Förberedelser för programöversyn vid Göteborgs universitet BLUE11 Karin Fogelberg Rapport från utredningsuppdrag BLUE11 Dnr G 8 553/10 29 juni 2010
Innehåll Sammanfattning 3 1 Uppdraget 4 1.1 Andra förutsättningar för arbetet 4 - Styrdokument GU 4 - Högskoleverkets kritik och rekommendationer 5 1.2 Metod och material 5 2 Kartläggning av arbete med utbildningskvalitet vid andra lärosäten 6 3 Utbildningsprogram vid GU 7 4 Mall för utbildningsplaner 8 5 BLUE-verktyget 12 5.1 Fokusområden och indikatorer 12 5.2 Ett tredelat verktyg för olika faser 13 - Inrättande 14 - Uppföljning och utveckling 14 - Avveckling 15 5.3 Vägledning för användning av indikatorerna 17 - Motiv för inrättande 17 - Studentrekrytering 17 - Pedagogisk kvalitet 18 - Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 19 - Resultat 20 - Ekonomi 21 - Studentinflytande 21 - Extern användbarhet 22 - Programmets ställning i internationell jämförelse 24 6 Fortsättningen 25 Källor 26 Bilaga Uppdragsbeskrivning 2
Sammanfattning I denna rapport presenteras två förslag: dels förslag på en gemensam mall för utbildningsplaner, dels förslag på ett tredelat verktyg för översyn av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet. Det ingår inte i uppdraget att förslå hur mallen för utbildningsplaner eller BLUE-verktyget ska implementeras. Den föreslagna mallen för utbildningsplaner bygger på Högskoleförordningens krav på utbildningsplaner. Autonomireformen kan komma att ändra på de juridiska villkoren för utbildningsplaner, men i dagsläget tycks det rimligt att utforma en mall för utbildningsplaner som ligger nära dagens krav på utbildningsplaner (se sida 9). Verktyget för programöversyn bygger på 9 fokusområden och ett antal indikatorer på utbildningskvalitet inom respektive fokusområde. Fokusområdena utgår huvudsakligen från direktiven för uppdraget, ytterligare fokusområden har lagts till efter kartläggning av hur kvalitetsarbete bedrivs vid olika fakulteter inom Göteborgs universitet samt vid andra svenska lärosäten. De föreslagna indikatorerna är hämtade från flera olika håll: redan beslutade policys och handlingsplaner för utbildningar vid Göteborgs universitet, modeller för kvalitetsarbete vid andra svenska lärosäten samt modeller för kvalitetssäkring utvecklade vid olika fakulteter inom GU. Verktyget ska kunna användas för uppföljning av utbildningsprogram av olika slag och med helt olika förutsättningar. Av det skälet anges inte fasta kriterier för kvalitet. Indikatorerna är avsedda att belysas utifrån öppna frågor där möjligheter till programspecifika svar ska ges. Svaren på indikatorerna ska ge underlag för att identifiera utbildningsprogrammens styrkeområden och problemområden och därmed ge underlag för utvecklingsarbete och i fall där det finns allvarliga kvalitetsproblem - avveckling av program. Fokusområden Fokusområde Indikatorer och indikatorer för kvalitetssäkring och utveckling av utbildningsprogram Motiv för inrättande Studentrekrytering Omvärldsanalys Övergångsmöjligheter Söktryck Studentuppföljning och utbildningsintegrerat studentstöd Pedagogisk kvalitet Innehåll Utformning Lärarkompetens Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Resultat Ekonomi Studentinflytande Extern användbarhet Programmets ställning i internationell jämförelse 3 Utveckling Innehåll Lärarkompetens Komplett miljö Akademisk samverkan Avhopp, genomströmning Kvalitet på studentprestationer Finansieringsplan Utfall Kursvärderingar Studentopinion Studentmedverkan Lärarkompetens Avnämarsamverkan Alumnmedverkan Alumnuppföljningar Internationella jämförelser Internationella perspektiv i programmet Internationell studentrekrytering I rapporten presenteras ett tredelat verktyg där bedömning av utbildningsprogram ska göras utifrån olika urval av fokusområden och indikatorer vid inrättande, uppföljning/utveckling respektive avveckling av utbildningsprogram.
1 Uppdraget BLUE-11-uppdraget innehåller två delar: dels att arbeta fram en gemensam mall som ska användas för alla programutbildningar vid Göteborgs universitet. Dels att arbeta fram ett verktyg för programöversyn. 1 Verktyget ska användas vid inrättande, återkommande uppföljningar samt avvecklande av programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom Göteborgs universitet. Mitt uppdrag är att utforma själva verktyget och en mall för utbildningsplaner, inte att föreslå hur dessa ska användas. Det innebär att det i denna rapport inte föreslås någon handläggningsordning för hur mallen för utbildningsplaner ska implementeras eller hur BLUEverktyget ska användas. Verktyget och det sätt det ska användas på ska ge uttryck för Göteborgs universitets egna, samlade synsätt på hur man utformar och bedriver utbildningar av hög kvalitet samtidigt som det ska vara i samklang med de riktlinjer som alla svenska lärosäten har att uppfylla, bland annat Högskolelagen 2, Högskoleförordningen 3, Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area 4 samt Högskoleverkets kommande kvalitetsuppföljningssystem av utbildningar, med utgångspunkt i de uppföljningssystem som anges i propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen. 5 Verktyget ska fungera som ett redskap för systematiskt kvalitetsutvecklande arbete med utbildningar inom Göteborgs universitet. De fokusområden och de indikatorer som ingår i verktyget ska utgöra grund för analys av utbildningars starka respektive svaga delar. Dessa resultat ska kunna ligga till grund för universitetets, fakulteternas och institutionernas strategiska prioriteringar för utvecklingsarbete för att stärka utbildningarnas kvalitet. Min utgångspunkt för det föreslagna BLUE-verktyget att det ska kunna fungera både som ledningsstöd och verksamhetsstöd. 1.1 Andra förutsättningar för arbetet Innehållet i BLUE-verktyget ska vara förankrat i redan fattade beslut om utbildningar vid Göteborgs universitet. I verktyget ingår hantering av många av de kritikpunkter och rekommendationer som Högskoleverkets bedömargrupp angav vid utvärderingen av Göteborgs universitets kvalitetsarbete. Styrdokument vid GU En granskning har gjorts av de styrdokument (ca 30) som är upprättade centralt inom GU vilka reglerar utbildning på grund och avancerad nivå. 6 Detta för att ha en grund för de förslag på fokusområden och indikatorer på kvalitet i utbildning som presenteras i anslutning till BLUEverktyget. I alla dessa dokument ges riktlinjer som med olika detaljrikedom beskriver vad fakulteter och institutioner ska göra. Utifrån dessa centrala styrdokument ställs krav på att lokala policies och handlingsplaner ska upprättas, vilket innebär att det för en specifik utbildning finns 1 Uppdragsbeskrivning i bilaga 2 Högskolelagen 3 Högskoleförordningen 4 ENQA, 2009 5 Prop. 2009/10:139 6 Styrdokument GU 4
