Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015
Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär att lagtexten återges i dess lydelse per den 1 januari 2015. Boken innehåller flera nyheter. Från och med den 1 januari 2014 har en ny myndighet för folkhälsofrågor bildats, Folkhälsomyndigheten. Den nya myndigheten har tagit över uppgifter som bl.a. Statens folkhälsoinstitut ansvarade för tidigare. Det innebär att socialnämnden ska anmäla om den i sin verksamhet upptäcker nya medel för missbruksändamål eller ändrade missbruksmönster till Folkhälsomyndigheten i stället för till Statens folkhälsoinstitut (se prop. 2012/13:116). Den största förändringen i socialtjänstlagen under 2014 var att ett nytt kapitel, kapitel 4 a, ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter, infördes från och med den 1 juli 2014. Syftet med bestämmelserna är att förbättra möjligheter för barn i ekonomiskt utsatta familjer att kunna delta i fritidsaktiviteter på samma sätt och i samma utsträckning som övriga barn. Barn i årskurserna 4-9 kan därför få ersättning för kostnader i samband med sitt deltagande i organiserade fritidsaktiviteter om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap (se prop. 2013/14:168). Denna förändring medförde ändringar i andra av Socialtjänstlagens bestämmelser, som 16 kap 3 om överklagansrätt vid avslag om fritidspeng enligt 4a kap. 1 och 9 kap 1 om oriktiga uppgifter som lämnats vid ansökan om fritidspeng enligt 4a kap 1, vilka trädde i kraft samtidigt som kap 4 a SoL, det vill säga den 1 juli 2014.
6 socialtjänstlagen 2014 Från och med den 1 juli 2014 har kraven på de handläggare som utför så kallade barnavårdsutredningar skärpts. Sådana handläggare ska ha högskoleexamen motsvarande socionomexamen, alternativt annan relevant högskoleexamen på grundnivå eller likvärdig och erkänd utländsk utbildning. Detsamma krävs för att få lov att utföra bedömningar och utredningar om barn samt uppföljningar av de insatser som beslutats. Från och med den 1 januari 2015 ombildades de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen till en myndighet, Polismyndigheten. Säkerhetspolisen inrättades samtidigt som en fristående myndighet. Svensk polis genomgår den största omorganisationen på decennier vilket påverkar många andra myndigheter som samverkar med polisen inom olika områden, däribland socialtjänsten. Syftet med reformen är att skapa tydligare styrning och bättre förutsättningar för högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, större flexibilitet och förbättrade resultat i polisens verksamhet. Ombildningen ska inte ändra uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och polisen i övrigt (se prop. 2013/14:110).
Till läsaren 7 Följande förkortningar används genomgående: BrB Brottsbalken FL Förvaltningslagen FB Föräldrabalken HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVB Hem för vård eller boende LuL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall OSL Offentlighets- och sekretesslagen SiS Statens institutionsstyrelse SoL Socialtjänstlagen SoF Socialtjänstförordningen
5 kapitlet Särskilda bestämmelser för olika grupper 79 5 kapitlet Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga Socialnämnden ska 1 verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Lag (2012:776). I paragrafen finns allmänna och målinriktade bestämmelser avseende omsorger om barn och ungdom. Begreppet omsorger om barn och ungdom innehåller många olika typer av insatser. I paragrafens första strecksats sägs att socialnämnden ska verka för att barn och ungdom kan växa upp under trygga och goda förhållanden. I ett nära samarbete med hemmen ska socialtjänsten främja en gynnsam social utveckling hos barn och ungdom. Givetvis har socialtjänsten en stor
80 socialtjänstlagen 2014 uppgift också när det gäller att stödja och hjälpa barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt. I vissa situationer kan vården och fostran ske utanför det egna hemmet, t.ex. i ett familjehem, om hänsynen till den unges bästa motiverar det. Sedan 1 januari 2013 framgår av tredje strecksatsen att nämnden har ansvar för förebyggande arbete, t.ex. uppsökande verksamhet för barn och ungdom som kan anses tillhöra en riskgrupp. Med förebyggande insatser avses insatser som sätts in tidigt för att hindra en ogynnsam utveckling oavsett barnets eller den unges ålder. I fjärde strecksatsen betonas att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol, beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. I femte strecksatsen tydliggörs socialnämndens ansvar för att uppmärksamma och motverka skadliga uppväxtmiljöer för barn och ungdom. Förebyggande arbete ska bedrivas med andra samhällsorgan, organisationer och övriga berörda. I bestämmelsen betonas också socialnämndens uppgifter att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har behandlats. Paragrafen avser också att tydliggöra socialtjänstens ansvar för att familjehemsföräldrar, som blir särskilt förordnade vårdnadshavare, tillförsäkras fortsatt stöd. Dessutom tydliggör den socialnämndens ansvar för att tillgodose de särskilda behov av stödinsatser som ett adopterat barn kan ha. I sista strecksatsen fastställs socialnämndens ansvar för att tillgodose det stöd den unge kan behöva sedan vården har upphört, efter en familjehemsplacering eller efter en placering i ett HVB. Det kan gälla stöd i form av boende och personligt eller ekonomiskt stöd. Det är viktigt att den unge och hans eller hennes familj blir involverade i planeringen av eventuella insatser i samband med att placeringen upphör och att den unge själv får möjlighet att föra fram sina synpunkter. I möjligaste mån ska hänsyn tas till den unges vilja.
