Ledning och styrning för öppenhet och mångfald 2012-09-11 Malin Annergård, Helena Meier
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrunden till dagens system... 4 3 Kommunens organisation... 8 3.1 Den politiska organisationen... 8 3.1.1 Kommunfullmäktige styr på uppdrag av medborgarna... 9 3.1.2 Nämndernas uppdrag... 10 3.1.3 Kommunstyrelsen har två roller... 11 3.2 Tjänstemannaorganisationen... 13 3.2.1 Myndighets- och huvudmannaorganisationen... 13 3.2.2 Den kommunala produktionen... 14 4 System för ledning och styrning i Nacka kommun... 16 4.1 Utgångspunkter... 16 4.1.1 Vision, grundläggande värdering och övergripande mål... 16 4.1.2 Styrande principer... 16 4.1.2.1 Särskiljande av finansiering och produktion... 16 4.1.2.2 Konkurrens genom kundval eller upphandling... 17 4.1.2.3 Konkurrensneutralitet... 17 4.1.2.4 Delegerat ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå... 18 4.2 Ledning och styrning i processer... 18 4.2.1 Huvudprocesser... 19 4.2.2 Styrprocesser... 19 4.2.3 Stödprocesser... 21 4.2.4 Stadsledningskontorets roll och funktion... 21 4.2.4.1 Stadsdirektören... 22 4.2.4.2 Stadsdirektörens ledningsgrupp... 22 4.2.4.3 Direktörernas roll och ansvar... 22 Bilaga 1. Bilaga 2. Myndighets- och huvudmannaenheter Enheter inom produktionsverksamheten 2 (28)
1 Inledning Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Nacka kommuns organisation och system för ledning och styrning är avsett att fungera. En rad beslut och praktiska tillvägagångssätt har format den organisation som idag utgör Nacka kommun. Hur en organisation i praktiken fungerar, leds och styrs behöver inte stämma helt överens med hur den i det skrivna och beslutade är tänkt att fungera. Organisationen fungerar så som människorna i organisationen agerar, inte minst de som har i uppgift att leda och styra andra. Människor styrs sällan i sitt praktiska görande av det som endast står skrivet, det som dessutom sägs blir mer styrande och mest av allt styrs människor av hur andra, i synnerhet de i ledande befattningar, gör. Detta är en viktig insikt att bära med sig när kommunen ska ledas och styras i enlighet med de intentioner som finns beskrivna i den här rapporten. Dokumentet omfattar inte någon utredning om i vilken utsträckning organisationen i praktiken fungerar i enlighet med intentionerna i det som finns beslutat och skrivet. Det skulle dock kunna fungera som utgångspunkt för sådana utredningar samt som underlag för diskussioner om eventuella behov av justeringar. Rapporten kan också utgöra källa för att ta fram mer kortfattat material om organisationens riktning och interna spelregler. Disposition Inledningsvis i avsnitt 2 lämnas en beskrivning av hur dagens system för ledning och styrning vuxit fram. Eftersom mycket av det som beskrivs i detta avsnitt återfinns i dagens system som beskrivs i avsnitt 3 och 4 kommer den som läser rapporten i ett svep från början till slut att uppleva upprepningar. Den som föredrar att börja läsa om dagens system kan gå direkt till avsnitt 3. I avsnitt 3 beskrivs kommunens organisation. Därefter, i avsnitt 4, beskrivs systemet för ledning och styrning. I bilagor finns förteckningar över samtliga myndighets- och huvudmannaenheter samt verksamhetsområden inom den kommunala produktionen. 3 (28)
2 Bakgrunden till dagens system Det system för ledning och styrning som finns i Nacka idag har vuxit fram successivt och byggs upp som en kombination av kundval, mål- och resultatstyrning, värderingsstyrning och processtyrning. För att förstå varför det ser ut som det gör idag beskrivs i figur 1 i kronologisk ordning förändringar i systemet som skett de senaste decennierna. Första kundvalet 1985 Vision & Internprissättning Grundläggande värdering 1989 2001 1988 Målstyrning 1995-96 2003 Full konkurrensutsättning Processtyrning Mål- och resultatstyrning 2007 Figur 1 Det första kundvalssystemet (1985) Kundvalssystemet föddes i Nacka under mitten av åttiotalet när kommunen införde fotvårdscheck. Sedan dess har kundvalssystemet utvecklats och kommit att omfatta nästan all individuellt riktad service. Kundvalssystemet är tydligt förknippat med Nacka och ger uttryck för det Områden med kundval tydliga fokus på medborgaren och kunden som Fotvård 1985 (finns ej längre) genomsyrar kommunen. Hemtjänst 1992 Skola 1992/1993 Målstyrning (1988) Förskola 1994 I slutet av åttiotalet fattades beslut om målstyrning i Nacka. 1 Ledsagning & avlösning 1998 Det system som då Särskilt boende, äldre, 2001 infördes var så kallad mål - och ramstyrning, Familjerådgivning 2005 vilket tillämpades första gången 1989. Vuxenutbildning 2005 Kortfattat innebär mål- och ramstyrning att Familjebehandling 2007 kommunfullmäktige i budgeten årligen anger Musikskola 2007 vilka mål nämnderna ska uppnå under året och Dagverksamhet äldre 2007 tilldelar dem ekonomiska resurser(ramar) inom Karriärvägledning 2008 vilka målen ska uppnås. Tanken med Vårdnadsbidrag 2009 målstyrningen var att frångå detaljstyrningen av Arbetsrehabilitering 2009 verksamheterna. Med målstyrning tydliggörs Familjedaghem för eget barn 2009 skillnaden i ansvar mellan de styrande, som Boendestöd 2010 sätter upp mål och ramar, och de Sysselsättning, psykisk verksamhetsansvariga. De som jobbar närmast funktionsnedsättning 2010 medborgare och brukare, får rätt att bestämma Öppenvård, missbruk 2011 hur verksamheten ska genomföras för att målen ska uppnås på bästa sätt. Figur 2 1 Beslut i fullmäktige den 30 maj 1988 147, och den 21-22 november 1988, 264 4 (28)
