BRUKARREVISION. Ur ett Individ och Närståendeperspektiv av Missbruks och Beroendevård i Jönköpings län 2011

BRUKARREVISION Ur ett Individ och Närståendeperspektiv av Missbruks och Beroendevård i Jönköpings län 2011 av Mats Vikhed, Eva Selskog, Eva Rågfeldt, Jonas Hagvall och Nina Söderström Institutionen för Pedagogik, Psykologi och Idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Växjö JUNI 2011 1

Förord Från början var vi en stor arbetsgrupp, som ingick i utbildningen till så kallade IN-revisorer. IN står för Individ med egen erfarenhet och Närstående. Därefter föll många bort av olika anledningar. Vi som blev kvar som revisionsgrupp heter Mats Vikhed, Eva Selskog, Eva Rågfeldt, Jonas Hagvall, och Nina Söderström. Vi har utvecklats till en stark och sammansvetsad grupp, som har arbetat intensivt och målmedvetet, för att fullfölja det uppdrag som vi åtagit oss. Under utbildningen diskuterade vi vilka verksamheter, som skulle revideras och p.g.a. tidsbrist insåg vi, att det var nödvändigt med en begränsning. Dock försökte vi ändå få en spridning över länet, som var tillfredsställande. Vi valde ut både kommunala och landstingsdrivna verksamheter. I Jönköping kommun besökte vi fyra verksamheter: Beroendemottagningen, Slottsgruppen, BOP- teamet och MBT. Tyvärr fick vi inte tillträde till två viktiga verksamheter i Jönköping: Avdelning E på Länssjukhuset Ryhov, som är en länsövergripande avgiftningsavdelning och Junepolikliniken, som bedriver öppenvård i kommunal regi. Anledningen till detta kan vara, att det brustit i kommunikation mellan ledningen och enheterna. I Gislaveds kommun gjorde vi revision inom två kommunala verksamheter: Henjahemmet och CM (Case Management). I Gislaved fick vi också ett givande informationssamtal med socialsekreterarna på Individ- och Familjeomsorgens vuxenenhet. På Höglandet reviderade vi Sofieholmsgruppen i Eksjö. TACK Till alla de människor, som valt behandling och som vi fick förmånen att möta. Utan Er, Ingen revision av detta unika slag. Tack Till all personal inom besökta verksamheter och för den information, som vi fick. Tack Till alla Er, som visade intresse, stöd och delaktighet under utbildningen och vid informationsinsamlingen: Ingvar Sivandersson, Margit Ferm, Sirkka Rothzén, Elisabeth Olsson, Agnetha Milovanov, Gabriella Mdeiwayat, Conny Ström, Peter Strandberg, Lars B Melin, Synnöve Bohman, Kjell Axell, Markos Lilja, Lena Brandt-Johnsson, Irene Magnusson och Katriina Hugosson. Tack Till Ylva Benderix och Mats Anderberg, lektorer vid Linneuniversitetet i Växjö, som visade oss vägen från utbildning till slutmål i denna revision. 2

Rapport från IN-revision i Jönköpings län 2011 INNEHÅLL 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och uppdrag 4 1.2 Syfte 5 1.3 Presentation av verksamheterna 5-12 Beroendemottagningen, Jönköping Slottsgruppen, Jönköping BOP-teamet, Jönköping MBT, Jönköping Henjahemmet och CM, Gislaved Sofieholmsgruppen, Eksjö 1.4 Tillgänglighet 12 1.5 Bemötande/Engagemang 12-13 2. METOD 2.1 Utbildning 13-14 2.2 Tillvägagångssätt 14-15 2.3 Enkätundersökning 15 3. RESULTAT 3.1 Sammanfattning/Helhet 15 3.2 Diagram gällande enkätfrågor samt antal svar på frågor om närstående och projektet Kunskap till praktik 15-19 4. ANALYS 4.1 Kommentarer till diagram 19 4.2 Kommentarer till enkät- och närståendefrågor 20 4.3 Vad vi har lärt oss 20-21 4.4 Återkoppling 21 5. SLUTKOMMENTARER 5.1 Reflektioner 21-22 5.2 Förslag på åtgärder 22-23 6. BILAGOR 6.1 Enkäten i sin helhet 24-27 6.2 Övriga diagram och en översiktstabell 28-34 6.3 Kommentarer från brukarna 35-36 6.4 Källförteckning 36 3

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och uppdrag Som ett resultat av den statliga utredningen Evidensbaserad praktik till nytta för brukaren (SOU 2008), gjorde regeringen en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL), om implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Överenskommelsen innebär, att genom ekonomiskt stöd främja långsiktiga regionala och lokala stödstrukturer för kunskapsutveckling under åren 2008-2010. Projektet Kunskap till praktik sjösattes och SKL formulerade en målsättning som innebär, att den missbruks- och beroendevård som kommuner och landsting erbjuder ska utgå från befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Detta, för att alla klienter och patienter ska få bästa möjliga vård. Inledningsvis genomfördes en hearing med brukarorganisationer, för att bidra till ökat brukarinflytande. Ett centralt brukarråd, som kommer att vara verksamt under hela projekttiden, inrättades. Följande delmål för det nationella projektet har formulerats: att utveckla vårdkedjan, så att nödvändiga behandlings- och rehabiliteringsinsatser kan erbjudas på lokal nivå att all personal har kompetens, att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med befintlig kunskap, bland annat de nationella riktlinjerna att ansvarsfördelningen mellan socialtjänst, primärvård, beroendevård och psykiatri blir tydlig att samverkan mellan de olika aktörerna förbättras att brukarinflytandet förstärks (SKL 2009). Samtliga län i Sverige har anslutit sig till det nationella projektet och fått medel för olika former av aktiviteter. I Jönköpings län träffades år 2008 en överenskommelse mellan SKL, landstinget och ett antal kommuner. De kommuner, som inledningsvis uttryckte intresse av att delta i projektet var Eksjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö och Värnamo. I den genomförandeplan, som fastställdes i samband med ett internat för länets ledande politiker, formulerades en strategi för hur de nationella riktlinjerna ska implementeras i länets missbruks- och beroendevård. Detta dokument innehåller, förutom mål och syfte för utvecklingsarbetet, även redogörelse för organisation samt de olika insatser och aktiviteter, som planerades. I augusti 2009 fick Växjö universitet, nuvarande Linnéuniversitetet, ett nationellt uppdrag för utveckling av deltagarorienterad utvärdering inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län. Uppdraget var en del av den överenskommelse SKL gjort med länets styrgrupp. I överenskommelsen om utvärderingen framgår att syftet är, att lära ut och pröva en modell för utvärdering, som kan användas av huvudmännen i det fortsatta utvecklings- och implementeringsarbetet. I ett första steg gjordes en bedömning av projektets utvärderingsbarhet. Utvärderingsbedömningen presenterades i mars 2010 och ledde till ett antal förslag till fortsatt utvärdering, där projektets intressenter tillsammans med utvärderare prioriterade de två utvärderingsområdena Brukarrevision och utvärdering av Lärandeseminarierna. 4

