Tillväxten av svensk bioenergi beror på vilka möjligheter vi har att öka användningen snarare än vilken produktionspotential som finns. Hur stor del av användningspotentialen som realiseras beror på de ekonomiska villkoren, och styrs av marknadspriser och gällande ekonomiska styrmedel. Användningen av biobränslen sker i följande former: - Fjärrvärmeproduktion - Elproduktion i fjärrvärmen - Elproduktion i industrin - Direkt biobränsleanvändning inom sektorn bostäder och service mm - Biobränsleanvändning i industrin - Biodrivmedel i transportsektorn F. Fjärrvärmeproduktionen Enligt den officiella energistatistiken var användningen av biobränslen i fjärrvärmeverk för värmeproduktion 35,9 TWh 2006, vilket var 63 procent av den tillförda energin. Den preliminära statistiken är dock osäker och Energimyndigheten bedömer att siffran ska vara 34,4 TWh. Av detta var 8,3 TWh avfall, 19,9 TWh var trädbränsle, 0,7 TWh var tallbeckolja, 2,0 TWh var torv och 3,6 TWh är bokfört som övriga bränslen och statistisk differens. Användningen av tallbeckolja och torv har minskat under de senaste åren. SCB kommer nu även att mäta biooljor (dvs andra oljor än tallbeckolja). Användningen av biobränslen för fjärrvärmeproduktion har ökat mycket kraftigt, framför allt sedan koldioxidskatten infördes 1990, då andelen biobränslen utgjorde 25 procent. Obs! Siffran för avfall skiljer sig från Avfall Sveriges statistik som anger 10,3 TWh (skillnaden kan återspegla en skillnad i hur man anger returträ). Ökad användning av biobränslen kan ske genom att: - Fjärrvärmenäten byggs ut, och den totala användningen av fjärrvärme ökar. Det kan ske i befintliga nät och genom anläggning av nya nät, främst på mindre orter. - Fortsatt konvertering av befintliga värmeverk och pannor. - Ökad elproduktion (se särskild punkt nedan). - Användningen av trädbränslen påverkas dessutom av hur mycket avfallsbränsle som används och vad som händer med torvanvändningen. Biooljor konkurrerar främst med pellets vid konvertering av pannor för topplast och låglast. Fjärrvärmeleveransen låg 2006 på 47,5 TWh. Av denna gick 42 TWh till bostäder och lokaler, medan resten gick till industrin. Svensk Fjärrvärme räknade 2004 med att leveranserna skulle kunna öka till 60 TWh 2010 och 80 TWh på längre sikt. Vi räknar med en utbyggnad till 60 TWh till 2020 i befintliga nät och en utbyggnad av mindre nät med 1,5 TWh (500 närvärmesystem med i snitt 3 GWh värmeleverans). Om man räknar med förluster på 10 procent behövs en bränsleinsats på 68 TWh i fjärrvärmen. Om hela ökningen av bränsleinsats tillfredsställs med biobränslen ger detta ett ökat biobränslebehov på 15 TWh. Om all återstående användning av fossila bränslen, elpannor och hälften av värmepumparna i befintliga anläggningar ersätta med biobränsle ger detta ett ytterligare behov av 11,7 TWh. En sådan totalkonvertering kräver att det koleldade Värtanverket avvecklas och att de naturgaseldade kraftvärmeverken i Göteborg och Malmö konverteras till biometan. Delsumma ökat biobränslebehov för fjärrvärme 2020: 15 26,5 TWh (varav avfall cirka 9 TWh) 12 Energiläget 2007. 12 SVEBIO 08

