Spanskämnets litterära kanon En analys av gymnasieskolans läroböcker i spanska 1932-2010

Rapport nr: 2011ht5013 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Spanskämnets litterära kanon En analys av gymnasieskolans läroböcker i spanska 1932-2010 Anna Myrbäck Handledare: Jörgen Mattlar Examinator: Gunilla Roos

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är kön, nationalitet och litterära pris. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden. Nyckelord: kanon, kanonbildning, maktfaktorer, läroböcker, spanska 1

Innehållsförteckning 1. Bakgrund...4 1.1 Läroböcker, läroplaner och kursplaner...5 1.2 Periodisering av empirin...7 1. 3 Kön...8 1. 4 Nationalitet...8 1. 5 Litterära pris... 10 2. Litteraturöversikt... 12 2. 1 Tidigare studier om kanon i gymnasieämnen... 12 2. 2 Kanonteoretisk utgångspunkt... 13 2.3 Sammanfattning av litteraturgenomgång... 14 3. Syfte och frågeställningar... 15 4. Metod... 16 4. 1 Datainsamlingsinstrumentet... 17 4. 2 Urval... 17 4. 3 Genomförande... 18 4. 4 Reflektion över metoden... 18 5. Resultat och analys... 19 5. 1 Spanskämnets kanon... 19 5.1.1 Förekomst, kön, nationalitet och litterära priser... 20 5.1.2 Klassiker... 22 5. 2 Diskussion utifrån spanskämnets kanon... 23 5. 3 Resultat utifrån tidsperioder i jämförelse med kanon... 24 5. 4 Antal författare och kursplaner... 28 6. Konklusion... 30 Källförteckning... 32 Litteratur... 32 Internetkällor... 33 Källor... 34 Bilaga 1. Tabell 1.... 38 2

Bilaga 2. Tabell 2... 42 3

1. Bakgrund Nära trettiotre miljoner personer i världen har spanska som modersmål. I tjugoen länder är spanska det officiella språket, medan det talas i fyrtiofyra länder. 1 Intresset för det spanska språket har ökat markant från slutet av 1990-talet. Läsåret 2010 läste trettiofem procent av grundskolans elever spanska. För gymnasiet gäller siffrorna 8,5 procent som läser nybörjarspanska och 13,8 procent fortsättningsspanska. 2 Mitt eget intresse för spanskämnet och dess författare har en koppling till att jag är utbildad spansklärare och har under flera år undervisat spanska i årskurs 5-9 samt gymnasiet. Utvecklingen av ämnets karaktär intresserar mig, då jag anser att det har betydelse för förståelsen för ämnet som helhet. Under årens lopp har innehållet i skolans kurser förändrats, beroende på rådande samhällsklimat och synen på kunskap vid tidpunken. De trender i syn på kunskap som har kommit och gått i skolan avspeglas i läroplaner och kursplaner. Varje läroplan är en bestämning på vad som är värt att veta. 3 Beroende på skolans styrning har även innehållet i kurserna varit mer eller mindre centralt styrt. I läroplanen för gymnasiet som utkom 1965 fanns angivelser för vilka författare som bör tas upp under kursens gång, vilket är borttaget redan vid utgåvan av läroplanen för gymnasieskolan som började gälla 1971. 4 Under långa perioder har det varit upp till skolan och de undervisande lärarna vad kursen innehållit. 5 Synen på kunskap och vad som är viktigt att känna till innefattar även vilka författare som anses vara viktiga att känna till, något som även det förändras över tid. Att undersöka vilka författare som förekommer i olika läroböcker faller inom ämnet litteraturhistoria. Litteraturhistoria är historien om det skrivna, allt som finns nedtecknat i skriven form. 6 Kanon är en litteraturvetenskaplig term, och beskrivs i citatet nedan. Den litteraturhistoriska kanon består av de diktverk vilka oberoende av enskilda läsares och forskares personliga tycke och smak anses utgöra det omistliga arv som varje ny generation av bildningssökande har att tillägna sig och föra vidare. 7 1 http://www.nationsonline.org 2 http://www.skolvarlden.se 3 Ulf P Lundgren, Att organisera omvärlden, en introduktion till läroplansteori. Stockholm, Liber Förlag, 1983, s. 16 4 Skolöverstyrelsens skriftserie 80: Läroplan för gymnasiet. Stockholm: SÖ-förlaget Skolöverstyrelsen, 1965, s. 141, samt Skolöverstyrelsen: Läroplan för gymnasiekolan, Lgy70. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber, 1970, s. 169, 176 5 Med 1994 års läroplan för frivilliga skolformerna (Lpf94) skulle skolorna konkretisera de övergripande målen på lokal nivå. Scott i Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.) Utbildningshistoria, Studentlitteratur AB, Lund 2011, s.333-334 6 Staffan Bergström & Lars Elleström Litteraturhistoriens grundbegrepp, (2:a upplagan) Lund, Studentlitteratur 2004, s. 9 7 Ibid s. 31 4

