Årsredovisning 2013
lidköpings kommun Innehåll Block 1 Inledning Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och chefsekonom kommenterar det gångna året. Kommunens organisation redovisas också här. Så styrs Lidköpings kommun 4 Organisation 2013 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Sammanfattning 7 Block 2 Förvaltningsberättelse Här återfinns bland annat omvärldsanalys, sammanfattande finansiell analys av kommunen och koncernen, personal- och ekonomiöversikt. Det andra blocket avslutas med en jämförelse med andra kommuner. Förvaltningsberättelse 9 Omvärldsanalys 11 Uppföljning av styrkort i detalj 12 Ekonomisk översikt 21 Personalöversikt 26 Fem år i sammandrag 2013 29 Lidköping i jämförelse med andra 30 Block 3 Ekonomisk fördjupning Block tre innehåller investeringsredovisning, en fördjupad finansiell analys av kommunens ekonomi, driftsredovisning samt intäkts- och kostnadsstruktur. Investeringsredovisning 32 Driftredovisning 35 Finansiell analys 36 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv 43 Kapitalförvaltningen 45 Block 4 Kommunens verksamheter Redovisar nämndernas verksamhet och ekonomi. Kommunfullmäktige 47 Kommunens revisorer 48 Kommunstyrelsen exklusive intern service 49 Kommunstyrelsen, Intern Service 52 Vård- och omsorgsnämnd 56 Barn- och skolnämnd 60 Utbildningsnämnd 66 Social- och arbetsmarknadsnämnd 70 Samhällsbyggnadsnämnd 75 Miljö- och byggnämnden 80 Teknisk servicenämnd 82 Kultur- och fritidsnämnd 86 Räddningsnämnden Västra Skaraborg 90 Omslagsbild: H.K.H. Kronprinsessan Victoria och H.K.H. Prins Daniel inviger Victoriahuset 2013. Foto: Ulf Fabiansson 2
lidköpings kommun Block 5 Kommunens bolag Redovisar verksamhet och ekonomi i kommunens bolag. AB Bostäder i Lidköping 92 Lidköpings Värmeverk AB 93 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 94 Lidköping/Hovby Flygplats AB 95 Fastbit AB 95 Destination Läckö-Kinnekulle AB 96 Kommunalförbundet Göliska IT 97 CIEL Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB 98 Block 6 Våra räkenskaper Här återfinns räkenskaper för kommunen och koncernen (den sammanställda redovisningen). Kommunens räkenskaper 99 Kassaflödesanalys, kommun 100 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 101 Notförteckning 103 Räkenskaper sammanställd redovisning, koncern 110 Kassaflödesanalys, koncern Notförteckning 113 Organisationer som inte ingår i den sammanställda redovisningen 114 Begreppsförklaring 116 100 kronor i skatt till Lidköpings kommun användes så här 2013: 118 3
lidköpings kommun Så styrs Lidköpings kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också ett ansvar för att förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunfullmäktige beslutar i ärende av principiell art eller annars av större vikt för kommunen, exempelvis: - mål och riktlinjer för verksamheten - budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor - nämndernas organisation och verksamhetsformer - val av ledamöter och ersättare i nämnder, beredningar och kommunala bolag - val av revisorer - grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda - årsredovisning och ansvarsfrihet - folkomröstning i kommunen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Nämnder Kommunens nämnder har det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Nämnderna har stor frihet att inom ramen för respektive reglemente utforma sin verksamhet. Mandatfördelning 1 november 2010 31 oktober 2014 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 Moderata samlingspartiet 11 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Vänsterpartiet 4 Folkpartiet Liberalerna 3 Miljöpartiet de Gröna 3 Sverigedemokraterna 2 Totalt 51 Sammanträde kommunfullmäktige 4
lidköpings kommun Organisation 2013 Revision Valnämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk servicenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggnämnd Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommundirektör Vård & Omsorg Barn & Skola Utbildning Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Teknisk Service Samhällsbyggnad Räddningstjänsten Västra Skaraborg Kommunledningskontor Intern Service Servicekontor Helägda bolag AB Bostäder i Lidköping Lidköping/Hovby Flygplats AB Lidköpings Näringslivsfastigheter AB Lidköpings Värmeverk AB Rörstrands Kulturforum AB Delägda bolag Destination Läckö Kinnekulle AB (50%) Tillväxt Lidköping (40%) Fastbit AB (33%) Vänerhamn (28%) Lidköping Biogas (5%) Centrum för Innovation och Entreprenörskap AB (88%) Kommunalförbundet Göliska-IT Övriga organisationer där kommunen har intressen: Samverkansgruppen ekonomisk förening (33%) Stiftelsen Läckö Slott Stiftelsen Rörstrands museum Föreningen PKI-skolan International Trade Management Worldwide Foundation 5
lidköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det mest glädjande med kommunens verksamhet är att Lidköpingsborna överlag är nöjda med sin kommun. Det är den styrande majoritetens politik att värna om kärnverksamheterna som ligger till grund för detta. Kommunens huvuduppgift barn, skola, vård och omsorg är mycket viktiga. Samtidigt har vi haft och har resurser att stödja ett rikt kultur och fritidsliv. Lidköping ligger högt i kostnader men det är majoritetens politik och vi ser det som en framgångsfaktor. Sociala frågor är mer i fokus än tidigare beroende på den höga arbetslösheten och minskat socialt stöd från statsmaktens sida. I Lidköping har vi startat Kom Jobb för att lindra något för de långtidsarbetslösa och människor med funktionsnedsättning. Behoven är mycket stora och betydligt större insatser skulle behövas. Samhällsutvecklingen med allt fler som använder droger är också en utmaning för kommunen. Varje år sker invigningar av nya verksamheter och året hade precis startats upp med en ny förskola vid Sjölunda då vi invigde ett nytt bibliotek. Det har blivit en succé och i tider med allmän nedgång för bibliotek spred sig nyheten över Sverige. De två största frågorna över året har varit utvecklingen av Hamnstaden samt frågan om handelsplatser. Etableringen av Änghagen och marknadens behov av lokaler som skapas vid nybyggnation, aktualiserar hela tiden frågan om centrumhandelns framtida möjlighet. Jag anser att vi ska vara mycket glada för att marknaden anser att Lidköping har en större potential att växa som handelsstad. Vem är bättre på att bedöma en sådan fråga? Hamnstaden är ett framtida bostadsområde där det kommer att byggas många bostäder i sjönära läge. Arbetet har intesifierats under året. Det är inte bara handelsföretag som är intresserade av Lidköping utan en rad av företag har expansions- och nybyggnadsplaner. Sockerbruksgatan är ett bra exempel på detta. Askos etablering innebär att Stars gamla lokaler åter tas i bruk. Svenska Foders nybyggnad av huvudkontor och den påbörjade förvandlingen av LPI:s gamla lokaler inger hopp om framtiden. Man kan påstå att omvandling från tillverkande industri till tjänstesamhälle fungerar i Lidköping. Sockerbruket och Rörstrandsområdet är ytterligare goda exempel. Lidköping får goda betyg för sin äldreomsorg. De la Gardiegymnasiet är verkligen i fokus och intresset från omvärlden är i topp. Detta förstärktes av ett besök från Apples europachef under året. Barn och skola