Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad... 9 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och svenska räntor... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden... 3 3

Tabellförteckning Tabell BNP-tillväxt...5 Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs...5 Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt...5 Tabell 4 Försörjningsbalans...6 Tabell 5 Bidrag till tillväxt...6 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling...6 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar...7 Tabell 8 Hushållens ekonomi...7 Tabell 9 Näringslivets produktion...8 Tabell 0 Offentlig produktion...8 Tabell Bytesbalans...8 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI)...8 Tabell 3 Arbetsmarknad...9 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet...9 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter...0 Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler...0 Tabell 7 Löneutveckling och inflation... Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal...2 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde 200 205...2 Tabell 20 Offentliga sektorns finanser...3 Tabell 2 Statens finanser...4 Tabell 22 Ålderspensionssystemet...4 Tabell 23 Kommunsektorns finanser...5 Tabell 24 Strukturellt sparande...5 4

Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. BNP, USA 2,7,9-0,3-3,5 3,0,6,8 2,6 2,7 2,8 BNP, Euroområdet 3,2 2,8 0,4-4,2,8,7,0,4,9 2, Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Reporänta 3,00 4,00 2,00 0,25,25 2,00,50 2,00 3,00 3,50 6-månadersränta 3,06 4,2,58 0,9,47 2,00,70 3,0 3,40 3,65 5-årsränta 3,69 4,9 2,33 2,62 2,7 2,20 2,40 4,00 4,50 4,50 0-årsränta 3,64 4,32 2,67 3,29 3,20 2,40 3,00 4,20 4,70 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,5 0,07-0,4 0,06 0,25-0,0 0,00 0,0 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,6 3,97,97 0,46 0,57,50,80 2,60 3,65 3,50 TCW-index 23 26 42 37 24 24 22 20 2 2 EUR/SEK 9,03 9,43 0,83 0,40 9,05 9,20 9,05 8,80 8,80 8,80 USD/SEK 6,84 6,48 8,00 7,4 6,84 6,34 6,46 6,52 6,77 6,77 EUR/USD,32,46,35,46,32,45,40,35,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 6-månadersränta 2,45 3,59 3,8 0,38 0,59,90,84 2,46 3,26 3,54 5-årsränta 3,52 4,5 3,79 2,5 2,30 2,67 2,3 3,27 4,27 4,50 0-årsränta 3,70 4,8 3,90 3,25 2,89 2,92 2,77 3,65 4,47 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,08-0,06-0,0-0,0 0, -0,0-0,05 0,05 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,06 3,97 3,70 0,72 0,46,,66 2,23 3,7 3,57 TCW-index 27 25 27 40 29 22 23 2 20 2 EUR/SEK 9,25 9,25 9,62 0,6 9,54 9,05 9,2 8,9 8,80 8,80 USD/SEK 7,37 6,75 6,59 7,64 7,20 6,37 6,4 6,49 6,65 6,77 EUR/USD,26,37,46,39,33,42,42,37,32,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Hushållens konsumtionsutgifter 60 2,7 3,7 0,0-0,4 3,4,8,6 3,5 4,2 3,8 Offentliga konsumtionsutgifter 898,7 0,7,0,7 2,5 0,8 0, 0,4 0,6 0,6 Statliga 239,3-0,5 0,0,2 4,5 