Internprissättning (1989) I slutet av åttiotalet fattade fullmäktige principbeslut om internhyror och interna priser. 2 Detta var en förutsättning för att de så kallade checkbeloppen inom kundvalssystemen skulle kunna vara desamma till kommunala och privata anordnare. En intern förutsättning i ett sådant system är att samtliga kostnader för den kommunalt anordnade verksamheten är identifierade och att de ingår i och täcks inom den ersättning som betalas ut till anordnarna för tjänsten. Därför prissätts sedan 1989 de lokaler kommunen själv äger som den kommunala produktionen hyr, liksom intern service och gemensam administration. Full konkurrensutsättning (1995-1996) 1995-96 fattades beslut som innebar full konkurrensutsättning av alla tjänster. I och med beslutet Organisation 95 kom det politiska ansvaret för hur den kommunala verksamheten finansierades att särskiljas från ansvaret för hur den producerades. 3 Sedan 1997 innebär detta att den nämnd som enligt reglementet ansvarar för ett visst område finansierar verksamheten, men inte ansvarar för att utföra verksamheten. Vem som ska utföra verksamheten bestäms i princip genom kundval eller upphandling. Vision och grundläggande värdering (2001) 2001 antog kommunfullmäktige visionen Öppenhet och mångfald, den grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. 4 Syftet med visionen och den grundläggande värderingen är att de ska genomsyra alla beslut och all verksamhet i kommunen. De ska definiera kommunens själ och tala om vad kommunen står för och hur den 8 övergripande mål ska förhålla sig till sina medborgare, vad God kommunal service medborgarna ska kunna förvänta sig av sina Effektivt resursutnyttjande folkvalda företrädare och den verksamhet de Starkt medborgarinflytande gemensamt finansierar. De talar också om Stor valfrihet vilket samhälle de folkvalda vill att det Lägsta möjliga skattesats och geografiska området Nacka ska stå för. påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans Kopplat till vision och grundläggande God livsmiljö och långsiktigt hållbar värdering formulerades de åtta övergripande utveckling målen, genom vilka visionen är avsedd att Trygg och säker kommun uppnås, samt de fyra bärande principerna som speglar visionen och den grundläggande värderingen. Figur 3 2 Beslut i fullmäktige den 18 december 1989, 245 3 Beslut i fullmäktige den 3 juni 1996, 108 4 Beslut i kommunfullmäktige den 15 oktober 2001, 195 5 (28)
I och med beslutet om vision och grundläggande värdering införde Nacka utöver kundval och målstyrning även värderingsstyrning. Syftet med värderingsstyrning är att gemensamma värderingar ska vägleda beslutsfattare, chefer och medarbetare vid beslut och i utformningen av verksamheten. Dessa värderingar och det handlande de för med sig är tänkta att leda i den riktning och ambitionsnivå som målats upp i visionen. 5 Figur 4 4 bärande principer Särskiljande av finansiering och produktion Konkurrens genom kundval och upphandling Konkurrensneutralitet Delegerat ansvar och befogenheter Processtyrning (2003) 2003 fattade kommunfullmäktige beslut som innebar att kommunen skulle styras i processer istället för i traditionella förvaltningar. Uppdraget var inte att förvalta utan att hela tiden jobba med att förbättra och utveckla processen ur medborgares och kunders perspektiv. 6 Det skulle finnas två typer av processer 7 - huvudprocesser och stödprocesser: Huvudprocess Huvudprocesser skulle ha ett externt perspektiv. De syftar till att leverera någonting till medborgarna. De definieras som en värdekedja av nyttigheter/sakområden som är till för kommuninvånare och de som verkar i kommunen 8. Kommunstyrelsen beslutade om vilka huvudprocesser som skulle finnas. 9 Dessa var då sju till antalet (Sociala tjänster, Utbildning, Kultur, Idrott och Fritid, Stadsbyggnad, Teknisk försörjning samt Miljö, folkhälsa och säkerhet). Inom respektive process kunde det finnas delprocesser. Antalet och områdena för huvudprocesserna har sedan dess varierat. I och med beslutet om processtyrning fastlogs det att kommunens organisation i princip skulle omfatta de tre delarna politik, huvudmannauppgifter och myndighetsutövning 10 samt produktion. Politikens uppgift är att sätta mål för vad som ska uppnås, fastslå ekonomiska ramar och förutsättningar samt följa upp målen och resultaten. Myndighets- och huvudmannadelen har dels som uppdrag att 5 Att styra med vision fungerar det? Foskningsöversikt. Axel Targama, Handelshögskolan Göteborg. 6 Beslut i kommunfullmäktige den 16 juni 2003, 82 7 Promemoria Så styrs Nacka i teori och praktik. 8 Promemoria Så styrs Nacka i teori och praktik. 9 Beslut i kommunstyrelsen 22 september 2003, 156-157 10 Kännetecknande för uppgifter inom området huvudmannauppgifter och myndighetsutövning är att de vanligen inte verkar i konkurrens. 6 (28)
stödja politiken i sin roll, dels att utföra de myndighets- och huvudmannauppgifter som delegerats från ansvarig nämnd. Produktionen ansvarar för att genomföra tjänster som ska komma medborgarna till del. Huvudprocesserna skär genom alla dessa tre delar, som var för sig hade olika ansvar för processernas genomförande. Politisk nämnd Huvudmanna och myndighetsutövning Produktion Figur 5 Stödprocesser Stödprocesserna skulle till skillnad från huvudprocesserna ha ett internt perspektiv. En stödprocess definierades som strategisk ledning till stöd för huvudprocesserna omfattande exempelvis framtagande av policys samt styrprinciper. Exempel på stödprocesser år 2003 var Personal- och kompetensförsörjning, Ekonomi och controlling och Kommunikation och omvärldsbevakning. 11 Även antalet och områdena för stödprocesser har varierat över tid. Mål- och resultatstyrning (2007) 2007 togs ytterligare ett steg när det gäller målstyrningen. Då övergick styrningen av nämnderna från mål- och ramstyrning till mål - och resultatstyrning. Kravet på uppföljning och resultatredovisning blev tydligare. Kommunfullmäktige fastställer årligen strategiska mål för varje nämnd och ger dem ekonomiska medel för att utföra sina uppdrag. Nämnderna fördelar resurserna så att verksamheten kan bedrivas så att målen uppnås. Nämnderna ansvarar för att verksamhetens resultat följs upp och rapporterar tillbaka till fullmäktige. 11 Promemoria Så styrs Nacka i teori och praktik. 7 (28)
