SID 1 (6) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET 1-2012 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 23 januari 2012 i Samuel Owen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Anders Bodin (ordf), John Chrispinsson, Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund (t.o.m. 1), Erling Norrby, Monica Hector, sekreterare, samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av: Iréne Vestman. Under sammanträdet närvarade också: Klara Johansson, Stadsmuseet samt Stefan Hagdahl, SL. 1. Kulturhistorisk bedömning av parker och grönområden en metodutveckling, Stockholms stadsmuseum, byggnadshistorisk rapport 2011:4; ärende initierat av ledamot F v Feilitzen (SR Dnr 2012-0009) Återupptogs ärende från sammanträde 2012.01.16 ( 13) angående Kulturhistorisk bedömning av parker och grönområden en metodutveckling, byggnadshistorisk rapport 2011:4. Klara Johansson, Stadsmuseet, redogjorde för ärendet. Stadsmuseet har, efter behov som framkommit inom verksamheten, tillsammans med Nacka och Haninge kommuner, Länsmuseet och Stadsbyggnadskontoret utarbetat en metod att inventera kulturhistoriska värden. Till underlag för inventeringsmetoden ligger Riksantikvarieämbetets vedertagna system för att inventera kulturhistoriska byggnader. Stadsmuseets arbete färdigställdes 2011 och har hittills resulterat i två fallstudier. Under sammanträdet diskuterade delegerade de subjektiva värden som bedömningskriteriet upplevelsevärde står för och avsaknaden av kvantifierande bedömningsgrunder. Delegerade menade att metoden mycket precist bör ange det verksamhetsfält man har att bedöma och utföras inom den profession som idag finns etablerad inom området för att bedömningen ska bli det underlag till beslut som nämnder eller kommunfullmäktige har att fatta vid exploatering, reservatsbildning eller i samband med andra skötselprogram. För att samla det deskriptiva uttrycket skulle en mätmetod, som den klassificering i färger som Stadsmuseet använder för bebyggelse/bebyggelseområden kunna användas. För att ytterligare förstärka
(forts 1) användbarheten i bedömningen ansåg delegerade också att det faktaunderlag som föreligger bör vara vidare än i de fallstudier som redovisades. Beslöts sända protokollsutdrag till Stadsmuseet. 2. Hötorgets tunnelbanestation, ombyggnad av entréhall (SR Dnr 2012-0017) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde 2012.01.16 ( 16) angående Hötorgets tunnelbanestation, ombyggnad av entréhall. Stefan Hagdahl, SL, redogjorde för ärendet. SL projekterar en upprustning och ombyggnad av tunnelbanestation Hötorgets övre hall och som del i det har ett bygglov lämnats in till Stadsbyggnadskontoret. Utöver de fasadförändringar på gatuplan som bygglovet innefattar så är syftet med upprustningen att utöka de kommersiella ytorna, minska prång, förstärka orienterbarheten och att göra upprustningen tydlig. I projektet har man uteslutit perrongen med hänvisning till dess kulturhistoriska värde men istället inkluderat en breddning och färgsättning av de uppgångar som når Konserthuset respektive kvarteret Järnplåten. I kvarteret Oxhuvudet separeras nedgången till tunnelbanan från entrén till verksamheterna i huset vilket möjliggör en stängning av nedgången under tiden då tunnelbanan inte trafikeras. Hötorgets tunnelbanestation invigdes 1952 som station Kungsgatan och har fortfarande, trots senare ombyggnader en välbevarad 1950-talskaraktär. Delegerade ville därför påminna om de kvaliteter som den påkostade stationen försågs med och att dess genomgående gestaltning bidrar till att Stockholms tunnelbana uppfattas som en av världens finaste metrosystem. Delegerade påpekade att en upprustning och återställande av de ursprungliga kvaliteterna i det övre planet, t.ex. det eleganta kaklet, också är att göra en synbar förändring. I synnerhet den föreslagna sänkningen av taket innebär, enligt delegerade, en gestaltningsmässig förlust för det öppna rummet men också utökningen av de kommersiella ytorna på bekostnad av trafikanternas tillgänglighet är ett problem. Delegerade påpekade också att en färgsättning av uppgångarna för att ytterligare förstärka orienterbarheten kan vara möjlig men att den starkt blå färg som föreslås för uppgången mot Konserthuset förminskar det anmärkningsvärda i byggnadens färgsättning. Beslöts sända protokollsutdrag till SL.