1.2 Syfte Brukar/IN-revisionen är en granskning av verksamhet eller enhet, som ger vård, stöd eller service. Syftet är, att belysa människors erfarenheter av de verksamheter de använder sig av, genom att ur ett Individ- och Närståendeperspektiv kvalitetsundersöka, påverka och förbättra de undersökta verksamheterna. Vi har också velat utveckla en unik metod, att göra detta på. (IN=Individ med egen erfarenhet och Närstående) 1.3 Presentation av verksamheterna Av tio föreslagna verksamheter för revision föll valet på: Beroendemottagningen, Jönköping Slottsgruppen, Jönköping BOP-teamet, Jönköping MBT, Jönköping Henjahemmet, Gislaved CM, Gislaved Sofieholmsgruppen, Eksjö Följande verksamheter valdes bort av olika anledningar som t.ex. tidsbrist: Case Management, Vetlanda Livlinan, Värnamo Nybrogården, Värnamo Följande verksamheter valde själva, att de inte ville medverka: Avd. E, Jönköping Junepolikliniken, Jönköping Beroendemottagningen, Jönköping Beroendeenheten på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är en av Psykiatriska klinikens verksamhetsgrenar. Målgrupp/Målsättning Beroendemottagningen är en öppenvårdsmottagning, som riktar sig till personer med ett beroende av ex. läkemedel och alkohol/droger och personer med dubbeldiagnoser. Målsättningen ska vara: Hög tillgänglighet Gemensam grundsyn enligt kognitiv beteendemodell Individualistisk behandlingsinriktning Arbetsmetod/Behandling Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Läkemedelsberoende, sjuksköterska med specialfunktion Medicindispensering och stödkontakt Polikliniska avgiftningar Återfallsprevention 5

Komplementär behandling Kurator NADA-akupunktur Psykolog Sjukgymnast Närståendeprogram I dagsläget finns inget sådant program. Personal Där finns 17 personal enligt följande: Två vårdande administratörer, tre överläkare, en vårdenhetschef, en sjukgymnast, en förstaskötare, två sjuksköterskor, tre skötare, en specialsjuksköterska, en kurator och två psykologer. Slottsgruppen, Jönköping Slottsgruppen är en öppenvårdsenhet inom Socialtjänsten i Jönköpings kommun, som erbjuder behandling enligt Minnesotamodellen. Lokalt är gruppen belägen centralt i ett vanligt hyreshus. Målgrupp/Målsättning Behandlingen är öppen för den, som är från 20 år, bor i Jönköpings kommun och upplever, att alkohol eller andra droger blivit ett problem i livet. Slottsgruppen har som mål, att den som söker dit ska bli alkohol- och drogfri samt uppnå en god livskvalitet. Arbetsmetod/Behandling Minnesotamodellen - Denna arbetsmodell utgår ifrån, att beroendet är en obotlig sjukdom, som drabbar människan på alla plan, såsom fysiskt, psykiskt, mentalt och själsligt. Behandlingen pågår ett år och innefattar: Grundbehandling i grupp - 8 veckor på heltid inkl. anhörigprogram Efterbehandling i grupp - 44 veckor en eftermiddag/vecka Närståendeprogram Alkohol- och drogberoende påverkar alla i den beroendes omgivning. Målet med närståendeprogrammet, är att öka kunskapen och lyfta av den skuld och skam, som ofta begränsar de närståendes liv. De erbjuds även deltagande i grupper utanför behandlingsprogrammet. Personal Tre alkohol- och drogterapeuter arbetar enligt Minnesotamodellen, varav en är internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare. Tillsammans med experter inom olika områden (läkare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen m.fl.) bildas ett mångdisciplinärt team. En etisk rådgivare är knuten till behandlingen. 6

BOP-teamet, Jönköping BOP=Beroende och svår Psykisk störning. (Dubbeldiagnos) Här bedrivs öppenvårdsverksamhet för personer med samsjuklighet gällande alkohol-/drogberoende och svår psykisk störning/sjukdom. Enheten har två huvudmän, kommunens socialförvaltning och landstingets psykiatri. Målgrupp/Målsättning För att bli inskriven krävs, att personen uppfyller diagnoskriterierna enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Fourth Edition= handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd), för substansberoende och svår psykisk störning/sjukdom. Såväl sjukvården, som socialtjänsten kan remittera till BOP-teamet. Det formella beslutet om inskrivning fattas av ansvarig läkare i samråd med BOP-teamet. Det övergripande målet med insatserna, är att ge de inskrivna klienterna samtidig behandling av beroendet och den psykiska problematiken, som leder till varaktig drogfrihet och förbättrad psykisk hälsa samt allmänt förhöjd livskvalitet. Arbetsmetod/Behandling SATS-skalan (Substance Abuse Treatment Scale) - Klientarbetet utgår från denna metod, som beskriver rehabiliteringsprocessen från inskrivning till lyckosamt avslut. Varje steg innehåller en beskrivning av klientens status, verksamhetens målsättningar utifrån den rådande situationen samt de förhållningssätt, strategier och metoder, som behöver användas för att hjälpa individen till en positiv utveckling. I steg 1 saknar individen djupare insikt om sin psykiska och missbruksrelaterade problematik och har ingen eller sporadisk kontakt med någon form av behandlingsinsats. I steg 8 har klienten inte varit i aktivt missbruk under det senaste året och BOP-teamet arbetar mot utskrivning, eventuellt till någon annan vårdform för den psykiatriska problematiken. Behandlingsarbetet läggs upp och bedrivs utifrån ett långtidsperspektiv där minsta rekommenderade behandlingstid är tre år. Förhållningssättet till klienten är utpräglat icke-konfrontativt och symtomtolerant. Mycket tid läggs på att bygga upp hållbara relationer till klienterna. Arbetet bedrivs dels i verksamhetslokalen och dels via hembesök och består av medicinering, psykosociala stöd- och behandlingssamtal fokuserat både på beroendet och på den psykiska ohälsan, samt social dagverksamhet. Kontaktintensiteten varierar till stor del beroende på i vilket skede av behandlingen klienten är i. BOP-teamet har väl upparbetade samarbetskontakter kring klienten med socialtjänsten, landstingets beroendemottagning och landstingets psykiatriska slutenvård. Närståendeprogram I dagsläget finns inget sådant program. Personal 1 teamledare, 2 sjuksköterskor, 3 alkohol- och drogbehandlare samt 1 psykiatriker. 7

