Vägverket 2007-05-25 BaTMan Förvaltning av Tunnlar Med hjälp av BaTMan Delarna Indelning i anläggning/konstruktion Dokumentation av tekniska uppgifter Inspektion av tunnlar
Innehållsförteckning Inledning... 3 Indelning i anläggning konstruktion... 4 Dokumentation av tekniska uppgifter... 4 Övergripande tekniska data... 4 Konstruktiv indelning... 5 Konstruktionsdelar... 6 Inspektion av tunnlar... 7 Inspektionstyper... 7 Översiktlig inspektion... 7 Allmän inspektion... 7 Huvudinspektion... 8 Särskild inspektion...9 Kompetenskrav... 9 Huvudinspektion... 9 Allmän inspektion... 10 Särskild inspektion... 10 Översiktlig inspektion... 10 Dokumentation... 11 Inspektionsuppgifter... 11 Skadeuppgifter... 11 Bilaga: Mätmetoder för bergtunnlar... 13 Mätmetod 201 Huvudbärverk/Bärande huvudsystem... 13 Mätmetod 210 Inklädnad... 18 Sidan 2 av 21
Inledning I och med driftsättningen av BaTMans version 3.0 kan nu även tunnlar förvaltas med hjälp av Vägverkets förvaltningssystem för konstruktioner. I föreliggande dokument beskrivs framför allt tunnelspecifika krav och termer. Ytterligare information om tunnelförvaltning finns i BaTMans handbok. Texterna i föreliggande dokument kommer att inarbetas i handboken. Då kraven och termerna i många delar är helt nya kommer med största sannolikhet en del justeringar att behöva genomföras utifrån erfarenheterna ifrån användningen av detta dokument. Underlag till beskrivningar, krav och mätmetoder kommer från Bergabs rapport Inspektionshandbok för tunnlar daterad 2005-02-03. Detta material vidarebearbetades under hösten 2006 av en arbetsgrupp bestående av: Lars Österlund Vägverket Region Stockholm Peter Lundman Banverket Valle Jansen Banverket Bengt Rutgersson Vägverket Bosse Eriksson Vägverket Materialet har sedan varit ute på remiss och har nu inarbetats i BaTMan. Föreliggande dokument beskriver hur tunnlar ska indelas i anläggningar samt konstruktioner. Dokumentet ger även vägledning för hur tunnlar ska dokumenteras i BaTMan med avseende på tekniska uppgifter samt skadebeskrivning och tillståndsvärdering. Dokumentet innehåller även definitioner och krav gällande inspektion av tunnlar. Sidan 3 av 21
Indelning i anläggning konstruktion En anläggning består av en eller flera konstruktioner. Indelningen av en anläggning görs utifrån förvaltningens, inte byggarens, behov av att hålla ihop konstruktioner. Detta är speciellt viktigt att beakta vid större anläggningar med komplicerade lösningar. Konstruktioner som berör varandra i en trafikförbindelse bör tillhöra samma anläggning. När det gäller tunnlar ska varje tunnelrör vara en egen konstruktion se exempelet nedan som beskriver Götatunneln i Göteborg. Dokumentation av tekniska uppgifter Övergripande tekniska data Konstruktionslängd Tunnelns längd (bottenlängd) mäts i väg eller järnvägslinjen. Sidan 4 av 21
Konstruktionsyta Tunnelns konstruktionsyta är lika med konstruktionslängden * bredden på tunneln. För tunnlar är bredden lika med den teoretiska sektionens bredd ungefär i höjd med körbanans eller järnvägens profilplan. För en bergtunnel gäller den teoretiska bergkonturens bredd och för en betongtunnel gäller betongkonstruktionens yttre begränsningslinje för det bärande huvudbärverket (bottenplatta, vägg och tak) som bredden. Tunnelvolym Tunnelns genomsnittliga teoretiska area (exklusive servicetunnlar, ventilations- och säkerhetsutrymmen etc) * bottenlängden mätt i väg eller järnvägslinjen. För en bergtunnel gäller den teoretiska bergkonturens area och för en betongtunnel utgör betongkonstruktionens yttre begränsningslinje gränsen för dess area. Konstruktiv indelning Tunnlar har endast ett tvärsystem men de kan ha ett eller flera längdsystem. Dessa kan utgöras av konstruktionstyperna enligt nedan. Längdsystem: nr 1 nr 2 nr 3 nr 4 Betong Bergtunnel med Berg Betong tunnel systemförstärkning tunnel tunnel I BaTMan ska konstruktionstypen, konstruktionsmaterial och längden för varje längdssystem beskrivas. Konstruktionstyper (200705) 2110 Betongtunnel 2210 Bergtunnel 2220 Bergtunnel med systemförstärkning Konstruktionsmaterial (200705) 100 Betong 610 Bergmassa rent berg 620 Bergmassa med förstärkning av sprutbetong 630 Bergmassa med förstärkning i betong Sidan 5 av 21
