Energieffektiviseringens roll i utveckling av kemiklustret i Stenungsund



Relevanta dokument
Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Hållbar Kemi 2030 Game

Industriellspillvärme

Hållbar Kemi 2030 Ingenjörer för miljön Lars Josefsson

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Naturskyddsföreningen

Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Tankar kring flytten av Kiruna Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Vattenfall Värme Uppsala

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Köparens krav på bränsleflis?

Öppenhet, samverkan och konkurrens skapar framtidens fjärrvärme.

Energisamarbete i Nynäshamn sparar ton CO 2 per år. Cyril Thébault, Nynas Jonas Dyrke, Värmevärden

SVERIGES OLJERESERV. PRESENTERAR SUNPINE MAJ 10 januari

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Bioenergin i EUs 2020-mål

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Vad händer i Gävleborg?

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Miljöbalken och klimatet

Basprogram Systemteknik

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

1

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Framtida energisystem i Jönköpings län

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

processindustrin Thore Berntsson

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Göteborg Energi antar utmaningen

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

Biogas från många bioråvaror

SP är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Bioenergikombinat Status och Framtid

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Industriell symbios vetenskapen om det som blir över när alla fokuserar på sin kärnverksamhet

Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

Lönsam energieffektivisering 2015

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Falu Energi & Vatten

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Eftermiddagens program

Energieffektivisering

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Motion 2017:47 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om fossilfria bränslen i sjötrafiken

Växjö

Avfallsrådet 10 maj IKEM om plast i en cirkulär ekonomi

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Transkript:

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Energieffektiviseringens roll i utveckling av kemiklustret i Stenungsund Simon Harvey Professor i industriella energisystem Institutionen för energi och miljö, Chalmers Profilledare Biobaserad samhällsekonomi SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Sammanfattning Kemiklustret i Stenungsund utvecklas mot nya produkter samt ökad användning av förnybara råvaror och förnybar energi. Högeffektiv energianvändning spelar också en nyckelroll! Denna föreläsning kommer att belysa energisituationen i Stenungsund och visa hur effektiv kaskadanvändning av energi teoretiskt kan minska klustrets bränsleanvändning med upp till 122 MW. SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Innehåll Presentation av det kemiska klustret i Stenungsund Klustrets vision: Hållbart kemi 2030 Energieffektiviserings roll i implementering av visionen Upplägg Inledande presentation (ca 45 min) Frågestund (15 30 min) SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Kemiföretagen i Stenungsund Borealis Världsledande på polyeten till högspänningskabel och rör Levererar spillvärme till fjärrvärmenätet AkzoNobel Specialkemikalier som används i så vitt skilda saker som rengöring, läkemedel, färg och asfalt Ineos Polyvinylklorid främst till byggsektorn och hälsovården Lut till svensk skogsindustri Aga Ledande europeisk leverantör av industrigaser Perstorp Specialkemiprodukter som ger unika egenskaper till bland annat bygg-, biloch konstruktionsprodukter RME Biodiesel Levererar spillvärme till fjärrvärmenätet

Stenungsundskluster: Produktion och utsläpp 2011 Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment 105 kton CO 2 41 kton 531 kton 43,6 GWh 390 kton CO 2 54 kton 206 kton 113 kton 1230 kton CO 2 650 kton CO 2 56 kton 84 kton (??) 590 kton 11 kton 636 kton 115 kton 110 kton 111 kton 47,4 GWh CO 2 101 kton TOTAL utsläpp av CO 2 ca 900 kton/år SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Utveckling av kemiindustrin: många utmaningar Minska miljöpåverkande utsläpp Skapa nya produkter Öka energieff ektivitet Locka nya smarta medarbetare Ta fram produkter som är lätta att återvinna Öka andel förnyelsebara råvaror Öka andel förnyelsebar energi Omvandla överskottsvärme till värdefulla energiprodukter (el, fjärrvärme) Bygga och vårda tillitsfulla relationer med det omgivande samhället SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Fem företag med en gemensam vision för framtiden 2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle.

Stora gemensamma utmaningar Världens befolkning växer från dagens drygt 7 miljarder till över 9 miljarder människor 2050 Jobb, mobiltelefoner och förskoleplatser också år 2030? Klimatet förändras Vi använder våra natur resurser 1,4 gånger snabbare än de kan återskapas Hur går vi från fossilt till förnybart?

