Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2000-01-14. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-06-20.
Sida 2 / 7 Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen, 120 poäng Study programme in occupational therapy, 120 credits (=180 ECTS credits) Programkod: ARBTE Beslut om inrättande Denna utbildningsplan fastställdes av rektor vid Hälsohögskolan i Stockholm 1997-10-28 och reviderades 1998-11-26. Den reviderade utbildningsplanen är fastställd vid KI av Styrelsen för utbildning 2000-01-14. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-06-20 avseende övergångsbestämmelser. Revideringen avser studenter som läser enligt denna utbildningsplan och som höstterminen 2007 börjar termin två eller högre. Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan har prövats och reviderats mot de nya bestämmelserna i högskoleförordningen med avseende på nivå, högskolepoäng, huvudområde och examensbeskrivning. Kurser inom programmet som startar efter 1 juli 2007 är fastställda enligt de nya bestämmelserna. Utbildningen uppfyller de nya kraven i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen) för angiven yrkes- och generell examen. För övergångsbestämmelser vid studieuppehåll och återupptag hänvisas till beslut fattat av Styrelsen för utbildning 2007-06-15 (2793/07-300). Mål för grundläggande högskoleutbildning enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Sida 3 / 7 Mål för arbetsterapeutexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att erhålla arbetsterapeutexamen skall studenten ha - förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som arbetsterapeut, - förvärvat kunskaper och färdigheter i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete. Mål för arbetsterapeutprogrammet på Karolinska Institutet Målet för arbetsterapeutprogrammet är att förbereda för självständigt och kritiskt arbete, att utveckla en professionell yrkesroll som innefattar ett vetenskapligt förhållningssätt, samt att förbereda för högre studier och utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningen har sin utgångspunkt i grundläggande begrepp inom arbetsterapi som aktivitet, hälsa - sjukdom, förmåga, motivation, miljö, kultur och skapande. I fokus är individers aktivitet och aktivitetsutförande. Genom aktiviteter som ingår i det dagliga livet, lek, arbete och fritidssysselsättningar utvecklas människan från barndom till ålderdom. Därför riktas också arbetsterapeutens åtgärder mot att undanröja hinder för aktivitet och skapa goda förutsättningar för individen att fortsätta att utvecklas livet igenom. Arbetsterapeuters arbetsområden omfattar barn, ungdomar, vuxna och äldre med hälsoproblem som begränsar möjligheter till aktivitet och delaktighet i det dagliga livet. Åtgärder i arbetsterapi kan omfatta både individen och den omgivande fysiska och sociala miljön. Utredning, bedömning och behandling vidtas i förebyggande, habiliterande, rehabiliterande och hälsofrämjande syfte. Arbetsterapeuter arbetar för att individens egna resurser ska tas tillvara och utvecklas utifrån dennes behov och omfattar såväl individgrupp- som samhällsnivå. Målet för arbetsterapeutprogrammet är därför att ge en djupare förståelse för hur samspelet mellan individ, aktivitet och miljö kan användas i terapeutiskt syfte. För att kunna utöva arbetsterapeutyrket krävs även kunskaper inom områdena medicin, samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora vilket ingår som en del av programmet. Ytterligare ett mål är att studenten genom hela programmet ska få erfarenheter av yrkesutövning och forskning i en internationell och mångkulturell miljö. Detta sker genom utbytesprogram för studier utomlands och genom möten med forskare, föreläsare och studenter från andra länder samt genom den internationell forskning inom bedrivs i arbetsterapi.
Sida 4 / 7 Beskrivning av huvudämnet Ämnet arbetsterapi omfattar aktivitet och terapeutiskt användande av aktivitet för att främja individers hälsa och välbefinnande. Kunskapsområdet för yrket och ämnet vilar på en gemensam teoretisk grund och har relaterade kunskapsområden inom medicin, samhälls- och beteendevetenskap samt naturvetenskap. I fokus för vetenskap och kunskap i ämnet är det mänskliga görandet så som det uttrycks i socialt och kulturellt definierade aktiviteter. Arbetsterapiämnets utveckling sker genom forskning och genom beprövad erfarenhet inom arbetsterapi. Forskning inom ämnet arbetsterapi har som ett övergripande mål att utveckla evidensbaserad kunskap för att bättre kunna förstå konsekvenser av sjukdom och skada för individer, omgivningen, samt för samhälleliga och professionella insatser. Arbetsterapiämnet är uppdelat på tre nivåer, benämnda A (0-20 poäng), B (21-40 poäng), och C (41-60 poäng) där varje nivå utgörs av olika kurser. Målet för kurserna på A-nivån är att introducera grunden inom ämnet och yrket. Kurserna innehåller kunskap om grundläggande begrepp i arbetsterapi, grunderna i arbetsterapeutiska teorier och modeller, samt arbetsterapins historia, filosofi och etisk kod. Vidare introduceras grunderna inom vetenskaplig teori och metod. Här ingår bland annat datainsamlingsmetoder och modeller för kritisk granskning. B-nivån innebär tillämpning och reflektion av de tidigare introducerade begreppen, modellerna och teorierna samt av metoder i arbetsterapi när det gäller bedömning, behandling och utvärdering i arbetsterapi. Tillämpning sker integrerat i verksamhetsförlagd undervisning på två olika sätt. Dels genom att tillämpa arbetsterapiteori i