0,4-0,6-0,7-0,6 0, Kommunala 659,9,,4,9,8 0,9 0,4 0,8,0 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 59 9,2 8,9,4-6,3 7, 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 Lagerinvesteringar 2 2 0,2 0,7-0,5 -,5 2, 0,6-0,9 0,2-0, 0,0 Export 652 9,0 5,7,7-3,4,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 Import 457 9,0 9,0 3,5-3,7 2,8 7, 4, 6,4 7,0 7,3 BNP 3 306 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 BNP, kalenderkorrigerad 4,6 3,4-0,9-5,2 5,4 4,2,6 3,5 4,0 3,5 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Hushållens konsumtionsutgifter,3,7 0,0-0,2,7 0,9 0,8,6 2,0,8 Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 0,2 0,3 0,4 0,7 0,2 0,0 0, 0, 0, Statliga 0, 0,0 0,0 0, 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,4 0,2 0,3 0,4 0,4 0,2 0, 0,2 0,2 0, Fasta bruttoinvesteringar,6,7 0,3-3,3,3,4,0,3,5, Lagerinvesteringar 0,2 0,7-0,5 -,5 2, 0,6-0,9 0,2-0, 0,0 Export 4,3 2,9 0,9-7,2 5,3 4, 2,2 3,2 3,8 4,2 Import -3,7-3,9 -,5 6,4-5,4-3, -,9-3,0-3,3-3,6 BNP 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Export Varuexport 5 7,8 3,5 0,6-7,5 4,5 9,9 3,5 5,5 6,6 7,4 Tjänsteexport 50 2,2 2, 4,7-3,4 3,8 4,3 6, 7,0 7,4 7,5 Total export 652 9,0 5,7,7-3,4,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 Exportpris 3,0,9 4,0 0,7-0,5 -,6-0,4 0,4 0,9 0,9 Import Varuimport 07 9,6 8,7 2,7-6,2 7,3 7,4 3,3 6,2 6,9 7,5 Tjänsteimport 386 7,4 9,9 5,8-6,6,9 6,2 6,3 6,8 7,2 7,0 Total import 457 9,0 9,0 3,5-3,7 2,8 7, 4, 6,4 7,0 7,3 Importpris 3,3 0,6 4,4 0,0-0,2-0,2 0,5,3,3,3 Löpande priser. 6

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Näringslivet 2 377 8,3 0,3 5, -9, 4,7 7,4 8,5 8,6 9, 5,7 Varuproducenter 56 5,,6 3,0-8,7-0,6 0,5 8,7 9,3 9,8 5,7 Industri 7-2,8 3,6-0,2-22,2-7,5,3 7,2 9,0 9,5 6, Övriga varuproducenter 84 6,3 9,4 6,8-4,9 6,3 9,8 0,0 9,5 0, 5,4 Tjänsteproducenter 2 22 0,8 9,3 6,8-9,5 8,8 5, 8,4 8, 8,5 5,7 Bostäder 08 5,5 8,0-3, -23,3 20,0 4,9 5,8 5,4 6,5 5,7 Offentliga myndigheter 07 6, 3,8 4,3 4,2 4,4 3, -5,7 0,5,0 4,5 Staten 53,7 -,0 5,6 8,6 4,6 6,6-2,8-5,4 -,3 8,2 Kommuner 53 0,9 8,8 3, -0, 4,3-0,3,9 5,8 2,8,6 Totalt 59 9,2 8,9,4-6,3 7, 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Real disponibel inkomst 2 3,8 5,4 3,2,6,4 3,6 2,4 2,3 2,4 2, Prisindex 3,2,4 3,,9,3,3 0,8,5,7,9 Nominell disponibel inkomst 684 5, 6,8 6,4 3,5 2,7 5,0 3, 3,8 4, 4,0 varav Lönesumma 4 345 5,4 6,9 5,5 0, 3,0 4,9 3, 4, 5,4 5,3 Övriga faktorinkomster 200 6,7 0, 3,6-5,3,9 3,6 3,4 4, 5,0 4,8 Räntor och utdelningar, netto 5 67 0,9 0,4 0,2-0, 0,4,0 0, 0,4 0,4 0,2 Offentliga transfereringar 538 2,0 -,2,9 6,9-0,4-0,4 3,7,6,3, varav Pensioner 283 2,8 4,0 5,5 7,4 0,7-0,2 5,9 3,4 3, 2,6 Sjukdom 03 0,0 -,4-3, -2,3-6,3 -,2 -,6-2,0 -,0 0,2 Arbetsmarknad 35-9,0-32,5-20,7 53,5 8, -9,6 4, -2,9-0,5-3,3 Familjer och barn 58 8,7,9 2,0 2, 3,6 3,6 4,6 2, 2, 2,3 Studier 4 5,3-0,0 4,9 9,0 2,8-0,8 0,9-2,5 -, -0,2 Övrigt 45 6, -0,8 8,0 0,8-5,5 