3 Kommunens organisation En kommun består grundläggande av en politisk organisation och en tjänstemannaorganisation. I Nacka kommun är tjänstemannaorganisationen delad i två; en myndighets- och huvudmannadel och en kommunal produktion som huvudsakligen verkar i konkurrens med privat produktion. Kommunens organisation är således indelad i: Politiken vars uppgift är att sätta mål för vad som ska uppnås, fastslå ekonomiska ramar och förutsättningar samt följa upp målen och resultaten. Myndighets- och huvudmannadelen som dels har i uppdrag att förse politiken med beslutsunderlag och verkställa politikens beslut, dels att utföra de myndighets- och huvudmannauppgifter som delegerats från ansvarig nämnd. Produktionen vars ansvar är att genomföra tjänster som kommer medborgarna 12 13 till del. 3.1 Den politiska organisationen Inom det politiska området finns kommunfullmäktige (KF), alla nämnder inklusive kommunstyrelsen (KS) samt kommunstyrelsens utskott, varav arbetsutskottet (AU) och verksamhetsutskottet (VU) är två. Dessa åskådliggörs i bilden nedan och deras uppdrag förklaras närmare i avsnitt 3.1.1 till 3.1.3. Politikens uppgift är att sätta mål för vad som ska uppnås, fastslå ekonomiska ramar och förutsättningar samt att följa upp målen och resultaten. Nämnderna är även ansvariga myndigheter och huvudmän inom kommunens uppdrag. Figur 6 12 Inom främst skolans område förekommer genom lagstiftningen vissa myndighetsuppgifter även i produktionen. 13 En stor del av produktionen av den kommunalt finansierade verksamheten bedrivs av privata aktörer. Dessa utgör således en stor del av det kommunen erbjuder medborgarna. De ingår dock inte i kommunens organisation och beskrivs därför inte i detta avsnitt. 8 (28)
3.1.1 Kommunfullmäktige styr på uppdrag av medborgarna Kommunens ägare är kommunens cirka 92 000 medborgare. Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högst beslutande organ. I kommunfullmäktige sitter 61 ledamöter som genom allmänna val fått medborgarnas förtroende att företräda dem. Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Till varje nämnd utses en ordförande vars uppdrag är att leda nämndens arbete. Fullmäktige formulerar nämndernas uppdrag och sätter upp mål, fördelar ekonomiska resurser och följer upp hur nämnderna fullgör sina uppdrag. Nämndorganisationen är utformad utifrån det kommunala uppdraget där nämndens namn säger vad den ansvarar för. Även kommunstyrelsen är en nämnd, men med ett särskilt ansvar, vilket beskrivs närmare i avsnitt 3.1.3. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktige formulerar nämndernas ansvar och uppdrag i reglementen och i enskilda frågor. Nämndspecifika reglementen Nämndspecifika reglementen, som endast gäller en nämnd, kan innehålla två typer av uppdrag. En typ är sådana uppdrag som är delegerade till en nämnd från fullmäktige. 14 I dessa frågor kan fullmäktige återta delegationen, eller nämnden hänskjuta till fullmäktige att fatta beslut i ärenden. Om en nämnd anser att ett ärende, som den enligt reglementet ansvarar för, är principiellt eller annars av större vikt, ska ärendet hela vägen till fullmäktige för beslut. 15 Den andra typen av uppdrag i nämndspecifika reglementen är uppgifter som enligt lag ska tas om hand av en kommunal nämnd. Kommunfullmäktiges roll i dessa fall är att i reglementet ange vilken nämnd som har hand om just de ärendena. Här delegerar inte fullmäktige beslutanderätten. Det innebär att nämnden varken ska eller kan hänskjuta frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt inom detta beslutsområde till fullmäktige. Reglementen som gäller alla nämnder Utöver nämndspecifika reglementen ger kommunfullmäktige nämnderna centrala direktiv i reglementen som gäller för alla nämnder, oavsett vad deras sysslor är. I den här kategorin återfinns till exempel 14 Dessa baserar sig på det som kallas den allmänna kompetensen i 2 kap. 1 kommunallagen 15 Det räcker inte att vända sig till kommunstyrelsen eftersom det är fullmäktige som gett nämnden beslutanderätten, inte kommunstyrelsen. 9 (28)
reglemente med gemensamma bestämmelser om beslutsfattande i Nacka kommun reglemente för mål- och resultatstyrning redovisningsreglemente reglemente för ekonomistyrning arvodesreglemente Direktiv i enskilda frågor Dessutom kan fullmäktige ge nämnderna direktiv eller beslutanderätt i specifikt angivna frågor. Det sker oftast i samband med beslutet om mål och budget (Mål & Budget förklaras närmare på i avsnitt 4.2.2). 3.1.2 Nämndernas uppdrag Nämnderna har till uppdrag att finansiera verksamheten utifrån de mål kommunfullmäktige satt upp. Detta gör nämnderna genom kundvalssystem eller upphandling. Eftersom det är den medborgare som har rätt till en tjänst som väljer vem som ska leverera tjänsten inom kundvalssystemen är nämndens roll att se till att det finns ett utbud som möter efterfrågan och håller kravet på god kvalitet. För de delar av kundvalssystemen där det inte finns ett statligt system för att godkänna och ge leverantörer av tjänster rätt att bedriva verksamhet, ansvarar nämnden också för att auktorisera anordnare. För gemensamma tjänster som upphandlas i konkurrens ansvarar nämnden för att genom upphandling avgöra vem som ska utföra tjänsterna. Nämnden är också ansvarig för att anordnare och utförare levererar till minst den kvalitet som uppfyller mål och uppställda krav. Det är ett uppföljnings- och utvärderingsansvar 16. Samtliga finansieringsnämnder är också ansvariga för att utveckla sin verksamhet och ta de initiativ som det ansvaret för med sig. Som beredande organ till kommunfullmäktige ska de årligen föreslå strategiska mål och budget för sina områden. (se vidare om Mål & Budget i avsnitt 4.2.2) Flera av nämnderna har också ett myndighetsuppdrag där man prövar rättigheter, utövar tillsyn och beslutar om förelägganden. I rollen som myndighetsutövare ingår till exempel att pröva rätten till försörjningsstöd eller möjligheten att få bygglov, förelägga någon att vidta åtgärder som förhindrar risker för miljön eller genom tillsyn säkerställa goda hygieniska förhållanden i lokaler där man hanterar mat. 16 Eftersom ansvaret inom såväl kundvalssystemen som för verksamhet som upphandlas ligger i att bestämma vad som ska uppnås ska finansieringsnämnderna i sin uppföljning inte gå in i hur anordnarna ska agera för att nå mål och uppställda kvalitetskrav. 10 (28)