till 11,6 TWh till 2020. Vi räknar med en utbyggnad till 12 TWh biokraft i fjärrvärmen till 2020, vilket ger ett bränslebehov på 13 TWh biobränsle, dvs en ökning med 7 TWh mot idag. Delsumma ökat biobränslebehov för biokraft i fjärrvärme 2020: 7 TWh H. Biokraft i industrin G. Biokraft i fjärrvärmen Biobränsleinsatsen för elproduktion (biokraft) i fjärrvärmen var 6,1 TWh 2006, för en biokraftproduktion på cirka 5,5 TWh. Svebio uppskattar att det sker en utbyggnad till 6,4 TWh biokraftproduktion till 2010, med ett bränslebehov på 7 TWh. Därefter sker en fortsatt utbyggnad till 9,3 TWh 2015. Elcertifikatsystemet är nu konstruerat för en fortsatt utbyggnad av ny förnybar elproduktion med 17 TWh till 2016. Energimyndigheten har föreslagit att systemet byggs ut även därefter för att ge utrymme för ökad vindkraftsproduktion. Det är naturligt att även bygga ut biokraftproduktionen så att man utnyttjar hela värmesänkan i fjärrvärmesystemet för elproduktion. Elcertifikatsystemet eller något annat styrmedel bör alltså garantera att utbyggnaden fortsätter även efter 2016. Den biobränslebaserade värmeproduktionen i fjärrvärmen är idag ungefär 39 TWh och kan efter en utbyggnad bli 55 TWh (resten spillvärme och återstående värmepumpar). Av denna värmeproduktion kommer en betydande del att baseras på avfall (18 19 TWh), som ger ett sämre elutbyte än biobränslen i övrigt. En del av produktionen ligger i små fjärrvärmenät där det är oekonomiskt att med dagens teknik bygga kraftvärme. Men tekniken utvecklas, och man kan bygga allt mindre kraftvärmeverk med acceptabel ekonomi. Det finns också möjligheter att öka elproduktionen genom att producera mer el under den del av året då man inte behöver fjärrvärme, t ex genom att utveckla andra värmesänkor, t ex torkning av biomassor eller etanolproduktion. Vi har dock inte räknat med sådan ökad kraftvärme. Med konventionell teknik borde det vara möjligt att totalt producera 21 TWh biokraft i fjärrvärmen. I den gemensamma rapporten om kraftvärme som gjorts av Svebio, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna och Svensk Energi noteras utbyggnadsplaner fram till 2015 till totalt 9,3 TWh, varav 1,9 TWh från avfall, 0,7 TWh från torv och 0,1 TWh från biogas. 13 Ericsson/Börjesson räknar med en möjlig utbyggnad 13 Svebio, Rapport Kraftvärmeutbyggnad 2007-2015 (2008). Enkäten genomförd av svensk Fjärrvärme. Enligt Energimyndigheten förbrukades 2006 4,8 TWh biobränslen för elproduktion i industrin. Enligt Svebios m fl enkät om kraftvärme 14 planerar skogsindustrierna att bygga ut elproduktionen från 5 TWh idag till 6,5 TWh 2015. Hela utbyggnaden sker med biobränslen, svartlutar, biprodukter och grot. Eriksson/Börjesson 15 räknar med att det finns en potential att öka bränsleförbrukningen för elproduktion i pappers- och massindustrin med 3 TWh till 2020. Till det kommer en möjlighet att producera el vid större sågverk som skulle kunna ge ytterligare 0,5 TWh. Delsumma ökat biobränslebehov för biokraft i industrin 2020: 3,5 TWh I. Biobränslen i sektorn bostäder, service mm Förbrukningen av biobränslen i bostads- och övrigsektorn var 2006 13,9 TWh. Från 2000 har det skett en kraftig ökning - från 10,3 TWh. Huvuddelen av användningen består av vedeldning i småhus, främst på landsbygden och i mindre tätorter. Ökningen på senare år består dock främst av ökad användning av pellets och i viss mån konvertering av pannor i lokaler och större fastigheter. Obs! Den indirekta användningen av biobränslen via fjärrvärme ingår inte. 14 Svebio, Rapport Kraftvärmeutbyggnad 2007-2015 (2008). Enkäten genomförd av Skogsindustrierna. 15 Karin Eriksson och Pål Börjesson, Potentiell avsättning av biomassa för produktion av el, värme och drivmedel inklusive energikombinat, Lunds tekniska Högskola 2007. SVEBIO 08 13

