Rekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015

Relevanta dokument
Version 3, maj 2010 Revideras 2012

Psykiatriska specialiteter

Rekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri

Rekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Barn- och ungdomspsykiatri

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Individuell planering av tjänstgöring

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Psykiatriska specialiteter

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomskirurgi

Rehabiliteringsmedicin

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Lagstiftning kring samverkan

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kirurgiska specialiteter

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anestesi och intensivvård

Endokrinologi och diabetologi

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Medicinska njursjukdomar

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Synpunkter från SILF/SPUK

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Enskilda basspecialiteter

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Invärtesmedicinska specialiteter

Barn- och ungdomskirurgi

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Gynekologisk onkologi

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Barn- och ungdomsallergologi

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Underlag för psykiatrisk bedömning

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatri. Svenska Psykiatriska Föreningens Rekommendationer avseende målbeskrivning för ST-utbildning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Del 3: Checklista för inspektion

Arbets- och miljömedicin

Obstetrik och gynekologi

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Bild- och Funktionsmedicin

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Transkript:

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Swedish Association for Child and Adolescent Psychiatry er för Barn- och ungdomspsykiatri 2015 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri 2016-10-31 1

SFBUP:s Delmål och rekommendationer er till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri Målbeskrivningen för specialistutbildningen i barn-och ungdomspsykiatri med tillhörande föreskrifter (SOFSF 2015:8) är ett bindande dokument av övergripande natur, som komplement till och förtydligande av målbeskrivningen har läkarorganisationernas specialitetsföreningar utformat särskilda rekommendationer som ger en mer detaljerad beskrivning av delmålen. Inom Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) har utbildningsutskottet utarbetat rekommendationerna som godkänts av föreningens styrelse. Dessa syftar till att underlätta uttolkningen av målbeskrivningen samt utgör tillsammans med målbeskrivningen en strävan mot gemensam, likvärdig utbildningsnivå i hela landet. erna är ett dynamiskt dokument som revideras regelbundet Utbildningsstruktur Huvudutbildningen bör inledas med tjänstgöring på barn- och ungdomspsykiatrisk enhet. Därefter bör sidoutbildning följa, genom tjänstgöring inom pediatrik och vuxenpsykiatri. Specialistutbildningen bör avslutas med tjänstgöring vid barn- och ungdomspsykiatrisk enhet för att underlätta övergången till självständigt arbete som specialist. Under huvudutbildningen är längre sammanhängande tjänstgöringsperioder av stor vikt. Detta för att ST-läkaren ska få goda möjligheter att följa upp patienter över längre tid. Vidare bör ST-läkaren tillförsäkras omfattande erfarenhet av akutvård och barnpsykiatrisk slutenvård under utbildningen. Det är angeläget med kurs i psykoterapi där ST-läkaren tillägnar sig kunskap om psykologiska behandlingsmetoder. Under kursen är det viktigt att integrering av teori och praktiska färdigheter sker under handledning av legitimerad psykoterapeut. Kursen bör varvas med klinisk tjänstgöring så att ST-läkaren kan tillämpa kunskaperna i sin dagliga läkarverksamhet. Utbildningen i sin helhet bör ge ST-läkaren möjlighet att tillägna sig en både bred och djup kompetens. Utbildningen bör därför i förekommande fall kompletteras med tjänstgöring vid universitetsklinik eller motsvarande. Under utbildningens gång behöver och ST-läkare bevaka att en progression sker inom alla tre fälten kunskap, färdighet och förhållningssätt. Förmågor inom dessa områden utvecklas stegvis liksom förmågan till ansvarstagande, självständighet och omdöme. ST-läkarens tjänstgöring kompletteras med teoretiska studier, kurser och vetenskapligt- samt kvalitetsarbete. 2

Kurser De flesta delmålen kräver att ST-läkaren genomgått kurs. Inom ramen för BUP-föreningen har utvecklats ett antal nationella s.k METIS-kurser (www.metiskurser.se). Som riktlinje rekommenderas att ST-läkaren deltar i cirka 8 av dessa kurser samt kompletterar utifrån det utbud som finns av kortare och längre kurser som anordnas regionalt inom sjukvården och av olika utbildningsinstanser regionalt och nationellt. ST-läkaren måste med hjälp av och studierektor bevaka kursutbudet så att delmålen blir uppfyllda. Vetenskapligt arbete Under utbildningstiden är det angeläget att ett vetenskapligt tänkesätt tillägnas. Målet är att STläkaren ska uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer, kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information samt uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt i det dagliga arbetet. I delmålet ingår ett självständigt, skriftligt vetenskapligt arbete som med fördel kan presenteras på BUP-föreningens årskongress i form av poster. Det vetenskapliga arbetet som gjorts under en termin på läkarutbildningen kan räknas om det är relevant, håller tillräckligt hög kvalitet och godkänns av verksamhetschef och huvud. BUPföreningen anser det dock viktigt att ST-läkaren får möjlighet att utföra ett vetenskapligt arbete under ST-tiden, för att uppmuntra till klinisk forskning som kan leda till forskarutbildning. Planering av det vetenskapliga arbetet bör påbörjas senast under tredje året i ST. Arbetet bör handledas av en disputerad eller granskas av en från projektet fristående vetenskapligt skolad person. Arbetet ska godkännas och intygas av specialistkompetent läkare. Det vetenskapliga arbetet kan kombineras med kvalitetsarbete (se nedan). Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ST-läkare ska under ST-tiden lära sig metoder för förbättringsarbete och delta i ett förbättrings- och kvalitetsarbete gärna i samverkan med övriga personalgrupper. Det är viktigt att fokusera på det som behöver förändras utifrån identifierade behov och att arbetet ses som viktigt inom enheten. Verksamhetschef eller annan aktuell chef bör kunna tillhandahålla förslag på kvalitetsarbete utifrån enhetens behov. Arbetet ska godkännas och intygas av specialistkompetent läkare. 3

