BILAGA TILL Arbetsunderlag den. En idrottsrörelse redo för framtiden

BILAGA TILL Arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen 2.0 En idrottsrörelse redo för framtiden

Bilaga omvärldsanalys I denna bilaga finns en omvärldsanalys som pekar ut vilka stora trender och förändringar som möter idrottsrörelsen de kommande åren. Mycket av det som redovisas och beskrivs här är inarbetat i de avsnitt som utgör själva arbetsunderlaget. För er som vill fördjupa diskussionen om strategiarbetet och framförallt de trender och förändringar som lyfts fram i materialet, finns nedan ett antal diskussionsfrågor för vidare samtal inom ert förbund eller förening. För att kunna möta framtiden är kunskap om den av betydelse. Alltså det som kan sägas om framtiden genom de trender och förändringar man ser idag och de närmaste fem-tio åren som kan påverka idrottsrörelsen. Nedan redovisas en framtids och trendanalys som innehåller: Framtidens idrottsrörelse analys av hur trender och drivkrafter i samhället kommer att påverka idrottsrörelsen i framtiden samt vad detta kan komma att innebära för idrottsrörelsens organisation, aktiva och ledare. Det politiska läget en kvalitativ analys/bedömning av utvecklingen på det idrottspolitiska området och hur synen på idrottsrörelsen i samhället påverkar och därför kan komma att påverka idrottsrörelsens framtid. Statisik som visar förändring RF gav efter stämman undersöknings- och analysföretaget United Minds i uppdrag att göra en framtids och trendanalys. Redan i det underlag som fanns till RF-stämmans beslut 2013 om att genomföra detta strategiarbete fanns en extern trendanalys 1 och detta nya material är en i vissa delar fördjupad analys och i andra delar helt ny information. I denna analys försöker vi peka både på utmaningar och på de möjligheter som trender och förändringar också bjuder på. I bilaga till arbetsunderlaget finns också några fördjupade diskussionsfrågor kopplade till omvärldsanalysen för diskussioner i ert eget SF, DF eller IF. I många trend- och framtidsanalyser ligger tyngdpunkten på svårigheter och utmaningar att bemästra. I denna analys försöker vi även peka på de möjligheter som trender och förändringar också bjuder på. Med det skrivet är det viktigt att inte heller ta för lätt på de utmaningar som finns. Att inte göra något är också ett aktivt beslut, men ett beslut som allt som oftast inte räcker. 1 Den analys som gjordes till RF-stämman 2013 gjordes av Kairos Future och finns med i materialet Framtidens idrottsförening, SISU Idrottsutbildarna 2013, SISU Idrottsböcker 2013 2

Framtidens idrottsrörelse nio trender som påverkar United Minds gavs i uppdrag att undersöka vilka trender och drivkrafter som troligen kommer att påverka idrottsrörelsen i framtiden. United Minds har identifierat nio trender som är särskilt relevanta för idrottsrörelsen under de kommande tio åren. 1. Hälsa ett holistiskt hälsoperspektiv En av framtidens största utmaningar är folkhälsan i världen. Det allmänna välbefinnandet hotas av att faktiska sjukdomar orsakade av vår livsstil ökar. Stress, sömnbrist och övervikt är några av de utmaningar som vi redan ser och som påverkar samhället och individen. Orsaken bakom är bland annat en förändrad arbetsmarknad, ökade sociala klyftor och en åldrande befolkning. Mycket tyder på att de traditionella välfärdssystemen kommer att ha svårt att ta hand om de nya utmaningar och krav på ett mer hälsosamt liv. Samtidigt ökar även viljan och intresset för den egna hälsan och det egna välmåendet hos allt fler människor. Ansvaret för vård och omsorg ligger allt mer på individen och möjligheterna ökar att självständigt kunna hålla reda på sin egen hälsa och utvecklingen av denna. Hos dessa genomsyrar tanken på sin egen hälsa allt vad de gör i livet, från fysisk aktivitet till mat och fritid. Det är ett bredare perspektiv på sin egen hälsa som slår igenom allt mer och som kan beskrivas som en holistisk syn på sin egen hälsa. Ett ökat och bredare perspektiv på hälsa ger framtidens idrottsrörelse stora möjligheter genom det ökade intresset för att ta hand om sig själv och utveckla sin fysiska och mentala hälsa. Samtidigt innebär perspektivet en förskjutning i de aktivas fokus från tävling till välmående. Som en reaktion på den ständiga uppkopplingen, den digitala världen och den teknologiska utvecklingen finns även en stark trend inom hälsa att gå tillbaka till det som upplevs som mer naturligt och enkelt. Det gäller såväl mat som träning exempelvis löpning, crossfit eller i aktiviteter där man tränar enbart med sin egen kropp. Allt fler appar och produkter finns som gör det möjligt att följa sig själv och sin hälsa ur en rad perspektiv. Fler företag, organisationer och till och med stater hjälper människor att rensa ut saker som är dåliga för vår hälsa. Initiativ som att förbjuda stora läskedrycksförpackningar, avstängning av e-post efter arbetstid syftar alla till att förenkla för människor att rensa ut, utan att själv behöva ta ansvar och tänka. Företag tar också ett annat helhetsgrepp kring människors hälsa. Konsumenternas ökade fokus på helhetshälsa ger nya möjligheter som företag förstår, och breddar sin affärsverksamhet kring. Coca-Cola arbetar med att minska intaget av för mycket socker i sina produkter genom att utveckla lågkaloriprodukter. Men de arbetar också på den andra fronten, dvs vårt 3