betydligt fler än 30 lokala styrdokument som reglerar utbildningen. I denna rapport redogör jag inte för min kartläggning av styrdokumenten i sin helhet. Några exempel på innehåll i styrdokument som kan kopplas till BLUE-verktyget: Om forskningsanknytning: I och med att GU fastslagit att utrymmet för forskning i tjänst för undervisande lärare ska finnas för samtliga undervisande lärare och ska generellt sett öka 7 så har ett mål uttryckts för hur utbildningens forskningsanknytning ska stärkas. Hur detta i realiteten ska implementeras anges dock inte i handlingsplanen. Detta mål bör kunna tolkas som ett kriterium för kvalitet i utbildning. Om undervisningsformer: I och med att GU beslutat att i utbildningar ska utveckla seminarieformen, andra dialoginriktade och studentaktiva undervisningsformer som betonar studentaktivitet och ansvar samt laborativa moment på alla utbildningsnivåer, 8 så bör sådana undervisningsformer kunna betraktas som kriterier för kvalitet i utbildning. Ovanstående och andra liknande beslutade mål ligger till grund för flera av de indikatorer för utbildningskvalitet som föreslås i denna rapport. Det finns dock en mängd beslutade riktlinjer som inte bedömts möjliga att integrera i BLUEverktyget. Detta gäller bland annat beslutade riktlinjer för utbildningars innehåll, vilket inte passar in i verktyget så som det är utformat. Exempel på sådana riktlinjer som inte kan följas upp här är: att alla utbildningar ska innehålla undervisningsinnehåll som tar upp den ämnesspecifika betydelsen av IT belyst. Undervisningen ska även beröra de möjligheter och risker IT erbjuder, så att en kritisk kunskapssyn utvecklas. 9. Ytterligare ett exempel på innehåll som inte integreras i verktyget: kraven på att integrera frågor om hållbar utveckling i utbildningen vilket finns tydligt framskrivet i högskolelagen och i lokala styrdokument. 10 Högskoleverkets kritik och rekommendationer Göteborgs universitet kom mycket väl ut i Högskoleverkets granskning av lärosätets kvalitetsarbete. 11 Kvalitetsrådet har med utgångspunkt i de områden där HSVs bedömargrupp haft kritik samt gett rekommendationer redogjort för hur man ser på olika lösningar på de påtalade problemen. 12 BLUE 11 anges av kvalitetsrådet som lösning till många av bedömargruppens kritikpunkter och rekommendationer. I BLUE-verktyget har så många av bedömargruppens kritikpunkter som möjligt lagts in, t ex integrering av studie- och karriärvägledning i utbildningar samt förslag på hur avnämarsamverkan kan organiseras. 1.2 Metod och material Mitt arbete med uppdraget har gjorts på halvtid under april, maj, juni 2010. Den största delen av arbetet har bestått av inläsning, kartläggning och analyser av dokument som beskriver villkor för arbete med kvalitet i utbildningar huvudsakligen nationellt, inom GU samt vid andra svenska lärosäten. Även Högskolverkets riktlinjer inför ansökan om examenstillstånd för ny lärarutbildning samt tidigare utvärderingar och de grunder som ges för beröm respektive kritik i 7 Göteborgs universitet, Forskning och utbildning i samspel - utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning Policy och handlingsplan 8 Göteborgs universitet, Forskning och utbildning i samspel - utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning Policy och handlingsplan 9 Göteborgs universitet, IT-policy 10 Högskolelagen, kap 1, 5. Göteborgs universitet, Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2007-2010 11 Högskoleverket, 2009 12 Kvalitetsrådet, 2010 5
HSVs utvärderingar ger en grund för att ringa in kvalitet i utbildning. 13 Inläsningen av dessa dokument har varit fokuserad på att lyfta fram aspekter som har direkt relevans för kvalitet i utbildning. Studiebesök har gjorts vid Lunds och Linköpings universitet för att där ta del av hur man arbetar med att säkra och utveckla kvalitet i utbildningarna vid dessa lärosäten. Fokus har varit: vad kan vi lära av hur andra arbetar? En översiktlig inventering av utbildningsprogram som ges vid GU har gjorts med utgångspunkt i GUs utbildningskatalog och Högskoleförordningens examensordning. Det är en mycket kortfattad inventering som ger en fingervisning om den stora komplexitet och variation som finns inom och mellan programutbildningarna vid Göteborgs universitet. Vid tre möten (april, maj, juni) har det pågående arbetet presenterats och diskuterats med den referensgrupp som var fastställd i uppdragsbeskrivningen: Sven-Åke Lindgren (SFN), Kerstin Nilsson (SA), Bengt-Ove Boström (Kvalitetsrådet), Sonja Pettersson (studeranderepresentant). Arbetet har presenterats vid Kvalitetsrådet (10 05 25), vid Grundutbildningsberedningen (10 06 04), samt för GUS presidium (Göteborgs universitets studentkårer). Inventeringen av utbildningsprogram och mallen för utbildningsplaner har granskats av Mats Edvardsson (studentavdelningen). Det pågående arbetet har även diskuterats i mindre formella forum med personer verksamma på olika håll inom GU. 2 Kartläggning av arbete med utbildningskvalitet vid andra lärosäten Inläsning har gjorts av hur man arbetar med utbildningskvalitet vid ett urval av svenska lärosäten: Lund, Uppsala, Umeå, Linköping 14 och studiebesök har gjorts vid två av dessa. Nedan ges sammanfattande kommentarer om hur man arbetar med utbildningskvalitet vid dessa lärosäten. Pedagogiska programförklaringar- Något som gör kvalitetsarbetet vid t ex Uppsala, Umeå och Linköpings universitet väl förankrat är att det bygger på ett sedan länge drivet arbete med utbildningsfrågor och högskolepedagogiska frågor på lärosätesnivå, se t ex Uppsala Universitets pedagogiska program och Linköpings universitets kvalitetsutvecklingsprogram för utbildningar. Det innebär att deras kvalitetsarbete bygger på och relaterar till ett genomarbetat program för hur man vid lärosätet ser på och organiserar arbete med utbildningsfrågor. Det finns fördelar för ett lärosäte att ha en sammanhållen målbeskrivning, tydliggjorda strategier och ansvarsfördelning för utbildningsfrågor t ex pedagogiska och organisatoriska. Enkelhet- både vid Lunds och Uppsala universitet betonas att deras nya kvalitetssystem ska vara enkla. Det tycks finnas erfarenheter av att kvalitetsarbete varit för komplext, arbetskrävande och tröttande för utbildningsverksamheterna. Man väljer därför att betona det enkla, det kreativa, det hanterbara och resurseffektiva i de nya system som införs EQ11, KRUUT10-12. Utvecklingsfokuserat kvalitetsarbete- vid de lärosäten som studerats finns en tydlig betoning på utveckling av utbildningskvalitet snarare än säkring av kvalitet. Vid Uppsala universitet betonas i det nya systemet, KRUUT, att detta ska vara utvecklingsfokuserat och bygga på institutionernas prioriteringar och utvecklingsarbete som pågår. Detsamma görs vid Lunds universitet där det nya kvalitetssystemet bl a bygger på att fakulteterna själva ska definiera prioriterade utvecklingsområden. 13 Högskoleverket 2009, 2010a, 2010b 14 Linköpings universitet 2008a, b, Lunds universitet 2008, 2010, Uppsala universitet 2008, 2010, Umeå universitet 2010 6