Konstruktionsdelar En tunnel kan bestå av nedanstående konstruktionsdelar. Observera att huvudbärverket är uppdelar i tre delar beroende på tunnelns konstruktionstyp och material. Ange/markera de konstruktionsdelar som tillhör den specifika konstruktionen. 1 Grundläggning 2 Slänt och kon 3 Stöd 4 Ving- och stödmur 5 Upplagsanordning 6 Huvudbärverk (btg) Huvudbärvek (berg) Huvudbärverk (mynning) 7 Övriga bärverk 8 Körbaneplatta 9 Kantbalk 10 Tätskikt 11 Beläggning 12 Räcke 13 Övergångskonstruktion 14 Dräneringssystem 15 Plattformar etc 17 Spåruppläggning 24 Elsystem 30 Inklädnad 31 Inredning 32 Ljusskärm 33 Termisk isolering 70 Övrigt 90 Hela konstruktionen Konstruktionselementen finns beskrivna i Publ 2007:57 Koder för inspektion av byggnadsverk del 3 Konstruktionselement för tunnlar. Publikation 2007:57 innehåller ett utdrag med de konstruktionselementkoder som främst kommer till användning vid skaderegistrering av konstruktioner i berg. Sidan 6 av 21
Inspektion av tunnlar Tunnlar ska inspekteras regelbundet och systematiskt för att trafikanternas krav på säkerhet och framkomlighet ska kunna uppfyllas. Inspektionerna ska klargöra konstruktionernas fysiska och funktionella tillstånd samt ge underlag för planering och genomförande av sådana åtgärder som erfordras för att säkerställa ställda krav på kort och lång sikt. Inspektionstyper Nedanstående inspektionstyper kan användas för inspektion av tunnlar. Översiktlig inspektion Syfte Omfattning Tidsintervall Inspektionen är sättet att verifiera att de krav som ställs i underhållsentreprenaderna är uppfyllda. Inspektionen ska avse de konstruktionsdelar och element för vilka krav på egenskaper och åtgärder ställts. Inspektionerna ska utföras av underhållsentreprenör minst en gång per år. Allmän inspektion Syfte Inspektionen ska göras då så erfordras, för att följa upp de vid huvudinspektionen konstaterade bristerna. Inspektionen syftar till att följa upp de vid närmast föregående huvudinspektion gjorda bedömningarna av sådana skador som inte åtgärdats. Inspektionen syftar även till att upptäcka och bedöma sådana skador som skulle ha inneburit otillfredsställande bärighet eller trafiksäkerhet eller lett till väsentligt ökade förvaltningskostnader om skadorna inte hade upptäckts förrän vid nästa huvudinspektion. Sidan 7 av 21
Omfattning Samtliga konstruktionselement ska inspekteras. Visuella inspektionsmetoder kan användas. Även till byggnadsverkets anslutande delar ska inspekteras. Huvudinspektion Syfte Omfattning Tidsintervall Inspektionen syftar till att upptäcka och bedöma sådana brister som kan påverka byggnadsverkets funktion eller säkerhet inom en tioårsperiod. Syftet är också att upptäcka sådana brister, som om de inte åtgärdas inom tidsperioden, kan leda till förhöjda förvaltningskostnader. Inspektionen ska genomföras på handnära avstånd. Samtliga konstruktionselement ska inspekteras. Visuella inspektionsmetoder kan användas. Även till byggnadsverket anslutande delar ska inspekteras. I samband med huvudinspektionen utförs där så erfordras erforderliga mätningar för att fastställa bland annat Sprickförändring i