MBT, Jönköping MBT=Motivations- och Behandlingsteamet. MBT bedriver öppenvårdsverksamhet i form av individuellt anpassade motivationsoch behandlingsinsatser samt uppsökande arbete mot personer med tung beroendeproblematik. Idag finns 40 klienter inskrivna. Målgrupp/Målsättning Målgruppen är vuxna personer (över 20 år) med substansrelaterad beroendeproblematik, instabil social situation även i kombination med viss psykisk problematik, som t ex neuropsykiatriska funktionshinder. Insatserna ges i form av bistånd efter beslut från socialsekreterare. MBT kan även erbjuda kortare motivationskontakter, utan biståndsbeslut inom ramen för det uppsökande arbetet. Verksamheten bygger på frivillighet och ett aktivt ställningstagande från klienten. Målet med MBT:s behandlingsinriktade verksamhet är att de inskrivna klienterna skall ges en individuellt anpassad behandling, som leder till varaktig drogfrihet och förbättrad livskvalitet. Målet med det uppsökande arbetet och motivationskontakterna är att genom information, stöd och motivationssamtal förmå de personer vi möter, att ta ett första steg i en förändring. Arbetsmetod/Behandling MBT har en tredelad uppgift: Behandlingsarbete under en längre tidsperiod - Klienten ska bearbeta sin missbruks-/beroendeproblematik, skapa nya mönster och förhållningssätt och därigenom förbättra förutsättningarna för ett nyktert/drogfritt liv efter behandlingstiden. Stödjande arbete - Man arbetar med klienter, som behöver ett förstärkt stöd under en utredningsperiod eller som behöver stöd efter en avslutad behandlingsinsats på exempelvis institution. Uppsökande arbete Man etablerar positiva kontakter med individer, som lever i missbruk och syftet är, att motivera till deltagande i behandlingsinsatser. Klientarbetet utgår från individuella behandlingsplaner där klientens unika behov och egna mål styr innehåll, intensitet och behandlingstid. Fokus ligger på missbruks- /beroendeproblematiken och de konsekvenser detta lett till inom livsområden, som boende, försörjning, familjeliv och psykisk ohälsa. Metodmässigt bedrivs behandlingsarbetet med KBT-baserade metoder (Kognitiv beteendeterapi): MI (Motiverade samtal/intervjuer) Återfallsprevention CRA (Community Reinforcement Approach) Förhållningssättet till klienten är icke-konfrontativt och symtomtolerant. Grunden i behandlingsarbetet är kontaktmanna-skapet där relationen och samtalet är viktiga verktyg, för att hjälpa klienten vidare i sin förändringsprocess. 8

Arbetet bedrivs dels i verksamhetslokaler, dels genom hembesök, för att nå klienten i hennes/hans närmiljö. Ett nära samarbete med andra enheter och huvudmän (ex. landstingets beroendemottagning) är en viktig del i behandlingsarbetet. Närståendeprogram I dagsläget finns inget sådant program. Personal 1 samordnare samt 5 alkohol- och drogbehandlare med varierande utbildning T.ex. Socionomer, socialpedagoger eller folkhälsovetare. Henjahemmet och Case Management, Gislaved Socialförvaltningen i Gislaved har ett skyddat boende, Henjahemmet, med 14 platser. Det finns även öppenvård för människor med missbruksproblem. Henjahemmet samarbetar bl.a. med kommunen, socialförvaltningen, SMBmottagningen, CM (Case Management), avd. E på Länssjukhuset i Jönköping samt Värnamo sjukhus. CM finns också inom Socialförvaltningen och arbetar med personer, som har en psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning och ofta även missbruk. För närvarande har CM nio personer, som är inskrivna i Gislaved. Det finns även en Social-Medicinsk Behandlingsmottagning (SMB), med mottagning på stan i Gislaved, som drivs i samverkan mellan Socialtjänsten och Landstinget. Där kan den, som har begynnande beroendeproblem när det gäller alkohol, narkotika och/eller läkemedel få råd och stöd och garanteras fullständig anonymitet och sekretess. Där finns kurator, sjuksköterska och vid vissa tider även läkare. På SMB har de också kontakt med närstående. Henjahemmet består av tre vanliga hyreshus, som är belägna bland andra liknande hus och villor. Ett av husen har ett kök med matsal, tvättstuga, verkstad, samlingslokaler m.m. och 6 lägenheter. Sedan finns två hus med sammanlagt 8 lägenheter och dessa fungerar, som utslussning till eget boende. Intill har man även en villa, Snäckan, för olika aktiviteter och grupper, samtal m.m. Målgrupp/Målsättning Individ- och Familjeomsorgen inom Socialförvaltningen i Gislaved har en Vuxenenhet, som arbetar med olika slags missbruksproblem. Man kan vända sig till dem, om det finns oro och problem för egen del eller när det gäller någon annans alkohol-, spel- eller drogvanor. Vuxenenheten kan utreda och besluta, om en person ska få vård, skyddat boende eller att öppenvård är tillräcklig. Vuxenenheten arbetar även med annat, som rör problem hos personer över 18 år. Både Henjahemmet och öppenvården har strukturerade behandlingsinslag, som bl.a. ska leda till ökad självinsikt, delaktighet och bättre självkänsla. Behandlingen går ut på, att först göra rent runt individen och finna lösningar på psykiska, fysiska och sociala problem innan man tar tag i missbruket. Risken är annars stor, att individen självmedicinerar och att man inte finner någon hållbar lösning. 9