Kvalitetsarbete utifrån egen och inte HSVs agenda det finns i flera av lärosätenas beskrivningar av sitt kvalitetsarbete en tydlig självständighet gentemot HSVs utvärderingar. Man är noga med att betona sin egen agenda för kvalitetsarbetet. Samtidigt som lärosätenas egna system alltid är i samklang med HSVs system. Alla utbildningsnivåer- För Lund och Linköping omfattar kvalitetssystemen alla utbildningsnivåer: grund, avancerad, forskarutbildningsnivå. Högskolepedagogiska enheter lyfts i lärosätenas beskrivningar fram som självklara aktörer som medverkar i kvalitetsarbetet. I BLUE-verktyget är ett antal indikatorer inspirerade av innehåll från kvalitetsmodellerna vid andra lärosäten. 3 Utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Med grund i kurskatalogen för läsåret 2010/11 samt högskoleförordningens examensbeskrivningar har en översiktlig klassificering gjorts av de utbildningsprogram som ges vid GU. 15 Tabell 1, Utbildningsprogram vid Göteborgs universitet 16 Nivå Antal Kommentar Grundnivå Generella examina samt konstnärliga examina 55 st Varav ett program ges på engelska Yrkesexamina 11 st Varav många program även ger generell examen Avancerad nivå 12 program påbörjas på grundnivå Generella examina samt konstnärliga examina 66 st Varav 28 program ges på engelska Yrkesexamina 13 st Varav många program även ger generell examen Examina på grund eller avancerad nivå Yrkesexamina 1 st Lärarprogrammet Programmen har olika karaktär i många avseenden. Nedan anges några aspekter och exempel på skillnader i förutsättningar mellan olika utbildningsprogram: Resurstilldelning skiljer sig åt mellan olika utbildningsprogram där den ekonomiska tilldelningen per student varierar från 40 300 kr/helårsstudent inom det humanistiska området upp till 254 400 kr/helårsstudent naturvetenskapliga området (konservator). Antal studenter på programmen varierar stort. Till exempel Lärarprogrammet som har stora studentvolymer med nyantagning av 1 000 studenter varje år, i jämförelse med t ex 15 GUs utbildningskatalog, http://www.utbildning.gu.se/program. Högskoleförordningen, bilaga 2. 16 Siffrorna är ungefärliga, hur många program det är beror på hur man räknar och kategoriserar programmen, t ex specialistsjuksköterskeexamen, som utgör en examen i HF, vid GU ges 9 olika inriktningar på denna examen. Eller hur man räknar dagens lärarexamen som ges på både grund- och avancerad nivå. Det finns även program som inte finns i kurskatalog, t ex Erasmus Mundusprogrammet i Human Rights Practice, vilket ges utanför det gängse programutbudet via Erasmus-Mundusplattform. 7
Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med nyantagning av 30 studenter varje termin eller konstnärligt program i filmisk gestaltning där 6-8 studenter antas vartannat år. Antal medverkande fakulteter vid GU varierar. Ex på skillnader: Lärarprogrammet där 6 fakulteter medverkar i jämförelse med Kandidatprogrammet i Marina vetenskaper där 1 fakultet medverkar. Antal medverkande institutioner vid GU varierar. Ex på skillnader: Europaprogrammet där 8 ämnen/institutioner medverkar i jämförelse med Journalistprogrammet där 1 institution medverkar. Antal medverkande lärosäten inom programmet, där ett exempel är Erasmus Mundusprogrammet i Mänskliga rättigheter som bygger på samarbete mellan GU ett lärosäte i Norge och ett i Storbritannien (programmet ligger inte i kurskatalog). Antal valmöjligheter för en student på programmet, t ex Lärarprogrammet, mycket stora valmöjligheter i jämförelse med t ex Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi där det finns få alternativa studievägar för studenter på programmet. En slutsats man kan dra från ovanstående är att det ges ett stort antal utbildningsprogram och att förutsättningarna för programmen varierar stort bl a organisatoriskt och ekonomiskt. Mallen för utbildningsplaner och verktyget för programöversyn behöver vara utformade så de är användbara för olika utbildningsprogram. 4 Mall för utbildningsplaner Enligt Högskoleförordningen är det två slag av dokument som regleras för utbildningsprogram: utbildningsplan för programmet i sin helhet samt kursplaner för de kurser som ingår i programmet. De krav som idag ställs på utbildningsplaner enligt högskoleförordningen är tämligen få, i utbildningsplan ska anges: 17 de kurser som programmet omfattar den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet när planen (eller ändring av den) skall börja gälla de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs I enlighet med propositionen En akademi i tiden kommer ett antal frågor som tidigare varit reglerade för universitet och högskolor inte längre att vara reglerade. 18 När det gäller utbildningsoch kursplaner sägs endast att Det bör också finnas bestämmelser om kurs- och utbildningsplaner. 19 Eftersom vi i dagsläget inte vet exakt vilka dessa bestämmelser kommer att vara, så utgår den föreslagna mallen från gällande bestämmelser. Den bygger på den mall för utbildningsplaner som använts av UFL vid ansökan om examensrätt för ny lärarutbildning. Genom att bygga på den mall som varit användbar för universitetets organisatoriskt mest komplexa programutbildning, så bör möjligheterna vara goda att den ska vara tillämpbar även för andra utbildningar. Notera att det i mallen inte ställs krav på att definiera programmets innehåll på enskild kursnivå, däremot skall det i planen anges de olika slag av kurser som ingår i programmet och dess poängomfattning. Tanken är att en utbildningsplan ska vara skriven på så sätt att den ger grundläggande information om programmet och ska inte ska behöva uppdateras på grund av mindre ändringar av t ex ingående kurser i programmet. I utbildningsplanen beskrivs 17 Högskoleförordningen, kap 6, 16-18 18 Prop. 2009/10:149 19 Regeringskansliet 2010 8