3.1.3 Kommunstyrelsen har två roller Kommunstyrelsen leder och samordnar Kommunstyrelsen har en lagstadgad särställning bland nämnderna. Kommunstyrelsen ska på kommunfullmäktiges uppdrag leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Inom detta uppdrag ska kommunstyrelsen ha uppsikt över att övriga nämnder tar sitt ansvar. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning och utvärdering av de övergripande målen. Ett av kommunstyrelsens verktyg i uppdraget att leda och samordna är att anta policyer som anger förhållningssätt som kommunen och dess organ ska inta i olika situationer. Kommunstyrelsens policyer är bindande för nämnder och medarbetare på så sätt att var och en i sin egen verksamhet ska agera så att de följer det givna förhållningssättet. Detta gäller såväl finansieringsansvariga nämnder och tjänstemän som ansvarar för myndighets- och huvudmannauppgifter som medarbetare och verksamhet inom den kommunala produktionen. Rent principiellt ska policyer inte innehålla rena påbud och föreskrifter för hur något ska gå till. Kommunstyrelsen har dock befogenhet att utfärda även sådana, om de följer av kommunstyrelsens uppgift att leda, samordna och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen kan utifrån det ansvaret till exempel besluta om gemensamma lösningar som bidrar till att det övergripande målet om ett effektivt resursutnyttjande uppnås, såsom att kommunens verksamheter ska ha en gemensam växel och gemensamma system för ekonomioch personaladministration. Kommunstyrelsen har även personalansvar för samtlig personal inom kommunens organisation. Genom det som kallas instruktion och delegationsordning fördelas detta ansvar till chefer inom organisationen 17. (Detta beskrivs närmare i avsnittet 3.2 om myndighets- och huvudmannaorganisationen och den kommunala produktionen). Kommunstyrelsen som egen nämnd Kommunstyrelsen är också ansvarig nämnd inom några områden. Dessa områden är bland annat mark- och fastighetsfrågor, exploatering och näringslivsfrågor. 18 Kommunstyrelsen är också den nämnd som ansvarar för att tillhandahålla kommunal produktion av tjänster i den omfattning och kvalitet som efterfrågas. Kommunstyrelsen har fyra utskott, där ett antal av kommunstyrelsens ledamöter ingår. Verksamhetsutskottet och arbetsutskottet beskrivs nedan. Därtill 17 Kommunstyrelsens instruktion och delegationsordning KSKF 2011/198-002 18 Reglemente för Nacka kommunstyrelse 11 (28)
finns krisledningsutskottet som hanterar kommunens funktioner i kris samt det nyinrättade tunnelbaneutskottet, som har till uppgift att bereda frågor med anledning av den kommande tunnelbanan till Nacka. Arbetsutskottet Arbetsutskottet (AU) är kommunstyrelsens beredande organ. Arbetsutskottet diskuterar ärenden som ska upp i kommunstyrelsen och föreslår kommunstyrelsen hur den ska fatta beslut i dessa ärenden. 19 Arbetsutskottet kan även fatta beslut i frågor som delegerats från kommunstyrelsen. Verksamhetsutskottet Verksamhetsutskottet (VU) är på delegation från kommunstyrelsen politiskt ansvarigt organ för den kommunala produktionen inom verksamhetsområdena Förskola, fritid och skola (FFS) samt Sociala stödresursen (VSS) 20. Verksamhetsutskottet fattar beslut i ärenden såsom bokslut och internbudget för VSS och FFS, den kommunala produktionens anbud när finansieringsnämnderna upphandlar tjänster, utbud av verksamhet (nedläggning och tillskapande av nya förskolor, skolor och andra produktionsenheter) m.m. Kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd Några av kommunstyrelsens ledamöter är kommunalråd, vilket innebär att de till skillnad från fritidspolitiker ägnar sig åt detta uppdrag på hel- eller deltid. Ett av kommunalråden är kommunstyrelsens ordförande (KSO). Utöver arbetet att vara väl insatt i kommunens verksamhet och att främja samverkan mellan kommunens nämnder, utskott och omvärlden, representerar kommunalråden kommunen i olika sammanhang. 19 Frågor som rör den kommunala produktionen och tunnelbanan behandlas inte av AU eftersom det finns särskilda utskott för de frågorna. 20 Se vidare om FFS och VSS i avsnitt X om den kommunala produktionen. 12 (28)
3.2 Tjänstemannaorganisationen Tjänstemannaorganisationen består av myndighets- och huvudmannaorganisationen och den kommunala produktionen. De förklaras i avsnitt 3.2.1 och 3.2.2 och åskådliggörs i de två ljusare boxarna tillsammans med den politiska organisationen i figur 7 nedan. Figur 7 3.2.1 Myndighets- och huvudmannaorganisationen Myndighets- och huvudmannaorganisationen har i uppdrag att förse politiken med beslutsunderlag och verkställa politikens myndighets- och huvudmannabeslut samt att utföra de myndighets- och huvudmannauppgifter som delegerats från nämnderna. Den här delen av tjänstemannaorganisationen arbetar med uppgifter som vanligen inte kan genomföras under konkurrens. Inom några enstaka myndighets- och huvudmannaenheter utförs viss produktion eller ledning av produktion. Det är områden där kommunen bedömt att det behövs en grundkompetens inom kommunens organisation för att tillgodose behov och upprätthålla kvalitet. Huvudmanna- och myndighetsorganisationen är indelad i 35 21 enheter. Myndighets- och huvudmannaorganisationen i Nacka är således en enhetsorganisation till skillnad från i många andra kommuner där den är en förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen är arbetsgivare och har personalansvar för all personal inom myndighets- och huvudmannaorganisationen. Formellt sett hör ingen enhet organisatoriskt till en specifik nämnd och alla enheter kan få uppdrag från alla nämnder. Till myndighets- och huvudmannaorganisationen hör de enheter som huvudsakligen får uppdrag från specifika nämnder. Exempel på sådana enheter är 21 Antalet i juli 2012 13 (28)