3 Rådet: verksamhetsplan 2012 (SR Dnr 2012-0016) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde 2012.01.16 ( 15) angående verksamhetsplan för 2012. Förelåg av kansliet utformad verksamhetsplan för år 2012 vilket delegerade antog som rådets. 4. Stadsutveckling i Kristineberg, Kungsholmen (SR Dnr 2011-0157) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2011.01.16 ( 19) angående stadsutveckling i Kristineberg, Kungsholmen. Beslöt delegerade att tillskriva Stadsbyggnadsnämnden och Trafiknämnden med kopia till Idrottsförvaltningen och Kungsholmens stadsdelsförvaltning för att betona rådets tidigare ställningstaganden vad gäller parken. Delegerade påminner om att parken hela tiden har varit en förutsättning för bostadsbebyggelsen i stadsutvecklingsområdet NV Kungsholmen och att det är viktigt för dess genomförande att Janne Lundqvisthallen flyttas enligt de beslut som fattats. 5. Hänvisningsskyltar i Stockholms city; från City i samverkan (SR Dnr 2011-0467) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2011.01.16 ( 14) angående hänvisningsskyltar i Stockholms city. Bordlades ärendet till nästkommande delegationssammanträde. 6. Skyltfråga skyltar och speglingar i stadens vattenrum (SR Dnr 2011-0421) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2011.12.12 ( 16) en fråga om skyltar och speglingar i stadens vattenrum. I samband med ärendet hanterades också ärende i 6. Ett antal privatpersoner har skrivit till Skönhetsrådet angående skyltärenden vilket föranledde delegerade att diskutera Stockholms skyltprogram (Råd och riktlinjer från Stockholms stadsbyggnadsnämnd) i ett mer samlat grepp. Det var delegerades uppfattning att ett program för ett användningsområde som utvecklas lika fort som skylttekniken
(forts 6) medger måste uppdateras som ett arbetande dokument men också att bygglov verkligen prövas enligt programmets intentioner. Under en längre tid har frågor rörande bygglovsprövningen avseende Bauhaus-skylten i Ulvsunda (Bryggerivägen) kommit till rådet. Den i och för sig på fastigheten välplacerade skylten har en synlighet i landskapsrummet som är större än vanligt. Ett flertal personer har därför reagerat på att placeringen godkänts i bygglovsprövningen med hänvisning till den stora påverkan i omgivningen som skylten fick. Så gäller även de ljusstarka skyltar som placerats på fasader och tak i Alvik där effekten blir större över vattenrummet än för lokala skyltar i ett stadsdelscentrum. Slutligen har, på samma sätt, Sveriges kommuner och landstings takskylt ifrågasatts när det gäller dess påverkan på Mariaberget/Bastugatan. Sveriges kommuner och landsting har ingen kommersiell verksamhet som riktar sig till personer i närområdet. Skyltens funktion som hänvisningsskylt eller dess direkta reklamvärde i ett större område bör vara begränsad. För verksamhetens behov borde således en takskylt av det format som medgivits inte ha varit aktuell. Likaså gäller för Shipstedts logotype uppsatt ovan nock på det egna huset på Kungsbron. I samtliga fall bör värdet av verksamhetens synliggörande vägas mot den effekt där skyltar tenderar att överrösta varandra i stadsbilden och en skyltning i fasadens bottenvåning borde befunnits lämpligare. Vad gäller skyltarna i Alvik vägs två intressen mot varandra. I skyltprogrammet anges stadsutvecklingsområdet Alvik som allmän reklamplats men då med placeringen preciserad mot torget. Skyltprogrammet anger också: Antalet skyltar bör också begränsas längs kajer och broar och längs stadens övriga vattenrum, så att vattenrummets karaktär och