målen för programmet, vilka utgör grunden för programmets innehåll och upplägg. Nedan den föreslagna mallen för utbildningsplaner: Utbildningsplan för XX 1. Allmänt 1.1 Fastställande Ansvarig fakultetsnämnd: [XXX] Utbildningsplanen är fastställd av XXX-nämnden XXXX- XX- XX och senast reviderad XXXX- XX- XX. Utbildningsplanen gäller fr.o.m. [vår-/höst-] terminen 20XX. 1.2. Huvudsakligt utbildningsområde för utbildningen (huvudområde) Utbildningens huvudområde är XX med inriktning mot XX. [Kort beskrivning av vad utbildningsprogrammet leder till. ] [Kort beskrivning av programmets ev olika inriktningar.] 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen (HL) Utbildning ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Högskolelagen (2006:173), 1 kap, 7 9) 3. XX examen 9
XX-examen är en [generell/konstnärlig/yrkesexamen] reglerad av Högskoleförordningen (Högskoleförordningen 1993:100, Bilaga 2, Examensordning). 3.1. Mål [Målformuleringar direkt hämtade från examensmål, med ev lokala tillägg.] Kunskap och förståelse För xx-examen skall studenten - - - Färdighet och förmåga För xx-examen skall studenten - - - Värderingsförmåga och förhållningssätt För xx-examen skall studenten - - - 3.2. Utbildningens uppläggning och innehåll Utbildningen omfattar XXX [Beskrivning av utbildningens upplägg och innehåll] Det självständiga arbetet (examensarbetet) genomförs under [XXX] terminen i utbildningen. 4. Behörighetsvillkor Behörighetsvillkor för antagning till XX-programmet är XX. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom programmet anges i respektive kursplan. 5. Urval Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/antagningsochexamensordning/ 5.1. Platsgaranti Studenter som i normal takt följer XX-programmet har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet, inklusive endera av de obligatoriska valbara kurserna. Antagning till valbara kurser sker genom lokal antagning med urval enligt Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet. 6. Tillgodoräkning av tidigare utbildning 10
Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av XX [enligt gällande delegationsordning]. 7. Betyg och examen Antal betygssteg inom XX-programmet är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått XX-programmet uppfyller kraven enligt examensordningen för en XX-examen som omfattar XXX hp. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges vilken inriktning som studenten har fullgjort. 8. Övergångsbestämmelser [ännu ej fastställda] Bilaga 1. Examensordning för XX-examen EXAMINA PÅ XX NIVÅ [Utdrag ut högskoleförordningen examensordning för aktuell examina] 11
5 BLUE-verktyget Arbetet med uppdraget att utveckla verktyget har gjorts med utgångspunkten att det ska vara: Generellt - det ska kunna användas för utbildningar med vitt skilda förutsättningar. Enkelt - det ska vara lätt att använda verktyget, det får inte utgöra grund för ytterligare ett styrdokument som riskerar att matta ut de verksamheter som ska använda det. Relevant - det ska vara meningsfullt och kunna fånga upp aspekter på utbildningskvalitet som verkligen säger något om kvalitet i utbildningar på sådana sätt att det utgör grunder för kreativt utvecklingsarbete och välgrundade beslut om utbildningar. BLUE-verktyget presenteras i flera olika steg: Först presenteras de fokusområden och de indikatorer som verktyget bygger på. I avsnittet som följer beskrivs principerna bakom ett tredelat verktyg och innehållet i de tre delarna presenteras. I vägledning för användning av indikatorerna beskrivs innehållet i alla indikatorer. Det är i vägledningen som det egentliga innehållet i BLUE-verktyget framgår. 5.1 Fokusområden och indikatorer I uppdragsbeskrivningen anges ett antal fokusområden vars kvalitet BLUE-verktyget ska säkerställa. De områden som anges är: Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Pedagogisk kvalitet och studentinflytande Studentrekrytering och externa användbarhet (t ex anställningsbarhet) Programmens ställning i internationell jämförelse Utöver ovanstående föreslås ytterligare tre fokusområden: Motiv för inrättande Ekonomi Resultat Till varje fokusområde presenteras förslag på indikatorer som ska ses som operationaliseringar av kvalitetsavgörande aspekter inom fokusområdet. Nedan visas alla fokusområden och föreslagna indikatorer i tabell 2. I tabellen ges en samlad bild över indikatorer för utbildningskvalitet. I denna sammanställning görs inte någon åtskillnad om det är indikatorer som är relevanta vid inrättande, uppföljning eller avveckling av utbildningsprogram. När och hur indikatorer är relevanta diskuteras först senare avsnitt där det tredelade verktyget presenteras. 12
Tabell 2 Kvalitet i utbildningsprogram, fokusområden och indikatorer Fokusområde Motiv för inrättande Studentrekrytering Pedagogisk kvalitet Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Resultat Ekonomi Studentinflytande Extern användbarhet Programmets ställning i internationell jämförelse Indikatorer Omvärldsanalys Övergångsmöjligheter Söktryck Studentuppföljning och utbildningsintegrerat studentstöd Innehåll Utformning Lärarkompetens Utveckling Innehåll Lärarkompetens Komplett miljö Akademisk samverkan Avhopp, genomströmning Kvalitet på studentprestationer Finansieringsplan Utfall Kursvärderingar Studentopinion Studentmedverkan Lärarkompetens Avnämarsamverkan Alumnmedverkan Alumnuppföljningar Internationella jämförelser Internationella perspektiv i programmet Internationell studentrekrytering 5.2 Ett tredelat verktyg för olika faser Målet att utforma ett verktyg som uppfyller kriterierna att samtidigt vara generellt, enkelt, relevant och kunna användas vid inrättande, uppföljning/utveckling samt avveckling av program har inte kunnat fullföljas. Jag har inte på något meningsfullt sätt kunnat få ihop alla fokusområden, alla indikatorer och alla faser i ett och samma verktyg. Risken finns att verktyget blir alldeles för komplext och svårhanterligt. En alternativ lösning med färre fokusområden och färre indikatorer skulle å andra sidan riskera att inte kunna säga speciellt mycket om utbildningskvalitet. Förslaget är istället en tredelad lösning som utgörs av ett enkelt verktyg för inrättande, ett mer komplext verktyg för uppföljning och utveckling samt ett enkelt verktyg för avveckling av utbildningsprogram. 13