bygglovenheten och kultur- och utbildningsenheten. Till myndighets- och huvudmannaorganisationen hör även de enheter som arbetar som stöd till organisationen i sin helhet och andra enheter, såsom personalenheten, ekonomienheten, kommunikationsenheten, och IT-enheten. (I bilaga 1 finns en förteckning över alla myndighets- och huvudmannaenheter.) Till myndighets- och huvudmannaorganisationen hör även stadsledningskontoret vars roll och funktion beskrivs närmare i avsnitt 4.2.4. Enhetschefen för respektive enhet har uppdraget att driva verksamheten på uppdrag av kommunstyrelsen 22. Det innebär att enhetschefen har fullständigt ansvar för följande när det gäller för respektive enhet: - Inriktning och mål; enhetschefen ansvarar för enhetens interna inriktning och mål. - Organisation; enhetschefen avgör hur enheten organiseras. - Ekonomi och resultat; enhetschefen ansvarar för hur enhetens resurser disponeras och resultatet vad avser budget och uppdrag. - Personal och arbetsmiljö; enhetschefen har det fulla ansvaret för personalen och deras arbetsmiljö. - Utveckling; enhetschefen ansvarar för att processerna inom enheten ständigt förbättras och utvecklas. Detta ansvar gäller inom ramen för gällande lagar, förordningar, föreskrifter, avtal, kommunala mål, policyer, reglementen och delegationsordningar. Enhetschefen är underställd den direktör som ansvarar för den process enheten verkar inom (vad som avses med process och processägare förklaras närmare i avsnitt 4.2). Om en chef inte kan lösa en uppgift, utan har uttömt sina handlingsmöjligheter, ska den personen returnera uppgiften skriftligen till sin chef. Inom de enheter som utgör stödprocesser (se avsnitt 4.2.3) kan stödprocessägaren välja att inte tillsätta någon enhetschef. Stödprocessägaren blir då själv såväl enhetschef som processägare och kan utse en biträdande enhetschef. 3.2.2 Den kommunala produktionen Produktionens ansvar är att genomföra tjänster åt medborgarna. Kommunstyrelsen är genom VU ansvarig nämnd för produktionsverksamheterna. Produktionsverksamheterna är indelade i två verksamhetsområden. Det ena området är Förskola, fritid och skola (FFS), som även omfattar kulturverksamhet. 22 Kommunstyrelsens instruktion och delegationsordning KSKF 2011/198-002 14 (28)
Det andra är Verksamhetsområdet sociala stödresursen (VSS) som erbjuder tjänster inom socialpsykiatri, omsorgsverksamhet, individ- och familjeomsorg, personlig assistans samt äldreomsorg. (I bilaga 2 listas alla verksamheterna inom produktionen). Högsta chef för respektive verksamhetsområde är produktionsdirektören. Produktionsdirektören har det övergripande strategiska ansvaret. Precis som enhetscheferna inom myndighets- och huvudmannaorganisationen har verksamhetschefer och rektorer 23 det fulla ansvaret 24 för: - Inriktning och mål; rektor/ verksamhetschef ansvarar för enhetens interna inriktning och mål. - Organisation; rektor/verksamhetschef avgör hur enheten organiseras. - Ekonomi och resultat; rektor/verksamhetschef ansvarar för hur enhetens resurser disponeras och resultatet vad avser budget och uppdrag. - Personal och arbetsmiljö; rektor/verksamhetschef har det fulla ansvaret för personalen och deras arbetsmiljö. - Utveckling; rektor/verksamhetschef ansvarar för att processerna inom enheten ständigt förbättras och utvecklas. Liksom för alla chefer inom kommunens organisation gäller detta ansvar inom ramen för gällande lagar, förordningar, föreskrifter, avtal, kommunala mål, policyer, reglementen och delegationsordningar. 23 Inkluderar förskolechefer 24 Kommunstyrelsens instruktion och delegationsordning KSKF 2011/198-002 15 (28)
4 System för ledning och styrning i Nacka kommun 4.1 Utgångspunkter 4.1.1 Vision, grundläggande värdering och övergripande mål syftar till att uppnå den av kommunfullmäktige antagna visionen om Öppenhet och mångfald. Den grundläggande värderingen för att nå dit är Förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Genom de åtta övergripande målen, som utgår från den grundläggande värderingen, är visionen avsedd att uppnås: God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Visionen och den grundläggande värderingen ska genomsyra alla beslut och all verksamhet. De är avsedda att definiera kommunens själ och talar om vad kommunen står för, hur den vill förhålla sig till sina medborgare och vad medborgarna ska kunna förvänta sig. De talar också om vilket samhälle det geografiska området Nacka ska stå för. 4.1.2 Styrande principer Fyra styrprinciper, som tar sin utgångspunkt i visionen och den grundläggande värderingen, kompletterar de ovan beskrivna utgångspunkterna för styrningen: Särskiljande av finansiering och produktion Konkurrens genom kundval eller upphandling Konkurrensneutralitet Delegerat ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå Dessa principer förklaras närmare nedan. 4.1.2.1 Särskiljande av finansiering och produktion I Nacka är ansvaret för att finansiera en verksamhet skilt från ansvaret att producera verksamheten i fråga. I praktiken innebär detta att det är andra nämnder och andra delar av tjänstemannaorganisationen som hanterar finansieringen än det är som hanterar produktionen. Finansieringsnämnderna 16 (28)
ansvarar, inom de av fullmäktige beslutade ramarna, för att finansiera den verksamhet som ska utföras antingen genom kundval eller genom upphandling. Som tjänstemannastöd för detta har de en myndighets- och huvudmannaorganisation. Kommunstyrelsen är genom verksamhetsutskottet ansvarig nämnd för att tillhandahålla kommunal produktion av tjänster i den omfattning och kvalitet som efterfrågas. Den del av tjänstemannaorganisationen som utför dessa tjänster är de kommunala produktionsverksamheterna. 4.1.2.2 Konkurrens genom kundval eller upphandling Vem som ska utföra verksamhet i Nacka bestäms i princip på två olika sätt; - Vem som ska utföra en individuellt riktad tjänst, såsom förskoleverksamhet, skola, hemtjänst och äldreboende, bestäms av den som har rätt till tjänsten inom ramen för kundvalssystemet. - Tjänster som riktar sig till alla medborgare som till exempel snöröjning och parkunderhåll upphandlas. Inom kundvalssystemet bestämmer kommunfullmäktige vilken ersättning den som utför tjänsten ska få. Kundvalssystemet medför en kvalitetskonkurrens samtidigt som medborgarna ges förtroende att själva kunna fatta beslut om hur de vill att tjänster riktade direkt till dem ska utföras. Detta ligger i linje med såväl kommunens grundläggande värdering, om förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga och vilja att ta ansvar, liksom visionen om öppenhet och mångfald. 