Foto: Anders Haaker Att ersätta användningen av fossila drivmedel i de areella näringarna är givetvis lika angeläget som att göra samma sak i trafiksektorn. Problemet med konkurrensneutralitet liknar det problem som kan finnas i åkerinäringen. Vi räknar här med att halva förbrukningen av fossila drivmedel i jordbruk och skogsbruk kan ersättas med biodrivmedel till 2020, dvs 4,5 TWh. I växthusnäringen kan det finnas en potential på 0,5 TWh för konvertering till biobränsle. Delsumma ökat biobränslebehov i sektorn bostäder, service mm 2020: 11 14 TWh J. Biobränsleanvändning i industrin Bostadsuppvärmningen är till mycket stor del baserad på biobränslen men i statistiken registreras användningssidan som fjärrvärme. De 13,9 TWh som finns i tabellerna avser alltså endast direkt utnyttjande av biobränslen. Utvecklingen när det gäller uppvärmningen av småhus, lokaler och flerfamiljshus är att det dels sker en kontinuerlig anslutning till fjärrvärme, främst för lokaler och flerfamiljshus, men även för småhus, dels att det sker en konvertering från olja och elvärme. Oljekonverteringen av småhus har varit mycket snabb under de första åren av 2000-talet, och den återstående potentialen är begränsad. När det gäller elvärmda hus finns en större potential, men samtidigt är de tekniska och ekonomiska villkoren sämre. Ericsson/Börjesson har uppskattat att man kan konvertera 40 procent av den återstående oljeanvändningen i bostäder och lokaler, 20 procent av den vattenburna elvärmen och 10 procent av den direktverkande elen med pelletseldning. Det skulle innebära att pelletsanvändningen ökade från 1,8 TWh (2005) till 8,2 TWh 2020, varav 6 TWh i småhussektorn. De räknar med oförändrad nivå på vedeldning. I Svebios rapport till EU-projektet Boosting Bioenergy anges en något högre ambition att 50 procent av den återstående oljekonverteringen sker till biobränsle och att även 50 procent av husen med vattenburen el konverterar till pelletssystem. När det gäller direktverkande el är målet att förse 10 000 småhus per år med pelletskamin. Med dessa antaganden skulle biobränsleanvändningen öka med ytterligare 2 3 TWh 2020. Till övrigsektorn hör även jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Vi kan räkna med att jordbruket förbrukar omkring 4,7 TWh drivmedel 16 och att skogsbruket förbrukar 3,8 TWh drivmedel. 17 Växthusnäringen använde 2002 cirka 0,6 TWh olja och 0,5 TWh biobränsle. 18 En färsk inventering visar att i tomatodlingen används idag 57 procent biobränsle. 16 SCB Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, 2,6 Mdr SEK, dieselpris 55 öre/kwh. 17 SCB Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn, 2007. 18 SCB Trädgårdsinventeringen 2003. Industrin är den största användaren av biobränslen. Enligt den officiella statistiken förbrukade industrin 52,8 TWh biobränslen 2006, men statistiken är i vissa avseenden mycket osäker och Energimyndigheten bedömer att den var 55,7 TWh, 19 vilket var oförändrat jämfört med året innan. Ökningen har varit jämn, men inte lika snabb som i fjärrvärmesektorn. Förklaringen är att styrmedlen är svagare i industrin. Av användningen på 55,7 TWh utgjordes 38,7 TWh av massaindustrins lutar, 8,3 TWh var massaindustrins övriga biprodukter, 5,1 TWh sågverksindustrins biprodukter och 3,5 TWh var förbrukning i övriga branscher. Obs! Dessutom användes 4,8 TWh för elproduktion (redovisas ovan). Siffrorna gäller alltså produktion av värme för processer, lokaluppvärmning mm. Det är viktigt att notera att en mycket stor del av biobränsleförbrukningen i industrin ligger inom skogsindustrin 52,2 TWh av 55,7 TWh (94 procent). När man bedömer möjligheterna att öka användningen av biobränslen i industrin måste man dels se vilka möjligheter det finns att använda mer biobränsle i skogsindustrin, dels 19 Energiläget i siffror 14 SVEBIO 08