uttag av kalorierna vi stoppat i oss, genom att få fler att röra sig allt mer. De bidrar till att deras kunder/konsumenter när de väl konsumerar deras produkter också lever bättre. 60 Jämförelse motion och förening 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Motion Totalt Förening totalt Linjär (Motion Totalt) Motion män Förening män Linjär (Förening totalt) Motion kvinnor Förening kvinnor Källa: SCB, Svenska folkets tävlings och motionsvanor 1998-2011. 2. Ett samhälle med större skillnader Sveriges befolkning blir mer heterogen ur flera olika perspektiv. Det finns flera förklaringar till det. Globaliseringen har bidragit till att vi flyttar, reser och hämtar influenser från olika delar av världen. Digitaliseringen har inneburit att vi har ökade möjligheter att utveckla våra individuella intressen och särarter. Ett mer heterogent samhälle ger både positiva och mer omvända effekter. Vi får ett öppnare och mer blandat samhälle, människor ges möjligheter att utveckla egna lösningar och söka sina egna intressen. Vi får möjlighet att skapa och entreprenörskap premieras i större utsträckning. Utmaningarna med ett mer heterogent samhälle är betydande. Olika typer av ekonomiska svårigheter orsakade av t ex sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässor bidrar till att klyftorna mellan de som har det allra bäst och de som har det allra sämst i samhället växer. Andra bidragande orsaker till ett mer heterogent samhälle är Sveriges snabba urbaniseringstakt som innebär att förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet samt att andelen svenska medborgare som inte är födda i Sveriges har ökat. Framtidens idrottsrörelse måste förhålla sig till det faktum att Sverige inte är ett lika homogent land längre som när idrottsrörelsen växte fram. Vikten av inkludering både värderingsmässigt och i praktiken ökar, att inkludera genom att visa vem man är till för. 4

Idrottsrörelsens grundfundament är på plats med de grundvärderingar som den vilar på. För att kunna tillgodose och inkludera alla människor oavsett värderingar och ekonomiska förutsättningar kommer det att krävas förändringar i både synsätt och i organisationen/ organiseringen. Det handlar om kommunikation, aktiviteter, ledare, styrelse etc. måste genomsyras av att alla har och ska ha möjlighet att vara med. För att anpassa verksamheten efter föräldrars faktiska situation har vissa föreningar och förbund under lång tid utvecklat service i form av transporter från fritids till klubbens träningar, utlåning av utrustning och andra insatser som sänker trösklarna för fler att vara med. Detta möjliggör för föräldrar som av olika skäl inte har utrymme i ekonomi eller tid att ändå låta barnen idrotta. Det finns många exempel på andra branscher som anpassat sina erbjudanden efter deras kunders olika livssituationer och ekonomiska möjligheter. Aktörer inom resebranschen har nyligen infört rabatter för vuxna som reser ensamma med barn med billigare resor för en vuxen och ett barn. I takt med att förutsättningarna i olika delar av landet förändras växer det fram exempel på att civilsamhället tar ansvar för samhällstjänster. På en ort har den lokala idrottsföreningen byggt en brandstation när den ordinarie var nedläggningshotad, som föreningen sedan hyrde ut till kommunen. I Bollsta utanför Kramfors har idrottsföreningen tagit över mycket av den service som tidigare tillhandahölls av det allmänna. LOK-stödsutveckling i förhållande till kommuntyp 0,0 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 Totalt Flickor Pojkar 1. Storstäder 2. Förortskommuner till storstäder 3. Större städer 4. Förortskommuner 5. Pendlingskommuner 6. Turism- och besöksnäringskommuner 7. Varuproducerande kommuner 8. Glesbygdskommuner 9. Kommuner i tätbefolkad region. 10. Kommuner i glesbefolkad Källa: RF 2014, utveckling mellan 2004 och 2012. LOK-stödet nedbrutet i SKL:s tio kommuntyper. 5

60 Tränar och/eller tävlar du i en idrottsförening? 50 40 30 20 10 0 Killar Tjejer Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Källa: RF 2010, Idrott och integration, En statistisk undersökning 2010. 3. De nya pensionärerna stödtrupp eller nya aktiva? Vi har en åldrande befolkning i Sverige, och samma utveckling sker i stora delar av världen. Andelen äldre ökar medan den del av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar, vilket innebär nya ekonomiska utmaningar. Samtidigt blir de äldre allt friskare och allt mer aktiva. De nya ofta yngre pensionärerna är en resursstark och tekniskt uppkopplad grupp som gärna lägger pengar på nöjen, resor och skräddarsydda upplevelser så länge de inte tilltalas som seniorer med särskilda behov. Gruppen pensionärer blir dessutom allt mer heterogen i takt med att vi håller oss friska och aktiva längre, och därmed ofta har en helt annan livsstil vid 65 än vid 85. För framtidens idrottsrörelse innebär det en helt ny grupp aktiva, men med höga krav och allt mer varierande behov och önskemål. Givetvis spelar också ekonomi och livssituation i övrigt in också här, där de som kan har möjligheter inom många områden medan de med mindre ekonomiska eller andra förutsättningar inte är med. Synen på åldrande förändras. Få pensionärer (bara en av tjugo) vill fortsätta heltidsarbeta efter 65 men många kan tänka sig en jobby, det vill säga en kombination av hobby och arbete. Både för aktivering och för att dryga ut pensionen. Föreningar enbart bestående av äldre. Jobby -pensionärerna är en stor potentiell tillgång med mycket tid och stor erfarenhet, inte minst i olika roller i föreningen. Det är en grupp som är van att ta plats, som gillar att vara med och driva och som sådan är de förstås en resurs att ta hand om. Men de kan också bli en bromskloss för inkludering av andra grupper om de innehar för många ledande positioner. 6