Kompetenskrav BUP-föreningen har i detta dokument formulerat rekommendationer för delmålen c. Avseende delmålen a och b hänvisar vi till det dokument Läkarförbundet skrivit. Detta kan vara till hjälp för tolkning av delmålen. Läkarförbundets rekommendationer se länk: https://www.slf.se/pages/87370/bilaga%20rekommendationer%20nya%20st.pdf Ordförklaringar avseende delmål c Behärska Används i delmålen för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som avses Ha kunskap Används i delmålen för att utrycka ett kompetenskrav som är mindre omfattande än behärska. Ofta handlar det då om teoretiska kunskaper Ha kännedom Används i delmålen för att uttrycka det minst omfattande kompetenskravet Ha förmåga Används i delmålen för att uttrycka att kompetenskravet innebär personlig kapacitet att utföra eller uträtta något 4

Delmål c1 Delmål c1 Den specialistkompetenta läkaren ska behärska bedömning och handläggning av akuta barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller en eller Medsittning av Behärska handläggning av: Bråk i hemmet Förvirringstillstånd Intoxikationer Krisreaktioner Missbruk Misshandel/övergrepp Nedstämdhet, apati Psykotiska symtom Ritualer och tvång Självskadande beteende Suicidalitet Uppvarvade tillstånd Utagerande, hot, aggressivitet, våld Vägran att äta/dricka Ångest/oro Inklusive: Arbetsledning i akuta situationer Självständigt jourarbete utanför kontorstid 5

Delmål c2 Delmål c2 Den specialistkompetenta läkaren ska behärska bedömning och prioritering av barns och ungdomars psykiatriska vårdbehov mot bakgrund av biologiska, psykologiska och sociala faktorer som medför ökad risk för psykisk ohälsa Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Medsittning av Behärska att: Identifiera och värdera riskfaktorer Identifiera och värdera salutogena faktorer Använda funktions-och skattningsskalor Fatta beslut om prioritering 6

Delmål c3 Delmål c3 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid behärska utredning, diagnostik, en eller flera enheter behandling och uppföljning av som bedriver sådan vanliga och viktiga barn- och verksamhet eller av ungdomspsykiatriska tillstånd en eller diagnostik- och behandlingskonferens Medsittning Handledare Behärska handläggning av: ADHD Autismspektrumstörningar Depressiva syndrom Emotionell instabilitet Suicidalitet Sömnstörningar Tics Tvångssyndrom Uppförandestörning, trotssyndrom Ångestsyndrom Förmåga att handlägga: Bipolära syndrom Kris/trauma/PTSD Psykosomatiska tillstånd Psykotiska syndrom Ätstörningar Ha kunskap om: Anknytningsstörningar Personlighetsstörningar Indikationer för ECT-behandling 7

Delmål c4 Delmål c4 Den specialistkompetenta läkaren ska behärska bedömning av avvikande och normal utveckling i barn- och ungdomsåren behärska samtal och kommunikation med barn och ungdomar med hänsyn till deras behov och utvecklingsnivå Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller en eller Medsittning av Behärska bedömning av: Mental retardation Normal kognitiv utveckling och avvikelser Normal psykomotorisk utveckling och avvikelser Normal pubertet och avvikelser Normal socioemotionell utveckling och avvikelser Normal språklig utveckling och avvikelser Normal tillväxt och avvikelser Normal utveckling av inlärningsförmåga och avvikelser Ovanliga diagnoser och syndrom Behärska: Samtal och kommunikation med barn utifrån deras behov och utvecklingsnivå 8

Delmål c5 Delmål c5 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid behärska farmakologisk behandling en eller flera enheter av barn- och ungdomspsykiatriska som bedriver sådan tillstånd verksamhet eller av en eller Medsittning Behärska farmakologisk behandling av: ADHD Beteendestörningar Depressiva syndrom Sömnstörningar Tics Ångestsyndrom Förmåga till farmakologisk behandling av: Bipolära syndrom Psykotiska syndrom 9