4.1.2.3 Konkurrensneutralitet För att öppenhet och mångfald ska kunna uppnås måste nämnderna, som ansvarar för målen och finansierar produktionen, förhålla sig neutrala mellan de kommunala och privata anordnarna av kommunalt finansierade tjänster. Neutralitet innebär att anordnarna, oavsett om de organiseras i kommunal eller privat regi, ska behandlas lika. Ersättningen, de så kallade checkbeloppen, inom kundvalssystemen utgår alltid med samma belopp till kommunala och privata anordnare. En intern förutsättning för konkurrensneutralitet och verklig konkurrens är att samtliga kostnader för den kommunalt anordnade verksamheten är identifierade och att de ingår i och täcks inom den ersättning som utgår för tjänsten. Internhyror och interna priser tillämpas. De kommunala anordnarna får själva välja vilka lokaler deras verksamheter ska bedrivas i. För att det ska vara en reell möjlighet måste även de lokaler kommunen själv äger prissättas. Detsamma gäller den service som verksamheterna behöver och därför prissätts intern service och gemensam administration. 17 (28)
4.1.2.4 Delegerat ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå Genom att särskilja finansiering och produktion samt genom att all kommunalt finansierad verksamhet ska arbeta under konkurrens, har kommunfullmäktige lämnat ett stort handlingsutrymme för dem som utför tjänsterna att utifrån sina kunskaper, i nära samspel med berörda medborgare, fatta beslut om hur verksamheten ska utformas. Det stimulerar till självständighet och professionalism i de olika verksamheterna och är viktigt om de kommunala verksamheterna ska kunna konkurrera med andra inom sitt område. Ansvaret för verksamhetens mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling ska ligga på lägsta effektiva nivå. Principen om att ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta effektiva nivå speglar den grundläggande värderingen om förtroende för och tillit till den enskildes vilja och förmåga. 4.2 Ledning och styrning i processer Nacka kommun leds och styrs övergripande i processer som skär genom alla de tre delarna politik, huvudmanna- och myndighetsutövning samt produktion. Syftet med processtyrning är att se till helheten och att samordna verksamheten från politik till huvudmanna- och myndighetsutövning till produktion, i effektiva och fungerande värdekedjor. Uppdraget är inte att förvalta utan att hela tiden jobba med att utveckla processen. Målet är att det ska bli så bra som möjligt för medborgare och brukare. Styrningen sker i tre olika typer av processer; styrprocesser, huvudprocesser och stödprocesser. I figur 8 nedan åskådliggörs processerna av de horisontella fälten tillsammans med kommunens organisation och den externa produktionen. Bilden illustrerar det som förklaras i den text som följer om huvudprocesser, styrprocesser och stödprocesser i detta avsnitt. Figur 8 18 (28)
4.2.1 Huvudprocesser Huvudprocesserna syftar till att leverera något till medborgarna. De utgår från nämndernas ansvarsindelning och omfattar på så vis kommunens huvudsakliga uppgifter. Huvudprocesserna har ett externt perspektiv, vilket dels innebär att de syftar till att möta medborgarnas behov, dels att de innefattar även den externa produktionen (d.v.s. den verksamhet som inte anordnas inom FFS och VSS). I figur 8 på föregående sida åskådliggörs huvudprocesserna med de horisontella pilar som löper genom nämnd, myndighets- och huvudmannaorganisation samt produktion. De huvudprocesser som finns mandatperioden 2010-2014 är: Arbets- och företagsprocessen Fritidsprocessen Kulturprocessen Miljö- och stadsbyggnadsprocessen Naturreservatsprocessen Social- och äldreprocessen Tekniska processen Utbildningsprocessen Överförmyndarprocessen 4.2.2 Styrprocesser Styrprocesserna syftar till att styra och leda hela organisationen så att den utvecklas i linje med kommunfullmäktiges intentioner i vision, grundläggande värdering och övergripande mål. Styrprocesserna, som åskådliggörs i det horisontella fältet kring SLK i ovankant på figur 8 är: Mål- och budget Uppföljning och utvärdering Strategisk långsiktig utveckling Ägardialog Mål & Budget Mål & Budget är den årliga process genom vilken mål och medel för kommunens verksamhet beslutas. Processen utgår från mål- och resultatstyrning, som är den grundläggande ekonomiska styrformen i kommunen 25. I Mål & Budgetbeslutet, som fattas av kommunfullmäktige i november varje år 26, beslutas grundläggande värdering, övergripande mål, strategiska mål för nämnderna och budgetfördelning (så kallade ramar) till nämnderna. Som underlag för fullmäktiges beslut lämnar nämnderna själva förslag på strategiska mål inom 25 Beslut i kommunfullmäktige den 30 maj 1988, 147, och den 21-22 november 1988, 264; 26 Senast den 18 november 19 (28)
områden de, i förhållande till de övergripande målen och de ekonomiska förutsättningarna, bedömer som väsentliga att prioritera de närmaste tre åren. 27 KOMMUNFULLMÄKTIGE Fastställer övergripande mål och strategiska mål för varje nämnd. Ger nämnderna resurser för att kunna utföra sina uppdrag. NÄMNDERNA Fördelar resurserna så att verksamheten kan nu målen. Verksamhetens resultat följs upp och rapporteras till fullmäktige. Figur 9 Målen kan ses som politiska krav på vilken kvalitet och vilka effekter som ska uppnås under året. Nämnderna har ansvaret för att styra mot att målen nås och att de följs upp. Nämnderna ska 28 : fastställa nyckeltal med tillhörande metod och frekvens för uppföljning för samtliga mål för nämnden anta en plan för uppföljning av de strategiska målen och nyckeltalen inklusive nämndens interna kontroll anta internbudget inom ramen för av kommunfullmäktige beslutade mål och ekonomiska ramar med målnivåer angivna för samtliga nyckeltal Uppföljning och utvärdering I enlighet med mål- och resultatstyrning följer fullmäktige årligen upp måluppfyllelse och medelsanvändning genom bokslutet. Nacka kommun gör två delårsbokslut, tertial 1-2 och ett helårsbokslut (T3) som bygger på att nämnderna informerar kommunfullmäktige om hur verksamheten utvecklas avseende mål och ekonomi. 29 Genom att ge eller inte ge ansvarsfrihet till ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna tar kommunfullmäktige ställning till verksamheten under det gångna året. 27 Beslut om reglemente för mål- och resultatstyrning i kommunfullmäktige 16 april 2012. 28 Beslut om reglemente för mål- och resultatstyrning i kommunfullmäktige 16 april 2012. 29 Beslut om reglemente för mål- och resultatstyrning i kommunfullmäktige 16 april 2012. 20 (28)