Inrättande Det finns exempel på hur dokument för inrättande av utbildningsprogram utformats både inom Göteborgs universitet och vid andra svenska lärosäten. Där kan bla a Lunds universitets Validering av nya program 20 och Rutin för inrättande och revidering av utbildningsprogram 21 vid Konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet fungera som förebilder. Även de riktlinjer som Högskoleverket gett inför ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen ger på en övergripande nivå en bild av vilka fokusområden som behöver belysas i samband med att utbildningsprogram ska inrättas. 22 En sammanfattning av aspekter som behöver vara väl belysta vid inrättande av program är: Motiv till programmets inrättande ska vara väl beskrivet och bygga på omvärldsanalyser Mål, innehåll och upplägg av programmet ska svara mot examensordningen Resurser, det ska finnas personella och ekonomiska förutsättningar för att programmet ska kunna genomföras på gedigen vetenskaplig/konstnärlig och högskolepedagogisk grund Programmets förutsättningar sammanfattas utifrån nedanstående verktyg: Tabell 3, verktyg för inrättande av utbildningsprogram på grund eller avancerad nivå Fokusområde Motiv för inrättande Pedagogisk kvalitet Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Ekonomi Extern användbarhet Indikatorer Omvärldsanalys Övergångsmöjligheter Innehåll Utformning Lärarkompetens Innehåll Lärarkompetens Komplett miljö Akademisk samverkan Finansieringsplan Lärarkompetens Avnämarsamverkan Ovanstående fokusområden och indikatorer behöver vara väl belysta innan beslut fattas om inrättande av utbildningsprogram. Uppföljning och utveckling För återkommande uppföljnings- och utvecklingsarbete föreslås ett mer omfattande verktyg. Avsikten är dels att det ska användas som uppföljningsverktyg för att identifiera programmets styrkeområden och utvecklingsområden. Dels ska verktyget användas för utvecklingsarbete med programmet där utrymme ska ges för utbildningsansvariga på genomförarnivå att definiera prioriterade utvecklingsområden. 20 Lunds universitet 2008 21 Konstnärliga fakultetsnämnden 2010 22 Högskoleverket 2010 14
Detta verktyg är inspirerat av arbete med utbildningskvalitet på olika håll, till exempel t ex Naturvetenskapliga fakulteten vid GU som arbetar med uppföljning i enlighet med dokumentet Översyn av utbildningsprogram vid Naturvetenskaplig fakultet 23 samt arbete med utbildningskvalitet som bedrivs vid universiteten i Lund, Uppsala och Linköping. Tabell 4, verktyg för uppföljning och utveckling av utbildningsprogram Fokusområde Studentrekrytering Pedagogisk kvalitet Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Resultat Ekonomi Studentinflytande Extern användbarhet Indikatorer Söktryck Studentuppföljning och utbildningsintegrerat studentstöd Innehåll Utformning Lärarkompetens Utveckling Innehåll Lärarkompetens Komplett miljö Akademisk samverkan Avhopp, genomströmning Kvalitet på studentprestationer Utfall Kursvärderingar Studentopinion Studentmedverkan Lärarkompetens Avnämarsamverkan Alumnmedverkan Alumnuppföljningar Programmets ställning i internationell jämförelse Internationella jämförelser Internationella perspektiv i programmet Internationell studentrekrytering Uppföljning och utvecklingsarbete av utbildningsprogram bör göras med en tidplan och frekvens så att det interna kvalitetsarbetet föregår högskoleverkets utvärderingar (vilka kommer att göras var fjärde år). Vid uppföljning av utbildningsprogram ska programmens starka och svaga fokusområden identifieras. Uppföljningen ska ligga till grund för utvecklingsarbete. För fokusområden där utvecklingsbehov identifieras ska utvecklingsarbete genomföras och följas upp. Avveckling När man vid upprepade tillfällen i uppföljnings- och utvecklingsarbetet identifierat så allvarliga problem att det finns skäl att avveckla utbildningsprogrammet föreslås ett enkelt verktyg. Exempel på instrument för avveckling finns bl a vid Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid GU, Handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildningar vid samhällsvetenskapliga fakulteten 2008-2011 24 samt Riktlinjer för att avveckla utbildningsprogram vid Karolinska Institutet. 25 Det anges inte några fasta kriterier för avveckling hos varken Samfak eller KI. I dokumenten 23 Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2010 24 Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 2008 25 Karolinska Institutet, 2009 15
anges problem som kan ligga till grund för avveckling av utbildningsprogram. Betoningen i båda dokumenten ligger framförallt på att definiera en handläggningsordning för avveckling av program. Skäl för att överväga avveckling av program kan vara: Återkommande lågt söktryck och genomströmning Bristande arbetsmarknad Kvalitetsbrister i utbildningen Ekonomiska överväganden Det bör påpekas att utbildningar kan avvecklas av andra skäl än kvalitetsbrister, som till exempel nuvarande lärarprogram som kommer att ersättas av fyra nyinrättade lärarprogram i enlighet med riksdagsbeslut om lärarutbildningsreform. 26 Tabell 5, verktyg för avveckling av utbildningsprogram Fokusområde Studentrekrytering Pedagogisk kvalitet Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Resultat Ekonomi Studentinflytande Extern användbarhet Programmets ställning i internationell jämförelse Samlad bedömning från uppföljningsarbete och utvecklingsarbete Återkommande lågt söktryck Allvarliga brister i pedagogisk kvalitet Allvarliga brister i vetenskaplig kvalitet Allvarliga brister i resultat Allvarliga brister i ekonomiskt utfall Allvarlig och återkommande kritik Allvarliga brister i extern användbarhet Allvarliga brister vid internationella jämförelser Verktyget är inte utformat med fasta kriterier för när ett program bör avvecklas. Det är inte självklart om ett program är aktuellt för avveckling p g a allvarliga brister i ett fokusområde om övriga fokusområden uppvisar god kvalitet. Det måste göras en samlad bedömning av problemen i programmet med grund i verktyget för uppföljning och utveckling. Det kan finnas strategiska skäl att fortsätta att driva vissa program trots t ex ekonomiska problem, för andra program kan ekonomiska överväganden vara avgörande för programmets fortsättning eller ej. I en handläggningsordning behöver tydliggöras att konsekvensanalys och konsekvenshantering måste göras i samband med avveckling. Hur påverkas de studenter som läser på programmet av en avveckling? Hur påverkas utbildningsmiljön och personal av avveckling? Handläggningsordningen behöver klargöra hur sådana konsekvenser ska hanteras. 26 Prop. 2009/10:89 16