2,2,,6,7 0, Privata transfereringar 70 4,5 6,4 9,0 6,3 0,6 2,7 4,8 3,9 3,4 3,4 Skatter och avgifter 536 5,, -0,3-5,0,8,0 3,6 3,2 5,6 5,0 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 200 Eget sparande 84 0,4 2,0 5,0 6,9 5,0 6,6 7,3 6,2 4,5 2,9 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 09 6,7 7,5 7,0 6,8 6,5 6,3 6, 6,2 6,3 6,4 Total sparkvot 6 93 6,6 8,8,2 2,9 0,8 2, 2,6,6 0,2 8,8 Finansiellt sparande 48 3,2 5,3 8,6,6 8,8 0,3 0,9 0,0 8,5 7,2 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Varuproducenter 82 4,5 4,6-4,9-2,9 3,0 7,3,5 5, 5,4 4,6 Industri 504 6,5 3,7-5,5-8,0 6,5 0,5,8 6,6 7,0 5,8 Byggverksamhet 58 5,4 6,0-5,8-5,5 8,9 5,2,6 3, 3,2 3,2 Tjänsteproducenter 437 6,4 4, 2, -4,4 4,9 4,3,0 3,9 4,5 4,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 066 6,8 5,5,7-5,3 6,9 5,0, 4,4 5,2 5,0 Näringslivet totalt 2 257 5,7 4,3-0,6-7,5 7,6 5,4,2 4,3 4,8 4,4 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. 200 Kommunal produktion 426-0,7 0,2 0,2,0 -,5,2 0,0 0,4 0,4 0,8 Statlig produktion 55 0,2-0,3 0,2 0,2 3,4 0,5 0,5 0,4 0,3 0,8 Total offentlig produktion 58-0,5 0,0 0,2 0,8-0,3,0 0, 0,4 0,4 0,8 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Handelsbalans 59 20 0 02 79 85 66 40 3 22 procent av BNP 5,4 3,8 3,2 3,3 2,4 2,5,9, 0,8 0,5 Tjänstebalans 7 06 0 03 5 7 3 47 6 78 Faktorinkomster 55 96 2 52 57 53 63 69 59 58 Löpande transfereringar -37-33 -42-39 -45-40 -42-44 -47-49 Bytesbalans 248 289 28 28 207 25 28 22 204 209 procent av BNP 8,4 9,2 8,8 7,0 6,3 6,2 6,2 5,8 5,3 5, Kapitaltransfereringar -20-3 -5-4 -4-5 -6-6 -6-6 Finansiellt sparande 228 286 276 24 204 20 22 206 98 203 procent av BNP 7,8 9,2 8,6 6,9 6,2 6, 6,0 5,6 5, 5,0 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,3,4-0,4 0,6-0,3 -,3-0,9-0,8-0,4-0,5 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. BNP 2 944 3 26 3 204 3 089 3 306 3 456 3 55 3 677 3 875 4 077 Primära inkomster netto 38 7 3 56 6 55 64 70 60 59 BNI 2 982 3 97 3 38 3 45 3 367 3 5 3 580 3 747 3 935 4 35 8

Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2006-200, prognos för 20-205. 200 BNP 3 306 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 Produktivitet 2 392 3,0 0,2 -,7-2,8 3,3 2,9,6 2,6 2,2,2 Produktivitet i näringslivet 430 4,3 0,0-2,9-4,0 3,8 3,3,6 2,9 2,3,2 Arbetade timmar 3 734 635,3 3,,2-2,9 2,5,5-0,7 0,9,7 2,5 Medelarbetstid 4 66-0,5 0,6 0, -0,9,5-0,6-0,7 0,5 0, 0,7 Kalenderkorrigerat 5 BNP 4,6 3,4-0,9-5,2 5,4 4,2,6 3,5 4,0 3,5 Produktivitet 2 393 2,7 0, -,4-3,0 3,6 2,9,2 2,6 2,0,6 Produktivitet i näringslivet 43 4,0-0,2-2,7-4,2 4, 3,3, 2,9 2,,6 Arbetade timmar 3 73 86,9 3,4 0,7-2,6,9,5 0,2 0,9 2,0,9 Medelarbetstid 4 60 0,0 0,9-0,5-0,6 0,9-0,6 0, 0,6 0,4 0, Sysselsatta 4 546,8 2,5,2-2,, 2,2 0,0 0,4,6,8 Sysselsättningsgrad 6 65,8 66,7 66,8 64,7 64,7 65,7 65,3 65,3 66, 67, Arbetskraften 4 962,2,5,2 0,2,,2 0,3 0,3 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 7 70,8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,9 70,8 70,8 7,0 Arbetslöshet 8 46 7, 6, 6,2 8,3 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 9 29 2,9 2,0 2, 3,0 4,4 4,5 4,6 4,5 4,0 3,4 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta 56 37 6 9 0 5 7 0 I utbildning 82 52 69 8 75 66 67 6 47 20 Totalt 39 89 85 27 85 77 82 78 57 30 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna, 0 000-tal. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 I procent av arbetskraften. 9 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Nivå, tusental Procentuell förändring 200 Varuproducenter 096 0,8 3,0 2, -6,6, 2,5-0,6-0,5 0,8,0 Industri 656-0,7 2, 0,2-9,8 -,0 2, -,2 -,3 0,8 0,9 Byggverksamhet 307 6,4 7,6 7,3 -,2 5,2 4,8 0,8,4,7,9 Tjänsteproducenter 2 038 2,6 4,0 2,4 0,6 2,6 3,2 0,6,2 2,9 3,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 870 2,4 4,3 2,4 0,7 2,9 3,3 0,6,3 3, 3,4 Näringslivet totalt 3 35,9 3,7 2,3-2, 2,0 3,0 0,2 0,6 2,2 2,5 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. 9

Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Nivå, tusental Procentuell förändring. 200 Kommunala myndigheter 048,3 0,2 -,9-2,5 -,6 0,5 0,0 0, 0,7 0, Staten 230 0,4 -,7-3,0 -,0,5 0,4 -, -,0-0,9-0,7 Offentliga myndigheter totalt 278, -0, -2, -2,2 -,0 0,5-0,2-0, 0,4-0, Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Detta beror på att affärsverken anses vara marknadsmässiga institutionella enheter. Samma affärsdrivande verksamheter förs dock till offentlig (kommunal) sektor i NR:s sektorindelade statistik, då dess andel av bl.a. finansiellt sparande inte kan särskiljas från resten av kommunerna. Till följd av omfattande bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter under senare år, så har skillnaden mellan begreppen i praktiken minskat och är nuförtiden liten. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap,7 3,2 0,2-6,8-3,9-2,2-3,6-2,9 -,6-0,9 Produktivitetsgap 2,4,7-0,4-3,6 -,3 0,2-0,2 0,4 0,4-0, Produktivitetsgap i näringslivet 3,2 2,2-0,5-4,6 -,7 0,3-0,2 0,5 0,5-0, Timgap -0,7,4 0,6-3,3-2,6-2,4-3,4-3,3-2,0-0,8 Sysselsättningsgap -0,7 0,8 0,6-2,6-2,5 -,5-2,4-2,7 -,7-0,6 Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 200 Potentiell BNP 3 432,9 2,0 2,,9 2,2 2,4 3,0 2,8 2,6 2,7 Potentiell produktivitet 2 398,2 0,8 0,7 0,2,2,3,6,9 2,0 2,0 Pot. produktivitet i näringslivet 2 438 2,0 0,8 0,0-0,,,3,7 2, 2,2 2,2 Pot. antal arbetade timmar 75 077 0,8,2,5,3,,4, 0,9 0,7 0,7 Pot. sysselsättning 4 66 0,9,,3,2 0,9,,0 0,7 0,6 0,6 Jämviktsarbetslöshet 3 322 6,6 6,7 6,6 6,4 6,5 6,2 5,8 5,5 5,3 5,0 Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och svenska räntor Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Nominell löneutveckling Industri 3,2 3,7 4,4 3,0 2,8 2,7 3,0 3,2 3,6 3,7 Byggindustri 3,4 2,6 4,5 3,5,9 2,8 3, 3,3 3,6 3,7 Näringslivets tjänstesektorer 3, 3,4 3,8 3,2 2,4 2,8 3,0 3,2 3,6 3,7 Statliga