Gammal men inte gammal. De nya pensionärerna vill inte kommuniceras med som just pensionärer. Det går inte att erbjuda pensionärspaket med olika saker då det oftare skrämmer bort än lockar. Det gäller att få med de nya pensionärerna på samma villkor som alla andra. Diskret specialanpassning. Anpassa aktiviteter efter gruppens tider (t ex fler förmiddagspass), men utan att explicit prata om senior-aktiviteter. En för stereotypisk bild av äldre riskerar att skrämma bort. Risken att de äldre ses som en stödtrupp snarare än aktiva utgör en stor förlorad potential. Det kan upplevas att de privata alternativen till den traditionella idrottsföreningen oftare snabbare kan ställa om. Privata aktörer som ser de nya behoven och snabbare kan ställa om sina erbjudanden kan ta över denna resursstarka grupp om inte idrottsrörelsen själv agerar. 55 Andel kvinnor och män som motioner 3 ggr/veckan 50 45 40 35 30 25 20 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 40 90 50 59 60 70 Linjär (40 90) Linjär (50 59) Linjär (60 70) Undersökningen visar att var femte kvinna och var fjärde man i åldersgruppen idag är medlem i en idrottsförening. Det innebär att av idrottsrörelsens drygt 3 miljoner medlemmar är 500 000 över 55 år och 160 000 över 66 år. Nästan 100 000 personer över 55 år har någon form av ledaruppdrag. Det kan vara allt från organisationsledare i styrelse, valberedning och kommitté till tränare eller domare. Källa: Äldre en resurs för idrottsrörelsen RF FoU 2008. Källa: SCB, Svenska folkets tävlings och motionsvanor 1998 2012. 4. Den vinnande vägen När svenska folket får ranka vilka egenskaper de tycker är mest attraktiva hos en person hamnar traditionellt kvinnliga 2 egenskaper som ansvarsfull, empatisk och omtänksam i topp. 2 Detta är medvetet en generaliserad bild av de egenskaper som traditionellt benämnts och betraktats som kvinnliga. 7

I takt med att traditionellt kvinnliga egenskaper värderas högre än traditionellt manliga ställs stereotypa uppfattningar om män och kvinnor på ända. Verkligheten blir mer komplex än tidigare och gamla sätt att se på män och kvinnor blir otillräckliga. Det ställer krav på oss alla att hitta nya sätt att navigera för att hitta den vinnande vägen; en väg där både män och kvinnor kan inkluderas på samma villkor och med samma möjligheter. Att inte hantera, arbeta med och tydligt ta ställning för jämställdhet blir allt mer problematiskt när medvetenheten om frågorna bara ökar. Företag och organisationer som inte agerar riskerar att bli sedda som hopplöst bakåtsträvande och slutligen kanske till och med bli irrelevanta i den nya samhällsordningen. För idrottsrörelsen finns stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på värderingsförändringarna och lika stora risker om man låter bli. Att vara en god förälder har blivit allt mer statusfyllt, kanske delvis i takt med att föräldraskapet blir en allt mindre exklusivt kvinnlig domän. Det ställer ökade krav på föräldrarna att vara närvarande, men också ökade krav på barnens aktiviteter. I en undersökning genomförd av United Minds 2010 hamnar att vara en engagerad och duktig förälder på tredje plats av över 100 påståenden om vad som är mest statusfyllt. Ett annat tecken i tiden är att sedan år 2000 har männens andel av dagar med föräldrapenning fördubblats. Det gäller att skapa rätt förutsättningar. Inom kampsporterna, som attraherar många tjejer, är en del av framgångsreceptet satsningar på fler kvinnliga instruktörer, att män och kvinnor behandlas lika och får träna på samma villkor och att kvinnliga förebilder lyfts fram (bl a genom internationella framgångar). Vi har en lägre acceptans för könsstereotyper än tidigare. I takt med att gamla könsstereotyper utmanas och löses upp blir det allt viktigare att inte medvetet eller omedvetet använda dem i kommunikation. 55 Andel kvinnor och män som motioner minst 3 ggr/veckan 50 45 40 35 30 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Män Linjär (Män) Kvinnor Linjär (Kvinnor) Andel motionsutövare ökar hos bägge könen. Däremot ökar kvinnor i större utsträckning och i synnerhet de äldre kvinnorna. Källa: SCB, Svenska folkets tävlings och motionsvanor 1998-2012. 8