5.3 Vägledning för användning av indikatorerna Nedan diskuteras de indikatorer på utbildningskvalitet som föreslås för varje fokusområde. En kort diskussion görs om innehållet i varje indikator. För varje indikator sammanfattas i frågeform hur indikatorn ska belysas. Det handlar inte om några absoluta mått på varje indikator, utan om öppna frågor av karaktären: På vilket sätt arbetar man i utbildningen för att säkra xxx xxx? De indikatorer som föreslås är inte några nyheter, mycket av det som anges i texten nedan är sådant som man redan arbetar med stor systematik inom många utbildningar. Poängen här är att samla ihop alla indikatorer på ett och samma ställe och att presentera en samlad redogörelse för innehållet i dem. Motiv för inrättande Omvärldsanalys: Utbildningsutbud- Omvärldsanalys av utbildningsutbud ska utgöra en grund vid inrättande av program. Frågor som ska vara väl belysta inför inrättande av program är: Hur relaterar den planerade utbildningen till liknande utbildningar nationellt och internationellt? Har den planerade utbildningen en unik profil? Varför behövs programmet i GUs programutbud? Hur relaterar utbildningen till närbesläktade utbildningar inom GU? Om flera utbildningar är mycket närbesläktade bör dessa kanske samarbeta istället för att konkurrera. Omvärldsanalys: Arbetsmarknad- När ett program inrättas ska det finnas en analys av potentiell arbetsmarknad för studenter som läst programmet. Här måste det finnas en lyhördhet för att olika utbildningar har mycket olika förutsättningar, där arbetsmarknad kan vara mycket tydligt identifierbar för vissa utbildningar (t ex yrkesutbildningar) och där arbetsmarknaden kan vara betydigt mer svårfångad för andra utbildningar (t ex utbildningar som leder till generella examina). Arbetsmarknad är inte heller något statiskt som kan tas för givet, vid GU ska studenter utbildas till en arbetsmarknad som är föränderlig och där vi idag inte kan veta vilka behov som finns i framtiden. Trots detta så behöver frågor om arbetsmarknad vara belysta när ett program inrättas och när program som ges ska utvärderas: Finns en identifierbar arbetsmarknad för personer som läst programmet? Vilka behov finns på arbetsmarknaden för personer med denna utbildning? Övergångsmöjligheter: En student som söker ett program ska på förhand ha kännedom om vilka fortsatta studier som en examen från programmet möjliggör. Efter Bolognareformen 2007 utgör de tre utbildningscyklerna med studier på grund, avancerad resp forskarnivå en självklar nivåuppdelning. Vid inrättande av program på avancerad nivå ska en bedömning göras av vilka studenter som är behöriga att söka programmet. För utbildningsprogram på grundnivå ska det vara tydliggjort: Är förkunskapskraven satta så att det finns tillräckligt många behöriga som kan söka programmet? Vilka utbildningar (alternativt vilka slags utbildningar) på avancerad nivå ger programmet behörighet till? För utbildningsprogram på avancerad nivå: Vilka utbildningar på forskarnivå ger programmet behörighet till? Studentrekrytering Söktryck: Det är helt avgörande för ett utbildningsprogram att det finns behöriga studenter som läser programmet. Antal förstahandssökande per plats är ett mått som beskriver intresset för programmet. Ett högt söktryck behöver inte betyda att programmet har hög kvalitet, det kan finnas andra faktorer som förklarar ett programs popularitet. Ett lågt söktryck och tomma platser innebär dock alltid ett kvalitetsproblem eftersom medelstilldelning till utbildningar är baserat på antagna studenter och studentprestationer. Ett program som har återkommande svårigheter att fylla utbildningsplatser får problem med kvaliteten på utbildningen. Vilket söktryck finns till programmet? Finns problem att fylla platser? 17
Studentuppföljning och utbildningsintegrerat studentstöd: Erfarenheter från olika utbildningar visar att stöd till studenter fungerar bäst om det är väl integrerat i utbildningen. Genom att på programnivå ha system för uppföljning av studenter som läser vid utbildningsprogram kan problem identifieras tidigt och stöd sättas in. Behov av stöd kan till exempel identifieras med hjälp av studentenkäter och med information från LADOK (typ: varningslampa som blinkar vid avsaknad av prestationer) och kan problem identifieras tidigt (early warning system). System för studentuppföljning ska ligga till grund för utbildnings- och verksamhetsintegrerat stöd som t ex studievägledning, karriärvägledning och språkstöd. Vilka system används för uppföljning av studenter på programmet? Hur arbetar man inom programmet med utbildnings- och verksamhetsintegrerat stöd till studenter? Pedagogisk kvalitet Innehåll: Utbildningen ska bygga på progression så att kurserna var för sig och tillsammans bidrar till att studenten ska kunna utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som examensmålen kräver. Utbildningens innehåll ska finnas beskrivet i utbildningsplan och kursplaner med en sådan tydlighet att det framgår hur lärandemålen i utbildningen i sin helhet svarar mot examensmålen för utbildningen och hur progressionen säkras inom programmet. Obs att det även ska framgå av kursplaner hur studenten ska utveckla generiska kompetenser under utbildningen. Hur arbetar man inom programmet för att säkra att utbildningens innehåll svarar mot examensmålen? Hur säkras progression i utbildningen? Framgår det av utbildningsplan och kursplaner att innehållet svarar mot examensmålen? Utformning: Utbildningen ska utgöras av varierande undervisnings- och examinationsformer. All undervisning ska bygga på medvetna val av undervisnings- och examinationsformer som vilar på högskolepedagogisk vetenskaplig grund. Det ska finnas ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning. Valda undervisnings- och examinationsformer ska stödja studentaktivitet och djupinlärning och säkra att kursmål och examensmål uppnås. Constructive alignment utgör ett användbart synsätt för systematik i utformning av undervisning och examination. 