Arbetsmetod/Behandling Motiverande samtal enl. MI Individen får möjlighet, att reflektera över sin situation och fatta viktiga beslut för framtiden. Lösningsfokuserade samtal Individen ges möjlighet, att själv vara delaktig i att hitta lösningar på sina problem. CRA-behandling Individen får möjlighet, att efter en viss struktur arbeta med sitt nyktra beteende kontra sitt drogbeteende och vad som är positivt och negativt med båda. Detta bygger mkt. på eget ansvar och behandlingen inriktar sig också på boende, arbete, relationer och fritidsaktiviteter. RePulse-samtal Individen får lära sig hantera sina impulser genom samtal. Programmet är inriktat på ilska, alkohol/droger, nedstämdhet och kriminalitet. HAP-Haschavvänjningsprogram Samtals-behandling under sex veckor och regelbundna drogtester. NADA Öron-akupunktur, som lindrar oro, ångest, depression, sömnsvårigheter, sug och/eller abstinens. Arbete med självkänslan Samtal och övningar, för att stärka självkänslan. Den 14 februari 2011 startade en ny grupp, en kvinnogrupp, med sex deltagare. De vill i och med denna grupp söka undvika, att ha män och kvinnor i samma grupp. Kostnaden för en plats på Henjahemmet är 1500:-/dygn, som bekostas av den enskilde eller socialtjänsten. Närståendeprogram Under det senaste året har handläggarna på Individ- och Familjeomsorgen börjat fokusera även på närstående/anhörig- och barnperspektivet. De är fortfarande bara i början av detta arbete och har ingen speciell arbetsmetod. De har ännu inte lyckats få kontakt med så många närstående. Personalen uppgav, att de är för få i nuläget, för att kunna starta en närståendegrupp. Personal På Henjahemmet finns 10 personal, en chef, en ansvarig för köket och åtta behandlingsassistenter med tjänstgöring dag- och kvällstid, men inte nattetid. Då har någon/några jour i bostaden. Individ- och Familjeomsorgens Vuxenenhet består av en enhetschef, fem socialsekreterare varav två, som arbetar inom CM. Landstinget har inga CM-anställda inom Värnamo sjukvårdsområde. Två har utbildats, men de har inte fått uppdraget, att arbeta inom CM, utan finns på andra befattningar. Sofieholmsgruppen, Eksjö Sofieholmsgruppen ingår i Eksjö kommuns öppenvård, som vänder sig till människor med olika slags beroende och deras närstående. Klientantalet varierar, men uppgår till ca.40-45 personer, för man har en hel del uppsökande verksamhet (hembesök) samt kurser. 10

Sofieholm är en stor röd träbyggnad, som hyser även andra verksamheter (t.ex. veterinärklinik m.m.). Huset ligger naturskönt och beläget mitt i ett villaområde, men ändå centralt. Målgrupp/Målsättning Sofieholmsgruppen arbetar med systematiska och teoretiskt grundade metoder och tekniker. Dessa används för att hjälpa enskilda individer, att komma ifrån sitt missbruk, beroende och psykiska illamående, för att bygga upp en positiv och stabil framtid utifrån sina egna mål och behov. Sofieholmsgruppen har följande grundfilosofier: att alla har rätt till ett bra liv att coacha individen genom små steg i riktning mot eget ansvar och ett självständigt liv att möta individen i dennes tankesätt, behov och mål att utgå ifrån att individen alltid gör sitt bästa att individen ska äga sin förändring att tro på individens möjligheter till förändring och förmedla den tron till individen att inga misslyckanden finns, bara feedback att inrikta fokus på individens kompetens och undantag från problem att alla har de resurser de behöver, för att lösa sina problem att bara laga sådant, som är trasigt att psyket och kroppen är delar av samma system Arbetsmetod/Behandling Sofieholmsgruppen använder olika arbetsmetoder, för att individen ska få en välanpassad behandling. Följande arbetsmetoder används: Information Sofieholmsmodellen Smörgåsbordet ASI och Kognitiva tester Motivationssamtal Förändringssamtal Behandlingskurser Abstinens/Ångestbehandling Återfallsprevention Utbildningar, längre/kortare Föreläsningar Anhörigutbildning Uppgifter Nätverk/Samarbetsmöten Aktiviteter Boendestöd Boende Sofieholmsgruppen arbetar med olika behandlingar enligt kognitiva modeller, energipsykologi och kroppsorienterade metoder. Kognitiva modeller, speciellt riktade till känslor och tanke/beteendemönster: Community Reinforcement Approach (CRA), Nationella riktlinjer 11

Kognitiv Beteende Terapi (KBT), Nationella riktlinjer Motiverande Intervjuer (MI), Nationella riktlinjer Lösningsinriktad Korttids-/Familjeterapi Neuro Lingvistisk Programmering (NLP)/Psykologi Tidslinjeterapi Psykosyntes Energipsykologi, speciellt riktad till känslor och tillstånd Emotionell Freedom Technique (EFT) Tankefälts Terapi (TFT) Tapas Acupressure Technique (TAT) Eye Movement Integration (EMI) Kroppsorienterade metoder Mindfulness Avslappning Mental träning Energimedicin Akupunktur Bio Elektro Magnetfältsterapi (Bemer 3000) Air Energy Närståendeprogram På Sofieholm erbjuds anhöriga en kurs under sammanlagt två heldagar och tre kvällar med målsättningen, att göra livet lättare att leva genom: att förstå och få insikt i hur vi påverkas av missbruk och psykisk ohälsa att ge inspiration till självkännedom och bättre självkänsla att ta ansvar för sitt eget liv, genom att lära sig hantera egna tankar, känslor och beteenden Personal Inom Sofieholmsgruppen finns en chef och fem personal med varierande utbildningar. (Ex. Socialpedagogutbildningen), enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. 1.4 Tillgänglighet Inom samtliga verksamheter, som vi har reviderat, är tillgängligheten god/hög eller omedelbar, så långt det är möjligt. De som önskar komma till ex. ett visst behandlingshem får göra det, men ibland i mån av plats. 1.5 Bemötande/Engagemang Beroendemottagningen, Jönköping: Gruppen, som gjorde revision på Beroendemottagningen i Jönköping fick ett mycket bra och respektfullt bemötande. Personalen var positivt inställd till revisionen och hjälpte till med allt. Gruppen fick låna ett rum på mottagningen och förfoga över tiden, när det gällde enkätutlämningen/insamlingen, som de önskade. 12