Ledare* i åldern 7 70 år (totalt 655 000) Ledare landslag Kvinnor 284 000 57 % 43 % Män 371 000 * Ledare, tränare, styrelseledamot eller liknande uppdrag i någon idrottsförening. Källa: SCB, 2012 68 % 32 % Kvinnor Män Styrelseledamöter Ledare LOK-stöd Led. M66 Led. M51 65 1 % 8 % 33 % Led. M36 50 Led. M21 35 14 % 43 % 67 % Led. M13 20 Led. K66 Led. K51 65 5 % 0 % 2 % 29 % Kvinnor Led. K36 50 12 % Kvinnor Män Led. K21 35 Led. K13 20 8 % 7 % Vi håller oss inom ramen för 60-40 när det gäller ledare oavsett uppdrag. Däremot när det gäller exempelvis ledare som rapporterar in LOK-stöd, antalet kvinnliga styrelseledamöter i SF och antalet kvinnliga ledare i landslag ser det annorlunda ut. LOK-stödet avser år 2012, Ledamöter 2012 och landslagsledare 2013 (207 landslag). Källa: Diagram 1 SCB, 2012 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor. Diagram 2 och 3 RF, 2012 och 2013 insamling av årlig statistik från SF. Diagram 4 RF, 2012 års redovisning av LOK-stöd. 5. Samhällsengagemang Samhällskapitalism är en reaktion på de globala skeenden som vi ser. Resursbrist, ekonomisk kris och ett digitalt samhälle som ger medborgare möjlighet att direkt påverka företag, organisationer och regeringar. Kraven och intresset för samhällsengagemang ökar både från konsumenter/ medborgares perspektiv och från företagsperspektiv. Hållbarhet och samhällsansvar är inte längre en del av att upprätthålla fasaden. Idag är det en självklar del av verksamheten och även en affärsdrivande del av denna. Från medborgarnas perspektiv förväntas företag och organisationer ta en större roll i samhället och visa vad de bidrar med till helheten. Framtidens idrottsrörelse bör kunna utnyttja sina grundvärderingar och ta en större och aktivare roll i samhället. För att lyckas behöver rörelsen dock tydligare ta ställning och visa vad idrotten faktiskt tillför till samhället. Detta är inte längre en självklarhet. 9

Att visa på vilken samhällsnytta man bidrar till blir allt viktigare. Här har idrottsrörelsen under många år arbetat med att lyfta just idrottens samhällsnytta, dvs det mervärde idrottsrörelsen bidrar med. Men även det politiska landskapet förändras som också medför att förståelsen och kunskapen om idrottsrörelsens bidrag till samhället inte längre är lika självklart som tidigare. 3 Viljan att göra gott ökar. Liksom det finns en ökad kravställning på företag och organisationer att göra gott för samhället finns det en vilja hos enskilda att bidra. Även i konsumtion syns viljan att inte bidra till de företag som inte står bakom dina egna ideologiskt viktiga frågor. Behovet av transparens ökar. Från att det tidigare räckte att företag och organisationer berättade vad de gör för att förbättra sig (t ex minskar utsläpp eller förbättrar arbetsprocesser), ser vi ett ökat krav på att även berätta vad man inte gör för att visa att man är medveten och transparent. Det finns en ökad förväntan på företag och organisationer att ta ställning politiskt i de frågor som är aktuella i samhällsdebatten. Hur ställer man sig till jämställdhet? Vilka värderingar har man och vad lever man upp till? Google visade i samband med OS i Sotji var man står politiskt gentemot Ryssland. Lika viktigt kommer det att vara för idrottsrörelsen, både på hemmaplan och internationellt, att visa på liknande ställningstaganden. 6. Den skapande ekonomin I ett samhälle som allt mer byggs av idéer och innovation vittrar murarna mellan företagens produktion och människornas konsumtion sönder. Människor nöjer sig inte längre med att vara passiva konsumenter eller medlemmar. De vill bli aktiva medskapare av framtiden. Och ges de inte möjligheten, skapar de sina egna lösningar utanför systemet. Ny teknik har gett oss helt nya möjligheter att kommunicera med andra som delar våra intressen, att utbyta information och kunskap med varandra, och att samarbeta på en rad olika sätt. Internet öppnar nya forum för att skapa och dela med sig av det man brinner för och framväxten av den så kallade maker-rörelsen visar att allt fler gärna tar vara på möjligheterna. Längtan efter flexibla, skräddarsydda lösningar som är anpassade efter den egna livsstilen tilltalar dessutom den stressade nutidsmänniskan särskilt mycket. Om idrottsrörelsen kan skapa plattformar för deltagande på människors egna villkor finns stora möjligheter till utveckling. Människor sätter ett högre (känslomässigt) värde i saker som de själva varit med och skapat eller byggt. Bjud in till medskapande och låt människor vara med och bestämma sin egen utveckling. Flexibilitet och deltagande på egna villkor är även ledorden för en rad nya träningsformer som dyker upp vid sidan om föreningslivet och de privata gymmen, exempelvis Rundaymonday. 3 Se avsnitt om ett nytt politiskt landskap. 10