sprutbetong/betong Omfattning av förlorad vidhäftning av sprutbetong Kloridhalt och karbonatisering i betong Korrosion på armering. Inspektionen ska genomföras på handnära avstånd med god belysning och erforderlig utrustning (för sprickmätning såsom tolk eller sprickmikroskop). Inspektioner ska genomföras med maximalt sex års tidsintervall. Inspektions ska genomföras under ett och samma kalenderår med undantag för byggnadsverk med en fastställd drift och underhållsplan enligt Publ 2004:56. Första huvudinspektionen av en ny tunnel görs innan tunneln tas i drift. Andra huvudinspektionen görs inför garantibesiktningen, dock senast sex år efter det att tunneln tagits i trafik. Om ett enskilt konstruktionselement, som har bärande eller skyddande (trafiksäkerhets-) funktion, erhåller en tillståndsklass 2, TK 2, ska aktuella skador följas upp innan bristande funktion för konstruktionselementet uppstår. Sidan 8 av 21
Särskild inspektion Syfte Omfattning Tidsintervall Inspektion ska göras då så erfordras, för att följa upp de vid föregående inspektion dokumenterade skador, som inte åtgärdats. Inspektionen avser enskilda konstruktionselement. Utöver krav i förvaltningshandling bestäms tidpunkt för inspektion vid behov. Kompetenskrav Huvudinspektion Till grundkompetens tillkommer specifika krav för speciella byggnadsverk, konstruktionstyper eller konstruktionsdelar. Inspektionerna ska genomföras av personal som har följande kompetens: ingenjörsutbildning kunskap om Vägverkets inspektionsmetodik erhållen genom flerårig praktisk tillämpning eller genom teoretisk utbildning exv Vägverkets inspektionsutbildning. erfarenhet av mätning och bedömning av det fysiska och funktionella tillståndet med hjälp av mätmetoder framtagna för det specifika byggnadsverket och dess konstruktionselementet. kunskap om konstruktioners beständighet och de nedbrytningsprocesser som konstruktionerna är utsatta för kunskap och erfarenhet att prognostisera skadeutveckling kunskap och erfarenhet av att finna lämpliga teknisk-ekonomiska lösningar för skadornas åtgärdande Sidan 9 av 21
Inspektion av betongkonstruktioner (betongtunnlar) Utöver ovanstående grundkompetens krävs att personalen har följande kompetens. kännedom om Vägverkets tekniska beskrivningar samt Betong-och Stålbestämmelser, BBK och BSK Inspektion av bergkonstruktioner (bergtunnlar) Utöver ovanstående grundkompetens krävs att personalen har följande kompetens. bergsingenjör, bergskoleingenjör, geolinje på högskola eller likvärdigt minst 5 års erfarenhet av underjordsarbete kännedom om anläggningsägarnas styrande dokument avseende tunnlar Allmän inspektion Inspektionerna ska genomföras av personal som uppfyller kraven för huvudinspektion. Särskild inspektion Inspektionerna ska genomföras av personal med kompetens enligt de krav som gäller för huvudinspektion av den konstruktionsdel som den särskilda inspektionen omfattar. Specialistkompetens krävs för instrumenterade mätningar. Översiktlig inspektion Inspektionerna genomförs av personal med god kunskap om förekommande mätmetoder samt kännedom om broarnas konstruktiva uppbyggnad och verkningssätt. Sidan 10 av 21
Dokumentation I samband med inspektion av tunnlar ska ett antal uppgifter enligt nedan dokumenteras med undantag för översiktlig inspektion där kravet på dokumentation framgår av kontraktshandling. Inspektionsuppgifter Tunnelns konstruktionsnummer. Inspektionsdatum Inspektionstyp Inspektionsförrättare Nästa inspektion År och eventuellt månad om behov föreligger. Det är inspektionsförrättaren som avgör nästa inspektionsår utifrån aktuellt tillstånd med beaktande av maximala tidsintervaller enligt inspektionskraven. Nästa inspektionstyp Det är inspektionsförrättaren som avgör nästa inspektionstyp utifrån aktuellt tillstånd med beaktande av inspektionskraven. Skadeuppgifter Konstruktionselement Beskriver det element som är skadad Skadebeskrivning Skadat material: beskriver det material som primärt är skadat. Skadetyp: beskriver den primära/ursprungliga skadetypen. Skadeorsak: beskriver den primära/ursprungliga orsaken till att en skada har utvecklats. Sidan 11 av 21