myndigheter 3,4 3,8 3,9 3,9 2,9 2,2 2,6 2,7 3,0 3, Kommunala myndigheter 2,8 3,0 5,0 3,9 2,7 2,6 2,7 2,9 3, 3, Totalt, konjunkturlönestatistiken 3, 3,3 4,3 3,4 2,5 2,7 2,9 3, 3,3 3,3 Totalt, nationalräkenskaperna 3,3 3,4 4,2 3,0 0,9 3, 2,9 3, 3,3 3,3 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec,6 3,5 0,9 0,6 2,3 2,2, 2,5 2,4 2,4 KPI, årsgenomsnitt,4 2,2 3,4-0,5,2 3,0,2,8 2,6 2,5 KPIF, dec dec,2 2,4,6 2,4 2,3 0,7,2,6,7,9 KPIF, årsgenomsnitt,4,5 2,7,7 2,0,4 0,9,4,7,8 HIKP, dec dec,4 2,5 2, 2,8 2, 0,6 0,9,3,4,6 HIKP, årsgenomsnitt,5,7 3,3,9,9,4 0,5,2,4,5 NPI, dec dec,9 3,8-0,2 0,6 3,, 0,8,3,4,6 NPI, årsgenomsnitt, 2,7 2,7-0,8,8 2,0 0,9,2,4,5 Prisbasbelopp, tusen kronor 39,7 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 45,3 46,5 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Utgiftstak 907 938 957 989 024 063 084 093 03 23 Takbegränsade utgifter 895 90 943 965 986 997 03 043 053 066 Budgeteringsmarginal 2 28 4 24 38 66 53 50 50 57 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter,3 3,,4 2,5 3,9 6,6 5,2 4,8 4,7 5,4 Anm.: Nivån på utgiftstaket för 205 är regeringens förslag till utgiftstak i denna proposition. Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde 200 205 Miljarder kronor 200 20 20 202 203 204 205 Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Förslag 6 Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse 657 378 3 36 809 2 00 2 223 2 495 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 40 2 973 2 938 3 359 3 48 3 826 4 37 3 Skatt, tull och exekution 9 385 0 05 9 767 0 79 0 363 0 583 0 860 4 Rättsväsendet 35 486 36 924 36 760 37 87 38 227 38 944 39 92 5 Internationell samverkan 998 2 006 860 2 024 2 032 2 030 2 037 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 665 45 306 44 524 45 578 46 860 48 97 49 422 7 Internationellt bistånd 26 669 29 863 30 36 30 264 3 570 33 388 35 324 8 Migration 7 092 8 032 7 746 9 068 9 522 9 40 9 356 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56 05 60 087 56 885 60 078 6 76 63 427 63 540 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 99 933 93 84 95 724 93 353 89 447 86 790 85 220 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4 473 40 743 4 563 4 060 39 859 39 54 39 022 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 70 77 73 092 72 53 76 77 78 48 80 4 8 99 3 Integration och jämställdhet 5 92 6 558 5 964 8 374 8 96 8 82 8 597 4 Arbetsmarknad och arbetsliv 68 556 70 06 65 47 70 476 68 78 64 20 58 629 5 Studiestöd 22 580 23 472 2 89 22 84 2 447 2 890 23 59 6 Utbildning och universitetsforskning 53 256 54 556 53 593 54 476 55 283 56 259 56 583 7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 338 2 20 2 3 2 300 2 56 2 67 2 82 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 559 293 32 52 55 66 67 9 Regional tillväxt 3 79 3 50 3 224 3 399 3 76 2 967 2 63 20 Allmän miljö- och naturvård 5 6 5 44 5 257 5 025 4 753 4 890 4 850 2 Energi 2 