BILAGA TILL ArBeTsunderLAG den svenska IdroTTsröreLsen 2.0 7. stamsamhället Samhället individualiseras inte, det tribaliseras. Idag och i framtiden tillhör vi alla olika globala, lokala och personliga stammar som formar våra värderingar och konsumtionsmönster. Det blir viktigt att höra till något, att ha något sammanhang. Stammarna utgörs av personer med liknande värderingar, intressen, mediekonsumtion osv. som ger oss känslan av att bo i en liten by samtidigt som vi kan ta del av det moderna storstadslivet eller att finna en global gemenskap med likasinnade på andra platser. I takt med detta ser vi också att ursprung och den faktiska platsens värde ökar i värde. Bidragande till denna utveckling är globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen som gör det möjligt för oss att interagera och socialisera med människor över hela jordklotet. Oavsett hur smala intressen man har går det att hitta likasinnade och den tekniska utvecklingen med bl a ständig uppkoppling gör att avstånd inte längre är lika begränsande. Framtidens idrottsrörelse måste förhålla sig till att människor ersätter gamla gemenskaper med nya som är mer nischade, mer lokalt identifierade och värderingsmässigt mer besläktade. Det är nödvändigt för idrottsrörelsen att möjliggöra nya typer av engagemangsformer. Samtidigt ser vi att vikten av lokal identitet växer. Framförallt sker detta i storstadsområden vilket gett upphov till uttrycket och framväxten av urbana byar. När Kista Galleria skulle välja talespersoner till sin reklamkampanj valde man istället för nationellt kända personer att använda sig av fotbollsspelarna i det lokalt kända Kista Galaxy trots att laget spelar i division 4 och att spelarna är okända utanför lokalsamhället. Det finns nästan inget som det lokala samhället känner så starkt för som den lokala idrotten. Framgångar och historier om de lokala prestationerna är starka. SCB undersökning om svenska folkets uppfattning om idrottsrörelsen utifrån bland annat följande fråga, som en del hur man uppfattar idrottsrörelsen: Vad förknippar du med idrottsrörelsen? 11

8. Lekmännen blir färre och färre snart borta? Förväntan på att alltid kunna få tillgång till de bästa produkterna och de bästa tjänsterna ökar. I takt med att vi professionaliserar oss själva ställer vi allt högre krav även på andra. Vi förväntar oss allt mer professionellt (i meningen hög kvalitet) bemötande. Gränsdragningen mellan oss och proffsen (ex professionella idrottsmän/kvinnor) håller på att suddas ut och vi kommer att se det som självklart att vi ska ha tillgång till samma kunskap, metoder och produkter. Teknisk utveckling, digitalisering och globalisering inte minst i form av tillgång till ett allt större utbud av produkter och tjänster har i kombination med det ökade välståndet i Sverige bidragit till att det skett en ökad professionalisering 4. Den har i sin tur spridit sig till våra privatliv och påverkar hur vi lever våra liv. Utmaningen för framtidens idrottsrörelse är att inte vara, eller uppfattas som, amatörmässig och därmed oattraktiv när kraven på professionalitet ökar. Idrottsrörelsen kan behöva utveckla såväl sin egen framtoning och kommunikation, som den verksamhet man bedriver för att bättre kunna tillfredsställa människors efterfrågan och engagemang. Alla kan vara och vill vara en expert. Ett tydligt exempel på detta är bilbranschen där kunderna gör research och jämförelser innan köp och är experter redan när de kommer in i butiken och som snarare förhör säljaren än ber om råd. Likaså kan man möta dessa krav hos föräldrar som kommer till idrottsrörelsen med krav på att det ska vara samma kvalitet som det de ser på TV när det exv gäller den professionella idrotten. Viljan att träna ännu mer professionellt manifesteras i företag som Football 4 U, som erbjuder träning, kostrådgivning och föreläsningar. Privata alternativ utvecklas som en följd av viljan att kunna satsa mer på idrott än det som föreningar idag i många fall kan erbjuda. 5 9. Gamification I framtiden leker vuxna lika mycket som barn och spelmoment blir naturliga komponenter av allt vi gör. I ett samhälle präglat av distraktion och brus står inte spel och lek i vägen för oss att vara produktiva. I ett sådant samhälle är spel och lek snarare förutsättningen som gör oss produktiva. Gamification handlar om att låna element och logik från spelvärlden för att engagera, aktivera och motivera människor, för att driva önskade beteenden och för att helt enkelt göra vardagen roligare. Stora satsningar på gamificationinspirerade koncept ses inom flera branscher och utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta i takt med att de tekniska möjligheterna bara ökar. För idrottsrörelsen medför utvecklingen en stor potential att ta tillvara på de beståndsdelar som man redan jobbar med. Men, de måste förnyas och uppdateras. 4 Med professionalisering menas kvalitet i olika verksamheter för att tillhandahålla ökade krav på ökad kvalitet. 5 I RF-rapporten (2014:2) Förtroendevalda i stormens öga, framkommer ett antal intressanta saker med klar bäring mot denna trend. 12