Lägesbeskrivning Verkningssätt Fritextbeskrivning. Dokumentera gärna med hjälp av en skiss. Hjälpmedel för lägesbeskrivning kommer att utvecklas under 2007/2008. Beskriver konstruktionselementets verkningssätt. Fysiskt tillstånd Gäller tillsvidare endast för skador på huvudbärverket i bergtunnlar då verkningssätt alltid ska anges. Anges med mätmetod och mätvärde. Det fysiska tillståndet kan anges utifrån en enskild skada och enskilt värde eller när flera samverkande skador grupperats med ett sammansatt mätvärdet (poäng etc). Mätmetoden bestäms av konstruktionselement, skadad material, skadetyp, verkningssätt. Bergtunnlar: I nuläget finns endast två specifika mätmetoder för tunnlar och båda dessa gäller för bergtunnlar. Se bilaga Mätmetoder för bergtunnlar. Betongtunnlar: Saknar specifika mätmetoder, i förekommande fall kan mätmetoder för bro användas. Funktionellt tillstånd Anges med hjälp av tillståndsklasser. Vid tillståndsklassningen ska funktionskraven för respektive konstruktionsdel beaktas. Underlag för bedömningen av tillståndklass utgörs av aktuella och eventuellt tidigare uppmätta enskilda värden eller uppnådd sammanlagda poäng avseende det fysiska tillståndet. Vidare erfordras kunskaper om de nedbrytningsprocesser som förorsakar skadorna. Som stöd för bedömningen kan även användas s.k. gränsvärden som finns redovisade för de flesta av mätmetoderna. Gränsvärdet ger en fingervisning om när funktionen för aktuell konstruktionsdel inte längre uppfylls, tillståndsklass 3 (TK3). Sidan 12 av 21
Bilaga: Mätmetoder för bergtunnlar. Bergmassans egenskaper kan ofta variera inom korta avstånd. Eftersom bergmassan alltid ingår som en väsentlig del i det bärande huvudsystemet och att skador först normalt observeras i utförd bergförstärkning saknas förutsättningar för tillämpning av enkla mätmetoder där uppmätt värde för enskild skada värderas i förhållande till uppsatt gränsvärde. Eftersom berget alltid är involverat vid skadeutbildning uppträder ofta flera skador samtidigt inom skadat avsnitt av det bärande huvudsystemet och utförd ytförstärkning. För en relevant tillståndsklassning inom ett skadat tunnelavsnitt fordras därför att hela den sammantagna skadebilden vid flera skadetyper beaktas samtidigt. Mätmetoderna för bedömning av skador på huvudbärverket i en bergtunnel är uppbyggd så att man bedömer samtliga samverkande skador som i sin tur ger ett gemensamt mätvärde/poäng. Mätmetod 201 Huvudbärverk/Bärande huvudsystem Förutsättningar Konstruktionshuvudtyp Skadetyp Skadat konstruktionselement Verkningssätt Tunnel xxx Huvudbärverk (berg) Berg bärande huvudsystem, berg o förstärkning bärande huvudsystem Övrigt - - - Beskrivning Bestämning av berget funktion genom att bedöma bergkvalité samt eventuella skador på en yta Mätvärde Gränsvärde r poäng r > 20 poäng Tillvägagångssätt Skadans sammanlagda poäng skall tas fram. Bergkvalité och de enskilda skadorna/bristerna skall bedömas inviduellt. Nedanstående kontroller görs. Det skadade området bestäms. Bergkvaliten bestäms utifrån relationsdokument eller iaktagelser på plats. Samtliga skador på berget värderas utifrån mätmetodens nivåbeskrivning. Det fysiska tillståndet räknas fram med hjälp av gjorda bestämningar och mätmetodens poängskala Funktionellt tillstånd, tillståndsklass, bestäms, se nedan. Sidan 13 av 21