27 Bygger utbildningens undervisningsformer och examinationsformer på högskolepedagogisk vetenskaplig grund? På vilket sätt säkras att studenter uppnår kursmål och examensmål? Lärarkompetens: Lärare som undervisar på utbildningsprogram ska vara pedagogiskt kompetenta. Krav på högskolepedagogisk utbildning är ett sätt att säkra högskolepedagogisk kompetens på en basnivå. Inom GU ställs krav på att alla lärare ska ha genomgått 15 hp behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning i PILs regi, eller motsvarande. Med 15 hp högskolepedagogisk utbildning kan man knappast hävda att en lärare har djupa högskolepedagogiska kunskaper. Lärare behöver kontinuerlig högskolepedagogisk kompetensutveckling för att utvecklas som lärare. För att lärares kompetensutveckling ska få genomslag i utbildningen behövs ett verksamhetsperspektiv på vilken kompetensutveckling som behövs för att höja utbildningens pedagogiska kvalitet. Har alla undervisande lärare behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens? På vilket sätt arbetar man strategiskt inom utbildningen med lärares högskolepedagogiska kompetensutveckling? Utveckling: Pedagogisk utveckling inom en utbildning bör göras med en vetenskaplig systematik (snarare än genom trial and error ). Pedagogisk utveckling behöver göras utbildnings- eller områdesspecifikt med tanke på att högskolepedagogisk praktik skiljer sig åt mellan olika ämnesoch utbildningsområden. Systematisk pedagogisk utveckling som görs med stöd av pedagogiska utvecklings- eller forskningsprojekt i anslutning till utbildningen kan ge en grund för pedagogisk utvecklig av program. PIL kan utgöra en resurs för detta eftersom det ingår i PILs uppdrag att 27 Biggs, 2003 18
stödja högskolepedagogiska utvecklingsprojekt. På vilket sätt sker pedagogisk utveckling med stöd av pedagogiska utvecklings- eller forskningsprojekt inom utbildningsmiljön? Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Innehåll: All universitetsutbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Innehållet i kurser i ett program ska bygga på forskning som är aktuell och relevant för den specifika utbildningen. Detta kan säkras t ex genom kollegial granskning av kursinnehåll och kursupplägg och genom att forskningens främsta företrädare (t ex professorer) har ett ansvar att delta i planering av kursinnehåll och granskar lärandemål, litteraturlistor och examinationer för att säkra aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. Vetenskapligt/konstnärligt innehåll i en utbildning handlar också om att studenten med progression tränas i vetenskaplig/konstnärlig forskningsmetod och utvecklar förmågan att utveckla ett vetenskapligt arbetssätt/bedriva avancerat konstnärligt utvecklingsarbete. Ett exempel på sådan progression är den progressionslinje för informationssökning och källkritik som Universitetsbiblioteket har utvecklat, där de och erbjuder ämnes-/utbildningsintegrerade undervisningsmoduler för att stödja lärande inom dessa områden. Kollegial granskning av utbildningens innehåll och studenternas vetenskapliga/konstnärliga prestationer är ett sätt att granska och kvalitetssäkra utbildningens vetenskapliga/konstnärliga innehåll. På vilka sätt säkras att utbildningen innehåller aktuell och relevant vetenskapligt innehåll? På vilka sätt säkras att det finns en vetenskaplig/konstnärlig progression i utbildningen? På vilka sätt säkras att studenten utvecklar vetenskaplig/konstnärlig kompetens? Lärarkompetens: Vetenskapligt/konstnärligt kompetenta lärare är en förutsättning för att bedriva en vetenskapligt/konstnärligt högkvalitativ utbildning. Lärares akademiska grad är en aspekt på vetenskaplig kompetens. En annan viktig aspekt på vetenskaplig kompetens är lärarnas reella möjligheter att bedriva egen forskning och på så sätt vidareutveckla sin vetenskapliga kompetens. För många utbildningar finns det starka skäl att även ha undervisande lärare som inte har vetenskaplig kompetens utan har professionsrelevant kompetens. Detta diskuteras under fokusområdet extern användbarhet. Vilken vetenskaplig kompetensnivå har de lärare som de facto undervisar på utbildningen? Vilka reella möjligheter finns för undervisande lärare att bedriva egen forskning? Komplett miljö: Enskilda lärares kompetens och pågående forskning är aspekter på vetenskaplig kvalitet i utbildning. En annan aspekt på vetenskaplig kvalitet är den vetenskapliga miljö som utbildningen ingår i. Samverkan med det omgivande samhället är också en del i kompletta miljöer. Begreppet komplett miljö handlar om att forskning och utbildning bedrivs på så sätt att nära kopplingar kan göras mellan pågående forskning och utbildning. Att integrera pågående forskning i en utbildning behöver inte uteslutande innebära att en föreläsare kommer in på en kurs och berättar om sin forskning. Det kan handla om att studenter under sin utbildning tränas i vetenskaplig tänkande genom att texter från pågående forskningsprojekt seminariebehandlas och kritiskt granskas, att vetenskapliga metoder tränas inom ramen för pågående forskning eller att forskare ger uppslag till examensarbeten så att studenterna görs delaktiga i vetenskapliga processer inom pågående forskning genom sina examensarbeten. På vilka sätt är utbildningen integrerad i en komplett akademisk miljö? Akademisk samverkan: En utbildning behöver i allmänhet bygga på kunskaper från flera olika vetenskapliga områden. En utbildning med hög vetenskaplig kvalitet och bredd behöver skapas i samverkan mellan flera olika akademiska miljöer. Det kan vara samverkan inom vårt eget lärosäte eller samverkan med andra lärosäten nationellt eller internationellt. Samverkan är lätt att säga, men betydligt svårare att genomföra i verkligheten. Det finns en mängd faktorer som kan försvåra samverkan likväl som det finns faktorer som underlättar samverkan. Programråd med företrädare 19
från medverkande miljöer eller regelbundna programkonferenser är exempel på hur man kan arbeta organisatoriskt för att samverkan ska fungera. På vilket sätt bygger programmet på samverkan mellan institutioner, fakulteter inom GU? På vilket sätt bygger programmet på samarbete med andra lärosäten nationellt eller internationellt? Hur är samverkan organiserad? Finns behov av mer/mindre samverkan med andra akademiska miljöer i programmet? Hur fungerar pågående samverkan i realiteten? Finns behov att avveckla eller omarbeta den samverkan som finns? I så fall hur? Resultat Avhopp, genomströmning: För kvalitetsuppföljning av utbildningsprogram är det av vikt att analysera mätetal gällande avhopp från program. Avhopp behöver inte nödvändigtvis ha med utbildningens kvalitet att göra, studenter kan ha helt andra skäl att göra något annat i sitt liv. Vi behöver dock, t ex med hjälp av enkäter, veta varför de avbryter sina studier för att veta om det finns problem i utbildningen som behöver åtgärdas. Mätetal gällande genomströmning behöver analyseras för kvalitetsuppföljning. Hög genomströmning behöver inte per automatik innebära hög