presterar bra resultat till kostnader som är lägre än andra. Finns flera förklaringar men jag tycker att vi ska vara stolta över detta och särskilt uppskatta alla som lägger tid och kraft för våra barns bästa. Det tillbyggda Värmeverket kunde invigas under året. En ny panna med en teknik vi inte använt tidigare i Lidköping säkerställer värmeleveransen i framtiden. Kommunens borgensåtaganden till vatten och avloppsföreningar medför en mycket positiv utveckling för landsbygden i Lidköping. Samtidigt läggs infrastruktur för bredband vilket gör att miljön blir bättre, det blir enklare att leva och stad och land knyts ihop. Det har hänt och händer mycket mer i Lidköping men allt får inte plats i min inledning utan jag hänvisar till årsredovisningen i dess helhet. Jag vill dock till sist uppmärksamma och tacka vår pensionerade kommundirektör Kenth Lindström som lagt sitt yrkesliv på kommunen. Kenth har varit en viktig del i kommunens positiva utveckling. Vill också tacka alla övriga anställda i kommunen och alla positiva Lidköpingsbor som bidrar till kommunens utveckling. Kjell Hedvall Kommunstyrelsens ordförande 6
lidköpings kommun Sammanfattning Service åt alla Lidköpingsbor Lidköpings kommun ger service åt ett stort antal kunder och brukare, företag och organisationer. Kommunen samverkar på olika sätt med såväl andra kommuner som övriga externa aktörer. Ett exempel på detta är det nystartade bolaget Tillväxt Lidköping AB, där kommunen tillsammans med det lokala näringslivet, gjort en nystart för att utveckla möjligheterna till företagande i kommunen. År 2013 fanns det 3 764 grundskoleelever, 1 712 barn hade plats i förskolan, 1 991 elever gick på De la Gardiegymnasiet, 1 346 brukare tog emot service för äldre. Vatten, elnät, fiber och Vatten och Avloppstjänster levererades till i princip alla Lidköpingsbor. Kostenheten har lagat och serverat 1,4 miljoner dagsportioner mat. Räddningstjänsten har ryckt ut på 786 larm. Många lidköpingsbor och turister har besökt Sparbanken Lidköping Arena, Sockerbrukets ungdomsverksamhet och Vänermuseet. Dessa axplock ger en bild av en stor organisation med många och olika delar. Det händer i Lidköping! Det nya biblioteket invigdes under året och antalet besökare ökade kraftigt (+ 41 procent). I anslutning till biblioteket invigdes den nya konsthallen som innebär en ny organisation för konstfrågorna. Kommunens samarbete med Läcköstiftelsen innebar att under 2013 kunde Naturrum invigas där Vänerskärgården är i fokus. För de allra yngsta Lidköpingsborna byggdes en ny förskola Sjölunda med plats för 100 barn. Projektering är igång för en ny skola i anslutning till förskolan. För de äldre medborgarna har ett nytt SeniorCenter öppnats i ett centralt läge som ska utgöra grund för den förebyggande verksamheten. Kommunen bygger för 45 000 invånare En del i att arbeta mot kommunens målområde om ökat antal invånare är bostäder och byggande. 2013 har planer för bostäder antagits med olika inriktning och 16 kommunala villatomter 16 har sålts. Under året gavs 123 bygglov i olika delar av kommunen. Kommunen planerar ett område med sjönära bostäder vid Vänerstranden, den så kallade Hamnstaden Lidköping. Hamnstaden kommer att omfatta 1 500 bostäder och byggnationen ska vara långsiktigt hållbar. Arbetet har under året intensifierats utifrån den översiktsplan som kommunfullmäktige fattade beslut om i december 2012. År 2017 är planerad inflyttningsstart. Vi blir fler Lidköpingsbor! Befolkningen ökade under året med 160 personer; från 38 254 personer till 38 414. Antalet födda uppgick till 409 och då antalet avlidna uppgick till 399 blev födelseöverskottet 10. Liksom tidigare år var det inflyttningsnettot som svarade för större delen avbefolkningsökningen. Antalet inflyttare uppgick till 1 494 personer och antalet utflyttare till 1 343 vilket gav ett flyttningsnetto på 151. Cirka 61 procent av inflyttarna kom från Västra Götaland. Höga kostnader i kommunens verksamheter och nöjda kunder Kommunen har en hög kostnadsnivå i verksamheterna vid jämförelse med jämförbara kommuner och genomsnittet i hela landet. Men kunderna är också mer nöjda med servicen än jämförelsekommunerna och rikets genomsnitt, i de mätningar som finns. I den senaste medborgarundersökningen som gjordes hösten 2012 var det 91 procent av alla tillfrågade som kunde rekommendera andra att flytta till Lidköping. Gott betyg alltså! Medarbetarperspektivet fokus på friskvård och rätten till heltid Kommunen hade 2013 3 900 antal anställda totalt, varav de flesta arbetar inom Vård- och omsorg och barnomsorg och skola. Det strategiska personalarbetet har under 2013 fokuserat på ett nytt friskvårdsprogram, för att stärka den enskilda medarbetarens välmående och hälsa. Alla anställda erbjuds att delta i gruppaktiviteter som främjar fysisk och psykisk hälsa. 7
lidköpings kommun Arbetet med att skapa heltidstjänster för alla medarbetare har startat. Under året har en plan för detta förändringsarbete tagits fram och kommer att förverkligas under nästkommande år. Ekonomi Årets resultat uppgår till 4,0 mnkr. Verksamhetens resultat är positivt och nämndernas genererar överskott på cirka 36 mnkr. En nämnd genererar underskott medan resterande uppvisar överskott. Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning genererar överskott gentemot budget på cirka 5 mnkr, vilket beror på ökat skatteunderlag i riket jämfört med budgeterat. Kommunens realiserade avkastning på kapitalförvaltningen understeg budgeterat med 32 mnkr för helåret. Kommunen har fått en engångsintäkt avseende tidigare inbetalda försäkringspremier på 38 mnkr vilket bidrar till att kommunen som helhet uppvisar ett positivt resultat 2013. Kommunens kapitalförvaltning omfattar en portfölj med sex olika fondskal, varav 40 procent av tillgångarna är placerade i lågrisktillgångar och 60 procent i högrisktillgångar. Fondplaceringarna har sammantaget under året avkastat 14,5 procent. Vid årets slut uppgick de samlade fondplaceringarna till 1 886 mnkr. Under året startades en så kallad internbank, vilket innebär att kommunens bolag och kommunen samordnar den finansiella verksamheten i form av långsiktig upplåning. Syftet är att uppnå stordriftsfördelar och därmed uppnå lägre finansieringskostnader. På väg mot en välkomnande och hållbar kommun I samband med bokslutet redovisas kommunfullmäktiges målsättningar för verksamheterna i arbetet med att nå visionen En hållbar och välkomnande kommun. Av 53 målsättningar uppnåddes 43 helt eller delvis, vilket motsvarar 81 procent. Verksamheterna har levererat goda resultat överlag och kostnaderna är generellt höga jämfört med andra kommuner. Med det utgångsläget fortsätter kommunen med det systematiska kvalitetsarbetet för att kunderna ska bli ännu mer nöjda och organisationen ännu mer effektiv. Nya utmaningar väntar Kommunens ekonomi är stark och kunder och brukare är nöjda i hög utsträckning. Men det finns utmaningar att möta. Inte minst de kommande förändringarna vad gäller befolkningens storlek och sammansättning, vilket kommer att ställa krav på kommunen som tjänsteleverantör. Ytterligare utmaningar är kommunikationerna inom kommunen men framförallt med andra arbetsmarknadsområden. Klimatförändringar och ekonomiska svängningar är också utmaningar som kommunen har att hantera. Men med en stabil ekonomi och vilja till utveckling av såväl arbetssätt och ekonomiska prioriteringar är det möjligt att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunens nya platsvarumärke visar vägen kommunen med vattnet, livet och drivet! Jan Fransson Kommundirektör Anna Cederqvist Chefsekonom 8
förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ekonomi i omvärlden Bäddat för tillväxt Den svenska ekonomin har utvecklats fortsatt svagt under hösten. Positiva signaler från omvärlden och från inhemska indikatorer tyder dock på att tillväxten tar bättre fart nästa år. Sveriges kommuner och landsting bedömer att Sveriges BNP växte 2013 med 0,9 procent och nästa år med 2,7 procent. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till att tillväxten ökar nästa år såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter växer i relativt snabb takt. Även exporten ökar, men här väntas tillväxten bli mer begränsad. Utvecklingen i omvärlden har gradvis stärkts under 2013. På de flesta håll ser förutsättningarna ännu bättre ut inför nästa år, men tillväxten internationellt kommer trots det inte att nå upp i några högra tal och det får till följd att också den svenska exportens utveckling blir relativt dämpad. Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis under 2014. Nedgången i arbetslösheten beräknas dock bli liten. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, var däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark 2013. År 2014 begränsas tillväxten av pensionsinkomsterna till följd av att den så kallade bromsen aktiveras. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4 1,7 0,8 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 7,8 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,3 2,8 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,2 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 1,1 1,5 1,8 1,9 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 1,3 2,4 2,9 3,2 Realt skatteunderlag** 2,4 1,9 1,9 1,1 2,1 2,4 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar Åren 2015 2017 växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat framförallt av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med 4 procent mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med 2,5 respektive knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent. Skatteunderlagstillväxten blir bättre om ett par år För 2013 beräknas skatteunderlagstillväxten vara dämpad. Det beror främst på att arbetsmarknaden karaktäriserats av en matt konjunkturåterhämtning med måttlig ökning av arbetade timmar och avtagande löneökningstakt. År 2014 väntas en fortsatt försiktig sysselsättningsökning. Men samtidigt börjar arbetslösheten minska och löneökningstakten tilltar, vilket innebär att löneinkomster bidrar mer till skatteunderlaget än året innan. Detta motverkas dock av en skral ökning av pensionsinkomsterna till följd av svag ökning av inkomstindex i kombination med att den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet aktiveras. Nettoeffekten blir att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare. 9
förvaltningsberättelse Därefter förutses ett par år med stark konjunkturåterhämtning då arbetade timmar ökar rejält och även löneökningstakten tilltar samt pensionerna höjs i snabbare takt. Resultatet blir att skatteunderlaget växer i paritet med vad den gjorde under de sista åren före finanskrisen. Skatteunderlagets årliga ökningstakt, procent Stora utmaningar väntar kommunerna Efterfrågan på kommunal service påverkas av demografiska förändringar, det vill säga förändringar i befolkningsstrukturen. Prognoser visar att efterfrågan kommer att öka inom alla kommunala verksamheter förutom gymnasieskolan. Behoven ser dock olika ut för olika kommuner. De demografiska förändringarna kommer att få en stor påverkan på kommunens verksamheter. Antal äldre ökar och samtidigt minskar den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Genom aktivt arbete med befolkningsprognoser samt översyn av lokal- och personalbehov ges förutsättningar att anpassa verksamheten till efterfrågan och ekonomiska förutsättningar. För att klara ett ökat resursbehov för skola, omsorg och nödvändiga investeringar krävs prioriteringar, effektivisering och samverkan eftersom intäkterna inte förväntas öka i samma utsträckning som efterfrågan. Det är viktigt att anpassa resurstilldelning och uppföljningssystem för att uppfylla de politiska målsättningarna och stödja den hållbara ekonomiska utvecklingen. Effektivisering kan ske genom förändrade arbetssätt och användning av ny teknik. Samverkan inom kommunen, med andra myndigheter, närliggande kommuner, näringslivet och civilsamhället kommer att bli nödvändig för att klara det kommunala uppdraget. Det är också viktigt att kommunen agerar mot utanförskap och att alla människor ges möjlighet till sysselsättning och bra livsvillkor i övrigt. Ambitionen att befolkningen skall öka och att utvidga arbetsmarknadsområdet till ett allt större geografiskt område, ställer krav på tillgång till attraktiva bostäder, infrastruktur och kommunikationer. Vissa kommuner har redan delfinansierat infrastrukturinvesteringar och därmed tagit ett ekonomiskt ansvar som tidigare staten haft, för att påskynda och/eller möjliggöra infrastrukturinvesteringar i kommunens närområde. Den kommunala servicen i Lidköpings kommun bygger på att servicen ges i egenägda lokaler. Precis som i landet i övrigt så är stor andel av byggnaderna byggda på 60-,70- och 80-talen då den kommunala servicen byggdes ut. Fastigheterna kommer dock att kräva underhåll och ombyggnader för att skapa möjligheter att bedriva effektiv verksamhet utifrån dagens krav. Detta kommer att kosta pengar och är ytterligare en parameter att räkna med när resurserna ska prioriteras i drifts- och investeringsbudgetarna. Utmaningen för kommunerna ligger i att anpassa verksamheten till efterfrågan och de resurser som finns tillgängliga. Först på kort sikt för att lösa det nuvarande behovet men sen för att förbereda för de mer långsiktiga behov som har identifierats så att lösningarna blir hållbara i samtliga tre dimensioner. 10
förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Under hösten 2012 gjordes en omvärldsanalys för att ha som underlag för kommande strategisk planering och övergripande beslut. Syftet var att ta reda på vad som händer i omvärlden och hur det påverkar kommunen. Resultatet av omvärldsanalysen blev tolv identifierade och prioriterade temaområdena som på många punkter beskriver samma framtid. Samhällsutvecklingen går mot en allt mer globaliserad, individualiserad och digitaliserad värld. De flesta medborgare kommer att följa med i denna utveckling och kräva allt mer service och individuella tjänster av kommunen och av andra aktörer i samhället. Det kommer också att finnas en grupp som med början redan i skolan och längre fram i arbetslivet och vuxenlivet inte har förmåga att hänga med i denna utveckling. Denna grupp kan behöva extra insatser för att fortsatt kunna vara en del av samhället och inte hamna i livslångt utanförskap. De demografiska förändringarna kommer att få en stor påverkan på kommunens verksamheter. Antal äldre ökar och samtidigt minskar den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Försörjningsbördan kommer att öka. Förändringarna inom folkhälsan och den upplevda ensamheten bland befolkningen är oroande liksom den ökade upplevda psykiska ohälsan och den ökande fetman som framförallt drabbar unga. Tidiga förebyggande och samordnade insatser är nödvändiga liksom att bygga ett samhälle som underlättar en hållbar livsstil. Utbildning och arbetsmarknad måste utvecklas mer i samma riktning för att kunna matcha varandra. Unga som inte klarar grundskolan kommer inte in på arbetsmarknaden med en hög ungdomsarbetslöshet som följd. Möjligheter till livslångt lärande och utveckling i arbetslivet är nödvändiga i en snabbt föränderlig värld. Skolan måste utveckla sina metoder så att alla elever klarar grundskolan, att fler går ut gymnasiet och andelen som går vidare till högskolan ökar. Ambitionen är att befolkningen skall öka och arbetsmarknadsområdet kommer att utvidgas till ett allt större geografiskt område. Det ställer krav på tillgång till attraktiva bostäder, infrastruktur och kommunikationer. Digitala mötesplatser behöver skapas och utvecklas. Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga och åtgärder måste sättas in nu både globalt och lokalt. Kommunen måste bidra genom att sprida sin kunskap om miljöteknik och miljökompetens till andra. Lidköping behöver erbjuda en mångfald av boendeformer eftersom hushållen har olika behov och förutsättningar. För att klara 45 000 invånare till år 2030 betyder det att 100 nya bostäder per år måste skapas. Resursbehovet ökar för att klara av både skola, omsorg och nödvändiga investeringar. Det gäller att använda resurserna på rätt sätt. För att klara ekonomin krävs effektivisering och samverkan. Det är viktigt att anpassa resurstilldelning och uppföljningssystem för att få ökad strategisk resurseffektivitet. Det innebär att resurserna fördelas så att de politiska målsättningarna kan uppfyllas och stödjer den hållbara ekonomiska utvecklingen. Effektivisering kan ske genom förändrade arbetssätt och användning av ny teknik. Samverkan inom kommunen, med andra myndigheter, närliggande kommuner, näringslivet och civilsamhället kommer att bli nödvändig för att klara det kommunala uppdraget. För att möta den utveckling som beskrivs i omvärldsanalysen har kommunfullmäktiges styrkort omarbetats under 2013 att gälla från 2014. De prioriterade utmaningarna har där inarbetats i framgångsfaktorerna. Från 2015 kommer även indikatorerna, som ska mäta om vi är på rätt väg, att vara omarbetade. Förvaltningarnas kommande arbete med handlingsplaner kommer att utgå från målbilder 2030 och det omarbetade styrkortets strategier och framgångsfaktorer. 11
förvaltningsberättelse Uppföljning av styrkort i detalj Kunden/brukaren i fokus Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet Under 2013 har en av de stora uppgifterna för året varit att skapa en enklare och mer tillgänglig webbplats. En nedbantning från 5000 till cirka 700 sidor tillsammans med en ny förbättrad sökmotor och förbättrad möjlighet till kontaktuppgifter ska göra webbplatsen mer tillgänglig för besökaren. Syftet med nya webben har även varit att göra den mer lättillgänglig och anpassad för alla typer av enheter som mobil och läsplatta, då användningen från mobil och läsplatta ökat enormt de senaste åren. I samband med ombyggnaden av nya webben utbildades även webbredaktörerna i verktyget Validera text för att kunna göra sina texter så enkla och lättlästa som möjligt. Utvecklingen av e-tjänster har tagit ytterligare ett steg framåt och kommunen kan nu erbjuda 42 e-tjänster på kommunens webbplats som används i varierande omfattning. Ett arbete har även startat upp under hösten med att ta fram förslag till en införandeplan för ett Kontaktcenter i kommunen. Ett kontaktcenter som ska vara en väg in för kommuninvånarna till kommunen och, syfta till att öka tillgängligheten och förbättra servicen till kommunens kunder/brukare. Planen ska upp till beslut våren 2014. Under året har vi som sedan flera år tillbaka arrangerat träffar för våra nyinflyttade och funnits med i olika sammanhang på mässor och utställningar för att göra kommunens verksamheter mer synliga och tillgängliga. Bland annat har vi deltagit vid Kultur & Porslinsfestivalen och på Bomässan i Sparbanken Lidköping Arena. Kunden/brukaren i fokus 12 J K K J K J K J K K J J K Indikatorer Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet 1. Tillgänglighet : Andel kommun-invånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun (%) 2. Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande (index 0-100) 3. Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal (%) 4a. Kundnöjdhet: Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt framtagen gemensam rutin 4b. Kundnöjdhet: Andel mätningar med förbättrat resultat 4c. Sammanvägd indikator Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar 44 *IM *IM En telefon och e-postundersökning har genomförts under hösten. Kommunens webbplats har byggts om, fler e-tjänster, samt har arbete startats med att ta fram en införandeplan för en gemensam kundtjänst. Beslut om kontaktcenter ska tas under våren 2014. Ingångsvärdet är från 2011, utfallet 2012=49 49 *IM *IM Nya riktlinjer för medborgardialog har arbetats fram. Goda exempel är nyinflyttarträffarna som genomförs två gånger per år, inflytanderåd inom Barn & Skola och medborgardialog om Nya Stadens torg. Samma utfall de två senaste mätningarna. 56 *IM *IM Kommunens 13 värdskapsambassadörer har fortsatt sitt arbete under året. Nytt utbildningsmaterial har tagits fram som en utveckling av det material som finns sedan tidigare att använda på arbetsplatsträffar. Ingångsvärdet är från 2011 och utfallet 2012=59. 7 av 8 7 av 8 100% Målet är att samtliga förvaltningar ska genomföra kundundersökningar, men det har inte skett under 2013. *iu *iu Öka Ingen uppgift finns att presentera eftersom kundundersökningarna inte går att jämföra från år till år. Denna indikator kommer att omformuleras. Tanken med de sammanvägda indikatorerna är att väga samman ekonomi, resultat och kvalitet. SI förskola och skolbarnomsorg 1,0 Öka Det är andra gången som de sammanvägda indikatorerna (SI) följs upp och sammanställs. I respektive nämnds styrkort finns SI Grundskola 1,7 Öka samtliga indikatorer som ingår i SI beskrivna med utfall, målvärde och måluppfyllelse. SI Utbildning 1,1 Öka SI Äldreomsorg 1,6 Öka SI Kultur 1,3 Öka SI Fritid 1,5 Öka SI Social- och arbetsmarknad 0,8 Öka SI Samhällsbyggnad 1,4 Öka SI Miljö- och bygg 1,5 Öka SI Intern Service 1,5 Öka SI Teknisk service 1,5 Öka 0-0,5= L 0,5-1,4= K 1,5-2,0= J *IM=Ingen mätning. Nästa medborgarundersökning genomförs våren 2014 därför finns inte något målvärde eller utfall för 2013. *iu=ingen uppgift