Då jag i fortsättningen refererar till kanon för spanskämnet syftar jag på det urval av författare som förekommer flest gånger i läroböckerna, och därmed kan anses vara de författare som återspeglar den generella uppfattningen om vilka författare som eleverna bör känna till. Inom ett givet ämne är det möjligt att undersöka vilken kanon som gäller under en viss tid. Det största ämnet skolan har kan anses vara svenskan, det språk genom vilket vi även lär oss andra ämnen. Därmed är det förståligt att det även forskats om svenskämnets kanon, medan andra ämnen inte är lika väl representerade i det avseendet. Detta gäller även studier om kanon med utgångspunkt i spanska läroböcker. Med utgångspunkt i att en litterär kanon är dynamisk till sin natur, är det av intresse att studera hur den har förändrats i det svenska skolämnet spanska på gymnasiet. Hur kan urvalet förstås utifrån maktaspekter såsom kön, nationalitet och tilldelandet av litterära pris, samt hur kan innehållet förstås mot bakgrund av rådande läro- och kursplaner? Kanon är generellt ett intressant studieobjekt då den speglar samhällets normer och värderingar för tidpunkten, men samtidigt först i efterhand kan avläsas då den är föränderlig över tid. 8 1.1 Läroböcker, läroplaner och kursplaner Studien syftar till att undersöka spanskämnets litterära kanon, och utgångspunkten är läroböcker under tidsperioden 1932 till 2010. I undervisningssammanhang används andra pedagogiska hjälpmedel och källor än endast läroböcker, och kallas då läromedel. 9 Läroböcker är representativa för rådande läroplan och kursplan på ett annat sätt än lärares val av texter utanför dessa, då lärares val kan styras av egenintresse eller andra faktorer som är mer tidskrävande att undersöka och inte faller inom ramen för studiens omfång. Till ämnet moderna språk finns kursplaner för språket spanska från år 1955. 10 Innan de statliga skolorna erbjöd undervisning i moderna språk förekom andra alternativ såsom böcker för självstudier, privatlektioner hos språkmästare och framförallt under 1700-talet hade privata språkskolor en stark ställning och moderna språk fick även då en starkare ställning och erbjöds i vissa skolor. Även efter det att de moderna språken blev skolämnen i 1807-års skolordning fortsatte privatskolorna att verka. Detta till stor del för att skolans undervisning endast erbjöd undervisning i franska, tyska och engelska, vilket innebar att om man ville läsa spanska eller andra språk fick det ske privat utanför skoltid. 11 Med utgångspunkt från läroböcker passar det sig väl att dela in de undersökta läromedlen utifrån kursplaner i ämnet moderna språk med anvisningar för språket spanska. En redogörelse för läroplaner med tillhörande kursplaner följer nedan och utgör grunden för min uppdelning av läroböcker i perioder. Kursplaner för spanska återfinns i Kungliga 8 Bergsten & Ellestöm 2004, s. 35-36 9 Svenska språknämnden, Från rondell till gräddfil, (2:a upplagan) Esselte stadium, Solna, 1989 10 Kungliga skolöverstyrelsens skriftserie 36: Kursplaner och metodiska anvisningar för gymnasiet. (2:a uppl.) Stockholm: Kungliga skolöverstyrelsen, 1964, s. 5 11 Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.) Utbildningshistoria, Studentlitteratur AB, Lund 2011, s. 360-362 5