5 kapitlet Särskilda bestämmelser för olika grupper 81 1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Lag (2009:496). FB innehåller grundläggande regler om förhållandet mellan barn och föräldrar. Barn har enligt FB rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Ett barns personliga utveckling riskerar att allvarligt skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när den som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Med fysiskt våld menas att någon tillfogar ett barn kroppsskada, sjukdom eller smärta, eller försätter barnet i vanmakt. Varje form av kroppslig bestraffning räknas som fysiskt våld. Med psykiskt våld menas att ett barn utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Exempel på detta är förlöjliganden, hån, nedvärdering och påtvingad isolering från sociala kontakter med andra barn. Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuellt betonade smekningar är förvisso övergrepp. Även att blotta sig eller titta på pornografiska bilder tillsammans med barnet innefattas i sexuella övergrepp. Kränkning kan ske genom att barnet kommenteras på ett förnedrande sätt inför andra personer, exempelvis vad beträffar utseende, begåvning etc.
82 socialtjänstlagen 2014 Fysisk försummelse innebär att barnets vårdnadshavare brister i omsorg, gällande t.ex. hälsa, hygien, tillsyn, tandvård och skydd mot olika faror. Psykisk försummelse innebär att barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras genom att barnets grundläggande behov åsidosätts, såsom uppmärksamhet, fostran, vägledning och stimulans. Insatser för att förebygga och upptäcka att barn far illa är av central betydelse i arbetet med att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. Flera olika samhällsorgan är involverade i barns utveckling: förskolan, skolan samt hälso- och sjukvården via flera verksamheter såsom barnmedicin, barnpsykiatri, barnhabilitering och skolhälsovård. Även andra verksamheter, såsom primärvård, vuxenpsykiatri och missbruksvård, kan ha anledning att vara särskilt uppmärksamma på barns förhållanden. De komplexa problem och förhållanden som ska hanteras i arbetet med barn som far illa kräver olika kompetenser och resurser från flera förvaltningar och myndigheter. Komplexiteten ställer också stora krav på en genomtänkt samverkan mellan olika verksamheter, både på övergripande nivå och beträffande det enskilda barnet. Att de involverade verksamheterna formulerar gemensamma mål för sin samverkan är viktigt för möjligheterna till framgång. Om var och en av de samverkande verksamheterna har olika mål med vad som ska göras kommer samverkan inte att fungera. Socialnämnden har genom denna paragraf fått ett primärt ansvar för att en samverkan rörande barn kommer till stånd. Hälso- och sjukvården samt skolan har i sina respektive lagar ålagts en skyldighet att delta i den samverkan som socialtjänsten initierar. Den ytterligare betoning på vikten av samverkan som här kommer fram innebär ingen ändring i sekretesshänseende. Sådana problem bör inte uppstå när samverkan sker på ett övergripande plan då diskussioner om enskilda individer inte ska förekomma. Om samverkan sker avseende ett barn ska föräldrarnas och i vissa fall barnets samtycke inhämtas.
5 kapitlet Särskilda bestämmelser för olika grupper 83 Samverkan är viktig men också komplicerad, och ibland förknippad med orealistiska förväntningar på lösningar med motsättningar mellan aktörerna som följd. Därför är det viktigt att årligen följa upp den samverkan som pågår för att få underlag för förbättringar. Eventuella hinder för samverkan bör därvidlag kunna identifieras och åtgärdas. 1 b Kommunen skall sörja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske. Socialnämnden skall bestämma det närmare innehållet i en utdömd ungdomstjänst i en arbetsplan och utse en handledare för den unge. Socialnämnden skall kontrollera att arbetsplanen följs. Lag (2006:901.). Påföljdssystemet för unga lagöverträdare bygger på principen att barn och ungdomar som begått brott i första hand ska få sina behov av vård eller insatser tillgodosedda inom socialtjänsten. I 32 kap. brottsbalken (BrB) regleras överlämnande till särskild vård av unga. Här finns bestämmelser om ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Ungdomstjänst är sålunda en påföljd enligt BrB. Den som är under 21 år och som begått brott, får dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker till det och påföljden är lämplig med hänsyn till hans eller hennes person och övriga omständigheter. Den som döms till ungdomstjänst ska åläggas att utföra oavlönat arbete och delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst 20 och högst 150 timmar. Den som är över 18 år får dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl för det. Genom bestämmelsen har kommunen ett obligatoriskt ansvar för att administrera ungdomstjänsten. Detta innebär att kommunen ansvarar för att en ungdomstjänstplats ordnas för den dömde. Kommunen behöver inte själv ha resurser för plats i ungdomstjänst utan kan tillgodose behovet av plats genom samverkan med andra kommuner. Det finns inget krav på att en plats ska vara anordnad innan domstolen dömer i målet.