Delmål c6 Delmål c6 Den specialistkompetenta läkaren ska -ha kunskap om psykologiska och psykoterapeutiska behandlingsmetoder vid barn-och ungdomspsykiatriska tillstånd Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller en eller av Kunna handlägga: Patienter med hjälp av psykologisk behandlingsmetod Kombinationsbehandling med läkemedel och psykologisk behandling Ha kunskap om: Psykoterapeutiska termer och begrepp från olika teoretiska modeller Beröringspunkter och olikheter mellan olika psykoterapeutiska inriktningar och deras indikationer Utvärdering och dokumentation av psykologiska behandlingsmetoder De svårigheter som kan uppstå vid psykologisk behandling Kunskap om framgångsfaktorer och vad som kan vara kontraindikationer vid psykoterapi 10

Delmål c7 Delmål c7 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid ha kunskap om barn- och en eller flera enheter ungdomspsykiatrins samarbete som bedriver sådan med andra samhällsinstanser verksamhet eller av Vårdteamarbete Ha kunskap om: Barnomsorg Beroendevård Familjehem och HVB-hem Försäkringskassa Kommunal och privat rådgivningsenhet ex ungdomsmottagning Polis Rättsväsende SIS-institution Skolans pedagogiska personal resp elevhälsan Socialtjänst Vårdgrannar 11

Delmål c8 Delmål c8 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid kunna tillämpa lagar och andra en eller flera enheter föreskrifter som gäller för som bedriver sådan specialiteten, inklusive lagar och verksamhet eller av andra föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvård, socialtjänst och handikappomsorg en eller behärska handläggning i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård behärska kunskapen om barnets rättigheter samt kunna identifiera barn som far illa och vidta adekvata åtgärder, inklusive fullfölja anmälningsskyldigheten Behärska: Barnkonventionen så att tillämning av nedanstående lagar präglas av riktlinjer enligt denna Behärska handläggning enligt: Hälso-och Sjukvårdslagen (HSL) Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) Ha kunskap om: Föräldrabalken Körkortslagen Lagen om Rättspsykiatrisk tvångsvård (LRM) Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) Lagen om Särskilt Stöd (LSS) Lagen om Vård av Unga (LVU) Patientdatalagen Sekretesslagen Socialförsäkringslagen Socialtjänstlagen (SoL) Vapenlagen 12

Delmål c9 Delmål c9 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid behärska initial handläggning och en eller flera enheter ha kunskap om fortsatt handläggning som bedriver sådan av vanliga substansberoendetillstånd verksamhet eller av samt ha kunskap om deras samsjuklighet med barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd en eller Behärska: Akut intoxikation av alkohol och /eller andra droger Initial differentialdiagnostik och behandling vid samsjuklighet Användande av screeningformulär Ha kunskap om: Avgiftning av alkohol och/eller andra droger Symtom av vanliga droggrupper Behandlingsmetoder vid alkohol/drogberoende Identifiering av föräldramissbruk Socialtjänstens behandlingsutbud Ha kännedom om: Droger i omlopp 13

Delmål c10 Delmål c10 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid ha kunskap om psykiatriska tillstånd en eller flera enheter hos patienter i vuxen ålder, särskilt som bedriver sådan hos unga vuxna verksamhet eller av en eller Ha kunskap om: Förstämningssyndrom Missbruk Neuropsykiatriska tillstånd i vuxen ålder Personlighetsstörningar Psykisk utvecklingsstörning hos vuxna Psykotiska syndrom Ångestsyndrom Ätstörningar Psykofarmakologisk behandling vid olika tillstånd Inklusive medverkat vid: ECT-behandling Länsrättsförhandling 14

Delmål c11 Delmål c11 Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning vid ha kunskap om barn- och en eller flera enheter ungdomsmedicin, särskilt barnsom bedriver sådan och ungdomsneurologi och verksamhet eller av habilitering en eller Ha kunskap om: Normal och avvikande psykomotorik, tillväxt och pubertet. Rutinundersökningar av barn på BHV/SHV Medicinska åkommor: allmän pediatrik, intoxikationer, buk- och huvudsmärtor, kronisk sjukdom Psykosociala medicinska frågor: Kronisk sjukdom, övervikt, omsorgssvikt, sex och samlevnad, misstanke om barnmisshandel och övergrepp Neurologiska tillstånd t.ex epilepsi/kramper, neurometabola sjukdomar, cerebral pares, infektioner och inflammationer i CNS, CNStumörer, neuromuskulära sjukdomar och förvärvad hjärnskada Neuropsykiatriska tillstånd mental retardation, autismspektrumstörningar och komplex ADHD Ha kännedom om: Sällsynta diagnoser och syndrom Kunna utföra: Neurologstatus i olika åldrar Psykomotorisk utvecklingsbedömning Medicinsk utredning av utvecklingsstörning 15

Delmål c12 Delmål c12 Den specialistkompetenta läkaren ska Auskultation vid en eller flera enheter ha kännedom om rättspsykiatrins som bedriver sådan organisation och arbetsuppgifter verksamhet eller av en eller Ha kännedom om: LRV Rättspsykiatriska utredningar och vård 16