Fysiskt tillstånd - Poängtabell Mätmetod 201, Berg bärande huvudsystem Nivå ( 0 = ingen skada ) 0 1 2 3 4 5 Bedömning av bergkvalite Bergkvalite 0 3 6 9 12 15 Bedömning av skador Utfall av block eller sten 0 2 4 6 8 10 Lös, bompartier 0 3 6 9 12 15 Deformation av tunneltvärsnittet 0 4 8 12 16 20 Spricka i sprutbetong 0 3 6 9 12 15 Spricka i förankrad sprutbetong 0 3 6 9 12 15 Krossning 0 4 8 12 16 20 Urlakning 0 3 6 9 12 15 Korrosion 0 3 6 9 12 15 Fysiskt tillstånd Bedömning av bergkvalité Bergkvalité. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 berg Ganska bra berg. Q = 4-10, RQD = 50-75, 2-3 sprickgrupper Dåligt berg. Q = 1-4, RQD = 25-50, 2-3 sprickgrupper Mycket dåligt berg. Q = 0,1-1, RQD = 0-25, > 3 sprickgrupper, lerslag Extremt dåligt berg. Q = 0,01-0,1, RQD = 0, uppkrossat och delvis vittrat berg Exceptionellt dåligt berg. Q = < 0,01, RQD = 0, uppkrossat och delvis vittrat Fysiskt tillstånd Nivåbeskrivningar Utfall av block eller sten. Nivå 1 Utfall av sprutbetong eller betong. Orsak kan vara spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 2 Utfall av bergmaterial med eller utan sprutbetong, med blockstorlek 60 cm. Orsak kan vara vibrationer, spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 3 Utfall av block (blockstorlek > 60 cm) och bergskivor i tunnelavsnitt utan bultar och utfall av block och bergskivor med eller utan sprutbetong mellan utförd bultning. Orsak kan vara vibrationer, spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 4 Utfall av block med bult eller del av bult samt utfall av block kring kvarsittande bult. Orsak kan vara för kort bult, dålig ingjutning, korrosion eller spänningsomlagring. Nivå 5 Utfall av berg och sprutbetong inom ytförstärkt tunnelavsnitt eller utfall i tunnelavsnitt med bergförankrad sprutbetong. Utfallet kan bestå av bergskivor eller block av varierande storlek. Orsak kan vara spänningsomlagring, svällande sprickmineral eller frostsprängning. Sidan 14 av 21
Lös, bompartier Nivå 1 Sprutbetong som lätt kan knackas ner med hjälp av hammare eller spett. Orsak kan vara vibrationer, spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 2 Fastsittande men bom sprutbetong. Bompartier har acceptabel diameter eller är sprutbetongen vid större bompartier bergförankrad (bultupphängd), se bilagor 1 och 2. I figurera i bilagorna beaktas såväl bärförmåga hos den bomma sprutbetongen som risk för utmattningsbrott vid existerande tryckpåkänningar från trafik. Orsak till bom prutbetong kan vara spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 3 Fastsittande men bom sprutbetong. Bompartiernas diameter innebär nedsatt lastupptagande förmåga, se bilaga 1 o 2. I figurerna i bilagorna beaktas såväl bärförmåga hos den bomma sprutbetongen som risk för utmattningsbrott vid existerande tryckpåkänningar från trafik. Orsak till bom sprutbetong kan vara spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 4 Block eller bergskiva med eller utan sprutbetong, som är bom vid bomknackning och/eller lätt kan brytas ner med hjälp av skrotspett. Orsak kan vara spänningsomlagring eller frostsprängning. Nivå 5 Flera block eller bergskivor med eller utan sprutbetong, som är bomma vid bomknackning och/eller lätt kan brytas ner med hjälp av skrotspett. Orsak kan vara spänningsomlagring eller frostsprängning. Deformation av tunneltvärsnittet Nivå 1 Deformation av tunneltvärsnittet enligt befintliga konvergensmätningar utan synliga sprickor i förstärkning. Orsak kan vara spänningsomlagring eller genom kemisk vittring ändrade hållfasthetsegenskaper hos