förvaltningsberättelse Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Varierat boende i attraktiva miljöer För att kunna locka människor att vilja bo kvar i samt flytta till Lidköping är det viktigt att kunna erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Året har dominerats av Hamnstadsprojektet. Projektledningen har omformats, ett flertal underprojekt bildats och arbetet med detaljplanen startade. Utformning av de första byggnadsetapperna har studerats, inbyggnad av reningsverket har utretts, markföroreningar identifierats och de geotekniska förutsättningarna undersökts. Pågående detaljplaner i Askeslätt, Sjölunda, Mellby, Vinninga och Hamnstaden är exempel på ett brett utbud av planering för bostäder av olika typer i olika delar och miljöer i kommunen. Arbetet med en bostadsförsörjningsplan har startat i syfte att kartlägga behovet av nya bostäder i antal, typer och lokaliseringar samt att ange utbyggnadstakten för att uppnå kommunens mål om 45 000 invånare år 2030. Bostadsförsörjningsplanen beräknas vara klar under 2014. God miljö Miljö- och klimatfrågorna har hög prioritet och arbetet är väl förankrat ute i alla kommunens verksamheter tack vare ett inarbetat miljöledningssystem. Revision av kommunens miljöledningssystem genomfördes. Den visade att systemet i stort fungerar bra, men pekade på några förbättringsområden som berör hela kommunens verksamhet. Det gäller exempelvis rutiner för fordonsanvändning, fordonstvätt, avfallssortering, lagefterlevnad och kemikaliehantering. I juni antogs Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun av kommunfullmäktige. Planen beskriver kortfattat energianvändningen i geografiska Lidköping och inom kommunens verksamhet. Under hösten påbörjade kommunens förvaltningar och bolag arbetet med att genomföra åtgärderna i Åtgärdskatalog 2013-2015. Energimyndigheten har beviljat kommunen ett bidrag på 1,5 miljoner kronor under 2010-2014 för att arbeta strategiskt med energieffektivisering, vilket bland annat har resulterat i att en energisamordnare har anställts. Ett arbete har påbörjats att, utifrån målen i plan för energi och klimat, ta ett gemensamt grepp om energifrågorna i kommunens förvaltningar och bolag. Nybyggnation och renovering inom kommunens verksamheter görs med ett hållbarhetsperspektiv utifrån Riktlinje för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande. Ett praktiskt exempel på tillämpning är byggnationen av Sjölundaängs förskola, som byggts enligt Miljöbyggnad nivå silver. Lidköping Biogas vid Kartåsen har sedan 2011 producerat komprimerad biogas och produktionen av flytande gas till tunga fordon startade 2012. Under 2013 har produktionen av flytande gas ökat och processen har effektiviserats. Möjligheter till en hållbar livsstil Kommunen har deltagit i flera projekt under året för att underlätta för invånare och besökare att komma ut i naturen. Vandringsleder på Kålland och Kållandsö, Naturum Vänerskärgården Victoriahuset, cykeluthyrning på Kållandsö och olika satsningar med anknytning till sjön har planerats och en del blev klart under året. Kollektivtrafiken är viktig för en hållbar livsstil. Arbete har pågått de senaste åren för att få en bra kollektivtrafik både i staden och för pendling till arbete och studier på andra orter. Resandet med kollektivtrafik har utvecklats positivt. Under året har området för Närtrafiken utökats vilket gör att fler har möjlighet att använda den typen av kollektivtrafik. Nya riktlinjer har tagits fram för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande samt för trygghet och säkerhet i utemiljön. Arbete med att ta fram nya rutiner för källsortering pågick under året och en konkret åtgärd var att placera ut Samlaren för farligt avfall som batterier och småelektronik. En barnkonventionsanalys ingår numera som en del i alla beslutsunderlag. Säkerhet och trygghet Det förebyggande arbetet avseende fallskador har intensifierats under senare år. Utifrån befolkningsutveckling- 13
förvaltningsberättelse en med allt fler äldre behövs en fortsatt utveckling av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. SeniorCenter arbetar med fallskadeförebyggande arbete samt att skapa förutsättningar för ett socialt umgänge för äldre. Under året har arbetsgruppen Seniorers hälsa arbetat mycket aktivt. Beslut har under året fattats om att Lidköpings kommun ska ansöka om att blir återcertifierade som en säker och trygg kommun. Detta kommer att ske under 2014 i samband med att Lidköpings kommun varit en Säker och trygg kommun i 25 år då även ett internationellt seminarie kommer att anordnas. Ett varierat och hållbart näringsliv Bra samverkan och positiva attityder leder till ett gott näringslivsklimat, vilket underlättar expansion och inspirerar till tillväxt. Näringslivsbolaget, Tillväxt Lidköping AB, har varit igång sedan december 2012. Verksamheten omfattar alla former av näringslivsfrämjande åtgärder såsom etableringar, marknadsföring, nätverk/kontakter och utveckling av företagsklimatet. En av de viktigaste funktionerna är att fungera som företagslots i kontakten mellan företag och kommunen, denna funktion fungerar mycket bra. Uppslutningen av företag som valt att vara med i Tillväxt Lidköping har varit över förväntan, drygt 100 företag är medlemmar. God folkhälsa Via tidiga samordnade insatser (TSI)ska kommunen minska framtida kostnader för utanförskap och i stället ge barn och unga förutsättningar för ett gott liv. TSI består av en styrgrupp med förvaltningschefer och en beredningsgrupp med företrädare från dessa förvaltningar där även tjänstemän från kommunledningskontoret ingår. Dessutom finns en grupp som har gått utbildning i att beräkna de ekonomiska effekterna av en insats. På uppdrag gällande ökad kunskap avseende förebyggande av psykisk ohälsa/suicid, har utbildning av cirka 1 400 personal i Psykisk livräddning skett i förvaltningarna. En broschyr riktad till föräldrar har tagits fram Bra mat för barn i skolåldern respektive förskoleåldern samt en liknande broschyr för högstadiet Må bra på högstadiet- Ett häfte om hälsa. Broschyren ska verka som ett stöd i vardagen. Attraktivt utbildningsutbud Lärande får människor att växa och Lidköpings kommun vill rusta barn och elever i alla åldrar med goda kunskaper och färdigheter för framtiden. Som en del i att förbättra elevers måluppfyllelse i matematik så har Barn & Skola anställt en matematikutvecklare under två år. Lidköpings kommun har antagit Sveriges Kommuner och Landstings utmaning att förbättra matematikresultaten. Trenden för andelen av befolkningen i Lidköping med eftergymnasial utbildning är långsamt ökande och uppgår till 34 procent. Campus Lidköping arbetar för att bredda sitt utbud av utbildning och därmed skapa förutsättningar att andelen med eftergymnasial utbildning ska öka de kommande åren. Arbetsmarknaden har varit utsatt för stora påfrestningar inom vårt område under det senaste året. Campus Lidköping har ett nära samarbete med olika företag och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Under sin gymnasietid får eleverna flera möjligheter att stifta bekantskap med högskolestudier, både genom att högskolor kommer på besök till gymnasiet men även i form av studieresor till högskolor. Utbildningsutbudet på såväl Campus Lidköping som De la Gardiegymnasiet har täta kopplingar till näringslivet och ett etablerat samarbete med högskolor. Kontinuerligt sker värderingar av vilka utbildningar som är efterfrågade av näringslivet. Attraktivt fritidsutbud Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter tillgängliga för alla, skapas goda förutsättningar för både deltagande och eget utövande. Kultur & Fritid erbjuder mötesplatser där alla är välkomna utan krav på motprestation. Det erbjuds upplevelser och aktiviteter som bidrar till god folkhälsa. Kultur & Fritid planerar att fortsätta utveckla ett ännu bredare och attraktivare fritidsutbud med hög kvalitet. Uppdraget inom planperioden omfattar bl.a. översyn av badanläggningarna där Kultur & Fritid presenterat tre 14