analysera möjligheterna att använda biobränslen i övriga branscher. Ericsson/Börjesson har uppskattat att man kan ersätta 3,5 TWh olja med biomassa i skogsindustrin. Det är en halvering av oljeanvändningen jämfört med idag. Man kan t ex ersätta olja med bark som bränsle i mesaugnar. Viss oljeanvändning bedöms kvarstå för att klara driftstarter. Ericsson/Börjesson har inte analyserat möjligheterna att ersätta olja, kol och naturgas i andra branscher. Den totala förbrukningen av olja i industrin var 20,2 TWh 2006, varav alltså omkring 7 TWh i massaindustrin. Oljekommissionen skriver att av industrins totala oljeförbrukning går hälften till uppvärmning och hälften till processer. Kommissionens förslag är att hälften av oljeanvändningen till uppvärmning, dvs 5 TWh till 2020 bör kunna ersättas med biobränslen eller fjärrvärme. 20 Industrin har idag mycket svaga styrmedel. För industrin som inte omfattas av utsläppsrättshandeln är CO 2 -skatten nedsatt med 79 procent. Myndigheterna (Energimyndigheten och Naturvårdsverket) medger att CO 2 -skatten därför inte haft någon styrande verkan på industrin sedan 1990. 21 Införande av ett verkningsfullt styrmedel borde medföra en konvertering av all oljeanvändning för uppvärmning i industrin på samma sätt som inom bostads- och lokalförsörjningen. Vi räknar med att halva konverteringen sker till fjärrvärme och halva till biobränslen i konverterade olje- kol- och gaspannor. Delsumma ökat biobränslebehov i industrin till 2020: 8,5 TWh K. Biodrivmedel i transportsektorn Transportsektorn förbrukade100,9 TWh energi 2006 för inhemska transporter, inklusive flygbränsle (10,7 TWh) och el till järnväg (2,9 TWh). Användningen av bensin var 46.4 TWh och av diesel 38,1 TWh. Oljeberoendet i sektorn var 94 procent. Biodrivmedlen stod för 2,7 TWh, varav etanol 1,9 TWh, FAME 0,5 TWh och biogas 0,2 TWh. Målet för 2010 enligt EU:s biodrivmedelsdirektiv är 5,75 procent av energiinnehållet i all bensin och diesel, vilket skulle motsvara 4,9 TWh. Målet för 2020 är 10 procent biodrivmedel. I Energimyndighetens långsiktsprognos räknar man med en 25- procentig ökning av drivmedelsförbrukningen till 2020. En 10-procentig biodrivmedelsandel svarar då mot 10,6 TWh. Energimyndigheten räknar mycket konservativt när det gäller introduktion av biodrivmedel och tror bara på en total användning på 4,5 5 TWh 2020. Man räknar inte med några betydande tekniska förändringar vare sig på fordonseller drivmedelssidan. I stort sett den enda förändring man räknar med är att all diesel kommer att ha låginblandad FAME. Vår utgångspunkt är att förändringarna på drivmedelsmarknaden drivs av starka styrmedel och av en snabb teknisk utveckling. Vi räknar med ett genombrott för plugin-hybrider som använder biodrivmedel som bränsle när det gäller bilar, och ett genombrott för DME eller biodieselbränsle, från svartlut och annan skogsråvara för den tunga trafiken. På sikt kommer ett sådant system att leda till att hela det svenska transportsystemet kan baseras på biodrivmedel och förnybar el (biokraft, vindkraft). Hur stor del av denna omställning som kan ske före 2020 är däremot osäkert. Att ställa om all bensindrift till plug-in-hybridteknik skulle få följande effekter. (Vi utgår från en drivmedelsförbrukning som är ungefär densamma som