Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Relevanta dokument
Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Bilaga 5. Tabellsamling

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Ekonomirapporten. oktober 2012

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Regeringens proposition 1998/99:100

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Penningpolitisk rapport september 2015

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Ekonomiska bedömningar

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

BNP Kvartal. 13 september 2017

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Inledning om penningpolitiken

1 Finansplan. 1.1 Budgetpropositionen för 2019 har beslutats av en övergångsregering

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Mdr kr

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

BNP Kvartal. 29 november 2018

BNP Kvartal. 13 september 2018

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Penningpolitisk rapport juli 2015

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Penningpolitisk rapport December 2016

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport februari 2017

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Svensk ekonomi

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Sverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Svensk författningssamling

Utvecklingen fram till 2020

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Transkript:

Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden... 9 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld... 4 3

Tabellförteckning BNP-tillväxt... 5 2 Räntor och valutor, slutkurs... 5 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt... 5 4 Försörjningsbalans... 6 5 Bidrag till tillväxt... 6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 6 7 Fasta bruttoinvesteringar... 7 8 Hushållens ekonomi... 7 9 Näringslivets produktion, baspris... 8 0 Offentlig produktion, baspris... 8 Bytesbalans... 8 2 Bruttonationalinkomst (BNI)... 8 3 Arbetsmarknad... 9 4 Sysselsatta i näringslivet... 0 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter... 0 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler... 0 7 Löneutveckling och inflation... 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal... 2 9 Utgifter per utgiftsområde 20 206... 3 20 Offentliga sektorns finanser... 4 2 Statens finanser... 5 22 Ålderspensionssystemet... 5 23 Kommunsektorns finanser... 6 24 Strukturellt sparande... 6 4

Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. BNP, USA,9-0,3-3, 2,4,8 2, 2,3 2,9 3, 3,0 BNP, Euroområdet 3,0 0,4-4,4 2,0,5-0,4 0,6,7 2,4 2,5 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Reporänta 4,00 2,00 0,25,25,75,50,50 2,50 3,50 3,50 6-månadersränta 2 4,2,58 0,9,47,3,25,60 2,60 3,60 3,65 5-årsränta 2 4,9 2,33 2,62 2,7,6,25,80 3,50 4,50 4,50 0-årsränta 2 4,32 2,67 3,29 3,20,68,80 2,25 3,70 4,70 4,70 Differens 0-årsränta. 2 SEK-DEM 0,07-0,4 0,06 0,25-0,33 0,00-0,25-0,30 0,00 0,00 6-månadersränta 2 (EUR) 3,97,97 0,46 0,57-0,02 0,25,25,50 2,75 3,25 TCW-index 26 42 37 24 24 9 9 8 7 7 EUR/SEK 9,43 0,83 0,40 9,05 9,0 8,50 8,50 8,50 8,50 8,60 USD/SEK 6,48 8,00 7,4 6,84 6,85 6,85 6,9 6,9 6,85 6,67 EUR/USD,46,35,46,32,3,24,23,23,24,29 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 2 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 6-månadersränta 3,59 3,8 0,38 0,59,69,29,44 2,4 3,4 3,63 5-årsränta 4,5 3,79 2,5 2,30 2,3,22,55 2,72 4,04 4,50 0-årsränta 4,8 3,90 3,25 2,89 2,6,64 2,04 3,04 4,24 4,70 Differens 0-årsränta. SEK-DEM -0,06-0,0-0,0 0, -0,05 0,0-0,4-0,28-0,4 0,00 6-månadersränta (EUR) 3,97 3,70 0,72 0,46 0,65 0,09 0,79,39 2,8 3,02 TCW-index 25 27 40 29 22 2 9 8 7 7 EUR/SEK 9,25 9,62 0,6 9,54 9,03 8,7 8,50 8,50 8,50 8,55 USD/SEK 6,75 6,59 7,64 7,20 6,49 6,88 6,89 6,9 6,88 6,75 EUR/USD,37,46,39,33,39,27,23,23,24,27 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Hushållens konsumtionsutgifter 664 3,7 0,0-0,3 3,7 2,0,9 2,9 3,8 3,7 3, Offentliga konsumtionsutgifter 928 0,7,0 2,2,9,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4 Statliga 248-0,5 0,0 2,2 4,4,8 2,0-0,2 0,2-0,5-0,5 Kommunala 680,,4 2,,,9 0,3 0,7 0,6 0,6 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Lagerinvesteringar 2 4 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 BNP 3 492 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 3,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Hushållens konsumtionsutgifter,7 0,0-0,,8,0 0,9,4,8,8,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0,2 0, 0, 0, 0, Statliga 0,0 0,0 0,2 0,3 0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,2 0,3 0,4 0,2 0,4 0, 0, 0, 0, 0, Fasta bruttoinvesteringar,7 0,3-3,,4, 0,7 0,9,5,4,2 Lagerinvesteringar 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,9 0,9-7,4 5,6 3,4 0,8 2,5 3,5 3,6 3,5 Import -3,9 -,5 6,7-5,3-2,7-0,2-2,2-3,2-3,3-3,3 BNP 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Export Varuexport 227 3,6 0,7-8,4 5,5 8,5 0, 5, 6,6 7,0 6,7 Tjänsteexport 524,8 4,5-2,8 3,9 3,3 4,8 4,9 7,4 6,4 6,0 Total export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Exportdeflator,9 4,0 0,8-0,5 -, -0,2-0,2 0,5 0,5 0,5 Import Varuimport 34 8,7 2,7-6,6 7,5 6,9-0,5 4,7 7,2 7,3 7,2 Tjänsteimport 400 9,8 5,7-7,8,2 4,7 3,3 5,9 7,4 6,7 6,3 Total import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 Importdeflator 0,6 4,4 0,2-0,3-0,4-0, 0,4 0,6 0,7 0,8 Löpande priser. 6