Spel kan göra vardagssituationer roligare. Spel och lek används även för att bygga engagemang och mobilisera stora grupper av människor. Spellogik används också för att förändra människors beteende till det bättre. Förvandla några vardagsminuter till ett spännande träningsäventyr det lockar appen Teemo med. Med den kan användaren bestiga Mount Everest eller vandra längs med Inka-leden direkt från trottoaren, eller varför inte i trapporna på jobbet. Nya idrottsevenemang ökar. E-sporten växer så att det knakar, och utmanar nu på riktigt traditionella idrottssändningar. Under år 2013 såg över 70 miljoner människor e-sportsändningar, och finalen av onlinedatorspelet League of Legends säsong 3 hade under förra året fler tittare än baseballens World Series. I USA talas det till och med om att e-sporten snart kommer att kunna konkurrera med jätteevenemanget Super Bowl, och i Korea är e- sportsorganisationen en del av Koreas olympiska kommitté. Diskussionsfrågor 1. I beskrivningen av trenderna i omvärldsanalysen påstås ett antal saker. Saker som handlar om vad idrottsrörelsen borde göra och inte göra. (se matrisen nedan.) Tänk först en stund för dig själv, samtala sedan med övriga om i vilken utsträckning du/ni håller med om påståendet. 2. Fundera också över vad dina svar grundar sig? 3. Samtala sedan också om vilka konsekvenser dina/era svar borde få för framtidens (framgångsrika) idrottsrörelse? Påstående Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer bara lite Instämmer inte alls Ett bredare perspektiv på hälsa och det ökade intresset för att ta hand om sig själv och utveckla sin fysiska och mentala hälsa, ger framtidens idrottsrörelse stora möjligheter. För att kunna tillgodose och inkludera alla människor, oavsett värderingar och ekonomiska förutsättningar kommer det att krävas förändringar i både synsätt och sättet vi organiserar och genomför vår verksamhet. Jobby-pensionärerna är en stor potentiell tillgång med mycket tid och stor erfarenhet. Att inte hantera, arbeta med och tydligt ta ställning för jämställdhet blir alltmer problematiskt när medvetenheten om frågorna bara ökar. Framtidens idrottsrörelse bör kunna använda och utnyttja sina grundvärderingar mer och ta en större och aktivare roll i samhället. Om idrottsrörelsen kan skapa plattformar för deltagande på människors egna villkor finns stora möjligheter till utveckling. Det är nödvändigt för idrottsrörelsen att möjliggöra nya typer av engagemangsformer. Utmaningen för framtidens idrottsrörelse är att inte vara, eller uppfattas som, amatörmässig och därmed oattraktiv när kraven på professionalitet ökar. För idrottsrörelsen betyder utvecklingen inom gamification en stor potential när det handlar om att tillvarata verksamhet man redan jobbar med, men som måste förnyas och uppdateras. 13

Diskussionsfrågor 4. Utgå nu från beskrivningen av alla trender/områden ovan. Vilka anser du/ni vara de mest angelägna för idrottsrörelsen att arbeta vidare med? 5. Varför är dessa trender/områden de viktigaste? 6. Vad behöver idrottsrörelsen enligt dig/er särskilt göra för att hantera de utmaningar som era svar på frågorna ovan medför? Vad tycker du/ni att rörelsen ska fortsätta, förbättra, överhuvudtaget börja med samt verkligen sluta med? Ett nytt politiskt landskap att navigera i Inte bara de stora samhällsförändringarna eller trenderna påverkar hur idrottsrörelsen kommer att behöva utvecklas inför framtiden. De politiska förändringarna under senare år påverkar också idrottsrörelsen. Politiken spelar en viktig roll för idrottsrörelsens förutsättningar och villkor inte minst genom de ramar politikens lagar och regler sätter. Nedan redovisas några komponenter i ett nytt politiskt landskap för idrottsrörelsen att navigera i. Mindre föreningserfarenhet 1900-talets politiker var till stor del uppväxta och skolade i föreningslivet, och hade på så sätt en djup förståelse för dess betydelse och förutsättningar. Som en del i bygget av den svenska demokratin, den svenska modellen, har folkrörelserna spelat en viktig roll. Även om synen på föreningslivet som något gott och viktigt för demokratin fortfarande finns kvar, har vi de senaste decennierna kunnat se hur både partier och enskilda politiker alltmer lösgjort från sig sina tidigare rötter. Dagens ledande politiker har oftast fått sin politiska skolning i partierna, utan samma kontakt som tidigare med det övriga föreningslivet. Förståelsen och insikten om föreningslivet och dess villkor är som effekt av det mindre idag än förut. Det är fler som har svårt att se skillnaden på en förening och ett företag, att helt enkelt se att de har helt olika ändamål och syften. Ökad teknokratisering Liksom det som syns i den trend och framtidsanalys som beskrivs ovan om en ökad professionalisering framträder det också mycket tydligt när man tittar på utvecklingen inom politiken. I takt med att samhället blir allt mer komplext, bland annat som en följd av teknikutveckling och globalisering, ökar kravet på expertkunskap i sakfrågor alltmer. Så även på Regeringskansliet och bland myndigheter. Det innebär att politikerna i allt större ut- 14