idag, eller 45 TWh.): Med plug-in-hybrider kan 70 procent av körsträckan ersättas med eldrift. Återstående del (de längre resorna) måste klaras med ett flytande bränsle, etanol. Etanolbehovet blir då 13,5 TWh. Elförbrukningen blir bara 8 TWh, på grund av elmotorns mycket högre effektivitet jämfört med förbränningsmotorn. Foto: Anders Haaker När det gäller den tunga trafiken finns inte samma möjligheter att utnyttja eldrift, utan här räknar vi med att huvudspåret blir att byta bränsle. Det pågår utveckling på flera fronter för att ta fram biodrivmedel från cellulosa genom förgasning. Den process som verkar vara närmast storskalig produktion gäller förgasning av svartlut för produktion av syntesgas och därefter DME för tunga transporter (Chemrec). Enligt Chemrec är det möjligt att uppnå en effektivitet i processen på 65 procent, från tillförd biomassa till fordonsbränsle. 22 Om vi skulle kunna utnyttja hela volymen svartlut i den svenska massaindustrin (40 TWh) skulle 20 På väg mot ett oljefritt Sverige, sid 36. 21 Kontrollstation 2008, delrapport 2, sid 204. 22 Chemrecs hemsida SVEBIO 08 15

detta ge ett tillskott av 26 TWh bränsle, vilket motsvarar två tredjedelar av dieselförbrukningen. Det kräver samtidigt som kompensation för massabrukens energiförsörjning ett bränsletillskott på 40 TWh biobränsle, som kan vara ett lågvärdigt bränsle, t ex grot eller torv. Övrig dieselförbrukning måste täckas med annan typ av biodiesel, t ex FT-diesel av förgasad biomassa. Frågan om hur snabb denna omställning kan ske är svår att bedöma. Sverige har mycket goda förutsättningar att vara världsledande, med en stark massaindustri och en stor energiresurs i svartluten, och samtidigt två globalt ledande lastbilstillverkare. Den svenska hemmamarknaden kan tjäna som ett demonstrationsexempel för förnybar transportteknik. Vår bedömning är att en mindre del av denna utveckling ägt rum till 2020, dvs att plug-in-hybrider tagit tjugo procent av bilmarknaden och DME tagit tio procent av den tunga trafiken. För den resterande delen räknar vi med en 10- procentig inblandning av etanol i bensin och FAME i diesel, samt att en tredjedel av personbilsparken går på etanol. Vi förutsätter att alla bensinbilar senast 2012 måste vara av flexifuelutförande för att få säljas. sedan1990. Observera att ökningen gäller användning, inte nödvändigtvis inhemsk produktion. När det gäller biodrivmedel anger utredningen om bioenergi från jordbruket 23 i sitt alternativ höga energipriser att vi kan framställa 13,3 TWh biodrivmedel från jordbruket 2020 (7,1 TWh etanol, 1,7 TWh RME och 4,5 TWh biogas). Dessutom har vi räknat med 2,5 TWh DME från svartlut. Resten av biodrivmedlen, dvs 11,5 TWh, måste med dessa antaganden importeras. Biodrivmedelsbehovet blir då 2020: För plug-in-hybrider För flexifuel-bilar 2,5 TWh 15 TWh För låginblandning 9 TWh För DME-produktion 4 TWh Från detta ska dras användningen idag på -3 TWh Summa ökat biobränslebehov i transportsektorn 27,5 TWh Sammanfattning av användningspotential Fjärrvärmeproduktion Elproduktion i fjärrvärmen Elproduktion i industrin Bostäder och service mm Biobränsleanvändning i industrin Biodrivmedel i transportsektorn Ökat biobränslebehov 2020 15 26,5 TWh 7 TWh 3,5 TWh 11 14 TWh 8,5 TWh 27,5 TWh 72,5 87 TWh Den ökade användningen med i storleksordningen 70-85 TWh biobränsle per år ger en ökningstakt på 5 6 TWh per år (2006 2020), vilket är något högre än den ökningstakt vi haft under de senaste åren. Det är en snabb ökning, men den är inte omöjlig att hantera. Vi ska också ha i minnet att tillförseln av bioenergi ökat med omkring 50 TWh 23 SOU 2007:36, sid 116. 16 SVEBIO 08