förvaltningsberättelse olika förslag. För övrigt planeras att skapa fler e-tjänster för att underlätta t.ex. bokning och bidragsansökning för brukare och föreningar. I kultur- och fritidsvaneundersökningen framgår också medborgarnas förväntningar på utveckling av de icke föreningsdrivna eller ledarledda fritidsaktiviteterna. Arbete pågår med utredning av ny scenlokal och badhus. Sparbanken Lidköping Arena framstår alltmer som en evenemangsarena där kulturen har sin givna plats. Vänermuseet arbetar med att bredda utbudet för att tillgodose olika målgrupper samt har det skett en utökning av program i biblioteket. Arbetet med marknadsföring har utvecklats för att nå ut till fler målgrupper. Internationalisering I arbetet med internationell projektutveckling har medel beviljats för sammanlagt 32 projekt. Ett av dessa är projektet ECAPSE som handlar om att skapa gemensam förståelse och ett bättre samarbete mellan kommunens förvaltningar för att ge stöd till unga som befinner sig i riskzon för socialt utanförskap. Här samarbetar Barn & Skola, Kultur & Fritid, Utbildning, Social & Arbetsmarknad och Vård & Omsorg med organisationer och skolor i Tyskland, England, Bulgarien och Italien. De la Gardiegymnasiet har fortsatt sitt mångåriga samarbete med Lusaka, Zambia, om yrkesutbildning och startat nytt samarbete inom turismutbildning. Kultur & Fritid och Utbildning har under året tillsammans haft sju volontärer från Tjeckien, Grekland, Spanien, Frankrike och Tyskland. Vinningaskolan har skickat lärare på jobbskuggning till Slovenien. Salebyskolan och Stenportskolan har tagit emot lärare och rektor från Belgien på jobbskuggning. Fyra representanter från hemvården i vår vänort Utena i Litauen har jobbskuggat under en vecka inom Vård & Omsorg. Samhällsbyggnad har deltagit i ett forskningsprojekt om hållbara transporter och kommunledningskontoret har ett kommunalt partnerskapsprojekt om socialt entreprenörskap med kommunen Novi Grad, Sarajevo i Bosnien och Hercegovina. Nöjda medborgare Bland de viktigaste värdemätarna är hur väl kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna är nöjda. I den senaste medborgarundersökning som genomfördes under hösten 2012 svarar 66 procent att de i hög grad kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Lidköping. Den totala befolkningsutvecklingen har varit svagt ökande under 2013 men andelen i åldersgruppen 25-44 år har minskat ytterligare. Befolkningen ökade under året med 160 personer. Från 38 254 personer till 38 414. Antalet födda uppgick till 409 och då antalet avlidna uppgick till 399 blev födelseöverskottet 10. Liksom tidigare år var det inflyttningsnettot som svarade för större delen avbefolkningsökningen. Antalet inflyttare uppgick till 1 494 personer och antalet utflyttare till 1 343 vilket gav ett flyttningsnetto på 151. Cirka 61 procent av inflyttarna kom från Västra Götaland. Kvinnor utgör 50,1 procent av befolkningen. Medelåldern på befolkningen uppgår till 42,8 år, rikets medelålder uppgår till 41,2 procent. 10,6 procent av befolkningen har utländsk bakgrund vilket kan jämföras med rikets andel 20,7.21,7 procent av befolkningen är 65 år och äldre och 19,5 procent av befolkningen är 17 år eller yngre. Motsvarande siffor för riket är 19,4 respektive 20,2. 15
förvaltningsberättelse Lokal utveckling i ett globalt perspektiv K L Indikatorer Varierat boende i attraktiva miljöer 5. Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder (%) 6. Andel lägenheter direkt tillgängliga för inflyttning i kommunens fastigheter (%) 7. Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten God miljö Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar 22 *IM *IM Idag finns lediga tomter både i tätorterna och på landsbygden. Marknadsföring av lediga tomter görs vid olika evenemang. Ingångsvärdet är från 2011 och utfallet 2012=27. 0,3 0,3 2 I november 2013 fanns 6 lediga lägenheter av totalt 2177 hos AB Bostäder. 37 27 30 Det finns alltid minst två detaljplanelagda områden med kommunala småhustomter. Tomterna tog nästan slut under året och snart är nya detaljplaner klara för fler småhustomter. Askeslätt = 8, Sjölunda = 2, Otterstad=6 Örslösa= 5, Järpås=4, Vinninga=2 K K K J K J 8. Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar. (%) 9. Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet. (i.v 2009) (ton) 10*. Sammanvägd indikator total elanvändning inom kommunens förvaltningar och AB Bostäder (i.v 2009). 11. Energianvändning för uppvärmning inom kommunens förvaltningar och AB Bostäder (kwh/m 2 ) (i.v 2009) 12. Index (0-100) för hur nöjda kommuninvånarna är med kommunens miljöarbete. 13. Andelen ekologiska livsmedel av totala mängden livsmedel (mätt i kronor) handlat av grossist. (%) 51 62 75 Andelen miljöbilar stiger men inte i förväntad takt. Ett antal dieselbilar som inte är miljöklassade har införskaffats under året med hänvisning till behov av speciella fordon, exempelvis fyrhjulsdrift, som inte finns miljöklassade. För att nå målet hade fler äldre fordon behövt bytas ut. 8843 8572 Minska 10% Oförändrad 117 Minskat 5% Minska Minska 5% Koldioxidutsläppet har minskat med tre procent. Ett minskat värmebehov, en minskad andel fossil olja i värmeverket samt en övergång till fler gasfordon är det som skulle kunna få koldioxidutsläppen att minska i önskad takt. Det krävs fortsatt fokus på elanvändningen och omfattande åtgärder för att nå målet. Elanvändningen har varit relativt oförändrad under senare år. Energianvändningen har minskat i relation till ingångsvärdet från 2009. 63 *IM *IM Ingen medborgarundersökning genomförd under 2013. Det pågår ett arbete med att förbättra miljökommunikationen med kommuninvånarna. 19 25 30 Andelen ekologiskt har ökat markant jämfört med 2012. 14. Kommunens skogsinnehav (ha) 1100 1110 1100 Innehavet är idag 1 110 ha. Under året har skogsbruksplanen reviderats för Kartåsen 1:1 och Ågårdsområdet 1:1 samt att inköpt mark i Sjölunda lagts in i planen. Totalt har 18 000 st. granplantor och 200 st. björkplantor återplanterats. Möjligheter till en hållbar livsstil J J J 15. Antal kilometer gång- och cykelväg i Lidköpings kommun 16. Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering 17. Antal resande med kollektivtrafik, tätort 18. Antalet resande med Kinnekulletåget 94,2 99,2 Öka Antalet kilometer gång- och cykelväg ökar. Ingångsvärdet är från 2010. Utfallet 2012 var: 96,8 49% *IM *IM I den senaste medborgarundesökningen uppgav 53%av de tillfrågade att de var nöjda med kommunens system för avfallssortering. Stor kraft och engagemang har under året lagts på att uppfylla intentionerna i de mål som är grunden till den nya renhållningsordningen. 146 614 253 834 Öka Arbetet med hållbara resor inom EU-projektet QUEST ska leda till att få Lidköpingsborna att välja att färdas med cykel, till fots eller med kollektivtrafik i första hand. Under året har området för Närtrafiken utökats så fler har möjlighet att använda den. Ingångsvärdet är från 2010. 361 477 423 436 Öka Antal resande med Kinnekulletåget minskade något under 2013 från 426 129. Resandet med Kinnekulletåget har ökat sedan 2007 men har stannat av under 2013, detta beror troligen på att kapacitetstaket nåtts för de mest populära avgångarna. De neddragningar i trafiken som uppmärksammades i slutet av året påverkar inte siffrorna i så hög grad men en minskning av resandet är nog att vänta under kommande år. *IM=Ingen mätning. Nästa medborgarundersökning genomförs våren 2014 därför finns inte något målvärde eller utfall för 2013.*Iu=ingen uppgift finns *10 - sammanvägd indikator som består av total elanvändning i fritidsanläggningar, gatubelysning, fastigheter, VA sant AB Bostäder (lokaler) 16