Strategisk långsiktig utveckling Strategisk långsiktig utveckling handlar om att ta initiativ idag som behövs för att kommunen ska fungera väl och utvecklas i linje med vision, värderingar och övergripande mål även på längre sikt. Ägardialog Ägardialogen handlar om kommunens dialog med medborgarna och om dialogen mellan de förtroendevalda som företrädare för medborgarna och tjänstemännen i kommunen. Dialogen mellan kommunen och medborgarna kan till exempel handla om kommunens prioriteringar, utformningen av service och tjänster och resultaten av kommunens verksamhet. Dialogen mellan förtroendevalda och tjänstemän handlar i första hand om verksamhetens inriktning, mål och resultat. 4.2.3 Stödprocesser Stödprocessernas huvudsakliga fokus är, till skillnad från huvudprocessernas, kommunens interna 30 organisation. De står för stöd och styrning på sina områden inom samtliga processer och bidrar därigenom indirekt till att organisationen levererar det den ska till medborgarna. Ansvarig nämnd för stödprocesserna är kommunstyrelsen. Stödprocesserna åskådliggörs på bilden i figur 8 med det horisontella fältet i figurens nedre del. De stödprocesser som finns i Nacka från och med 1 mars 2012 är Ekonomiprocessen Fastighetsprocessen Inköpsprocessen IT-processen Juridiska processen Kommunikationsprocessen Näringslivsprocessen Personalprocessen I praktiken är det inte så att stödprocesserna äger rum under eller vid sidan av huvud- och styrprocesser. I det dagliga arbetet verkar de inom övriga processer, som inte skulle kunna fungera utan dem. Att hela organisationen har professionellt stöd och professionell styrning inom områden såsom personal, kommunikation, juridik och ekonomi är en förutsättning för att uppdragen som ska levereras till medborgarna ska klaras av. 4.2.4 Stadsledningskontorets roll och funktion Stadsledningskontoret är den del av tjänstemannaorganisationen som har ansvar för styrprocesserna. Dess övergripande uppgift är att ge kommunstyrelsen och 30 Näringslivsprocessen, fastighetsprocessen och kommunikationsprocessen har även ett externt fokus. 21 (28)
samtliga nämnder det stöd och de underlag som behövs för att kunna ta det politiska ansvaret. Till stadsledningskontoret hör stadsdirektören, samtliga direktörer samt en administrativ funktion som den administrativa direktören är chef för. 4.2.4.1 Stadsdirektören Stadsdirektören är chef för direktörerna och ansvarig processägare för styrprocesserna. Stadsdirektören har personalansvar samt ansvar för arbetsmiljöförhållanden för direktörer och annan personal som är direkt underställd henne/honom. 4.2.4.2 Stadsdirektörens ledningsgrupp Stadsdirektörens ledningsgrupp består av direktörer, såväl processägare som produktionsdirektörer. Stadsdirektörens ledningsgrupp utgör stabsfunktion till stadsdirektören i dennes ansvar för styrprocesserna. Ledningsgruppen har därmed ett gemensamt ansvar för att leda och styra kommunen så att den i sin helhet fungerar och utvecklas i linje med vision, värdering, mål och principer på såväl kort som lång sikt. 4.2.4.3 Direktörernas roll och ansvar Direktörerna har två uppdrag: 1) Som del i stadsdirektörens ledningsgrupp gemensamt helhetsansvar för kommunens utveckling tillsammans med stadsdirektören och övriga direktörer. 2) Som processägare eller produktionsdirektör ansvar för specifik process eller produktionsverksamhet. Processägare Respektive huvud - och stödprocess leds och styrs av en direktör som är processägare. Det finns huvudprocessägare för respektive huvudprocess och stödprocessägare för respektive stödprocess. I normalfallet är en direktör ansvarig för en process, men det förekommer också att en och samma direktör är processägare för två eller flera processer. Processägaren har ett övergripande strategiskt ansvar inför respektive nämnd för att processen och verksamheten fungerar optimalt och utvecklas. Processägaren ska se till hela systemet inom nämndens område. Det omfattar såväl kommunala som externa producenter där det finns och systemets samspel med andra processer, organisationer och myndigheter. Processägaren ska ständigt ha medborgarnas och kundernas perspektiv för ögonen. De kan till exempel initiera uppföljning och utvärdering eller föreslå en annan organisationsfördelning i syfte att förbättra det processen ska leverera till kunden/medborgarna. Processägaren är också länk mellan en nämnd och de enheter där han eller hon utsett chef. Han 22 (28)
eller hon är också ansvarig för att de ärenden och beslutsunderlag som ska läggas fram i en nämnd är fullgoda. Processägaren anställer enhetschefer för myndighets- och huvudmannaenheterna inom den process de ansvarar för. Processägaren har personalansvar samt ansvarar för arbetsmiljöförhållanden för enhetscheferna. Processägaren ansvar också för att respektive enhetschef är insatt i sitt ansvar utifrån gällande lagar, förordningar, föreskrifter, avtal, kommunala mål, policyer, reglementen och delegationsordningar. Det fulla ansvaret för en enhets inre angelägenheter såsom inriktning, mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling ligger på respektive enhetschef (se avsnitt 3.2.1). Produktionsdirektörer Varje verksamhetsområde (FFS och VSS) leds och styrs av en produktionsdirektör som har ett övergripande strategiskt ansvarar inför verksamhetsutskottet att produktionen fungerar optimalt och utvecklas. Han eller hon har systemansvar för det som omfattar verksamhetsområdet