4. SUMMERING OCH BALANS Vi har kunnat konstatera att det finns en potential för ökad tillförsel av biobränslen som ligger kring 248 TWh, och på längre sikt möjligen kring 380 TWh, beroende på hur vi hanterar de dikade torvmarkerna. Vi har också konstaterat att det är möjligt att fram till 2020 öka användningen av biobränslen med 70-85 TWh, jämfört med dagens 116 TWh, dvs upp till 185 200 TWh. Även med denna snabba ökning finns det en marginal på 50 65 TWh i förhållande till den tillgängliga potentialen. Vi har alltså ingen anledning att förvänta oss en brist på biobränslen i detta tidsperspektiv. Tvärtom vi utnyttjar bara halva den tillgängliga potentialen. Tillsammans med en utbyggnad av 30 TWh vindkraft 24 innebär det också att Sverige kan ge ett betydande bidrag till den förnybara energiförsörjningen i Europa, och att Sverige kan erbjuda sig att öka tillförseln av förnybar energi med mer än de 9 procentenheter av energianvändningen som vi förväntas bidra med. Total andel förnybar energi Användningen av biobränslen ökar enligt vår beräkning till 185 200 TWh. Den totala energianvändningen var 403 TWh 2006, och har ökat obetydligt under senare år. EU:s mål om 20 procent effektivisering tolkar vi som ett relativt mål som innebär att energin ska användas 20 procent mer effektivt 2020 jämfört med 2004. Vi kan tänka oss att effektiviseringen sker lika snabbt som ökningen av energibehov genom utökad verksamhet och ökad befolkning, vilket skulle innebära en oförändrad energianvändning 2020 på cirka 400 TWh. Vi kan också tänka oss en absolut energibesparing på 20 procent, dvs en total användning på 320 TWh. Höga energipriser och ökat fokus på energieffektivisering talar för ett sådant scenario. Även denna nivå är en i globala sammanhang mycket hög energiförbrukning. Idag används 109 TWh bioenergi 25 och cirka 63 TWh vattenkraft (med hänsyn till förluster) samt 1 TWh vindkraft, dvs totalt 173 TWh förnybar energi av totalt 403 TWh, dvs 43 procent. 2020 skulle det vara möjligt att använda 171 TWh bioenergi(vårt minimifall med avdrag för förluster), 63 TWh vattenkraft och 27 TWh vindkraft (30 TWh minus 10 procent nätförlust), dvs 261 TWh förnybar energi. Det är 65 procent av 403 TWh och 82 procent av 320 TWh. Vid en kraftig effektivisering skulle det emellertid inte vara möjligt att öka biobränsleanvändningen lika mycket inom flera av sektorerna (fjärrvärme, viss biokraft och småskalig uppvärmning), varför den senare siffran måste justeras ner. När EU räknar andel förnybar energi inkluderas distributionsförluster i energianvändningen, medan omvandlingsförluster, t ex i kärnkraften, exkluderas. Måttet på energianvändning blir därmed omkring 10 procent högre än det vi normalt räknar med som slutlig energianvändning. Detta är förklaringen till att vår andel förnybar energi är 43 procent, medan den svenska andelen förnybar energi enligt EU:s energidirektiv är 39,8 procent. Elöverskott Upplägget med samtidigt kraftig ökning av biokraft och vindkraft, samt viss konvertering av elvärme, kommer dessutom att leda till ett mycket stort elöverskott 2020, om man samtidigt behåller och effekthöjer all befintlig kärnkraft. Energimyndigheten konstaterar redan i sin långsiktsprognos att Sverige får ett elöverskott på 21 TWh 2015 26. Obs! I denna prognos ligger en relativt liten konvertering av elvärme. Med den snabba utbyggnaden av den förnybara elproduktionen och den samtidiga effekthöjningen i kärnkraften kommer överskottet 2020 att ha växt till 40 45 TWh. Elöverskottet ger utrymme att avveckla ytterligare kärnkraft eller till att exportera stora mängder el. Elförbrukningen för plug-in-hybriderna kommer bara att kräva en femtedel av elöverskottet. 