berget. Nivå 2 Deformation av tunneltvärsnittet enligt befintliga konvergensmätningar med synliga sprickor i förstärkning. Orsak kan vara spänningsomlagring eller genom kemisk vittring ändrade hållfasthetsegenskaper hos berget. Nivå 3 Deformation av tunneltvärsnittet med förskjutning i blockgränser. Kan även visa sig i skada på inklädnad. Orsak kan vara spänningsomlagring. Nivå 4 Fortgående deformation av tunneltvärsnittet. Kan även visa sig i skada på inklädnad. Orsak kan vara spänningsomlagring eller genom kemisk vittring ändrade hållfasthetsegenskaper hos berget. Nivå 5 Deformation av tunneltvärsnittet med inkräktan på erforderligt trafikutrymme. Kan även visa sig i skada på inklädnad. Orsak kan vara spänningsomlagring eller genom kemisk vittring ändrade hållfasthetsegenskaper hos berget. Sprickor i sprutbetong Nivå 1 Krackelering i sprutbetong (spindelnät). Nivå 2 Dragspricka som inte tycks följa sprickor i bergmassan eller som har en längd som är kortare än blockstorleken. Nivå 3 Dragspricka som tycks följa sprickor i bergmassan eller som har en längd större eller lika med blockstorleken. Nivå 4 Drag- eller skjuvsprickor som tycks följa sprickor i bergmassan. Tecken finns på relativrörelser över sprickorna. Nivå 5 Skjuvspricka i sprutbetongbåge eller betongbåge. Sidan 15 av 21
Sprickor i förankrad sprutbetong Nivå 1 Krackelering i sprutbetong (spindelnät) eller drag-/skjuvsprickor med en längd som är kortare än avståndet mellan förankringsbultarna. Nivå 2 Dragspricka i fiberarmerad sprutbetong med en vidd < 0,2 mm och en längd större än avståndet mellan förankringsbultarna. Nivå 3 Dragspricka i fiberarmerad sprutbetong med en vidd > 0,2 mm och en längd större än avståndet mellan förankringsbultarna. Nivå 4 Skjuvspricka i ytförstärkning med en längd större än avståndet mellan förankringsbultar och/eller sprickbildning kring förankringsbultar. Nivå 5 Skjuvspricka i sprutbetongbåge eller betongbåge. Krossning Nivå 1 Lokalt tryckbrott i ytförstärkning med sprutbetong och/eller avdragen selektiv bult. Nivå 2 Utbrett tryckbrott i ytförstärkning med sprutbetong. Nivå 3 Utbrett tryckbrott i bergförankrad sprutbetong och/eller avdragna systembultar Nivå 4 Tryckbrott i sprutbetongbåge eller lining. Nivå 5 Tryckbrott i berg och sprutbetong- eller betongförstärkning. Urlakning Nivå 1 Viss ytlig urlakning av ingjutningsbruk kring enstaka bergbultar. Nivå 2 Allmän ytlig urlakning av ingjutningsbruk kring bergbultar. Nivå 3 Viss urlakning av sprickfyllnad, injekteringsbruk och/eller sprutbetong. Nivå 4 Omfattande urlakning av sprickfyllnad, injekteringsbruk, ingjutningsbruk för bergbultar och/eller sprutbetong. Nivå 5 Mekanisk och/eller kemisk vittring av bergmassa, sprutbetong eller betongförstärkning. Korrosion Nivå 1 Ytlig korrosion på bergbult/bricka. Nivå 2 Ytlig korrosion på armeringsjärn. Nivå 3 Viss korrosion på armering och/eller bergbultar/bultbricka. Nivå 4 Omfattande korrosion på armering och/eller bergbultar/bultbricka, areaminskning < 20 %. Nivå 5 Omfattande korrosion på armering och/eller bergbultar/bultbricka, areaminskning 20 %. Sidan 16 av 21
Bedömning av funktionellt tillstånd Det funktionella tillståndet, för det skadade konstruktionselementet, bedöms utifrån aktuell och tidigare poängsättning (totalpoängen för mätmetoden) de vid projekteringen ställda funktionskraven förväntad framtida nedbrytning Som stöd för bedömningen, som beskrivs med hjälp av tillståndsklasser, kan även mätmetodens gränsvärde användas. Dokumentation av skadans funktionella tillstånd För skador på berg som bedöms med hjälp av denna mätmetod ska bergets kvalité, de enskilda skadepoängen samt den sammanlagda poängen dokumenteras. Sidan 17 av 21