utbildningskvalitet, det skulle kunna vara tecken på låga kravnivåer och därmed låg kvalitet. Låg genomströmning innebär dock alltid ett problem eftersom det får direkta ekonomiska konsekvenser för utbildningen. Problem med avhopp och låg genomströmning löses ofta genom att ta in fler studenter än man förväntar ska slutföra utbildningen kan man från utbildningens håll försäkra sig om att det görs tillräckligt många studentprestationer för att ekonomin ska gå ihop. Denna lösning är knappast att betrakta som en resurseffektiv eller undervisningskvalitativ god lösning. På många utbildningar innebär den strategin stora studentgrupper med stort svinn. Det vore bättre att ha mindre studentgrupper och lägga resurserna på att ta bättre hand om de studenter man har för att öka retention (att studenterna stannar kvar) och genomströmning. Vilken omfattning är det på studenters avhopp från programmet? Vilka skäl finns till studenters avhopp från programmet? Kan dessa skäl åtgärdas inom programmet? Hur ser genomströmningen ut? Om det finns problem med genomströmning, vad beror det på? Hur kan det åtgärdas? Studentprestationer: En utbildnings kvalitet kan till viss del bedömas utifrån studenternas prestationer under utbildningen. En bra utbildning ger studenterna förutsättningar att utveckla kvalificerade kunskaper, färdigheter och förmågor. Genom att granska det studenterna presterar på olika examinationer kan frågor om utbildningskvalitet synliggöras. Här måste det dock finnas ett mått av försiktighet i tolkningen av kvalitet i studentprestationer. Högt kvalificerade studenter som är studiemotiverade kan prestera bra oavsett om utbildningen är i toppklass eller ej. Svagpresterande studenter kan vid en utbildning av hög kvalitet utvecklas från låg nivå till betydligt bättre än utgångsläget, utan att för den skull göra högkvalitativa prestationer. Detta är ett av skälen till att man inom en utbildning ska ha systematisk koll på betygsnivå/ kvalifikationer hos antagna studenter, så att vi alltid vet vilket utgångsläge vi har i en utbildning. Så att vi också kan bedöma hur utbildningen bäst ska utformas. I de proposition som ligger till grund för det kommande nationella utvärderingssystemet ligger en stark betoning på kvalitet i examensarbetet. 28 Kvaliteten på examensarbeten behöver säkras i våra egna processer. På många håll finns redan väl inarbetade system för detta t ex lärarlagsgranskning av examensarbeten och betygsättning, medbedömare eller samarbete mellan lärosäten där granskning görs av kvalitet i examensarbeten inom samma ämnesområde. Examensarbetet ligger i slutet av utbildningen. Ska studenterna prestera bra där så behöver de prestera bra redan tidigare i utbildningen och det finns skäl att ha en systematisk granskning av kvalitet på studentprestationer 28 Prop. 2009/10:13 20
även på examinationer som ligger tidigare i utbildningen. Vid sådana granskningar kan problem identifieras och utbildningen utvecklas för att stärka områden som studenterna har problem med. Ett konsekvent arbete med kursrapporter (kursbokslut) är ett sätt att ha ett fortlöpande arbete med kvalitet i studentprestationer. Hur arbetar man inom utbildningsprogrammet för att följa upp och säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer under utbildningens gång? Ekonomi Finansieringsplan: Programmets ekonomiska förutsättningar sätter ramar för vad som är möjligt att göra inom ramen för utbildningen. När ett program inrättas ska det finnas en finansieringsplan för programmet där prislapp (per student) och dimensionering (antal studenter) framgår. Finns andra vägar för finansiering (t ex samläsning med andra utbildningar) ska även detta framgå. Hur finansieras programmet? Är det en realistisk finansieringsplan? Utfall: Det ekonomiska utfallet för programmet är av direkt betydelse för programmets kvalitet. Få studenter på programmet och låg genomströmning har direkta ekonomiska konsekvenser för programmet. I uppföljning av det ekonomiska utfallet för ett utbildningsprogram är det värdefullt att granska hur programmets medel disponeras. Genom att t ex granska kursbudgetar kan man synligöra hur programmets medel omsätts i konkret undervisning. Vilket är programmets ekonomiska utfall? Hur disponeras programmets medel? Studentinflytande Kursvärderingar: Kursvärderingar utgör det mest grundläggande instrument som möjliggör systematik i hur vi kommunicerar med studenter om utbildningskvalitet betraktat huvudsakligen på enskild kursnivå. Kursvärderingar ska utgå ifrån kursens lärandemål och ställa frågor om hur kursens innehåll och upplägg stödjer studenternas möjligheter att uppnå målen. Kursvärderingar kan vara formativa, dvs göras under pågående kurs för att på så sätt ha möjlighet att omarbeta kursupplägg under pågående kurs. Kursvärderingar kan vara summativa, dvs göras efter avslutad kurs och då kunna ligga till grund för kursutveckling inför det att kursen ges nästa gång. Både formativa och summativa kursvärderingar kan vara muntliga eller skriftliga, de kan göras på papper eller digitalt. Kursvärderingar ska göras efter avslutad kurs. Kursvärderingar bör användas som en resurs för arbete med kursutveckling. Kursvärderingar bearbetas lämpligen i kursrapport/kursbokslut där resultat från kursvärderingar, studentprestationer och lärarsynpunkter på kursen ligger till grund för kursutveckling. Kursrapport/bokslut behandlas i programråd/ kurskonferenser eller andra kollegiala sammanhang där kursuppföljning och kursutveckling görs. Resultat av kursvärderingar ska återrapporteras till studenterna. I rapporten Arbetsgruppen för uppföljning av studentbarometern finns beskrivningar av arbete med kursvärderingar göras systematiskt och hur dessa kan ha ett pedagogiskt värde. 29 Bennchmarkingprojekt för hur vi kan arbeta mer effektivt med kursvärderingar har bedrivits inom GU. På vilket sätt arbetar man men kursvärderingar inom programmet? Vilka system finns för systematik i arbete med kursvärderingar och kursutveckling? Studentopinion: Kursvärderingar följer i allmänhet upp enskilda kurser/terminer. För att följa upp studenternas erfarenheter av studiemiljön i vidare mening än enskild kurs är enkäter av slaget studentbarometrar, student-som viktiga redskap. I sådana enkäter ställs mer övergripande frågor om utbildningen t ex tillgång till ändamålsenliga lokaler, hur väl informationsfrågor hanteras inom utbildningen (t ex har vi effektiva och väl fungerande digitala informationssystem), hur mycket tid 29 Fogelberg 2008 21