skolöverstyrelsens skriftserie 36: Kursplaner och metodiska anvisningar för gymnasiet som första gången trycktes 1960, dock fanns kursplanerna tillgängliga för lärare i Aktuellt från Skolöverstyrelsen i slutet av år 1955 och publicerades på nytt i samma tidsskrift året efter, 1956. 12 Under rubriken Mål står att Undervisningen i spanska har till uppgift att bibringa lärjungarna [ ] läsning av lättare text [ ] samt någon kännedom om den spansktalande världen. Vidare står under rubriken Kursfördelning att det i ring III ska ingå [ ] läsning av lättare text, och för ring IV ingår Läsning av valda författare, varav gärna någon liten del klassisk prosa [ ] 13 I kommande läroplan Läroplan för gymnasiet som utkom 1965 med kursplaner för spanska som är mycket mer detaljerade och anger även förslag på författare som kan läsas både för textläsning och som självstudier, samt förslag på hur upplägget av självstudier kan se ut. 14 År 1970 utkom Läroplan för gymnasiekolan (Lgy70) som i jämförelse med föregående läroplan inte innehåller förslag på författare eller upplägg, utan mer övergripande beskriver vilka förmågor eleverna ska förvärva under rubriken Mål. Beroende på om linjerna är tvååriga eller tre- och fyråriga ser målen något olika ut, eftersom tvååriga linjer antingen läser nybörjar- eller fortsättningsspråk. Det framgår även mycket övergripande vilka huvudmoment som kursen ska innefatta för linjerna. 15 I andra översedda upplagan av Lgy70 har inte målen eller innehållet för moderna språk ändrats. 16 I tredje upplagan är upplägget annorlunda, i och med att det blivit obligatoriskt att läsa engelska på tvåårig linje, men att ett andra modernt språk kan väljas i form av tillvalsämne. I övrigt är målen och huvudmomenten desamma som i föregående upplaga. 17 1994 års läroplan för frivilliga skolformerna (Lpf 94) påverkade gymnasieskolans utbildning, även om det inte tillkom nya kursplaner. Gymnasielinjerna reducerades i antal och döptes om till program, samt att alla program blev treåriga. En rad beslut under slutet av 1980- och början av 1990-talet förändrade spelreglerna för gymnasieskolan. Dels skedde en decentralisering av ansvaret där staten blev övergripande ansvarig men för genomförande och utveckling ansvarade kommunerna, och dels skedde en övergång från regel- till målstyrning. Skolorna skulle konkretisera de övergripande målen på lokal nivå. 18 Lpf 94 reviderades år 2000 och kallades då Gy2000. Förändringen för moderna språk innebar nationellt konkritiserade mål samt nationellt fastställda betygskriterier för de olika nivåstegen för moderna språk. 19 I och med att de undersökta böckerna inte sträcker sig längre fram än till 2010 är det inga läroböcker som har koppling till den nyaste läroplanen för gymnasiet (Gy11). 12 Kungliga skolöverstyrelsens skriftserie 36, 1964, s. 5 13 Kungliga skolöverstyrelsens skriftserie 36 1964, s.16 14 Skolöverstyrelsens skriftserie 80, 1965, s. 112, 139-140 15 Lgy70. 1970, s. 169, 176 16 Skolöverstyrelsen: Läroplan för gymnasieskolan, Lgy70. (2:a översedda upplagan) Stockholm: Liber Läromedel, 1975, s. 169, 176 17 Skolöverstyrelsen: Läroplan för gymnasieskolan, Lgy70. (3:e upplagan) Stockholm, Utbildningsförlaget Liber, 1983, s.233-234 18 Scott i Larsson & Westberg (red.) 2011, s.333-334 19 Skolverket: Språk. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Gy2000:18, Skolverket och Fritzes 2000, s 111-134 6

1.2 Periodisering av empirin Ovanstående redogörelse för läroplaner med tillhörande kursplaner utgör grunden för min uppdelning av läroböcker i perioder. Grundprincipen för indelningen är att läroböcker tryckta från det att en kursplan publicerats, till dess att nästkommande kursplan publiceras, tillhör samma period. De läroböcker som tryckts samma år som läroplanen utkom har här fått tillhöra tidigare period, då det troligen tagit längre tid än inom samma år att arbeta fram materialet och att det då antas hämta inspiration från den gällande läroplanen under bearbetningen av boken. 20 Period ett (1) innefattar läroböcker utgivna till och med år 1955. I och med att språket spanska inte ingår i ämnet moderna språk innan 1955 är de läroböcker som är tryckta innan denna tidpunkt inte kopplade till någon formell läro- eller kursplan, men grupperas som en enhet. Period två (2) innefattar de läroböcker som är tryckta mellan år 1956 till och med år 1966 och kopplas till Kursplaner och metodiska anvisningar för gymnasiet. Den tredje (3) perioden innefattar läroböcker som är kopplade till Läroplan för gymnasiet (Lgy70) som utkom 1970, och perioden innefattar läroböcker tryckta från kommande år, 1971, till och med år 1994. Till den fjärde (4) perioden kopplas läroböcker som är tryckta mellan åren 1995 och 2000, och hör till kursplanerna för Lpf 94. Period fem (5) innefattar böcker från år 2001 till år 2010 och tillhör kursplanerna i Gy2000. För att förtydliga indelningen visas nedan informationen i tabellform där även antalet undersökta läroböcker för respektive period uppges. Tabell för indelning av läroböcker i perioder, uppdelade utifrån rådande läroplan. Period Läroplan med tillhörande kursplan Årtal Antal läroböcker 1 Ingen -1955 6 2 Kursplaner & metodiska anvisningar 1956-1965 13 för gymnasiet 3 Läroplan för gymnasiet 1966-1970 9 4 Lgy70 1971-1994 29 5 Lpf 94 1995-2000 9 6 Gy 2000 2001-2010 12 Ovanstående periodisering samt genomgång av nedanstående maktfaktorer (punkt 1.3, 1.4 samt 1.5) ligger till grund för analysen av resultatet från undersökningen av läroböckerna. Det är olika faktorer som påverkar processen kring kanon, däribland återfinns kön, nationalitet och litterära pris. Även fler faktorer påverkar kanonisering, exempelvis omnämnande i antologier eller 20 Att anta att läromedel utkomna samma år inte är uppdaterade enligt kommande kursplan är problematiskt i det avseendet att det är mycket möjligt att läroböckerna är uppdaterade för att läroboksförfattarna är väl insatta i processen att ta fram en ny läroplan. Någon slags uppdelning krävs dock och denna uppdelning är väl fungerande för studien. 7