förvaltningsberättelse Lokal utveckling i ett globalt perspektiv J J J Indikatorer Säkerhet och trygghet 19. Andelen medborgare som känner sig trygga (%) 20. Antal skador per 1000 invånare (Invånare som vårdats i slutenvård pga skada) 21. Antal höftfrakturer per 10 000 invånare över 65 år 22. Antal anmälda brottsbalksbrott per 1000 invånare 23. Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom, tkr Ett varierat och hållbart näringsliv Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar 32 *IM *IM Ingen ny mätning har gjorts. 21,1 iu Minska Ny uppgift kommer i mitten av februari 2014 och redovisas i delårsuppföljningen. 87 65 Minska Utfallet avser helår 2012 då vi ser en minskning från ingångsvärdet från 2010. 135 86 Minska Utfall 2012=135 utfall 2013=86, markant minskning har skett. 1 570 1 370 Minska Kostnaderna har minskat från 1450 år 2012. J J 24. Tillväxt i total lönesumma (%) 0 1,7 Öka Tillväxten i total lönesumma i Lidköping och hela landet fortsatte att återhämta sig under 2012 dock med lägre tillväxttakt än 2011. Lidköpings lönesumma växte med 1,7% under 2012 jämfört med2,4 % under 2011. Uppgifter för 2013 presenteras under våren 2014. 25. Antalet företag/1000 invånare i åldern 16-64 år (i.v 2009) 159 187 Öka Utfallet avser helår 2012, uppgifter för 2013 presenteras i delårsuppföljningen under våren 2014. 26. Antal miljöcertifierade företag 30 *iu Öka Uppgiften finns inte längre att hämta, indikatorn kommer att tas bort. L J J L L K J J J J J J L God folkhälsa 27. Ohälsotal, värdet för åldersgruppen 20-29 år 28. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig druckit alkohol (%) 29. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig röker (%) 30. Andel som går från introduktionsprogram för flyktingar till självförsörjning (%) 31. Andel barn i förskoleklass, årskurs 4 och 7 som ej är överviktiga (%) 32. Andel barn, 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (%) 33. Arbetslöshet, öppen och i program (%) 34. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program (%) Attraktivt utbildningsutbud 35. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning (%) 36.a. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet (%) 36b. Andel elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet (%) 36c. Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram (%) 36d. Andel elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet (%) 37. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år (%) Attraktivt fritidsutbud 38. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (index 1-10) 15,4 18,2 Minska Ohälsotalet fortsätter att öka. Utfall 2012 var 16,7 63 77 Öka Positiv utveckling av antal ungdomar som inte dricker alkohol, Föregående mätning var utfallet 74. 65 81 Öka Utfallet visar positiv utveckling sedan ingångsvärdet 65 som är från år 2010, men sedan föregående mätning har antalet minskat något, från 83. 52 *iu 85 Det förkommer ingen mätning av utfall från introduktion till självförsörjning. Arbetsförmedlingen ansvaret för etableringen av nyanlända, med verkställighet from 1/12-2010. 81,3 69 Öka Utfallet avser aug läsår 2012-2013. 6 7 Minska År 2009=6,9% År 2010=6,1% År 2011=6,6% 7,8 7,8 Minska Social- och arbetsmarknad har ett 10-tal olika verksamheter för att stärka arbetslösa till att återgå till den öppna arbetsmarknaden. Procentvärdet jämfört samma period 2012 som 2013 är lika 20,3 18,1 Minska Social- och arbetsmarknad har 3 olika verksamheter för att stärka arbetslösa ungdomar till att återgå till den öppna arbetsmarknaden eller studier. Utfall nov 2013=18,1, Utfall nov 2012=19,8. Lidköping har högre ungdomsarbetslöshet än både riket och Västra Götalandsregionen. 32 34 Öka Ökning har skett de senaste två mätningarna. 87,3 89,9 Öka Andel behöriga till samtliga program har ökat. 87,5 88,7 Öka 87,9 89,9 Öka 85,3 86,7 Öka 86,6 84,0 Öka Negativ trend i relation till ingångsåret 2010. Liten ökning sedan föregående mätning. 7,9 *IM *IM Höga resultat de senaste tre mätningarna.nytt bibliotek, ny konsthall samt pågår arbete med projektering av ny scenlokal och badhusutredning. Vänermuseet arbetar med att bredda utbudet för att tillgodose olika målgrupper. Utökat program i biblioteket. 17
förvaltningsberättelse Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar Internationalisering J J L 39. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 40. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) ( tkr) Nöjda medborgare 41. Index (0-100) medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter 42. Index (0-100) medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på 43. Valdeltagande kommunfullmäktige (%) 44. Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna 25-44 år (%) 85 94 70 Antalet projekt och utbyten under året är 94, uppdelat på 32 projekt med extern finansiering, 11 med finansiering av projektpartner alt egen finansiering och 51 är utbyten, studiebesök m m. 3 831 4 530 500 32 projekt har erhållit externt stöd med ca 4.5 mnkr. För ECAPSE-projektet har delutbetalning skett med 1,4,mnkr. De övriga 11 projekten finansieras av partnerorganisation eller av egen förvaltning. 64 IM* IM* Ny mätning våren 2014. De två senaste mätningarna har resultatet legat konstant. 72 IM* IM* Ny mätning våren 2014. Lidköping har uppnått goda resultat på detta index de senast tre mätningarna. 84,9 Iu* 23,9 22,8 Öka Andelen 25-44 åringar har minskat varje år sedan 2010 då ingångsvärdet var 23,9%. 