Gemensamma ambitioner Morgondagens kemiindustri i Stenungsund Vision Engagemang Samarbete Stora möjligheter Framtidens produkter Klimat och hållbarhet Jobb, välstånd och välfärd Ambition År 2030 ska Stenungsund vara motorn i Västsveriges ekonomi

Ett integrerat kluster med stor potential

Hållbar Kemi 2030 Förnybara råvaror Dagens och framtidens produkter Återvinning

Hållbara råvaror Gräs/Strå Plast: Polyeten PVC Träråvara Avfall Jäsning Förgasning Bioeten Biogas Syntesgas Kemiprodukter Fordonsbränslen Alger Fjärrvärme Vegetabiliska oljor Krackning Sockerrör

Goda förutsättningar i Sverige och i Stenungsund Kemiföretagen i Stenungsund: - 50 år av kompetens, kunskap, erfarenhet och samarbete - Existerande anläggningar med omsättning på 20 Miljarder SEK - Ca 2500 anställda (indirekt ytterligare 2500) Bra infrastruktur med stor och modern industrihamn Mark avsatt som riksintresse för kemiindustri Utbildning: - Samarbete med Chalmers m.fl. - Yrkeshögskola driftstekniker - Teknik College - gymnasieutbildning - Molekylverkstan Science Centre

Vision: Hållbar Kemi 2030 Våra produkter har en framskjuten plats i ett hållbart samhälle Produkterna tillverkas från förnybara råvaror och koldioxidneutral el Transporter sker med förnybara drivmedel Försumbar lokal risk- och miljöpåverkan Stenungsund ska vara motorn i Västsveriges ekonomi år 2030

Vision: Hållbar Kemi 2030 Transport av biomassa till Stenungsund för vidare förädling Biogas och bioeten framställs från biomassa och avfall Utbyggd integrering och effektivisering av energianvändningen Gemensam energianläggning baserad på biomassa och avfall Återvinningsanläggning för plast Utbyggda leveranser av fjärrvärme och fjärrkyla, ansluten till ett nätverk i Västsverige

Stenungsund i visionen Centrum för tillverkning av förnybara produkter Flera nya företagsetableringar som stärker klustret Forsknings- och utvecklingscentrum finns i Stenungsund Stenungsund är en växande ort som lockar människor Fordon drivs bl.a. av RME, vätgas och biogas som tillverkas lokalt till ett Skandinaviskt nätverk av tankstationer

Kemiindustriklustret Samverkan med andra aktörer inom regionen

Fokus på tre områden: Förnybara råvaror till kemi- och materialprodukter samt fordonsbränslen Resurs- och energieffektivitet inkl. återvinning Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Hållbar Kemi 2030 Följeforskning Regional fjärrvärme R Samverkan för hållbar kemi Plaståtervinning