dagspressen. På grund av studiens ringa omfång lämpar sig studerande av de tre förstnämnda, då övriga faktorer kräver en mer omfattande insats. 1. 3 Kön I denna studie ämnar jag inte problematisera begreppet kön utifrån genusteoretiska perspektiv, utan jag utgår från de biologiska könen man respektive kvinna. I detta sammanhang bör nämnas att uppdelningen i dessa två kategorier, man och kvinna, är förenklad och kan anses konservativ då denna uppdelning inte problematiserar könsrollerna som något konstruerat av sociala processer. Genusforskare har sedan sent 1970-tal problematiserat rolltyperna man och kvinna inom begreppet genus. Yvonne Hirdman, en av förgrundsgestalterna inom svensk genusforskning, menar att användande av ordet kön som en vetenskaplig term kan cementera dess gammelmodiga betydelser och därmed bidra till könsmaktsordningen. 21 Begreppet kön är därmed problematiskt då det endast ges två möjliga kategorier att dela in författare i, vilket inte speglar samtida perspektiv på sexuell identitet och könstillhörighet. I Sverige ansågs homosexualitet vara en sjukdom fram till 1979. 22 Därmed kan man anta att detsamma gäller i fler länder, och det kan ses som problematiskt att inom denna studie fastställa författarnas sexuella läggning, då det är mycket möjligt att de undanhöll denna information för att inte klassas som sjuka. Utifrån studiens omfattning är definitionen av kön i två kategorier därmed tillräcklig, även om medvetenhet finns kring dikotomiseringens problematik. Vidare menar Bergsten och Elleström att litteratur skriven av kvinnor på senare tid i större utsträckning har tagits upp i kanon, då de i avhandlingar och hela antologier har omskrivits som bortglömda kvinnor och deras texter har omvärderats. Av den bevarade skönlitteraturen innan 1700-talet var en försvinnande liten del skönlitteraturen skriven av kvinnor som resultat av starka sociala krafter, låg eller ingen bildning hos kvinnor samt sociala spärrar som hindrat offentlighet. Därmed är det intressant att i studien undersöka om en förändring även kan ses för spanskämnets kanon. Diskussionen kring att litteratur skriven av kvinnor sällan förekommer i litterära sammanhang är viktig och värd att nämnas för att belysa problemet samt för att i denna studie om specifikt spanskämnets kanon se hur och om förändringar skett under åren 1932 till 2010. 1. 4 Nationalitet I denna undersökning är även fokus på författarnas härkomst och kategorin nationalitet används här synonymt med medborgarskap i en viss stat. 23 Termen kommer från ordet nation, som 21 Yvonne Hirdman, Genus- om det stabilas föränderliga former, Liber AB, Malmö 2003, s. 11-15 22 Lars Gårdfeldt, i Gunnel Forsberg & Christina Grenholm (red), och likväl rör det sig, genusrelationer i förändring Universitetstryckeriet, Karlstad, 2005, s.125 23 Nordstedts svenska ordbok + uppslagsbok, (2a upplagan), Rotolito Lambarda, Italien, 1999 8