skönhet bibehålls. Oavsett man anser att skyltarna ger orienterbarhet åt ett stadsutvecklingsområde eller påverkar vattenrummet negativt bör effekten av en skylt bedömas med hänsyn tagna till siktlinjer i ett större omland, vilket de två tidigare skyltexemplen också visar. I sammanhanget ville dessutom delegerade betona att den kompakta skylt för Bring som placerats ovan nock i Alvik (Gustavslundsvägen) fått en olycklig utformning och att programmets restriktivitet beträffande skyltar som placeras ovanför en byggnads taklist borde gälla även här. Skyltprogrammet beskriver: Inom den slutna kvartersstaden, har takskyltar tillåtits endast i undantagsfall och då mot bakgrund av brant sluttande tak, fläktrum etc och detta förhållningssätt gäller fortfarande. Riktlinjen är viktig och effekten av en skylt uppsatt i en synlig konstruktion ovan nock är tydlig i Alvik. Delegerade anser därför riktlinjen för uppsättning inte endast bör beröra kvartersstaden. Stockholms stad profilerar sig i skyltfrågor med de skyltpris som Staden instiftat: Lysande skylt, Skyltidépriset och Stockholms skyltpris (den senare med rådet i juryn). Rådet anser att det är viktigt att Stadsbyggnadsnämnden följer de anvisningar som antagits men också att råd och riktlinjer ses över regelbundet för att överensstämma med den teknik och de utföranden som marknaden erbjuder och som efterfrågas. Skyltar blir genom ny teknik allt mer ljusstarka och i fler fall erbjuds rörliga bilder vilket påverkar stadsmiljön i stort. Programmet behöver alltså ses över för att anpassas till möjligheterna med LED-tekniken och så att skyltars effekt i ett större sammanhang blir en naturlig del
(forts 6) av prövningen på samma sätt som man nu i allt större utsträckning i planhandlingar vinnlägger sig om att presentera förändringar i stadsrummet sedda från håll. Delegerade beslöt med hänvisning till ovanstående att tillskriva Stadsbyggnadsnämnden angående en mer regelbunden översyn av programmet samt att besvara privatpersoners mail med kopia på yttrandet. 7. Skyltar på taket, Sveriges kommuner och landstingshuset (SR Dnr 2011-0423) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2011.12.12 ( 17) angående skyltar och speglingar i stadens vattenrum. Beslöts besvara ärendet i enlighet med 5. 8. Hammarby 1:1, område vid kvarteret Regndroppen, ang. Skönhetsrådets utlåtande. (SR Dnr 2012-0027) En privatperson hade tillskrivit Skönhetsrådet angående rådets yttrande över detaljplaneförslaget för Hammarby 1:1, område vid kvarteret Regndroppen. Cecilia Skog, kansliet, redogjorde för ärendet. Delegerade betonade att rådet, i beslutet, varit medvetet om att det närliggande området är grönklassat men gjort bedömningen att den föreslagna kompletteringen ändå är möjlig att acceptera. Enligt delegerades uppfattning kommer de nya radhusen bli en tydligt avläsbar årsring i området och den föreslagna utformningen material, gestaltning, hushöjder förtydligar skillnaderna mellan den äldre bebyggelsen och tilläggen vid Halmstadsvägen. Vad gäller grönytans värde för boendemiljön ansåg delegerade att närheten till befintlig lekplats och de stora ytor som Nygårdsgärde erbjuder i stor utsträckning kompenserar bristen på en yta i den absoluta närmiljön. Det är ju inte heller hela ytan som försvinner och rådet förutsätter att Stadsbyggnadskontoret tillser att utformningen blir både tilltalande och användbar. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.
9. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2012.01.23 Anders Bodin Cecilia Skog vidi: Monica Hector