sträckning är beroende av experternas kunskap, men också deras analyser och slutsatser. Statsapparaten har blivit mer teknokratisk. Å ena sidan riskerar en ökad teknokratisering att leda till att den politiska riktningen bryts ner av experter. Den beslutade politiken genomförs kanske inte som det var tänkt. Å andra sidan riskerar en ökad teknokratisering och en minskad övergripande samhällssyn att leda till att de områden och sektorer som indirekt berörs av besluten glöms bort då expertkunskapen för det specifika området är överordnat. Det gör att fler politiker riktar in sig på allt fler detaljer och missar de övergripande frågorna. Ökad känslighet för opinionen Herbert Tingsten skrev redan i början av 1950-talet om ideologiernas död. Han var måhända något före sin tid, men idag ser vi en allmänt omvittnad tendens till att partierna samlas på det politiska mittfältet. Men vi ser också mindre partier på både vänster- och högerkanten som vinner mark hos väljarna med mycket tydliga ideologier. När ideologierna tappar i betydelse har dess plats allt mer tagits av den allmänna opinionen dokumenterad av allt tätare opinionsmätningar eller media, i många fall av båda dessa i förening. Det blir viktigare att testa av idéer mot opinionen och först därefter anta eller förkasta sina idéer. Idag verkar det vara viktigt för partierna att kunna visa en opinionsmässig vinst, alternativt undvika en opinionsmässig förlust, genom att ta ett visst beslut eller inta en viss ståndpunkt. Vilket i sin tur leder till att politikerna påverkas av hur olika frågor beskrivs i media i större utsträckning än tidigare. Det mediala landskapet har förändrats dramatiskt sedan millennieskiftet. Nyhetsrapportering sker allt snabbare, dygnet runt och med en direkt och global täckning. Politikerna tvingas att reagera snabbt och har svårt att hinna med att göra ordentliga analyser av det de ska kommentera. Genomslaget av social media de senaste åren har också totalt förändrat förutsättningarna för kommunikation och dialog mellan politiker, medborgare och organisationer. Något som även idrottsrörelsen måste förhålla sig till. Verksamhet är allt När vi, och politiker, talar om föreningsidrottens mervärde handlar det om att föreningen det faktum att människor av fri vilja går samman för att i demokratiska former gemensamt ägna sig åt ett intresse eller driva en fråga ger någonting mer än bara verksamheten i sig. På senare tid har vi dock sett en tendens att politiska beslutsfattare bortser från denna inneboende styrka i föreningen som organisationsform för att i stället se föreningslivet som leverantör av olika tjänster eller verksamheter. För idrottsrörelsens del handlar det i första hand om en vettig och sund fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Och en sådan kan naturligtvis 15

organiseras på många olika sätt. Men tendensen är att politiker ser idrottsrörelsen som en leverantör av till exempel folkhälsa och integration. Det finns en risk att de offentliga bidrag som idrottsrörelsen erhåller allt mer kommer styras mot projektorienterade bidrag där de positiva (bi)effekterna av idrottandet är viktigare än idrotten i sig. Här finns ett växelspel mellan föreningslivets självuppfattning och omvärldens syn. För det finns också en tendens inom föreningslivet, inte minst inom föreningsidrotten, att se sig själv som enbart en producent av verksamhet, där idrottsverksamheten ses som en produkt som ska säljas. Marknaden får förtur Det senaste halvseklet har marknadsekonomin som grund blivit närmast ett axiom för hur ett gott samhälle ska byggas och utvecklas. Den marknadsekonomiska tanken bygger på fri rörlighet och fri konkurrens. Det vill säga att drivkraften till utveckling är att på en fri marknad kommer konsumenterna att välja den bästa varan för det rimligaste priset. De senaste decennierna har områden som tidigare varit förbehållna den offentliga sektorn eller föreningslivet strukturerats om till marknader. Skola, vård och omsorg är de tydligaste och mest omdiskuterade exemplen, men idrotten är också ett sådant. För att kunna upprätthålla en fri marknad måste aktörerna på marknaden ha lika förutsättningar. Det har nu lett till att privata aktörer har ifrågasatt de fördelar som föreningslivet har tilldelats av samhället och där myndigheter i vissa fall har ansett att förutsättningarna för föreningslivet måste ändras för att inte störa marknadens förutsättningar allt för mycket. EU:s påverkan på föreningslivet När Sverige gick med i EU 1995 skedde inga direkta förändringar för svenskt föreningsliv. Men allt eftersom har EU:s regelverk fått en klar påverkan på det svenska föreningslivet. Inte minst när det gäller fri konkurrens och lika förutsättningar som mycket av EU-samarbetet i grunden bygger på. Den nordiska föreningstraditionen finner vi inte på samma sätt i övriga EUländer. I synnerhet inte när det gäller idrott. Därmed har inte heller EU-parlamentet och EU-kommissionen tagit hänsyn till det nordiska föreningslivet i så stor utsträckning. På senare tid har olika svenska myndigheter med hänvisning till EU-rätten, börjat bortse från den grundläggande distinktionen mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet. Det är en utveckling som, utan att grunda sig på några politiska beslut, om den fortsätter helt kan komma att förändra förutsättningarna för föreningslivet. 16

Utredning av det civila samhällets villkor Regeringen tillsatte våren 2014, efter påtryckningar från Riksidrottsförbundet och andra organisationer inom det civila samhället, en utredning om det civila samhällets villkor och förutsättningar. Mycket av det som beskrivits ovan kommer säkerligen att vara viktigt att belysa i den utredningen, men redan nu ser vi framförallt genom myndighetsutövning att den inverkan det ger på idrottsrörelsen går snabbt. Diskussionsfrågor 7. Vad betyder politikens ändrade syn och prioriteringar för idrottsrörelsen? 8. Vilken samhällsroll ska framtidens idrottsrörelse ha? Vad skulle bli sämre i samhället om idrottsrörelsen försvann? 17