ursprungligt använts som beteckning på folk sammanknutna av en gemensam identitet, och avser då inte stater. Under 1800-talet utvecklades en annan betydelse av ordet, som innefattar medborgare i en stat oberoende av härkomst eller bakgrund. En term som uppkom under 1970- talet till följd av efterkrigstidens och avkolonialiseringens sociala verklighet var begreppet etnicitet. Etnicitet var mer dynamiskt än statsiska begrepp såsom stam, folkslag och nation, vilket möjliggjorde studier om sociala processer. Användandet av begreppet etnicitet sker inom en nationsstat, då begreppet förutsätter multietnicitet eftersom den grupp man talar om även står i relation till andra grupper i ett socialt system inom staten. 24 I detta avseende är avsikten med studien är att undersöka förekomsten av syd- och centralamerikanska författare i förhållande till antalet författare med europeisk spansk härkomst. Det skulle vara intressant att fördjupa studiet av författarnas etnicitet, dock begränsar studiens ringa omfattning denna möjlighet. Inom debatten om kanon diskuteras ofta författares ursprung. Begreppet världslitteratur innefattar inte hela världen, utan det är naturligt nog de som översatts till västerländska språk som kan utöva inflytande på västerländsk kultur och därmed eventuellt kunna få kanonisk status. Det är därmed svårt att tala om en allmän kanon som inte är djupt eurocentristisk. Det finns en begränsning i tid och rum, men nyare sydamerikansk litteratur räknas numera till världslitteratur. 25 Harold Bloom har i sin bok Den västerländska kanon listat tjugosex författare som han gallrat ut från tidigare kanon, och som han anser ha en auktoritativ ställning i vår kultur. 26 Bland dessa återfinns tre spansktalande författare, Miguel de Cervantes från Spanien, Jorge Luis Borges från Argentina samt Pablo Neruda från Chile. Bloom motiverar sitt val av Cervantes att det endast är Shakespeare och Cervantes som kan höjas till den högsta rangen, och det är omöjligt att ta sig förbi dem. 27 Valet av Borges och Neruda underbygger Bloom med argumenten att dessa två är grundgestalter och menar att de är litterära fäder och representativa diktare för den latinamerikanska litteraturen. 28 Bloom är författare och litteraturkritiker men har även kritiserats själv för att representera privilegierade, välutbildade vita män då han i sin kanon inte tar hänsyn till vare sig kön, klass eller etnicitet. 29 I en studie i historieämnet på gymnasiet visar att intresset för omvärlden successivt ökat i takt med det moderna samhällets utveckling. Ett nytt viktigt inslag i undervisningen sker från 1960- talet och framåt då historieböckerna innehåller en kombination av svensk- och världshistoria. 30 På samma sätt kan man anta att denna förändring skett inom alla gymnasieämnen, och att intresset för utomeuropeiska spansktalande länder kan antas ha ökat med åren. I denna studie av läromedel i spanskämnet på gymnasiet är fokus på förekomsten av spansktalande författare, vilket innefattar såväl spanjorer som utomeuropeiska 24 Nationalencyklopedin, femte bandet, Bokförlaget Bra böcker, Höganäs 1991, s.638 25 Bergström & Elleström 2004, s. 42 26 Harold Bloom, Den västerländska kanon, Östlings symposium, Stockholm 2000, s. 11 27 Bloom, 2000, s. 151 28 Bloom, 2000, s. 516 29 Nina Björk, dn.se, 2004-02-10 30 Göran Andolf, Historien på gymnasiet, undervisning och läroböcker 1820-1965. Esselte studium, Studia Historica Upsaliensia, Stockholm 1972, s. 294, 325 9

författare med härkomst i Latinamerika. Jag intresserar mig för förhållandet mellan författare från Spanien i Europa och författare från de nitton spanskspråkiga länderna Latinamerika. 31 1. 5 Litterära pris I undersökningen av läromedlen har jag granskat tilldelning av litterära priser i avseende att se om det har haft påverkan på om de författare som förekommer mest frekvent i läroböckerna även är de som tilldelats priser. Att bli tilldelad ett litterärt pris kan ha påverkan på kanonisering, men är ingen garanti för att bli upptagen i kanon, inte heller är det någon garanti att de som senare tagits upp i kanon och tilldelats en viktig del av det litterära arvet har fått något litterärt pris. 32 Nobels litteraturpris tillhör ett av de mest prestigefyllda litterära priset som delas ut. 33 Sedan 1901 har 108 författare tilldelats priset, varav elva är spansktalande. 34 Eftersom Nobels litteraturpris delas ut till hela världens författare och de spansktalande länderna är representerade är detta ett av de pris som kan ha inverkan på kanonisering i det svenska spanskämnet på gymnasiet. Den spansktalande världen har en gemensam organisation kring utdelning av litterära priser. Asociación de Academías de la lengua española 35 vilken innefattar tjugotvå länder som var och en har en akademi för varje land, men alla arbetar gemensamt och mot samma mål: el cuidado y defensa del idioma común, det vill säga vårdande och skydd av det gemensamma språket. Organisationen delar årligen ut priser varav ett pris är litterärt, övriga två mer generella priser för bevarande av språket. Detta litterära pris instiftades 1964 och heter el Premio Miguel de Cervantes, Miguel de Cervantes pris. De länder som är med i organisationen kan nominera författare och utdelningen av priset kan ske till alla spansktalande länder som är med i organisationen. 36 Priset anses vara el máximo reconocimiento a la labor creadora de escritores españoles e hispanoamericanos vilket ungefärligt översatt till svenska blir det största erkännandet för det kreativa arbetet utfört av spanska och latinamerikanska författare, som anses ha en stor betydelse för kultur på spanska. El premio Miguel de Cervantes delades ut för första gången 1976 och har sedan dess delat ut ett pris varje år förutom 1979 då två vinnare tilldelades priset. 37 Ett annat betydelsefullt pris i Spanien är el Premio Nadal de literatura, Nadal priset i Litteratur, som årligen getts ut sedan 1944 av ett tidningsmagasin, Destino. År 1966 tog Editorial Planeta Colombia över utdelningen och utmärkelserna av de bästa författarna efter det spanska 31 Svenska FN-förbundets interaktiva världsatlas, Globalis.se 2012-02-05 32 Bergsten & Ellestöm 2002, s. 35 33 Bergsten & Elleström 2004, s. 35 34 Nobelprize.org/nobel_prizes/literatura 8/2 2012 35 Ungefär Sammanslutning av Akademier för det spanska språket (egen översättning) 36 Asociación de Academías de la lengua española, asale.org 3/2 2012 37 lecturalia.com/premio-literario 8/2 2012 10

