ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas av alkoholkonsumtion. Missbruk av droger har de senaste decennierna bidragit till avsevärda skadeverkningar för individer, arbetsplatser och samhälle. De flesta missbrukare av alkohol och droger finns i arbetslivet. Hinder för förebyggande av problem kan vara otillräcklig kunskap om alkoholoch drogberoende hos arbetsledning och arbetskamrater, missriktad hänsyn och oklara ansvarsförhållanden. Generellt kan ohälsa i stor utsträckning förhindras genom satsningar på förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete. Det gäller även när problemen är relaterade till alkohol eller droger. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållanden anpassas till individens förutsättningar i både fysiskt och psykiskt avseende. Inte bara fysiska förhållanden utan även organisatoriska och sociala har stor betydelse, exempelvis arbetsuppgifter, möjlighet till kontakt, samarbete, inflytande och personlig utveckling. Särskilda riskfaktorer i arbetsmiljön är tillgång till alkohol i arbetet, socialt tryck att dricka, frihet från övervakning, oregelbunden arbetstid och stress. Det krävs aktiva insatser av arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer i samverkan. Att motverka missbruk och utslagning kan ske genom olika insatser: förebyggande, tidiga, akuta och rehabiliterande. Av dessa har förebyggande och tidiga insatser högst prioritet. Att satsa resurser på prevention har i nyare undersökningar visat sig lönande. Det kan bland annat ge utdelning genom ökad närvaro och högre effektivitet i arbetet. Det är också viktigt med uppföljning och dokumentation av alla typer av insatser.
DET HÄR GÄLLER I VILHELMINA KOMMUN Alla medarbetare ska uppträda drogfritt på arbetsplatserna. Alla medarbetare ska behandlas lika oberoende av befattning eller arbetsställe. Utslagning ur arbetslivet på grund av missbruk av alkohol och droger ska förebyggas genom aktiva åtgärder. På alla förvaltningar ska det finnas en beredskap för hur alkoholoch drogfrågor ska hanteras. Alla medarbetare har ansvar för att arbetsmiljön är drogfri. ANSVARSFÖRDELNING Medarbetarens ansvar Att göra sitt bästa för att arbetsplatsen ska vara drogfri Informera arbetsledare om arbetskamrater har problem Ställa upp med kamratstöd Förvaltningschefens ansvar Har det yttersta ansvaret för att förvaltningen är drogfri Ska se till att alla medarbetare får kunskap om kommunens alkohol- och drogpolicy Ansvarar för att all arbetsledande personal får utbildning och stöd i hur man handskas med alkohol- och drogproblem på arbetsplatserna Arbetsledarens ansvar Ansvarar för att den egna arbetsplatsen är drogfri Har ansvar för att handlingsprogram följs på arbetsplatsen Ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för medarbetare med drogproblem Har ansvar för att policy och handlingsprogram tas upp vid introduktion av nyanställd personal
VAD ÄR MISSBRUK OCH BEROENDE MISSBRUK (enligt det psykiatriska diagnossystemet DSM-IV 1 ) om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada ( t ex rattfylleri). Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning. BEROENDE (enligt DSM-IV) om minst tre av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: Ökad tolerans behov av påtagligt ökad mängd pga. påtagligt minskad effekt. Abstinens karakteristiska abstinenssymptom eller återställare. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten. Viktiga aktiviteter på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc., överges eller minskas på grund av bruket. Bruket av exempelvis alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. 1 DSM står för Diagnostic and Statistical Manual och ges ut av American Psychiatric Association (APA). DSM-IV begränsar sig till symtombeskrivningar, utan att ta ställning till orsaksfaktorer.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Förebyggande insatser går bland annat ut på att förankra alkohol- och drogpolicyn. Det är viktigt att dessa frågor tas upp naturligt i organisationen till exempel på arbetsplatsträffar och i personaltidningen. Men det handlar också om så grundläggande saker som att ha en bra kontakt och kommunikation mellan arbetsledare och medarbetare. I förebyggande syfte är det värdefullt att belysa arbetssituationen och arbetsmiljön för medarbetare och beakta faktorer som stress, skiftarbete, arbetsuppgifternas krav, sociala kontakter, arbetsledningsförhållanden mm. Alkohol- och drogmissbruk kan ha samband med arbetets organisation och innehåll. TIDIGA INSATSER FÖRÄNDRINGAR Beteendeförändringar hos en person kan vara tecken på missbruk. Det är viktigt att någon reagerar och agerar. Medarbetare som har misstankar om att en person på arbetsplatsen har problem med alkohol eller droger bör ta upp det med arbetsledaren. Det är missriktad omtanke att inte lägga sig i, eller understödja missbruk genom att täcka upp för den som har problem utan att ifrågasätta beteendet. AGERA OCH STÄLL KRAV Arbetsledaren måste agera utifrån situationen så snart som möjligt. Ju tidigare, desto större är möjligheten att lyckas. I samtalet med medarbetaren bör utgångspunkten vara de förändringar som märkts, till exempel oplanerad frånvaro, ökad korttidsfrånvaro och försämrad arbetsprestation. Under samtalet ska det ställas krav på förändringar och bestämmas en tid för uppföljning. Vid behov ska arbetsledaren för-medla kontakt med verksamhet som kan ge stöd, exempelvis företags-hälsovård.
AKUTA INSATSER BEREDSKAP Målet är att så få akuta insatser som möjligt ska behövas i och med förebyggande arbete och tidiga insatser. Men det måste finnas en beredskap för situationer som kräver ett omedelbart agerande. Den som är arbetsledare ska kunna handskas med situationen, vilket bland annat kräver mental förberedelse för att den kan uppstå. Det är viktigt att man har arbetat förebyggande med alkohol- och drogfrågor på arbetsplatsen. OM NÅGON UPPTRÄDER BERUSAD PÅ ARBETET Beroende på medarbetarens tillstånd kan arbetsledaren välja mellan att skicka hem personen eller kontakta anhöriga eller någon annan för omhändertagande. Det är oacceptabelt att vara berusad eller påverkad av narkotika på arbetet. Så snart som möjligt ska ett samtal hållas med personen. REHABILITERING OCH FÖRÄNDRING REHABILITERANDE INSATSER Om det finns ett behov av rehabilitering måste hjälpbehovet kartläggas så snart som möjligt. Detta kan göras i samarbete med företagshälsovården. Medarbetaren måste själv medverka i rehabilitering. Rätten att behålla sin anställning bygger enligt juridisk praxis på att personen gör verkliga ansträngningar att upphöra med sitt missbruk. En person som saknar vilja att komma ur missbruket och inte heller gör ansträngningar att ta sig ur det har inget stöd i anställningsskyddsreglerna. FÖRÄNDRING En förändringsprocess tar ofta lång tid och det kan vara mycket svårt att bryta ett missbruk av alkohol eller droger. Olika stadier i förändrings-processen är reflektion, beslut, genomförande/förändring. Förändringen kan sedan resultera i återfall men kan även vidmakthållas stadig-varande, vilket förstås är målet. Det är en bra utgångspunkt att personen själv har funderat kring sina problem och fattar ett eget beslut om förändring, och hur den ska gå till.