Slottsgruppen: Först var det svårt, att få komma dit, men efter en andra påringning togs enkäterna emot. Dessa hämtades vid ett annat tillfälle, utan så mycket kontakt med personalen och ingen alls med klienterna. BOP-teamet, Jönköping: Bemötandet var gott, utifrån de förutsättningar man har i verksamhet med så sjuka klienter. Revisionsgruppen gavs tid i den omfattning, som var möjlig och de fick vid vissa tillfällen vara med och hjälpa klienterna vid ifyllandet av enkäterna. Personalen tog kontakt med revisionsgruppen när klienterna behövde hjälp med enkäterna. Även personalen hjälpte till med detta vid behov. MBT, Jönköping: Där var informationen i ledet uppifrån och ner bristfällig. Trots, att rätt information gavs så småningom när det gällde revisionens syfte, så upplevde revisorerna, att engagemanget på MBT gällande revisionsarbetet var ganska svalt och bemötandet därefter. Henjahemmet och CM, Gislaved: Revisionsgruppen blev mycket väl mottagen i Gislaved. Vuxengruppens personal på IFO-enheten gav intrycket av att vara hårt arbetande, medmänskliga och jordnära människor. På Henjahemmet verkade det vara ett gott klimat både inom personalgruppen och mellan personalen, de boende och de i den öppna verksamheten. Annars skulle nog inte de, som en gång flyttat ut till eget boende, komma tillbaka på s.k. Husmöten, som äger rum en kväll/vecka. Atmosfären kändes trygg, vänlig, öppen och hemtrevlig. Sofieholmsgruppen, Eksjö: Revisionsgruppen fick ett mycket gott bemötande. Chefen på Sofieholm, Jan Johansson, är en sann multikonstnär och mycket lösningsinriktad/flexibel vilket genomsyrar hela verksamheten. Personalen är engagerad och det är öppet och välkomnande. Man har inga hemligheter, utan istället en stor villighet till samverkan, för att kunna förbättra verksamheten. Revisionsgruppens arbete med enkäterna sågs, som en möjlighet istället för ett hinder. De fick även göra intervjuer med klienterna i samband med enkätutlämningen och detta skedde vid två tillfällen bl.a. en heldag. 2. METOD 2.1 Utbildning En utbildning inledde genomförandet av en Brukar/IN-revision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län. Denna skedde i samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö och NSPH i Jönköpings län, ideell förening. Samarbetet startade hösten 2010 och i december samma år bildades en projektgrupp, som la grunden för revisionen. (NSPH=Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Där ingår patient, brukar och anhörigföreningar). Beslutet om revision var ett resultat av den SKL-stödda deltagarorienterade utvärderingen av projektet Kunskap till praktik, som genomfördes av Linnéuniversitetet under 2010 och 2011. 13

Utbildningen var upplagd och genomfördes av Mats Anderberg och Ylva Benderix, lektorer vid Linneuniversitetet i Växjö och ansvariga för den deltagarorienterade utvärderingen av Kunskap till praktik i Jönköpings län Utbildningsmaterialet var inspirerat av material från: Verdandi, RFHL, NSPH, SKL, Göteborgs stad och hämtat från Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevården (2007) samt föreläsningar om Socialtjänstlagen, SOL (2001:453), Hälso- och Sjukvårdslagen, HSL (1982:763) och om etik och bemötande med utgångspunkt i existentiella och grundläggande vårdetiska frågeställningar, som tex. brukares rättigheter, att uttrycka, att vilja eller inte vilja deltaga i utvärderingar (Arlebring, 2006). Utbildningen var tidsmässigt förlagd, så att de deltagare som var intresserade av att bli revisorer kunde lära känna varandra under utbildningstiden. I utbildningen ingick moment gällande planering och genomförande av en revision. Olika verksamheter studerades och valdes sedan ut med tanke på, att få en så bred uppfattning som möjligt när det gäller hur beroende- och missbruksvården ser ut i Jönköpings län. Utbildningen var förlagd till en centralt belägen lokal i Jönköping: Science Park, Gjuterigatan 9, en dag i veckan under 5 veckor. I utbildningen deltog ca 20 personer och av dessa ingick sedan 15 personer i revisionsarbetet. De flesta kom från organisationer anslutna till NSPH i Jönköping, samt några som tidigare varit brukare/närstående inom missbruks och/eller beroendevården. Samtliga deltagare, som fullföljt utbildningen fick ett individuellt kursintyg från Linnéuniversitetet. Ytterligare ca 10 dagar planerades för revisorer tillsammans med utbildningsansvariga (Ylva och Mats), för att sammanställa resultat och påbörja skrivandet av rapporten. Från dem, som deltagit i revisionsarbetet ingick fem personer i denna grupp. Följande teman ingick i utbildningen: Missbruks- och beroendevårdens organisation Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Gällande lagstiftning inom kommuner och landsting Etik och bemötande Sekretess inom forskning, vård och behandling Metod: kvalitativ och kvantitativ Att presentera sig och sitt uppdrag inför revision Datainsamling och genomförande Att sammanställa och tolka enkätdata 2.2 Tillvägagångssätt I januari 2011 informerades samtliga ledamöter och kontaktpersoner i Jönköpings läns Styrgrupp för samverkan missbruk/psykiatri, om att en Brukarrevision skulle komma att äga rum under februari månad 2011. Denna fick sedan arbetsnamnet INrevision (Individ med egen erfarenhet- och Närstående-revision). Informationen var viktig, för att samtliga verksamheter inom missbruks- och beroendevården skulle vara förberedda på, att de eventuellt skulle bli kontaktade av utsedda 14

revisorer. Tyvärr har informationsflödet inte fungerat tillfredsställande inom alla verksamheter, utan fastnat någonstans på vägen. Som exempel kan nämnas gruppen, som gjorde revision på MBT i Jönköping. Där fungerade inte informationsflödet gällande revisionen tillfredsställande, som tidigare nämnts i rapporten. Trots, att rätt information gavs så småningom när det gällde revisionens syfte, så upplevde revisorerna, att engagemanget på MBT gällande revisionsarbetet var ganska svalt. Gruppen, som gjorde revision i Gislaved däremot, fick en mycket positiv ingång till genomförandet, genom att ha en första kontakt med Individ- och Familjeomsorgsenhetens vuxengrupp. Då de deltog i ett av deras vanliga personalmöten fick alla handläggare samma information. Tack vare, att Lena Brandt-Jonsson på RFHL i Jönköping hade informerat chefen för IFO-enheten om revisionsarbetet, så var vuxengruppen förberedda när de blev kontaktade. De informerade i sin tur snabbt Henjahemmet, om revisionen och att de också skulle bli kontaktade av revisionsgruppen. Detta är en arbetsmetod, som med fördel kan användas i kommande IN-revisioner. 2.3 Enkätundersökning Enkäten som använts har utvecklats och prövats i Umeå av Jan Brännström, Jan Hjelte och Christer Engström (2009). Enkätens frågor täcker följande områden: Förväntningar, tillgänglighet, bemötande, kompetens och effekt/påverkan, som mäts med "instämmer" på en skala mellan 1 och 10. Eftersom det inte ingick frågor i enkäten gällande närstående, så har vi kompletterat med det. Dessutom har vi lagt till frågor, som gäller projektet Kunskap till praktik. 3. RESULTAT 3.1 Sammanfattning/Helhet I Jönköpings län svarade totalt 145 personer på enkäten och dessa svar ligger till grund för och är underlag till denna revision. Det var 63 svar från Beroendemottagningen, 10 svar från Slottsgruppen, 14 svar från BOP-teamet, 5 svar från MBT, 13 svar från Henjahemmet, 7 svar från CM och 33 svar från Sofieholmsgruppen. 3.2 Diagram Eftersom en del av enkätens 21 frågor var ganska likartade valde vi ut sex av dem, som vi bedömde som viktigast. Enkäten hade en svarsgradering från 1-10 där 1=instämmer inte alls och 10=instämmer helt. För att göra diagrammen mer åskådliga har vi sammanfört de tio svarsalternativen i tre grupperingar. Internt bortfall redovisas inte då detta var minimalt. Här följer resultatet: 15