2013 är andelen 22,8%. *IM=Ingen mätning. Nästa medborgarundersökning genomförs våren 2014 därför finns inte något målvärde eller utfall för 2013. *Iu=ingen uppgift finns En attraktiv arbetsplats Gott ledar- och medarbetarskap Under 2013 har olika personalpolitiska insatser genomförts gemensamt i kommunen med inriktningen mot att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Hälsa Under 2013 har stora satsningar gjorts för att förebygga ohälsa hos våra medarbetare. Ett program med ett 20- tal aktiviteter per vecka har tagits fram som alla syftar till att stärka våra medarbetares grundfysik. De olika träningsformerna har mottagits positivt och fått stort genomslag hos våra medarbetare. Genom vårt samarbete med företagshälsovården har ett 60-tal föreläsningar på våra arbetsplatser också genomförts. Syfte med föreläsningarna har varit att lyfta hälsoarbetet lokalt på våra arbetsplatser. Riktade hälsoinsatser har genomförts i samarbete med Viktväktarna med bra resultat. Enskilda medarbetare har också fått stöd i att sluta med nikotin. En viktig roll har våra hälsoinspiratörer vilka har kompetensutvecklats under året. Genom avtal med Medhelp kan våra medarbetar också få stöd i frågor som gäller såväl arbetsliv som privatliv. I samarbete med företagshälsovården och Försäkringskassan har löpande genomförts utbildning för nya chefer och skyddsombud. Under 2013 har tjänster av företagshälsovården köpts för 2,9 miljoner kr vilket var ungefär motsvarande siffra för 2012. I april 2013 genomfördes en gemensam personalfest med stor uppslutning som syftade tacka för goda arbetsinsatser och att stärka sammanhållningen i koncernen. Heltid Ett kommunövergripande heltidsprojekt har påbörjats under 2013. Projektet syftar till att erbjuda alla medarbetare heltid. Under året har en förstudierapport arbetats fram. Rapporten behandlar hur andra organisationer har arbetat med frågan, våra egna förutsättningar utifrån bemanning, ekonomi, lagstiftning och övrig personalpolitik. Rapporten resulterade i förslag till 11 gemensamma beslut som ska gälla i kommunen. Beslut antogs i december 2013 och projektarbetet är nu inne i planeringsfasen. Under 2014-2015 kommer projektet succesivt och i etapper genomföras. Ledarutveckling Under året som varit har det kommungemensamma ledarutvecklingsprogrammet fortsatt för nytillträdda chefer. Programmet inriktar sig på att omsätta vår vision i våra chefers ledarskap. En satsning har gjorts för att trygga framtida rekryteringsbas. I samarbete har med Götene och Skara kommuner har ett utvecklingsprogram genomförts för medarbetare som i framtiden som är intresserade av att bli chefer. 10 medarbetare från Lidköping har deltagit i programmet. Lönebildning En löneöversyn har genomförts med revisionstidpunkt 1 april för samtliga medarbetare. En prioritering skedde mot vissa lärargrupper, socialsekreterare, rektorer och enhetschefer inom Vård & Omsorg. Prioriteringen har sin 18
förvaltningsberättelse grund i vår arbetsvärdering och marknad. På försök har kollektivavtal träffats på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Teknisk Service om att byta ut semesterersättningen mot fler semesterdagar. Förändringen har fått genomslag för de grupper som har denna möjlighet. Barn & Skola och Utbildning har anställt sammanlagt 17 förstelärare för läsåret 2013/2014. Den nya reformen ska bidra till att utveckla skolans arbetssätt samtidigt som den ger möjlighet till yrkesmässig utveckling och en förstärkt lönenivå. Bemanning Lidköpings kommun är för närvarande inne i en period där antal många medarbetare går i pension samtidigt som det rekryteras nya medarbetare. Hittills har personalförsörjning klarats förhållandevis väl. En viss svårighet finns att kunna rekrytera vissa akademikergrupper och chefsgrupper. En attraktiv arbetsplats Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar Gott ledar- och medarbetarskap K L J 45. Nöjd medarbetarindex 3,91 *IM En ny medarbetarundersökning har genomförts under vecka 2-5 2014. Resultat redovisas i mars 2014. 46. Anställningsvillkor, heltid (%) 59 61,5 65 Andelen har ökat något. En kraftig ökning förväntas under kommande åren då heltidsprojektet får genomslag i verksamheten utifrån de beslut som är fattade kommungemensamt. 47. Sjukfrånvaro (%) 4,4 4,8 4,3 Sjukfrånvaron har ökat i förhållande till 2012 i samhället och även hos oss. I förhållande till kommuner i vår närhet så är dock siffran förhållandevis låg. 48. Andelen utrikes födda (Tillsvidare) (%) 4,4 5,0 4,7 Andelen utrikes födda fortsätter att öka. *IM=ingen mätning. Nästa medarbetarundersökning genomförs 2014 därför finns inte något målvärde eller utfall för 2013. Anders Oscarsson och Susanne Flood besiktigar en lekplats 19
förvaltningsberättelse Hållbar resursanvändning God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges bland annat att kommunerna ska ta fram finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att långsiktigt finansiera kommunens verksamhet krävs mer än ett nollresultat. Årets resultat uppgår till 4,0 mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Målet anses därmed inte vara uppfyllt. Kommunen har under 2013 erhållit 37,6 mnkr som återbetalning från AFA-försäkringen, vilket innebär att utan denna post skulle resultatet blivit negativt. De senaste tre åren har investeringarna varit måttliga, trots detta är investeringarna inte helt och hållet självfinansierade. Målsättningen bedöms därmed inte vara till fullo uppfyllt. Dock har kommunen under samma period minskat de långfristiga skulderna. Målsättningen om att värdesäkra kapitalet har uppfyllts för 2013. Målsättningen att kommunen ska ha budget och bokslut i balans uppfylls för totala ekonomin. En nämnd uppvisar ett underskott. Resterande nämnder levererar positiva resultat. En nämnd klarar sin budgetram med hjälp av tilläggsanslag på driftbudgeten under 2013. Indikatorerna som avser avtalstrohet har inte kunnat mätas under 2013. Intern kontroll är viktig för att kontrollera den inre organisationens effektivitet och ändamålsenlighet. Samtliga nämnder har upprättat en internkontrollplan och dessa efterlevs i hög utsträckning. Några avvikelser har hittats och åtgärder vidtagits. Sammantaget innebär detta att målsättningen inte uppfylls i sin helhet. Kommunledningskontoret kommer att 2014 arbeta fram en kommungemensam rutin för hur internkontroll ska hanteras. Sammantaget kan konstateras att de ekonomiska målvärdena inte till fullo uppfylls för 2013. Hållbar resursanvändning L L J J K J Indikatorer God ekonomisk hushållning 49. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod (i.v dec 2010) 50. Självfinansieringsgrad investeringar, 100 % rullande treårsperiod (i.v dec 2010) 51. Långfristig upplåning (i.v nov 2010) 52. Värdesäkring av gullspångskapitalet (i.v dec 2010) (%) 53. Andel köp gentemot befintliga upphandlade avtal 54.Avtalstrohet: Andel köp via avtal av total inköpsvolym (%) 55.Budget och bokslut i balans 56.Intern kontroll genomförd med betryggande resultat Ingångsvärde Utfall 2013 Målvärde 2013 Kommentar 1,3 0,2% 1 De senaste tre årens resultat har tillsammans inte uppgått till 1 %, trots AFAmedlens oväntade intäktsförstärkning och ökat skatteunderlag. Orsaken till detta är utebliven avkastning på finansnettot. 69 90,8% 100 De senaste årens investeringar har inte varit till fullo självfinansierade. Dock har inga nya lån behövts tas upp, då kommunen arbetat bort överskottslikviditet. 219 127,5 Ej öka Kommunen har minskat de långfristiga skulderna från 219 mnkr 2010 till 127,5 mnkr vid utgången av 2013. 102 100% 100 Värdet på fondplaceringarna uppgick till 1886,2 mnkr, vilket innebär att värdet är mer än vad det ursprungliga placerade kapitalet uppgår till med hänsyn tagen till inflationsuppräkning. iu Öka Tyvärr finns ingen mätning att tillgå 51 Öka Tyvärr finns ingen mätning att tillgå Ska uppfyllas Genomfört Ska genomföras Samtliga nämnder utom en uppvisar en budget i balans. Dock med ett större tilläggsanslag för en nämnd under året. Totalt sett genererar nämnderna ett överskott om 36,2 mnkr. Nämnderna har genomfört den interna kontrollen, med betryggande resultat. 20