Mätmetod 210 Inklädnad Förutsättningar Konstruktionshuvudtyp Tunnel Skadetyp xxx Skadat konstruktionselement Inklädnad (berg) Verkningssätt - - - Övrigt - - - Beskrivning Bestämning av inklädnadens funktion genom att bedöma ett antal skador Mätvärde Gränsvärde r poäng r > 20 poäng Tillvägagångssätt Skadans sammanlagda poäng skall tas fram. De enskilda skadorna/bristerna skall bedömas inviduellt. Nedanstående kontroller görs. Det skadade området bestäms. Samtliga skador på inklädnaden värderas utifrån mätmetodens nivåbeskrivning. Fysiska tillståndet räknas fram med hjälp av gjorda bestämningar och mätmetoden poängskala Funktionellt tillstånd bestäms, se nedan. Fysiskt tillstånd - Poängtabell Mätmetod 201, Berg bärande huvudsystem Nivå ( 0 = ingen skada ) 0 1 2 3 4 5 Bedömning av skador Spricka, dragsprickor 0 5 10 15 20 25 Spricka, med hänseende till böjdrag 0 5 10 15 20 25 Urlakning (nedbrytning) 0 5 15 25 -- -- Igensättning 0 5 10 15 20 25 Fysiskt tillstånd Nivåbeskrivningar Spricka, dragsprickor Nivå 1 Sprickvidd < 0,1 mm. Nivå 2 Sprickvidd 0,1 0,2 mm. Nivå 3 Sprickvidd 0,2 1,0 mm. Nivå 4 Sprickvidd > 1 mm. Nivå 5 Sprickvidd > 1 mm och rostangrepp på armering. Spricka, med hänseende till böjdrag Sidan 18 av 21
Nivå 1 Böjdragspricka i fältmitt (mellan bultar eller mellan ränder där krafterna tas upp med vidhäftning). Sprickvidd < 0,2 mm. Nivå 2 Böjdragspricka i fältmitt (mellan bultar eller mellan ränder där krafterna tas upp med vidhäftning). Sprickvidd 0,2 mm. Utfällningar konstaterade i dränen. Nivå 3 Böjdragspricka i fältmitt (mellan bultar eller mellan ränder där krafterna tas upp med vidhäftning). Sprickvidd 0,2 mm. Ingen utfällning i dränen. Orsak är skada på bärande huvudsystem, se 4.2 Deformation, nivå 3-5. Nivå 4 Böjdragspricka kring infästningsbultar. Sprickvidd < 0,2 mm. Ingen utfällning i dränen. Orsak är skada på bärande huvudsystem, se mätmetod 201 deformation av tunneltvärsnittet, nivå 3-5. Nivå 5 Böjdragspricka kring infästningsbultar. Sprickvidd 0,2 mm. Ingen utfällning i dränen. Orsak är skada på bärande huvudsystem, se mätmetod 201 deformation av tunneltvärsnittet, nivå 3-5. Urlakning (nedbrytning) Nivå 1 Viss urlakning av sprutbetong. Nivå 2 Omfattande urlakning av sprutbetong. Nivå 3 Omfattande mekanisk skada på sprutbetong orsakad av frostsprängning, påkörning etc. Igensättning Nivå 1 Mindre än 10 % av vattenförande area igensatt. Nivå 2 Mellan 10 och 30 % av vattenförande area igensatt. Nivå 3 Mellan 30 och 50 % av vattenförande area igensatt. Nivå 4 Mer än 50 % av vattenförande area igensatt. Nivå 5 Hela vattenförande arean är igensatt. Bedömning av funktionellt tillstånd Det funktionella tillståndet, för det skadade konstruktionselementet, bedöms utifrån aktuell och tidigare poängsättning (totalpoängen för mätmetoden) de vid projekteringen ställda funktionskraven förväntad framtida nedbrytning Som stöd för bedömningen, som beskrivs med hjälp av tillståndsklasser, kan även mätmetodens gränsvärde användas. Dokumentation av skadans funktionella tillstånd För skador på inklädnad som bedöms med denna mätmetod ska de enskilda skadepoängen samt den sammanlagda poängen dokumenteras. Sidan 19 av 21
Bilaga 1 Bedömning av bompartier i sprutbetong i tunnlar med vägtrafik. Diagram utvisande acceptabel diameter på bomparti i sprutbetong i förhållande till sprutbetongens tjocklek. p = tryck- och sugkrafter från trafik. Sidan 20 av 21
Bilaga 2 Bedömning av bompartier i sprutbetong i tunnlar med järnvägstrafik. Diagram utvisande acceptabel diameter på bomparti i sprutbetong i förhållande till sprutbetongens tjocklek. p = tryck- och sugkrafter från trafik. Sidan 21 av 21