Jag fick komma hit när jag behövde det 12% 20% 1-3 Instämmer Inte 68% 66 % tyckte, att de fick komma till verksamheten när det behövdes 19 % tyckte varken eller 12 % tyckte inte, att de fick komma till verksamheten när det behövdes Jag får här den tid jag behöver för mina problem 6% 27% 67% 64 % tyckte, att de fick den tid de behövde för sina problem 26 % tyckte varken eller 6 % tyckte inte, att de fick den tid de behövde 16

Min motivation att hantera min livssituation har ökat 5% 60% 35% 58 % tyckte, att deras motivation att hantera sin livssituation hade ökat 33 % tyckte varken eller 5 % tyckte inte, att deras motivation att hantera sin livssituation hade ökat Det är mina egna ansträngningar som mest har påverkat min livssituation 3% 58% 39% 55 % tyckte, att det var deras egna ansträngningar som mest hade påverkat deras livssituation 37 % tyckte varken eller 3 % tyckte inte, att deras egna ansträngningar hade lett till en bättre livssituation 17

Personalen här möter mig med respekt 2% 19% 79% 79 % tyckte, att personalen visade respekt 19 % tyckte varken eller 2 % tyckte, att de blev bemötta med dålig respekt för deras person Jag skulle komma tillbaka hit om jag så behövde 4% 19% 77% 74 % skulle vilja komma tillbaka, om det skulle behövas 18 % tyckte varken eller 3 % skulle inte vilja tillbaka till samma verksamhet 18

Antal personer, som svarat på frågor ang. närstående: Är dina närstående delaktiga i din kontakt med verksamheten här? Beroendemottagningen, Jönköping: 37% Slottsgruppen, Jönköping: 90% BOB-teamet, Jönköping: 7% MBT, Jönköping: 40% Henjahemmet, Gislaved: 50% CM, Gislaved: 57% Sofieholmsgruppen, Eksjö: 47% Totalt: 42% Om inte, hade du önskat det? Beroendemottagningen, Jönköping: 38% Slottsgruppen, Jönköping: 100% BOP-teamet, Jönköping: 50% MBT, Jönköping: 33% Henjahemmet, Gislaved: 33% CM, Gislaved: 33% Sofieholmsgruppen, Eksjö: 32% Totalt: 39% Av svaren kan man utläsa, att de personer, som har svarat att deras närstående har varit delaktiga i någon form är störst inom Slottsgruppen i Jönköping. Likaledes är det den gruppen, som också har största önskan (100%) om delaktighet från närstående. De personerna, som enligt enkätsvaren har minst delaktighet (7%) från närstående är inom BOP-teamet i Jönköping. De önskar sig dock hela 50% av delaktighet från närstående. Antal personer, som svarat på frågor ang. projektet Kunskap till praktik : Endast ett fåtal svarade på dessa frågor (se sid 36). 4. ANALYS 4.1 Kommentarer till diagram Jag fick komma hit när jag behövde det: Det kan ju tyckas bra, att 66% upplevde, att de fick behandling när de behövde. Dock kvarstår, att gruppen som tyckte varken eller och gruppen som upplevde, att de inte hade fått behandling när de behövde uppgår till hela 31%. Den procentsatsen är anmärkningsvärt hög och det finns säkert många olika anledningar till det, som vi inte känner till. Detta bör undersökas närmare. 19

Jag får här den tid jag behöver för mina problem: 64% upplevde, att de fick den tid de behövde, men övriga 32% tyder på, att tid är en bristvara. I denna typ av verksamhet är tid och därmed tillräckligt med personal en viktig förutsättning, för lyckad behandling. Min motivation, att hantera min livssituation har ökat: När man inte får den tid, som behövs, så ökar inte motivationen och den måste absolut finnas. 38% är en alldeles för hög procentsats gällande gruppen, som tyckte varken eller och gruppen som inte upplevde, att motivationen hade ökat. Det är mina egna ansträngningar, som mest har påverkat min livssituation: Får man tid och motivation, så ökar medvetenheten kring livssituationen och därmed förmågan, att se hur egna ansträngningar påverkar. Det är en kunskap, som måste finnas hos beslutsfattare. 40% hos gruppen, som tyckte varken eller och gruppen som inte upplevde, att egna ansträngningar hade någon betydelse är en skrämmande hög procentsats. Personalen här möter mig med respekt: Många, 79%, ansåg att de blev bemötta med respekt. Övriga 21%, tyder på att utrymme till förbättringar finns. En kontinuerlig etikutbildning vore önskvärd. Jag skulle komma tillbaka hit, om jag så behövde: Det är positivt, att 74% skulle vilja komma tillbaka vid behov. Anledningen till övriga 21% kan vara många och några av skälen kan finnas i ovanstående text Personal- tids- och kunskapsbrist. 4.2 Kommentarer till enkät- och närståendefrågorna En del av dem, som fyllde i enkäterna tryckte, att det var för många svarsalternativ och att frågorna var svåra och liknade varandra för mycket. Vi, som gjorde revisionen kan hålla med om detta, men samtidigt kan vi se, att frågorna, som liknar varandra ändå hör ihop på något sätt. En fråga kan ha betydelse för en annan osv. Där det har varit möjligt för oss, att närvara personligen vid ifyllandet av enkäterna har vi kunnat svara på frågor, om oklarheter m.m. När det gäller närståendefrågorna, så är antalet svar ganska få. Det är inte så konstigt då det ofta handlar om, att återupprätta relationer, som inte har fungerat på många år. 4.3 Vad vi har lärt oss Här följer sådant, både positivt och negativt, som vi revisorer har reflekterat över under resans gång. Det är lärdomar, som vi har nytta av i kommande revisioner och samtidigt tips till andra revisorer. Det är en fördel, att informationen först lämnas till verksamhetens chef, som ombeds förmedla informationen vidare till den personal, som vi kommer att ha kontakt med. På så sätt undviks eventuella missförstånd och samarbetet kan starta ur ett mer positivt läge. Så har också skett inom vissa verksamheter, men inte överallt och därmed har vi kunnat se skillnaden. 20