och verksamhetsområdet samspel med andra processer, organisationer och myndigheter. Produktionsdirektören ska ständigt ha kundens perspektiv för ögonen. Produktionsdirektören kan till exempel föreslå förändringar inom verksamhetsområdets organisation och initiera utredningar och utvärderingar i syfte att förbättra. Produktionsdirektören är också länk mellan verksamhetsutskottet och verksamheter/enheter. Han eller hon är ansvarig för att de ärenden och beslutsunderlag som ska läggas fram i verksamhetsutskottet är fullgoda. Produktionsdirektören anställer verksamhetschefer/rektorer inom det verksamhetsområde han/hon ansvarar för. Direktören har personalansvar samt ansvar för arbetsmiljöförhållanden för verksamhetschefer/rektorer och annan personal som är direkt underställd henne/honom som direktör. Produktionsdirektören ansvarar för att verksamhetschef/rektor är insatt i sitt ansvar utifrån gällande lagar, förordningar, föreskrifter, avtal, kommunala mål, policyer, reglementen och delegationsordningar. 23 (28)
Bilaga 1. Myndighets- och huvudmannaenheter Arbets- och företagsenheten Byggenheten Bygglovenheten Ekonomienheten Enheten Drift och underhåll vägar och vatten Enheten Ekonomi och statistik * Enheten Funktionsnedsättning Enheten Individ- och familj barn och unga Enheten Individ- och familj vuxna Enheten planering och utveckling * Exploateringsenheten Fastighetsstaben Förvaltningsenheten ** Idrotts- och fritidsenheten Inköpsenheten IT-enheten Juridiska enheten Kommunikationsenheten Kontaktcenter Kultur- och utbildningsenheten Lantmäterienheten Markenheten Miljöenheten Park - och naturenheten Personalenheten Planenheten Samordnings - och utvecklingsenheten Serviceenheten Stadsledningskontoret Teknik- och stadsbyggnadsstaben Trafikenheten Vatten - och avfallsenheten Vägenheten Äldreenheten Överförmyndarenheten *endast social- och äldrefrågor ** endast fastighetsfrågor 24 (28)
Bilaga 2. Verksamhetsområden och enheter inom den kommunala produktionen I den här bilagan som kompletterar beskrivningen av kommunens organisation listas endast den verksamheten som drivs inom den kommunala produktionen. En stor del av den verksamhet som finansieras av Nacka kommun drivs i extern produktion. Att den externa produktionen inte listas här beror på att de inte ingår i kommunens interna organisation. FFS enheter Förskolor Alabasterns förskola Bagarsjöns förskola Berguddens förskola Björknäs förskola Boo Gårds förskola Bäckalidens förskola Chrysolitens förskola Duvnäs montessoriförskola Fjädern Eklunda förskola Fiskarhöjdens förskola Fisksätraskolans förskola Gläntans förskola Herrgårns förskola Hästhagens förskola Igelboda förskola Igelkottens förskola Kobbens förskola Kolarängens förskola Korallens förskola Krabbans förskola Kristallens förskola Kulingens förskola Kummelnäs förskola Källans förskola Långsjöns förskola Optimus förskola Ringgårdens förskola Saltängens förskola Sigfridsborgs förskola Skogsgläntans förskola Skogsmusens förskola Förskolor forts. Skogsmusens förskola Skogsstigens förskola Skuru förskola Solfjäderns förskola Solängens förskola Stensötans förskola Strandparkens förskola Tallidens förskola Universums förskola Utskogens förskola Vesslans förskola Vilans förskola Vårgärdets förskola Växthusets förskola Älta Gårds förskola Ängslyckans förskola Östbacka förskola Öppna förskolor Öppna förskolan i Älta Öppna förskolan i Fisksätra Öppna förskolan i Ektorp Föräldrakooperativ Blåbärets föräldrakooperativ Regnbågens föräldrakooperativ Lyckolundens föräldrakooperativ Humlans föräldrakooperativ Duvans föräldrakooperativ Snokens föräldrakooperativ Barkbåtens föräldrakooperativ 25 (28)
FFS forts. Skolor Björknässkolan Boo Gårds skola Borgvallaskolan Centrumskolan/Träningsskolan/ Gymnasiesärskolan Ektorps skola Igelboda skola Eklidens skola Fisksätraskolan Jarlabergs skola Järla skola Myrsjöskolan Nacka gymnasium A Nacka gymnasium B Nacka gymnasium C Nacka musikskola Naturskolan Neglinge skola Orminge skola Young Business Creatives (YBC) Saltsjöduvnäs skola Saltsjöbadens Samskola Sigfridsborgs skola Sickla skola Skuru skola Solsidans skola Stavsborgsskolan Sågtorpsskolan Vilans skola Älta skola Bibliotek Bibliotek Fisksätra Bibliotek Orminge Forum biblioteket Fritidsgårdar Henriksdals fritidsgård 2:an Älta fritidsgård Fisksätra fritidsgård Saltsjöbadens fritidsgård Björknäs fritidsgård Barn- och elevhälsan FFS Verksamhetsstödet 26 (28)
VSS 7 verksamhetsområden med de verksamheter och enheter de omfattar 31 I den här bilagan som kompletterar beskrivningen av kommunens organisation listas endast verksamhet som drivs inom den kommunala produktionen. En stor del av den verksamhet som finansieras av Nacka kommun drivs i extern produktion. Att den externa produktionen inte listas här beror på att de inte ingår i kommunens interna organisation. INDIVID OCH FAMILJ Arbetscentrum Ungdomsverksamheten Mini- Maria Polarna Nacka Ungdomsgruppen Familjeverksamheten Familjebehandlarna Familjerådgivningen Mansmottagningen Familjecentralen Fisksätra Nacka Beroendemottagning Socialpsykiatrin Särskilt boende 197:an Särskilt boende Måsen Stödboende Gamla Landsvägen Genomgångsboende Gamla Landsvägen Träfflokal Lyktan Träfflokal Träffpunkten Boendestödsgruppen PERSONLIG ASSISTANS- OCH BEMANNINGSVERKSAMHETEN Personlig assistansenheten Ledsagnings- och avlösarservice Bemanningsenheten NACKA SENIORCENTER TALLIDEN Särskilt boende Korttidsboende Natt- och Larmpatrullen OMSORGEN Daglig verksamhet Kärrtorp och Knarrnäs Dagliga verksamhet Paletten Dagliga verksamhet Björknäs Dagliga verksamhet Eken Dagliga verksamhet Företagsslussen Gruppbostäder Gruppbostad Skymningsvägen Gruppbostad Fisksätra Draken Gruppbostad Fisksätra Laken Serviceboende Bergåsen Korttidsboende Björkebo korttidshem Lillkortis Helgkortis NACKA SENIORCENTER EKTORP Särskilt boende Dagverksamhet NACKA SENIORCENTER SOFIERO Särskilt boende Dagverksamhet NACKA SENIORCENTER SJÖTÄPPAN Särskilt boende Dagverksamhet NACKA SENIORCENTER ÄLTA Särskilt boende 27 (28)
Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167