inbördeskriget. 38 El premio Nadal de Literatura är det äldsta litterära priset i Spanien och många av pristagarna är viktiga personer för spansk litteratur på 1900-talet och framåt. 39 Många länder har även nationella litterära priser av olika slag, och även icke spansktalande länder delar även ut priser utanför landets gränser som kan gå till spansktalande författare. Denna studies omfång begränsar dock möjligheten att ha med fler priser i åtanke, då granskningen av alla priser som tilldelats de författare som förekommer i läroböckerna blir alltför omfattande. Något som är viktigt att poängtera att prisutdelning inte skett i alla tider, utan har kommit att öka främst under efterkrigstiden i Spanien. 40 För de äldre författarna i denna undersökning fungerar därmed inte denna variabel i analysen. Dessas förekomst i en kanon kan istället möjligen förklaras med att de betecknas som klassiker, det vill säga att deras verk på grund av sitt bestående värde fått beteckningen klassiker. 41 38 Intereconomia.com/la-gaceta 6/1 2012 39 lecturalia.com/premio-literario 8/2 2012 40 Något fullt naturligt då diktaturen i Spanien inte premierade oliktänkande och kritiserande av regimen, vilket många spanska författare gjorde och därmed var tvungna att leva i exil för att kunna ge ut sina böcker. 41 http://www.ne.se 6/2 2012 11

2. Litteraturöversikt Kanondiskussionen tog fart då 2. 1 Tidigare studier om kanon i gymnasieämnen Då mitt syfte är att undersöka spanskämnets litterära kanon i gymnasiet, har jag valt att fokusera på vad tidigare forskning tagit upp om kanon i gymnasieämnen. Gunnar Hansson, Bengt-Göran Martinsson, Lars Brink och Annica Danielsson 42 har med olika infallsvinklar studerat litteraturundervisning inom svenskämnet. Boel Englund har i sin studie Skolans tal om Litteraturen studerat litteraturstudiets närvaro och plats i skolan som institution, jämfört den franska och den svenska gymnasieskolan samt jämfört dessa över tid. 43 Nedan presenteras de författares studier som är relevanta för min undersökning i en tematisk översikt av litteraturen. Endast Brink använder sig av begreppet kanon i sin titel men såväl Martinsson som Danielsson använder sig av termen i sina avhandlingar. Brink resonerar kring begreppet och menar att termen kanon är problematisk då det är ett lånat begrepp från en annan vetenskap, samt att det har en tvetydig betydelse då det både ses som synonymt mer urval och dessutom som norm. Flera olika värderingskriterier avgör kanon och processen pågår ständigt på både medvetna och omedvetna plan. En rad enskilda läsare är förutsättningen för att en kanon ska fortsätta att existera. Även nutida författare påverkar genom sina val av genre eller att ha äldre författare som förebilder, och värderingar och omnämningar från litteraturkritiker skapar och vidmakthåller kanon. 44 Martinsson skriver om hur författare inte kan leva eller fortleva utan läsare, och att det finns en bestämd litteratur som ska vidareförmedlas till nya läsargenerationer. Eftersom litteraturundervisningen i skolan medvetet organiseras är det därmed den samhällsinstitution där man tydligast kan se kanonbildning. Den litterära normen speglas i samhället och påverkar även läsarnas reception av litteraturen. För att kunna dra slutsatser om litteraturen behöver man därför undersöka undervisningens litterära innehåll, undervisningens kanon, under den aktuella tiden. 45 Danielsson tar upp begreppet kanon i sammanhanget om debatten om innehållet i skolan, och att det på en konferens 1982 anordnad av Skolöverstyrelsen och statens kulturråd ställdes krav på kanon. Danielsson konstaterar att fokus i debatten i slutet av 1970-, och början av 1980-talet varit på just vilka texter som bör ingå i undervisningen, och 42 Gunnar Hansson Litteraturläsning i gymnasiet. Stockholm, Skolöverstyrelsen 1974, Bengt-Göran Martinsson, Tradition och betydelse, Linköping, Tema Kommunikation Univ, 1989. Lars Brink, Gymnasiets litterära kanon, Uppsala, Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., 1992. Annica Danielsson, Tre antologier - tre verkligheter. Lund, Lund Univ. Press, 1988 43 Boel Englund, Skolans tal om litteratur. Stockholm, HSL förlag 1997 44 Brink, 1992 s.17 45 Martinsson 1989, s. 9-10, s. 155 12