praktiken, dels genom att studenterna identifierar kliniska problem och därefter söker teorier som kan bidra till förståelse och förklaring av problemen. De vetenskapliga kunskaperna byggs på med att studenterna tillämpar och reflekterar över olika datainsamlingsmetoder och dataanalyser relaterat till patientarbete. På C-nivå är målet att en fördjupad tillämpning av delvis nya teorier, modeller och begrepp inom arbetsterapi som exempelvis kan relateras till människors arbetsförmåga, fritidsutövande och deltagande i samhället. Här ställs också krav på förmåga till självständig kritisk granskning, värdering och integrering av teori och praxis. Kunskaper inom vetenskaplig teori och metod fördjupas genom ett examensarbete om 10p inom ämnet arbetsterapi som genomförs under handledning. I examensarbetet ska studenten visa förmåga till problemformulering, etiska ställningstagande, val av metod för att samla in och bearbeta data samt att värdera resultatet till befintlig forskning inom ämnet området. Utöver de beskrivna kurserna på A, B, och C-nivå finns också kurser på D- nivå (61-80 poäng) vid sidan av programmet som fristående kurser. Målet för dessa kurser är att förbereda de studerande för forskning och utvecklingsarbete och/eller avancerat kliniska arbete som arbetsterapeut. D-nivån ställer högre krav på självständighet och därmed också på god förmåga att
Sida 5 / 7 kritiskt granska och reflektera med hjälp av begrepp, teorier och modeller i såväl arbetsterapi som vetenskaplig metod. Huvudsakligt innehåll och uppläggning Arbetsterapeutprogrammet omfattar totalt 120 poäng (180 högskolepoäng) varav huvudämnet arbetsterapi utgör 60 poäng (90 högskolepoäng). Övriga ämnesområden som ingår i utbildningen är medicinsk vetenskap och samhälls- och beteendevetenskap. För att främja förmågan att lösa problem relevanta för arbetsterapeutisk verksamhet tillämpas ett problemorienterat arbetssätt inom arbetsterapeutprogrammet. Det studentaktiva lärandet betonas och arbetsformerna omfattar studiegrupper, föreläsningar, seminarier och färdighetsträning. Den verksamhetsförlagda delen utgör en integrerad del i utbildningsprogrammet till arbetsterapeut. Syftet med den verksamhetsförlagda delen är att studenten skall få möjlighet att tillägna sig, tillämpa och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Vidare skall den kliniska utbildningen ge studenten möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Dessutom sker samverkan med studenter från andra utbildningsprogram vilket leder till ökad förståelse för olika yrkeskategorier inom vården. Verksamhetsförlagd utbildning förekommer i form av tillämpad arbetsterapi, laboration, fältstudier och längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning. Som ett led i den vetenskapliga inriktningen utför studenterna under termin 6 ett 10-poängs examensarbete (15 högskolepoäng). Möjligheten finns också att under sista terminen välja bland valbara kurser motsvarande 5 poäng (7,5 högskolepoäng). Delar av utbildningen kan med fördel förläggas utomlands i enlighet med KIs internationella policy och inom ramen för programmets internationella utbyte. Undervisningsspråket och kurslitteraturen kan vara på svenska, skandinaviska språk eller engelska. Ingående kurser Kurser inom huvudämnet arbetsterapi Termin 1 Grundläggande arbetsterapi och vetenskaplig teori och metod/a, 10 poäng (15 högskolepoäng) Termin 2 Människan i aktivitet/a, 10 poäng (15 högskolepoäng) Termin 4 Aktiviteter i det dagliga livet/b, 20 poäng (30 högskolepoäng) Termin 5 Aktiviteter i arbete och fritid/c, 10 poäng (15 högskolepoäng)
Sida 6 / 7 Termin 6 Examensarbete /C, 10 poäng (15 högskolepoäng) Kurser inom övriga ämnen Termin 1 Människans utveckling ur ett biologiskt perspektiv, 10 poäng (15 högskolepoäng) Termin 2 Psykologi, 10 poäng (Beteende- och samhällsvetenskap) (15 högskolepoäng) Termin 3 Sjukdomslära, 10 poäng (Medicin) (15 högskolepoäng) Pedagogik, 10 poäng (Beteende- och samhällsvetenskap) (15 högskolepoäng) Termin 5 Vetenskaplig design och metod, 5 poäng (Beteende- och samhällsvetenskap) (15 högskolepoäng) Handikapp och samhälle, 5 poäng (Beteende- och samhällsvetenskap) (15 högskolepoäng) Termin 6 Organisation och ledarskap, 3 poäng (4,5 högskolepoäng) Interprofessionell verksamhetsförlagd utbildning, 2 poäng (3 högskolepoäng) Valbara kurser, 5 poäng (7,5 högskolepoäng) Särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt standardbehörighet F.1.1: Sh A (eller Sh 2 åk från två/tre årig linje eller Sh etapp 2) Ma B (eller Ma 2 åk SoEkDuMu, 1 åk HSENTTe eller Ma etapp 2) Nk B (eller Nk 2 åk HSSoKoEp eller Nk etapp 3) Lägst betyget Godkänd eller 3. Tillträdeskrav till högre termin Kurserna i programmet skall genomgås enligt utbildningsplanens angivna ordning. För tillträde till högre termin gäller att student får restera med högst 10 poäng (15 högskolepoäng) från närmaste föregående termin. Därtill kan kursspecifika förkunskapskrav finnas (se respektive kursplan). Betygsgrader Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd
Examen Utbildningen avslutas med arbetsterapeutexamen. Arbetsterapeutexamen berättigar till legitimation, som utfärdas av Socialstyrelsen. Examensbenämning Arbetsterapeutexamen (Bachelor of Science in Occupational Therapy) Medicine kandidatexamen i arbetsterapi (Bachelor of Medical Science in Occupational Therapy) Sida 7 / 7 Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker i enlighet med vad som framgår av Högskoleförordningen (1993:100) samt KI:s studenträttsliga regler.