Bilaga idrottsrörelsens styrkor och svagheter I ambitionen att ta sig an framtiden och fortsatt vara framgångsrik så är det också viktigt att identifiera och analysera idrottsrörelsens framgångsfaktorer Vad är idrottsrörelsen bra på? När är man framgångsrik och vad har man gjort för att vara det? I arbetet med att ta reda på detta djupintervjuades ca 20 SF för att svara på frågor om framgångsfaktorer, strategier för att nå dit, men också utmaningar och eventuella svagheter de ser. När är man framgångsrik? Det mest frekventa och återkommande svaret som SF uppger är sportsliga framgångar. Man betonar att kärnverksamheten, trots allt, är idrott, träning och tävling, och det är idrott som är det engagerande kittet kring vilka man samlas. Därför är den sportsliga framgången också ett mått på framgång för den specifika idrotten. Någon lyfter fram verksamhetsutveckling som en viktig framgångsfaktor för att skapa och utveckla verksamheter som människor vill ha. Då gäller det att ha omvärldsblick, att veta (eller tro sig veta) hur framtiden kan komma att se ut. Det finns ett stort kunnande inom idrottsrörelsen, vi är utbildade och vi håller en hög kvalitet som också ger idrottsliga resultat. Vi är trots vår storlek ett framgångsrikt idrottsland. Det beror på något eftersom det är framgångar i flera idrotter och över tid. Vår svenska idrottsmodell skapar framgångar. Det ska vi vara stolta över och helst vidareutveckla. Men det är också flera som lyfter engagemang i föreningen som ett mått på framgång. Engagerade och aktiva medlemmar som driver föreningen framåt är också ett mått på att den verksamhet och det sammanhang som idrottsföreningen är också är framgångsrik. Andra pekar helt enkelt på att framgångsrik är man när föreningens mål, kvalitativa och kvantitativa uppnås. Framgångsfaktorer vilka är de? En avgörande fråga för det strategiska utvecklingsarbetet är förstås om man kan se att framgångar man har bygger på medvetna strategiska beslut och vägval, eller att man har skapat en kultur som fångar upp förändringar och möjligheter utan att alltid fatta strategiskt medvetna beslut åt ena eller andra hållet. Båda exemplen finns inom idrottsrörelsen. Det är flera som pekar på att de medvetet har tagit vissa vägvalsbeslut med väl underbyggda fakta som senare visat sig vara framgångsrika. Några sådana exempel som lyfts är när föreningarna och förbunden tillsammans utarbetat gemensamma styrdokument som förankrats och drivits i utvecklingsprocesser genom dialoger och remisser. Visioner är viktiga för att skapa 18

visioner och långsiktiga strävanden. Några pekar på att de styrt verksamheten mot de (nästan) utopiska mål man initialt satte. Det handlar om resurser i personer, i ekonomi och prioriteringar. Andra faktorer vid medvetna och långsiktiga beslut och långsiktig utveckling är att låta det ta tid, att utöva ledarskap kring och att det man är överens om följs upp och att i ett sådant arbete använda sig av nyckeltal inom en rad områden. När det gäller de framgångsfaktorer som kanske inte alltid är följden av ett medvetet strategiskt beslutsmönster, ser vi att det handlar om att skapa en kultur och en miljö som fångar upp förändring och utveckling och inkorporerar det mer eller mindre automatiskt i utvecklingen av föreningen eller förbunden. Sådana faktorer som då är framgångsrika är att skapa mötesplatser för medlemmar för att byta/konfrontera uppfattningar då det ofta är vid konfrontationen som utveckling sker, dialog och kommunikation och att erbjuda mötesplatser för att prata om utveckling. Svagheter? Samtidigt som en kultur som fångar upp och skapar utveckling utan att det alltid är så medvetna beslut som ligger bakom kan också bristen på medvetna strategiska beslut uppfattas som en svaghet. Det är ibland slumpen som avgör och ofta är det inte så medvetet strategiskt som man kanske skulle vilja eller ibland tror. Det medför att en risk för en för bräcklig utveckling om utvecklingen är oplanerad och en följd av annat som exempelvis engagerade ledare. Vilket kan göra utvecklingen bräcklig om det medvetna systemen är för svaga. Andra svagheter som lyfts i diskussionerna med SF är en risk för tröghet inom föreningarna och förbunden som medför att det tar lång tid (för lång) för förändringar att genomsyra i hela verksamheten. Det finns också risk för att idrottsrörelsens vaksamhet och förmåga att se förändringar i framtiden. Det finns risk för att vi ser för sent ser förändringar som ställer andra krav på oss och vår verksamhet och då tar det för lång tid innan vi ställer om. En annan svaghet kan vara brist på legitimitet som i bred bemärkelse kan ifrågasättas när några idrotter inte utövas av någon eller några få, men ändå är med i RF. Det kan ses som en signal på förändringsviljan, dvs att det är viktigare att hålla kvar i ett medlemskap för alla förbund än att organisera de som faktiskt bedriver verksamhet för människor som vill hålla på. Att det ibland kan bli allt för personifierat där det alltför ofta krävs en driven person som driver förändring är i sig en svaghet, kan också vara en styrka ibland, vilket gör förändring och utveckling sårbar. 19

Diskussionsfrågor 1. Vilka är dina/era reflektioner med tanke på beskrivningen av styrkor och svagheter ovan? 20