mindre om syfte och möjligheter med litterära texter. 46 Hanssons undersökning av skolans litterära kanon avspeglas då ett av hans syften handlar om att belysa urvalet av texter i gymnasiet, och vidare handlar övriga tre syften om olika sätt att läsa texter, metoder för stimulans vid läsning, samt inventering och prövning av elevernas analys och värdering av skönlittera texter utifrån läroplanen. Syftet och avsikten med sammanställningen av urval av litteratur var att ge information om hur verkligheten ute i skolorna såg ut så att andra lärare kan dra nytta av erfarenheterna i dessa 51 skolor som undersökningen innefattar. Därmed har Hansson undersökt svenskämnets kanon i dessa skolor, och har med tabeller som visar vilka författare och texter dessa skolor har valt att fokusera på. 47 Englunds syfte är att undersöka litteraturens karaktär och plats i en process där erfarenhet överförs mellan generationer. Hon undersöker därmed urvalet av litteratur, det vill säga vilken litteratur och författare som läses och hur texterna studeras, vilket anses vara att undersöka kanon i gymnasieskolan över tid. 48 På liknande sätt som vissa tidigare forskare gått tillväga sammanställer jag resultatet av undersökningen i tabeller, för att på så sätt klargöra innehållet för att kunna dra slutsatser utifrån det undersökta materialet. Stadgor, läroplaner och direktiv har en central roll i dessa författares studier, vilka kan antas ha stor inverkan då de som styrdokument anger riktlinjerna för undervisningen. De redogör för den utbildningshistoriska bakgrunden och relaterar till systemskiftningar som har påverkat synen på litteraturundervisningen, och de stora förändringarna som skedde i och med införande av bland annat nya kursplaner 1954 och med gymnasiereformen 1966. 49 Hanssons undersökning sträcker sig inte över tid, men har utgångspunkt i läroplanen för gymnasiet Lgy 65. 50 Englund hänvisar även hon till styrdokumenten och utifrån resultatet tittar hon på hur styrdokumenten förändrats över tid i Sverige respektive Frankrike. 51 2. 2 Kanonteoretisk utgångspunkt En teoretisk utgångspunkt som jag använder mig av i uppsatsen handlar om kanon. En kanon är i grunden en teologisk term, men som används inom bland annat litteraturvetenskapen för att beteckna normen för de böcker som varje bildningssökande bör läsa eller känna till något om. En kanon förändras över tid, då nya verk tränger undan äldre. Det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid, och den kan därför inte vara alltför omfattande. 52 Det finns ingen officiellt fastställd kanon, utan flera varianter existerar samtidigt och urvalet återspeglar helt enkelt en kollektiv åsikt. Det är en tyst och anonym process som främst påverkas av vilka författare som omnämns i handböcker och översiktsverk, men även positiv kritik i pressen eller 46 Danielsson 1988, s. 9-10 47 Hansson 1974, s. 22-37 48 Englund 1997, s. 45, 53 49 Danielsson 1988:23, 26, Brink 1992:33, Martinsson 1989, s. 23-24 50 Hansson 1974, s. 5 51 Englund 1997, s. 201-269 52 Leif Eriksson & Christer Lundfall Litteratur och litteraturvetenskap, Liber: Stockholm 2002, s. 132-134 13