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Näringslivet 2 399 0,3 5, -8,3 5,7 5,0 8,2 7,9 0,6 8,6 6,9 Varuproducenter 63,8 3,9-9,8 2,6,4 8,9 8,8,2 8,3 6,0 Industri 78 3,5 0,6-26,3,0 7,9 2,3 7,0,6 9,3 6,6 Övriga varuproducenter 86 9,8 7,4-3,4 4,0-4,0 4,9 0,2,0 7,6 5,5 Tjänsteproducenter 2 235 9,2 6, -7, 8,0 7,6 7,7 7,2 0, 8,7 7,6 Bostäder 32 8,0-3, -9, 7,2 5, -9,,0 4,9 4,8 4,9 Offentliga myndigheter 3,8 4,3,4 6,2,5 3,8-3,8 0,0,9, Staten 5 -,0 5,6 4,0 5,4-5,6 7,0-6,8 0,3 5,3 2,5 Kommuner 60 8,8 3, -, 7,0 8,4, -,0-0,3-0,9-0,2 Totalt 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Real disponibel inkomst 2 5,5 2,3 2,2,2 3,0,9 2,7 2,5 2,5,8 Prisindex 3,4 3, 2,,4,3,2,2,4,7,9 Nominell disponibel inkomst 722 6,9 5,4 4,3 2,6 4,3 3, 3,9 3,9 4,3 3,7 varav Lönesumma 4 422 6,9 5,5 0, 3, 5,6 3,7 3,8 4,9 5, 4,4 Övriga faktorinkomster 69,3-5,9-5, -0,5 7,6 3,0 3,6 4,2 4,4 4,0 Kapitalinkomster, netto 5 70 0,4 0,3 0,7 0,3-0,6-0,7 0,3 0,7 0,8 0,3 Offentliga transfereringar 536 -,2,9 6,9 0,2-0,9 4, 3,5 0,7,7 2,9 varav Pensioner 285 4,0 5,5 7,4 0,8 0,6 5,5 5,7,8 3,6 4,4 Sjukdom 0 -,4-3, -2,3-6,3-2,2 2,2 -,5-0,7 0,3,2 Arbetsmarknad 3-32,5-20,7 53,5 8, -3,7 2,2 0,3-0,8-3,9-5,0 Familjer och barn 60,9 2,0 2, 3,6 2,4 3,7 3,2 3,3 3, 3, Studier 4-0,0 4,9 9,0 2,8-0,5 0,4 3, -2,3-2,9 -,7 Övrigt 47-0,8 8,0 0,8, -,9 2,4 2,9 0,4-0,3,4 Privata transfereringar 8 8,0 4,5,4,0 6,2 3,9 4,3 2,8 3,2 3,4 Skatter och avgifter 556,3 0, -4,8 2,, 3,0 3,9 5,0 5,7 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20 Eget sparande 58 0,2 2,4 4,7 2,4 3,3 3,3 3,,9 0,8-0,5 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 22 7,6 7, 7,2 6,6 7, 6, 6,0 6,2 6,3 6,3 Total sparkvot 6 80 7,2 8,9,2 8,5 9,7 8,9 8,6 7,6 6,7 5,5 Finansiellt sparande 22 3,5 6, 9,4 5,9 7, 6, 6,0 5,0 4,2 3,0 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Varuproducenter 859 4,9-4,9-4,9 4,8 5,6, 4,0 5,2 5,3 4,7 Industri 58 3,9-5,5-2,0 9,6 6,0 -,0 5, 6,3 6,7 6,4 Byggverksamhet 79 6,0-5,8-7,0 0,0 8,8 4, 2,6 4,4 3,7 2,8 Tjänsteproducenter 564 3,9 2, -2,8 4,8 5, 2,6 2,9 4,5 3,8 3,0 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 64 5,3,7-3,8 7,0 6,,9 3, 5,0 4,3 3,5 Näringslivet totalt 2 423 4,3-0,6-7,2 8,2 5,3 2, 3,2 4,7 4,3 3,6 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 20 Kommunal produktion 438 0,2 0,2 0,6 -,2 0,7 0,0-0,2-0,4 0,7,0 Statlig produktion 6-0,3 0,2 2, 3,5,2,6 0,4 0,8 0,8 0,9 Total offentlig produktion 599 0,0 0,2,0 0,0 0,9 0,4 0,0-0, 0,7,0 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Handelsbalans 20 0 0 82 84 89 83 77 74 66 procent av BNP 3,8 3,2 3,2 2,5 2,4 2,5 2,2 2,0,8,5 Tjänstebalans 06 0 02 28 32 45 52 66 78 88 Faktorinkomster 96 2 55 63 76 68 78 83 93 98 Löpande transfereringar -33-42 -39-45 -47-43 -45-48 -53-56 Bytesbalans 289 28 29 229 245 258 267 278 29 295 procent av BNP 9,2 8,8 7,0 6,9 7,0 7,2 7,2 7, 7,0 6,8 Kapitaltransfereringar -3-5 -4-5 -3-6 -6-6 -7-7 Finansiellt sparande 286 276 25 225 242 252 262 272 284 288 procent av BNP 9,2 8,6 6,9 6,7 6,9 7,0 7,0 6,9 6,9 6,7 Bytesförhållande procentuell utveckling,4-0,4 0,5-0,2-0,8-0, -0,6-0,2-0,2-0,3 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. BNP 3 26 3 204 3 06 3 33 3 492 3 597 3 734 3 93 4 34 4 330 Primära inkomster netto 7 2 58 67 76 72 82 86 96 0 BNI 3 97 3 36 3 64 3 398 3 569 3 669 3 86 4 07 4 230 4 430 8

Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Faktisk utveckling Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2007-20, prognos för 202 206. 20 BNP 3 492 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Produktivitet 2 405 0,2 -,7-2,7 3, 2, 2,3 2,0 2,6,4,5 Produktivitet i näringslivet 447 0,0-2,9-3,5 3,7 2,5 2,9 2,2 2,8,4,5 Arbetade timmar 3 7 565 3,,2-2,9 3,2 2,3-0,5 0,6,2 2,,6 Medelarbetstid 4 630 0,6 0, -0,8 2, 0, -0,9 0,2-0, 0,4 0,8 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP 3 485 3,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Produktivitet 2 406 0, -,3-2,8 3,4 2,0,8,9 2,4,8 2,0 Produktivitet i näringslivet 449-0,2-2,6-3,6 4,0 2,5 2,4 2,2 2,6,8 2, Arbetade timmar 3 7 533 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,3 0,6,5,5 0,8 Medelarbetstid 4 623 0,9-0,5-0,5,5 0,2-0, 0,2 0,2-0,2 0,0 Sysselsatta 5 74 år 4 642 2,5,2-2,, 2, 0,4 0,4,3,7 0,8 Sysselsättningsgrad 5 74 år 6 66,7 66,8 64,7 64,7 65,6 65,5 65,4 65,8 66,6 66,8 Sysselsättningsgrad 20 64 år 6,7 80, 80,3 78,3 78,7 80,0 80,0 79,8 80,4 8,4 8,7 Arbetskraft 5 74 år 5 020,5,2 0,2,,2 0,5 0,3 0,4 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,9 70,7 70,6 70,5 70,4 Arbetslöshet 5 74 år 9 378 6, 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 0 85,8,7 2,6 3,7 3,5 3,7 4,0 3,6 3,3 3,2 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta 37 6 9 0 0 0 2 4 3 3 I utbildning 52 69 8 75 68 77 88 72 53 49 Totalt 89 85 27 85 78 88 200 85 66 6 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 0 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9

Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nivå, tusental Procentuell förändring 20 Varuproducenter 087 3,2 2,3-6,2 0,4 2,0 -,3 -,0,,8 0,6 Industri 620 2,2 0,3-9,7 -,5 0,9-3,4 -,9-0,,4 0,2 Byggverksamhet 32 7,6 7,2 -,0 4,0 5,,8 0,3 3,8 3,4,8 Tjänsteproducenter 2 08 3,9 2,4-0,9 2,6 3,3 0,9,4 2,4 3,0,8 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 945 4,2 2,4-0,8 2,9 3,5,2,4 2,3 3,0,8 Näringslivet totalt 3 96 3,7 2,3-2,8,8 2,9 0,2 0,6 2,0 2,6,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nivå, tusental Procentuell förändring. 20 Kommunala myndigheter 054 0,2 -,9-2,5 -,5 0,5 0,6-0,2-0,3-0,4-0,6 Staten 239 -,7-3,0,3,7,3,5 0,0 0,5-0,9 -, Offentliga myndigheter totalt 293-0, -2, -,8 -,0 0,7 0,8-0, -0,2-0,5-0,7 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Produktivitetsgap i hela ekonomin,7-0,3-3,3-0,9-0, 0, 0,2 0,5 0,2 0, Produktivitetsgap i näringslivet 2, -0,7-4,4 -, -0,2 0, 0,2 0,7 0,3 0, Timgap,4 0,5-3,3 -,8-0,8 -,6 -,9 -,0-0,3-0, Sysselsättningsgap 0,8 0,6-2,6-2,2 -, -,7-2, -,3-0,4-0, Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 20 Potentiell BNP 3 58 2,,9 2,0,7 2, 2,5 2,9 2,6 3,0 2,6 Potentiell produktivitet 2 407 0,9 0,6 0,2 0,9,3,6,9 2,0 2, 2, Pot. produktivitet i näringslivet 2 449 0,9 0,2 0, 0,5,6 2,0 2, 2,2 2, 2,2 Pot. antal arbetade timmar 3 759 607,3,5,3,0,3, 0,9 0,6 0,9 0,5 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 694,,3,2 0,7,0,0 0,8 0,5 0,8 0,5 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år 4 37 6,7 6,6 6,4 6,5 6,3 5,8 5,5 5,4 5, 5, Potentiella variabler, löpande priser Miljarder kronor. Potentiell BNP, 5 3 038 3 93 3 323 3 44 3 58 3 655 3 803 3 958 4 39 4 37 Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser 0 000-tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 20. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nominell timlöneutveckling Industri 3,7 4,4 3,0 2,8 2,5 4,0 3, 3,5 3,5 3,6 Byggindustri 2,6 4,5 3,5,9 3,0 3,2 3, 3,5 3,5 3,6 Näringslivets tjänstesektorer 3,4 3,8 3,2 2,4 2,5 3, 3, 3,4 3,5 3,6 Statliga myndigheter 3,8 3,9 3,9 3,,9 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Kommunala myndigheter 3,0 5,0 3,9 2,7 2,3 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,2 3, 3,4 3,5 3,6 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 4,2 3,0 0,4 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 3,5 0,9 0,6 2,3 2,3 0,3,5 2,0 2,8 2,2 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4-0,5,2 3,0,0,2,7 2,4 2,6 KPIF 2, dec dec 2,4,6 2,4 2,3 0,5,0,3,6,8 2,0 KPIF 2, årsgenomsnitt,5 2,7,7 2,0,4,0,2,4,7,9 HIKP, dec dec 2,5 2, 2,8 2, 0,4,0,,3,6,7 HIKP, årsgenomsnitt,7 3,3,9,9,4 0,9 0,9,2,5,7 NPI, dec dec 3,8-0,2 0,6 3,,4 0,7,,3,6,7 NPI, årsgenomsnitt 2,7 2,7-0,8,8 2,0,4 0,9,2,5,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 45,2 45,9 47, Kalenderkorrigerad. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Utgiftstak 938 957 989 024 063 084 095 05 25 55 Takbegränsade utgifter 90 943 965 986 989 026 066 078 092 9 Budgeteringsmarginal 28 4 24 38 74 58 29 27 33 36 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,,4 2,5 3,9 7,5 5,7 2,7 2,5 3,0 3,2 Anm.: Utgiftstaket för 206 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. 2

Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde 20 206 Miljoner kronor 20 202 202 203 204 205 206 Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse 88 87 574 979 2 20 2 384 2 597 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 870 3 36 3 433 6 274 3 844 4 83 4 624 3 Skatt, tull och exekution 9 90 0 93 0 053 0 223 0 448 0 638 0 874 4 Rättsväsendet 37 64 38 070 37 869 39 39 40 088 4 302 42 238 5 Internationell samverkan 892 2 024 635 2 034 2 036 2 04 2 046 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44 53 45 702 44 257 46 97 47 443 48 62 48 939 7 Internationellt bistånd 29 99 29 925 30 68 3 92 33 087 35 94 37 4 8 Migration 7 572 9 408 8 449 9 504 9 267 9 26 9 38 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56 538 60 256 59 4 62 252 64 828 64 706 65 83 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 800 95 45 95 30 94 422 90 53 88 255 87 732 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4 590 4 933 4 36 40 000 39 265 38 399 37 525 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7 994 76 77 75 560 78 37 80 570 82 63 85 442 3 Integration och jämställdhet 4 968 8 379 7 907 0 476 3 397 3 730 3 686 4 Arbetsmarknad och arbetsliv 63 285 7 58 66 438 67 233 63 730 58 502 57 62 5 Studiestöd 2 83 22 26 2 06 22 026 2 494 2 303 22 74 6 Utbildning och universitetsforskning 53 709 54 538 53 502 57 37 59 59 59 494 60 380 7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 952 2 305 2 22 2 689 2 777 2 796 2 973 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0 52 03 93 203 96 96 9 Regional tillväxt 3 222 3 424 3 30 3 39 2 982 2 78 3 245 20 Allmän miljö- och naturvård 5 069 5 025 4 999 4 893 5 049 5 034 5 08 2 Energi 2 98 2 873 3 76 2 83 2 80 2 24 2 353 22 Kommunikationer 38 734 43 06 43 380 44 604 46 09 49 463 5 775 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 6 372 7 744 7 32 6 59 6 673 5 58 5 479 24 Näringsliv 5 344 6 02 5 92 5 253 5 53 5 09 5 30 25 Allmänna bidrag till kommuner 88 023 85 38 85 38 88 906 87 85 87 252 87 25 26 Statsskuldsräntor m.m. 34 49 27 870 27 833 22 68 23 496 3 304 9 557 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 596 3 29 32 262 33 494 33 888 37 0 39 50 Minskning av anslagsbehållningar -3 004-347 - 973-2 480 Summa utgiftsområden 3 80 478 827 50 84 759 83 467 838 895 847 896 849 037 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 4 766 987 799 640 786 926 809 299 85 399 86 592 829 480 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222 003 238 666 256 933 263 098 275 32 289 96 Takbegränsade utgifter 988 990 025 592 066 232 078 497 09 724 9 44 Budgeteringsmarginal 74 00 58 408 28 768 26 503 33 276 35 559 Utgiftstak för staten 5 063 000 084 000 095 000 05 000 25 000 55 000 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 202. 2 Enligt 20/2:FiU och förslag till vårändringsbudget för 202 (prop. 20/2:0). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 (se avsnitt 4.5.2). Källa: Egna beräkningar. 3

Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 643 662 62 684 735 778 824 905 2 008 2 05 Procent av BNP 52,5 5,9 5,9 50,6 49,7 49,4 48,8 48,5 48,6 48,6 Skatter och avgifter 472 480 439 50 546 583 633 74 806 893 Procent av BNP 47, 46,2 46,3 45,3 44,3 44,0 43,7 43,6 43,7 43,7 Kapitalinkomster 72 79 66 64 74 70 73 70 77 84 Övriga inkomster 98 02 07 5 26 9 2 25 28 Utgifter 53 592 642 686 73 79 848 892 938 997 Procent av BNP 49,0 49,7 52,9 50,6 49,6 49,8 49,5 48, 46,9 46, Transfereringar och subventioner 588 608 64 648 648 672 703 72 724 747 Hushåll 494 503 538 539 534 556 576 580 589 607 Näringslivet 52 56 55 57 6 59 69 72 69 7 Utlandet 42 49 49 52 53 57 58 60 65 69 Konsumtion 797 835 860 89 928 957 985 07 047 080 Investeringar m.m. 90 96 03 09 3 20 9 22 27 30 Ränteutgifter 55 53 38 37 42 4 4 4 4 39 Finansiellt sparande 2 69-30 -2 5-3 -23 3 70 08 Procent av BNP 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Staten 75 42-26 -4-4 -8-8 2 75 4 Pensionssystemet 33 3 5 6 9 6-9 -3-2 -4 Kommunsektorn 3-4 -9 6-0 - -6-4 -3-2 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 257 243 322 33 34 356 378 363 290 72 Procent av BNP 40,2 38,8 42,6 39,4 38,4 37,7 36,9 34,7 3,2 27, Nettoställning 547 402 609 697 643 637 64 626 697 806 Procent av BNP 7,5 2,5 9,6 20,9 8,4 7,7 6,5 5,9 6,9 8,6 Inklusive ofördelade utgifter. 4

Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 97 885 836 888 902 9 937 979 036 086 Skatter och avgifter 824 787 736 789 796 805 825 87 923 97 Kapitalinkomster 32 35 34 32 39 38 42 37 40 40 Övriga inkomster 6 63 66 67 67 69 70 7 74 76 Utgifter 842 843 862 90 905 929 946 959 960 972 Transfereringar till privat sektor 356 358 368 369 368 375 385 386 385 39 Bidrag till kommunsektorn 59 54 6 86 88 86 93 96 95 97 Ålderspensionsavgifter 24 24 24 24 2 22 20 2 20 2 Konsumtion 20 27 225 236 245 256 260 267 27 276 Investeringar m.m. 45 46 5 53 48 54 52 54 57 60 Ränteutgifter 49 45 33 33 35 35 35 35 32 27 Finansiellt sparande 75 42-26 -4-4 -8-8 2 75 4 Procent av BNP 2,4,3-0,8-0,4-0, -0,5-0,2 0,5,8 2,6 Budgetsaldo 03 35-76 - 68-9 -8 36 85 3 Procent av BNP 3,3 4,2-5,7 0,0,9-0,5-0,2 0,9 2,0 3,0 Statsskuld 5 062 49 3 075 28 34 03 05 883 Procent av BNP 35,7 33, 37,0 33,4 30,8 3,3 30,4 28, 24,6 20,4 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 223 233 225 230 243 246 249 26 274 287 Socialförsäkringsavgifter 69 78 79 84 96 20 208 28 228 238 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 24 24 24 24 2 22 20 2 20 2 Räntor, utdelningar m.m. 30 3 22 22 26 23 20 23 25 28 Utgifter 89 202 220 224 224 240 258 264 276 29 Pensioner 86 99 27 220 220 236 254 260 272 287 Övriga utgifter 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 Finansiellt sparande 33 3 5 6 9 6-9 -3-2 -4 Procent av BNP,,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,3-0, 0,0-0, 5

Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 695 729 744 785 80 84 862 892 925 96 Skatter 479 503 5 523 540 562 585 609 639 667 Kommunal fastighetsavgift 2 4 4 4 6 6 6 6 7 Statsbidrag 20 0 5 38 36 34 39 4 38 39 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,2 9,5 20,6 20,3 9,8 9,8 9,8 9,5 9,2 9,0 Kapitalinkomster 3 4 0 2 2 4 8 Övriga inkomster 83 90 93 00 08 9 5 8 20 varav kompensation för mervärdesskatt 39 44 46 48 5 53 54 55 57 58 Utgifter 69 733 753 779 82 842 868 897 929 963 Transfereringar till hushåll 29 32 36 38 39 40 4 42 42 43 Övriga transfereringar 23 25 26 28 29 30 3 32 34 35 Konsumtion 585 66 633 653 680 698 72 746 772 80 Investeringar 45 50 52 55 65 66 67 68 70 7 Ränteutgifter 8 0 5 5 8 8 8 8 4 Finansiellt sparande 3-4 -9 6-0 - -6-4 -3-2 Procent av BNP 0, -0, -0,3 0,2-0,3 0,0-0,2-0, -0, 0,0 Resultat före extraordinära poster 4 8 3 8 7 7 2 2 3 Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Finansiellt sparande, miljarder kronor 2 69-30 -2 5-3 -23 3 70 08 Finansiellt sparande 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Justering för konjunkturläge -,6-0, 3,8,5 0,5 0,8 0,9 0,2 0, 0,0 Justering för engångseffekter 0,0-0,2-0, 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,8 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,2,8 2,8,3 0,6 0,2 0,3 0,6,8 2,5 BNP-gap, procent 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 6