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Potentialer för ökat energieffektivitet i Stenungsund Klustret bygger på utbyte av materialflödena. Hur är det med energiflödena? Total processuppvärmningsbehov: 442 MW varav 320 MW täcks redan av intern värmeåtervinning Uppvärmningsbehov som täcks av ångpannor o d : 122 MW Andel uppvärmningsbehov som täcks av pannor kan teoretiskt minskas till 0 MW genom ökad värmeåtervinning! Hur kan detta uppnås: Intern varmvattensystem 50-100 C Harmonisering av ångnivåer för att möjligöra utbyte av processånga mellan anläggningar Användning av ånga vid så låg temperatur som möjligt Process restgaser eldas på rätt ställe! SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Hur kan effektiviseringspotentialer uppskattas? Vad kan uppnås i en individuell anläggning Kracker NUVARANDE VÄRMEFÖRBRUKNING: 122 MW Polyeten PINCHANALYS! Vad kan uppnås genom energisamarbete mellan anläggningarna? SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Pinchanalys Värme T Värme Process Pinch Beror på val av ΔT min 160 Teoretiskt minsta värmebehov Råvaror P r o c e s s Produkter El Värmebalanser Grafisk 140 120 100 T ( C) 80 60 40 Varma strömmar Kalla strömmar 20 Kylning 0 0 10000 20000 Q 30000 40000 50000 Teoretiskt minsta kylbehov Kylning Maximal intern värmeåtervinning Procesströmmar Energianalys SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment SUMMA AV DE INDIVIDUELLA VÄRMEBESPARINGSPOTENTIALER Kracker 77 MW Polyeten KOMBINERAD BESPARINGSPOTENTIAL = ca 45 MW SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Vad händer om vi accepterar varje anläggnings utformning och försöker istället värmeväxla mellan anläggningar Ethylene Air Import terminal Oxygen Nitrogen Ethylene Fuel gas Fuel gas Polyethylene plant Polyethylene Polyvinyl chloride Hydrogen gas Fuel gas Hydro Polymers Naphtha Ethane Fuel gas Ethylene Amines Tensides Propane Butane Cracker plant Electricity Water Hydrogen gas Propylene Perstorp Oxo AB Chemical intermediates Natural gas SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Kracker TEORETISK VÄRMEBEHOV 0 MW Polyeten KOMBINERAD BESPARINGSPOTENTIAL = ca 122 MW DVS NÄSTAN 3*STÖRRE!! SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Estimated PBP [yr] Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Några förslag på hur detta kan uppnås i praktik 8 7 6 5 4 3 2 System 20 0 10 20 30 40 50 60 By-product fuel redistribution from Perstorp to Cracker System 30 Steam demand at Pertorp is met Amount of heat recovery [MW] System 54 System 40 System 50 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Steam demand at Pertorp and INEOS is met Total fixed capital [MSEK] De olika tillgängliga värmesänkor och värmekällor begränsar vad som kan uppnås med rimlig lönsamhet SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment System 20 Perstorp Current LP steam demand: 25.7 MW HW1 (79/55 C) 20.7 MW E-443357 Borealis PE E-443201 Heat sources 22.8 MW Heat sinks E-442161 Borealis Cracker Total investering: 199 MSEK Total värmebesparing: 20.7 MW 20.7 MW E-1608 E-1845 Steam pipe Hot water pipe Hot water pump Återbetalningstid: ca 3.2 år Losses: 2.1 MW Nya VVX: 5 System 20 kan förberedas för ytterligare värmeåtervinning (extrakostnad 19 MSEK) SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment Total investering: 598 MSEK (199) Total värmebesparing: 50,8 MW (20.7) Återbetalningstid: ca 3.9 år (3.2) Nya VVX: 32 (5) System 50 HW1 (79/55 C) Current LP steam demand: 25.7 MW Potential 40.3 MW 81,77,57,15, 9x 72,50,31,2,13 demand: 40.3 MW 56 Condensor 49 Condensor 47 flash steam Condensor Perstorp 24 MW E-443357 E-442161 E-443201 Borealis PE Heat sources Heat sinks 16 Cooler 65 Rx1 Cooler Rx2 Cooler 24 Reb Potential heat sink for excess utility HW2 (97/75 C) 27.7 MW 2.2 MW INEOS Current LP steam demand: 2.5 MW 5.5 MW Fuel: 21 MW E-1701 23 MW Borealis Cracker Preheat demin E-1609 Losses: 2.5 MW Fuel pipe Steam pipe 4x Potential demand: 10.5 MW Reboiler HTC, Air to spray dryer, Air to two dryers 10.5 MW 26.8 MW E-1608 E-1845 E-1890 CT1701 cond E-1802 E-1606Y Hot water pipe Hot water pump Losses: 2.7 MW SO Energis kvällsföreläsning 20140508

Vad händer om vi tänka bredare? Klustrets roll i ett regionalt fjärrvärmenät Restvärme från klustret skulle kunna levereras till ett regionalt FV-nät som kopplar ihop alla nät i Västra Sverige och som sträckar sig från Varberg till Uddevalla Restvärme från kemiklustret i Stenungsund, oljeraffinaderier i Göteborg och Lysekil och massabruket i Värö levereras till nätet Detta utredas i ett pågående projekt som tittar på tekniker, energiflödena, investerings- och driftkostnader, LCA, beslutsmodeller, mm Miljöcertifiering av industriellt restvärme är ett stort stöttesten: är det GRÖNT, SVART eller VIT?

Heat and Power Technology Dept of Energy and Environment TACK! DAGS FÖR FRÅGOR SO Energis kvällsföreläsning 20140508