704 2 884 3 035 2 873 2 445 2 4 777 22 Kommunikationer 39 788 40 52 4 29 43 06 42 992 40 928 45 36 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 7 447 7 89 7 359 7 733 6 298 6 379 5 429 24 Näringsliv 8 478 5 475 5 428 6 02 4 948 5 003 4 525 25 Allmänna bidrag till kommuner 75 69 88 025 88 023 85 075 85 895 85 680 85 2 26 Statsskuldsräntor m.m. 23 36 36 470 36 40 2 870 23 250 22 600 32 350 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 407 30 637 29 794 3 29 32 227 32 79 35 476 Minskning av anslagsbehållningar -2 84-939 -996-648 Summa utgiftsområden 4 786 389 822 680 8 295 83 844 85 97 85 963 830 388 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 5 763 028 786 20 775 56 792 022 792 727 793 398 798 073 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222 897 222 23 238 559 250 92 259 975 267 764 Takbegränsade utgifter 985 925 997 369 030 58 042 99 053 373 065 837 Budgeteringsmarginal 38 075 65 63 53 49 50 08 49 627 57 63 Utgiftstak för staten 024 000 063 000 084 000 093 000 03 000 23 000 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 202. 2 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 20 (prop. 200/:99, bet. 200/:FiU2, rskr. 200/:32) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 200 (prop. 200/:2). 3 Enligt bet. 200/:FiU0 och vårändringsbudget för 20. 4 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 5 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 6 Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition. Källa: Egna beräkningar. 2

Tabeller till avsnitt 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Inkomster 560 643 662 60 680 72 763 830 926 2 027 Procent av BNP 53,0 52,5 5,9 52, 50,8 49,8 50, 49,8 49,7 49,7 Skatter och avgifter 43 472 480 440 506 543 580 642 73 820 Procent av BNP 48,0 47, 46,2 46,6 45,5 44,6 44,9 44,7 44,7 44,6 Kapitalinkomster 6 72 79 64 6 68 69 7 73 80 Övriga inkomster 86 98 02 07 3 0 4 7 22 27 Utgifter 495 53 590 640 686 77 765 803 846 893 Procent av BNP 50,8 49,0 49,6 53, 5,0 49,7 50,2 49,0 47,6 46,4 Transfereringar och subventioner 595 588 606 642 645 64 677 689 699 708 Hushåll 499 494 503 538 536 534 553 562 569 576 Näringslivet 5 52 54 55 57 53 69 69 7 69 Utlandet 45 42 49 49 52 54 55 57 59 64 Konsumtion 765 797 835 858 898 92 936 96 990 024 Investeringar m.m. 84 90 96 04 09 4 5 6 7 24 Ränteutgifter 5 55 53 36 34 4 36 38 39 37 Finansiellt sparande 65 2 7-29 -7 4-2 27 80 34 Procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0, 0,0 0,7 2, 3,3 Staten 3 75 44-26 -8-5 - 33 80 33 Pensionssystemet 30 33 3 5 6 7 6 0 4 0 Kommunsektorn 4 3-4 -9 6-8 -6-5 -4-9 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 333 257 243 32 33 275 27 248 7 060 Procent av BNP 45,3 40,2 38,8 42,8 39,7 36,9 36,2 34,0 30,2 26,0 Nettoskuld -42-547 -404-63 -743-760 -759-783 -865-999 Procent av BNP -4,0-7,5-2,6-9,8-22,5-22,0-2,6-2,3-22,3-24,5 Inklusive ofördelade utgifter. 3

Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Inkomster 879 97 885 834 880 900 97 954 005 062 Skatter och avgifter 799 824 787 736 783 797 83 846 896 947 Kapitalinkomster 28 32 35 3 3 36 35 37 35 38 Övriga inkomster 5 6 63 67 67 66 69 7 74 77 Utgifter 848 842 84 859 899 905 98 92 925 929 Transfereringar till privat sektor 375 356 356 368 369 364 383 383 382 382 Bidrag till kommunsektorn 50 59 54 60 86 85 84 86 89 89 Ålderspensionsavgifter 27 24 24 24 24 2 22 2 22 2 Konsumtion 206 20 27 225 236 242 243 246 250 255 Investeringar m.m. 44 45 46 5 54 55 54 5 50 55 Ränteutgifter 46 49 45 32 3 37 32 33 32 27 Finansiellt sparande 3 75 44-26 -8-5 - 33 80 33 Procent av BNP, 2,4,4-0,8-0,6-0, 0,0 0,9 2, 3,3 Budgetsaldo 8 03 35-76 - 4 9 39 96 28 Procent av BNP 0,6 3,3 4,2-5,7 0,0,2 0,5, 2,5 3, Statsskuld 220 5 062 49 3 063 049 02 920 790 Procent av BNP 4,4 35,7 33, 37,2 33,7 30,8 29,8 27,5 23,7 9,4 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Inkomster 20 223 233 225 23 240 245 25 265 279 Socialförsäkringsavgifter 60 69 78 79 84 96 99 207 28 229 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 27 24 24 24 24 2 22 2 22 2 Räntor, utdelningar m.m. 24 30 3 22 22 23 25 24 26 29 Utgifter 80 89 202 220 225 224 240 25 26 269 Pensioner 76 86 99 27 220 220 236 247 257 265 Övriga utgifter 4 3 3 3 5 4 4 4 4 4 Finansiellt sparande 30 33 3 5 6 7 6 0 4 0 Procent av BNP,0,,0 0,2 0,2 0,5 0,2 0,0 0, 0,2 4

Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Inkomster 656 695 729 743 786 797 86 842 877 907 Skatter 454 479 503 5 524 535 553 574 602 628 Kommunal fastighetsavgift 4 4 5 5 6 6 6 Statsbidrag 4 20 5 38 37 35 35 36 34 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,3 9,2 9,5 20,7 20,5 9,9 20,0 9,7 9,4 9, Kapitalinkomster 3 4 9 0 0 3 6 Övriga inkomster 77 82 89 92 0 00 02 06 0 3 varav kompensation för mervärdesskatt 36 39 43 44 47 48 49 5 53 55 Utgifter 653 69 733 75 780 804 822 848 88 96 Transfereringar till hushåll 28 29 32 36 34 36 36 37 38 38 Övriga transfereringar 2 23 25 26 28 29 30 29 30 3 Konsumtion 557 585 66 63 659 676 690 7 737 765 Investeringar 40 45 50 52 55 58 6 64 67 70 Ränteutgifter 7 8 0 5 4 5 5 6 9 Finansiellt sparande 4 3-4 -9 6-8 -6-5 -4-9 Procent av BNP 0, 0, -0, -0,3 0,2-0,2-0,2-0, -0, -0,2 Resultat före extraordinära poster 5 4 8 3 8 8 8 9 0 6 Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2006 200, prognos för 20 205. Finansiellt sparande, miljarder kronor 65 2 7-29 -7 4-2 27 80 34 Finansiellt sparande 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0, 0,0 0,7 2, 3,3 Justering för konjunkturläge -0,9 -,7-0, 4,0 2,2,2 2,0,6 0,9 0,5 Justering för engångseffekter 0,0 0,0-0,2-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,5-0,8 0,0 0, -0,2 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 0,8,,9 3,0,9,5 2,0 2,4 3,0 3,7 BNP-gap, procent,7 3,2 0,2-6,8-3,9-2,2-3,6-2,9 -,6-0,9 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 5