En skriftlig information om revisionens syfte och tydliga instruktioner, om vad vi ber verksamheten bistå oss med hade underlättat samarbetet och förenklat revisionen. I samband med genomgången av enkätsvaren insåg vi, att frågorna borde ha testats på målgruppen innan vi använde dem. T.ex. saknade vi uppgifter om hur länge individen varit under behandling eller deltagit i öppenvårdsverksamhet. Uppgifter om samsjuklighet hade också varit värdefull. Inom vissa verksamheter lämnade vi inte bara in enkäterna, som vi sedan hämtade efter en viss tid. Vi fick också möjlighet, att träffa och samtala med klienterna och därmed skapa en god kontakt. Vi är övertygade om, att det personliga mötet mellan oss och dem hade betydelse, för antalet ifyllda enkäter. Numrerade enkäter underlättar vid insamlingen och särskilt när man gör revision inom flera verksamheter. Det visade sig, att det var bäst med enkelkopierade enkäter d.v.s. text på endast en sida. Vissa enkäter, som delades ut var dubbelkopierade med text på båda sidor varpå baksidan missades av en del. Insamlingen av enkäterna hade kunnat vara enklare, om vi hade haft en låst box av något slag. Nu fick vi på de flesta ställen engagera personal vilket ju inte är optimalt. Det underlättar vid rapportskrivningen, om revisionsgruppen har skrivit ner allt från revisionen. Det gäller både fakta och personliga upplevelser. Då är det bara, att plocka in det i slutrapporten. Det hade varit praktiskt, om vi hade skrivit ner ett antal gemensamma frågor, att ställa/fundera på vid revisionerna t.ex. Hur stor är personaltätheten och vilken utbildning har de? Hur har ni fått informationen gällande revisionsarbetet? Hur många inskrivna klienter har ni här? Finns ett program för närstående? Osv. 4.4 Återkoppling Personal inom alla verksamheter, där vi gjorde revision, uttryckte en önskan att få se resultatet när det var klart. Då revisionsgruppen har egna erfarenheter av enkäter, som aldrig har gett någon återkoppling ses detta, som självklart och mycket viktigt. Meningen med en IN-revision är ju, att verksamheten ska förbättras både genom att man synliggör eventuella brister, men också genom att man lyfter fram sådant, som fungerar bra. De olika verksamheterna kan ju sedan även inspireras av varandra. Revisionsgruppen kommer att besöka varje verksamhet personligen och presentera revisionens slutresultat. 5. SLUTKOMMENTARER 5.1 Reflektioner När det gäller Avd. E i Jönköping, så valde den chef, som vi pratade med där, att inte möjliggöra en revision. Man sa t.ex. att klienterna inte skulle orka medverka. 21

Detta är en curling-mentalitet, som fråntar klienten möjligheten, att svara för sig själv. Revisorerna ansåg att en revision av Avd. E hade varit önskvärd och vi kommer att erbjuda en ny vid ett senare tillfälle. Junepolikliniken var positiva till revision från början, men av okänd anledning valde de, att inte höra av sig. I verksamhet, som har Kommunen, som uppdragsgivare verkar samarbetet med Landstinget fungera dåligt. Personal, som vi har pratat med, tycker att många hamnar mellan stolarna t.ex. personer med samsjuklighet. Ett revirtänk mellan Landstinget och Kommunen verkar uppstå. Det kanske skulle vara önskvärt, om personal fick studera varandras verksamheter. Det vore även önskvärt, att samarbetsavtalet verkligen implementeras både i de kommunala och landstingskommunala verksamheterna, så att det blir naturligt att samverka. Ibland skrivs personer ut från sjukhuset, utan kommunens kännedom och utan att vårdplanering gjorts. Ibland när en vårdplanering äger rum, så deltar landstingspersonal, som inte är tillräckligt insatt i det aktuella fallet. Det är ytterst sällan, som en läkare är med vid vårdplaneringen. 5.2 Förslag på åtgärder Kommunikation och delaktighet är A och O i verksamhet där man har med människor, att göra. Ingen ska sätta sig över en människa i kris i tron, att individen inte kan, orkar eller vill tänka själv. Det handlar om vuxna människor och man måste alltid utgå från det. När en människa är sjuk av olika skäl, så är det viktigt att det finns uppsökande verksamhet i hemmet. Allt för ofta hänger det på klienten själv, att ta sig till lämplig instans och en del hamnar fel. Samarbetet mellan olika huvudmän kan förbättras betydligt. Individen ska alltid ha möjlighet, att utvärdera sin behandling oavsett var den har ägt rum. Viktigt, att undersöka närmare varför en del av dem, som svarade på enkäten upplevde brister i tillgängligheten. Alltför många tyckte inte, att tiden de fick var tillräcklig. Är det ekonomin, som styr? En del hade inte ökat sin förmåga, att hantera sin livssituation. Det är viktigt, att arbeta med helheten. Alltför många tyckte inte, att deras egna ansträngningar hade någon betydelse. Det är viktigt med hjälp till självhjälp, genom att förtydliga den inre förmågan hos varje individ. Stor respekt finns, men några fann vissa brister. En etikutbildning då och då skadar inte. 22

Några vill inte tillbaka till samma verksamhet och kanske är personal- tids- och kunskapsbrist en viktig del i detta. Man kan bjuda in till närståendeträffar och tillsammans med dem som kommer planera hur samarbetet ska läggas upp. Det tar tid, att skapa ny verksamhet och det måste få ta tid. Det gäller att inse, att det är de små stegens lag som gäller. För att det ska fungera för den enskilde människan, så behöver man få finnas i ett socialt sammanhang och då är närstående en viktig del. 23

6. BILAGOR 6.1 Enkäten i sin helhet 24

25

26

27

6.2 Övriga diagram och en översiktstabell Jag hade stora förväntningar på verksamheten 25% 18% 57% Mina förväntningar på verksamheten har uppfyllts 11% 53% 36% Jag fick komma hit när jag behövde det 12% 20% 68% 28

Det är lätt att få kontakt med personalen här när jag behöver 1% 28% 71% Personalen här lyssnar på mig 2% 8,5 27% 71% Personalen här möter mig med respekt 2% 19% 79% 29