24 Energimyndigheten föreslår att planeringsmålet för svensk vindkraft höjs från 10 TWh till 30 TWh 2020. Se debattartikel i Dagens Nyheter 30 nov 2007 och rapport ER 2007:45 Nytt planeringsmål för vindkraften. 25 Slutlig användning, egen uppskattning grundad på Energiläget. 26 Långsiktsprognos 2006, ER2007:2. SVEBIO 08 17

5. BEHOV AV STYRMEDELSFÖRÄNDRINGAR De särskilda favörer som ges till ny fossil elproduktion inom ramen för utsläppsrättshandeln måste avskaffas. Alla företag inom energisektorn måste behandlas lika. Torven måste föras ut ur systemet med handel med utsläppsrätter och torvproduktionen styras till dikade torvmarker. Foto: Anders Haaker För att nå den bioenergianvändning som vi tror är möjlig 2020 bör en del förändringar av styrmedlen genomföras: De grundläggande styrmedlen bör vara starka och långsiktiga. Utsläpp av växthusgaser, andra miljöskador och säkerhetsrisker måste prissättas. Ett investeringsstöd bör ges generellt för produktion, uppgradering och distribution av biogas från biologiska avfall, som gödsel, sorterat hushållsavfall, avloppsslam och avfall från livsmedelsindustri. Stödet ska vara en ersättning för den dubbla klimatnyttan som sker genom reduktion av metanutsläppen. Ett särskilt energistöd bör ges för energiodling på lågproduktiv jordbruksmark för att förhindra att åkermark ligger oanvänd när den kan användas för energiproduktion. Förslaget förutsätter att det finns ett samhällsintresse att hålla landskapet öppet och förhindra att åkermark planteras igen till skogsmark. Om ett sådant samhällsintresse inte föreligger bör marken skogsplanteras. Det kan ske med snabbväxande lövskog, en investering som kan kräva ett särskilt statligt stöd för plantor och stängsling. Koldioxidskatten är det grundläggande styrmedlet, som har stark styrkraft inom alla sektorer där skatten gäller fullt ut. Det bör finnas så få undantag som möjligt. Myndigheterna konstaterar att nedsättningen av CO 2 - skatten med 79 procent i industrisektorn lett till att det inte finns någon styrning där. Oljeanvändningen ligger därför på samma nivå som vid 1990-talets början. Man bör nu höja CO 2 -skatten för industrin utanför den handlande sektorn i ett första steg till 50 procent av normalnivån. Vi säger nej till att ersätta skattebefrielsen för biodrivmedel med ett kvotsystem. Ett sådant system fungerar inte bara som en stimulans utan även som en broms för en utveckling av marknaden utöver den kvotpliktiga nivån. Åtgärden kan kombineras med riktad rådgivning till industriföretagen s k energilotsar. Inriktningen bör vara att lämna konkreta förslag till effektivisering och konvertering till förnybar energi eller fjärrvärme. Uppdraget kan genomföras av energikontoren eller annan lämplig instans. För att garantera fortsätt utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2016 måste elcertifikatsystemet förlängas eller ersättas av ett likvärdigt system med samma styreffekt. Stupstocken för anläggningar inom certifikatsystemet bör avskaffas. Stödet till förnybar elproduktion är en nödvändig kompensation för att fossil elproduktion inte beskattas med CO 2 -skatt, och måste därför gälla elproduktionen som sådan. 18 SVEBIO 08