Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Relevanta dokument
Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

SE SE

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Datum Klassificeringen av Hydromorfologiska parametrar - En översiktlig beskrivning av metoder och tillvägagångssätt

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Miljökvalitetsnormer och undantag

Vad finns att berätta om denna rapport?

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Vattenförekomsten Ivösjön

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Försurning. Johan Ahlström

På verkånstryck på morfologiskå fo rhå llånden

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Nationell kalkeffektuppföljning

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

FLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Ätrans recipientkontroll 2012

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Kunskapsunderlag för delområde

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Kunskapsunderlag för delområde

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Åtgärdsområde 004 Västerån

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Kunskapsunderlag för delområde

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Biotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Ordlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan:

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Vad finns att berätta om denna rapport?

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Vägledning för kraftigt modifierat vatten. Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft

Vad påverkar god vattenstatus?

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Avvattning från miljöperspektiv i Sverige. Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Transkript:

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag

Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph

Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen är en dynamisk försurningsmodell In: Vattenkemi, markkemi, markanvändning, deposition Ut: Försurningsparametrarna bakåt och framåt i tiden Magicbiblioteket är en databas över de sjöar och vattendrag som har modellerats dvs 2 600 sjöar och 245 vattendrag.

Bedömning av försurning Okalkade vatten Medelvärden av sulftat, ph, Cl, Ca, Mg och TOC. Koordinater, storlek, avrinning. Magic Biblioteket ph-minskning Status < 0,2 Hög 0,2 0,4 God 0,4 0,6 Måttlig 0,6 0,8 Otillfredsställande > 0,8 Dålig Hur mycket lägre är ph idag jämfört med år 1860 i det mest lika vattnet i Magicbiblioteket?

Bedömning av försurning Kalkade vatten Innan de bedöms på samma sätt som de okalkade vattnen behöver effekten av kalkning räknas bort. Detta görs genom att använda kvoten mellan Ca/Mg från: 1. perioden innan kalkningen startade 2. ett okalkat liknande vatten uppströms 3. ett okalkat liknande vatten i närheten för att räkna bort kalkens påverkan. Kalken som används i länet innehåller nämligen mycket Ca men mycket lite Mg. Resultatet är Ca okalk, Mg okalk och ph okalk

Bedömning av försurning När data saknas Okalkade vatten med högt ph hög eller god status. Vatten i områden med kalkrika jordarter hög status. Samma bedömning som i uppströms eller närliggande vatten. I kalkade vatten eller okalkade vatten med mycket lågt ph (< 5,0) måttlig status I kalkade vatten eller okalkade vatten med lågt ph, utan tillräcklig data för bedömning med Magic, kan ingen bedömning göras.

Stor skillnad i metodik mot förra gången 2008 2013 Data från 2004-2007 Bedömning av surhet, hur ph är idag med hänsyn till hur brunt vattnet är Bedömning inklusive kalkningseffekten Data från 2007-2012 Bedömning av försurning, hur mycket ph har minskat Bedömning exklusive kalkningseffekten

Resultat

Resultat Status Status Sjöar Vattendrag Totalt Hög 71 45% 85 29% 156 35% God 41 26% 79 27% 120 27% Måttlig 13 8% 32 11% 45 10% Otillfredställande 9 6% 30 10% 39 9% Dålig 19 12% 44 15% 63 14% Ej bedömd 6 4% 23 8% 29 6% Totalt 159 293 452 Metodik Status Magic Högt ph Kalkrikt område Mycket lågt ph Bedömd efter närliggande vatten Har inte gått att bedöma Hög 9 125 7 15 God 57 24 9 30 Måttlig 24 9 12 Otillfredst 26 1 12 Dålig 56 7 Ej bedömd 29 Totalt 172 149 16 10 76 29 38% 33% 4% 2% 17% 6%

Genomslag på bedömningen av ekologisk status Om försurningsstatusen är måttlig eller sämre men man har kalkat och kalkningen har resulterat i att den biologiska statusen är hög eller god kommer biologin styra och den sammanvägda ekologiska statusen vara god. I många områden ger kalkningen en bra vattenkemi men andra orsaker gör att den ekologiska statusen inte är god. I några områden är kalkningsmetoderna inte tillräckliga för att den ekologiska statusen ska kunna bli god.

Frågor? tobias.haag@lansstyrelsen.se

Fysisk påverkan - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag

Fysisk påverkan har blivit Hydromorfologi De fysiska förutsättningarna (livsbetingelserna) för arter i och omkring vatten. Nya bedömningsgrunder för hydromorfologi 1. Konnektivitet 2. Morfologiskt tillstånd 3. Hydrologisk regim

1. Konnektivitet I upp- och nedströms riktning I sidled till närområde och svämplan

2. Morfologiskt tillstånd Vattendragsfårans form Planform Bottensubstrat Död ved i vattendrag Strukturer i vattendraget och på det grunda vattenområdet i sjöar Vattendragsfårans kanter Närområdet Svämplanets strukturer och funktion

3. Hydrologisk regim Specifik flödesenergi i vattendrag Volymsavvikelse i vattendrag Flödets förändringstakt i vattendrag Vattenståndets förändringstakt Vattenståndsvariation i sjöar Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd i sjöar

Genomslag på bedömningen av ekologisk status Sänker den sammanvägda bedömningen av ekologisk status från hög till god. Viktig för att bedöma om den biologiska statusen är relevant, kan sänka ekologisk status till måttlig i större utstäckning nu än tidigare.

Fler frågor? tobias.haag@lansstyrelsen.se