Personalen här och jag jobbar mot samma mål 3% 20% 77% Personalens arbetssätt här passar mig 5% 26% 69% Jag får här den tid jag behöver för mina problem 6% 27% 67% 30

Jag upplever att personalen här är kompetent 5% 21% 74% Jag får hjälp här att förstå min livssituation 8% 64% 28% Jag får hjälp här att hantera min livssituation 8% 63% 29% 31

Min motivation att hantera min livssituation har ökat 5% 60% 35% Min förmåga att hantera min livssituation har ökat 7% 55% 38% Jag har stort förtroende för den här verksamheten 7% 24% 69% 32

Det är mina egna ansträngningar som mest har påverkat min livssituation 3% 58% 39% Jag skulle komma tillbaka hit om jag så behövde 4% 19% 77% 33

Medelålder Min Beroende mott. Jönköping Antal = 63 42 20-58 BOP Jönköp ing Antal = 14 50 22-60 CM Gislav ed Antal = 7 34 29-49 Henja hemmet Gislaved Antal = 13 45 19-56 MBT Jönköp ing Antal = 5 38 23-52 Sofieholms gruppen Eksjö Antal = 33 50 20-65 Slottsgrup pen Jönköping Antal = 10 51 34-68 Totalt Antal = 145 45 19-68 Max Könsfördelning i % Kvinna 23 76 36 64 14 86 33 66 60 40 42 58 20 80 30 70 Man Tidigare kontakt i % Ja Nej Ej svar 1 Jag hade stora förväntningar på verksamheten 2 Mina förväntningar på verksamheten har uppfyllts 3 Jag fick komma hit när jag behövde det 4 Det är lätt att få kontakt med personalen här när jag behöver 5 Personalen här lyssnar på mig 6 Personalen här möter mig med respekt 7 Personalen här och jag jobbar mot samma mål 8 personalens arbetssätt här passar mig 9 Jag får här den tid jag behöver för mina problem 10 Jag upplever att personalen här är kompetent 11 Jag får hjälp här att förstå min livssituation 12 Jag får hjälp här att hantera min livssituation 13 Min motivation att hantera min livssituation har ökat 14 Min förmåga att hantera min livssituation har ökat 15 Jag har stort förtroende för den här verksamheten 16 Det är mina egna ansträngningar som mest ha påverkat min livssituation 17 Jag skulle komma tillbaka hit om jag så behövde Närstående som är delaktiga i % Önskar närståendes delaktighet i % 62 11 27 64 29 7 57 43-69 15 15-100 - 7 7 5 4,5 10 6 8 7 7 7.5 6 8,5 10 7 8,5 8 8 8 9 10 10 10 10 9 8 9,5 8 10 10 9 10 9 9 8 8 9 10 9 10 9 9 8 8 10 10 10 10 9 9 9,5 9 10 10 10 10 10 8 8,5 9 9 10 9 10 8 8 8 5 9 10 8 10 8 9 9 8 9,5 10 10 10 9 8 7 8 8 10 9 10 8 8 6 9 8 10 9 10 8 8 7 7 9 9,5 8 10 8 8 7,5 7 8,5 10 8 10 8 8 8 8 8,5 10 8 10 8 8 8 6 8 10 8 8,5 8 9,5 10 9 9,5 10 10 10 10 37 7 57 50 40 47 90 42 38 50 33 33 3 32 100 39 52 24 24-60 40 54 24 22 34

6.3 Kommentarer från brukarna Här följer svar på frågorna ang. närstående och projektet Kunskap till praktik: Är dina närstående delaktiga i din kontakt med verksamheten här? Ja, de hoppas jag får fortsätta, läkare o psykolog, har bra samarbete och räddade mig. Bra akupunktur. Hoppas bara kommun och landsting kommer att samarbeta, efter livstrauma. Det är landstinget som har utbildad personal, komma tillbaka till arbetslivet idag är mycke svårare än -70-80 -90 talet. Krävs mer psykologer och hjälp. När statusstegen rasar för en person som är utbildad och har en stor umgängeskrets och råkar ut för skilsmässa, olycka, eller missbruk och tappar kontakten med familjen och barnen. Passar han eller hon inte in längre i umgängeskretsen i dagens samhälle. Jo jag var på Nämdemansgården -99 mycket bra, har en bror nu i Uppsala efter försök i öppenvård i Jönköping som inte fungerar. Har varit berusad 3 gånger sen 2001. Kan landsting som e mycke bra här i Jönköping samarbeta med kommunen om fortsättningen I rehabiliteringen efter en krasch ex skilsmässa olycka eller sjukdom som i dagens samhälle e mycke svårt och jag känner 6st som supit och dött. Egna företagare 2st och vanliga arbetare med familj, mycket känsligt och tryck från alla håll. (Tankar från en brukare. Denna historia fanns nerskriven på ett av enkätsvaren). * Ja min familj är oerhört tacksamma för det Mina syskon, ej mina barn än I en anhöriggrupp De ska gå med i en anhöriggrupp De ska gå med i en anhörighetsgrupp som personalen erbjudit De vet om det men jag vill inte ha med dem Ja min familj vill det Ja min hustru vill det Nej de bor i Grekland Delvis de som inte bor så långt bort ja de hoppas jag får fortsätta med läkare o psykologer har bra samarbete och det räddade mig Bra akupunktur Hoppas bara att kommun o landsting kommer att samarbeta efter ett livstrauma 35

Om inte, hade du önskat det? Ja det hade varit bra om de kunde sätta sig in i min situation Behövs inte Det skulle inte vara fel Inte alla närstående mamma känslig kontakt Inte alla närstående vill vara lite privat De kan inget göra eftersom de ej är sjukvårdsutbildade Känner du till projektet Kunskap till praktik? Ja det ska komma igång I så fall, vilken betydelse har det haft för dig? Jag har inte gått igenom programmet men jag tror att det skulle öka min motivation pga. att kunskap anser jag vara det bästa vapnet för att sluta droga Att personalen är kompetent 6.4 Källförteckning Förutom våra egna anteckningar vid intervjuer från besöken i olika verksamheter har vi hämtat fakta från respektive enhets informationsbroschyrer och/eller hemsidor på Internet. Kursmaterialet från Utbildning i revision av Linnéuniversitetet i Växjö Riktlinjer för Riskbruk- Missbruk- och Beroendevård i Jönköpings län (Läns-LAKO 2010-12-08) Nationella riktlinjer för Missbruks- och Beroendevård (Socialstyrelsen 2007-10-21) 36

37