att författarna blir tilldelade prestigefyllda pris kan ha en inverkan på huruvida författaren till texter av olika slag kan komma att ingå i en kanon. 53 I en kanon speglas samhällets normer, exempelvis synen på kvinnor och synen på populärlitteratur. Diskussionen mellan fin- och populärkultur har problematiserats, med tanke på att även populär litteratur kan ha estetiska och filosofiska kvaliteter, och det kan vara svårt att avgöra till vilken kategori vissa böcker hör. 54 I denna undersökning görs ingen värdering eller indelning i kategorier gällande typ av litteratur på grund av studiens ringa omfång. Dock analyseras resultatet utifrån antalet kvinnliga författare över tid. 2.3 Sammanfattning av litteraturgenomgång Tidigare forskning finns om litteraturläsning på gymnasiet i olika ämnen, dock saknas svensk forskning om en litterär kanon för det moderna språket spanska. Kanon är komplicerad då själva betydelsen är tvetydig, då den kan ses som såväl urval och dessutom som norm. Vidare är det är många faktorer som inverkar vid bildandet av kanon då enskilda läsare, nutida författares val av genre och förebilder, värderingar och omnämningar från litteraturkritiker et cetera både förändrar och vidmakthåller kanon. 55 Skolans litteraturundervisning organiseras medvetet och ger därmed en tydlig bild av denna institutions kanonbildning och genom att undersöka undervisningens litterära innehåll, kan man dra slutsatser om undervisningens kanon, under den aktuella tiden. 56 På 80-talet argumenterade Skolöverstyrelsen och statens kulturråd för att fastställa en kanon för undervisning, med anvisningar om vilka texter som bör ingå i undervisningen. 57 Detta menar jag visar på intresset för och vikten av kanon i skolämnen. Då skolans innehåll styrs av bland annat läroplaner och kursplaner påverkar systemskiftningar synen på litteraturundervisningen. 58 Det är därför naturligt att ta hänsyn till dessa i en undersökning av kanon inom det svenska skolämnet spanska. Mot bakgrund av denna litteraturöversikt, teoretiska perspektiv och de kategorier som presenterats är det av största intresse att klargöra hur den spanska litterära kanon sett ut och förändrats i den svenska gymnasieskolan. 53 Bergsten & Ellestöm 2004, s. 35 54 Ibid, s. 36 55 Brink, 1992 s.17 56 Martinsson 1989, s. 9-10, s. 155 57 Danielsson 1988, s. 9-10 58 Danielsson 1988:23, 26, Brink 1992:33, Martinsson 1989, s. 23-24 14

3. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka författare som förekommer i de svenska elevernas läroböcker i ämnet spanska på gymnasiet. Detta för att klargöra hur spanskämnets litterära kanon ser ut och hur den har förändrats över tid, med utgångspunkt i kursplaner i ämnet moderna språk för språket spanska. De frågor jag söker svar på i denna undersökning är följande: Vilka författare återfinns i läroböcker för spanska på gymnasiet? Vilket kön och vilken nationalitet har de författare som förekommer? Har författarna vunnit några litterära priser, och i så fall vilka och när? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av kvantitativ innehållsanalys av läroböckerna i fråga. 15

4. Metod Bergström & Boréus beskriver innehållsanalys som den metod som lämpar sig för analyser där tillvägagångssättet är att kvantifiera, det vill säga att räkna förekomsten av företeelser i texter, utifrån ett specifikt forskningssyfte. 59 Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av författare i läromedel vilket gör innehållsanalys till en lämplig metod. De generella steg som föregår en innehållsanalys är att utifrån forskningsproblemet och syftet är att avgränsa och samla in materialet. Därefter ska man konstruera ett analysinstrument, som vid manuell, analys, till skillnad från datoriserad, kallas för kodschema. 60 Ett kodschema består av kodningsenheter, de företeelser som man kommer att söka efter i materialet. I mitt fall är kodningsenheterna förekomst av författare, nationalitet samt kön. Inför analysen har jag även tagit reda på om författaren mottagit litteraturpris av något slag vars information kommer att hämtas från andra källor än läroboken i fråga då detta sällan kommenteras eller kan ha tillkommit efter att läroboken tryckts. Mitt analysinstrument testades i en pilotstudie på en liten del av materialet, vilket omfattade femton böcker. Detta är något som rekommenderas av Bergström & Boréus för att utvärdera och korrigera instrumentet innan man fortsätter med resterande material. 61 I pilotstudien tog jag hänsyn till om författare endast nämndes vid namn eller om utdrag ur eller hela deras verk fanns med. Detta blev ett omfattande arbete som inte ryms inom tidsramen för studien. I denna studie undersöks kanon för spanskämnet, det vill säga vilka författare som förekommer i läroböckerna för gymnasiet i ämnet spanska. Validiteten, det vill säga att jag undersöker de data som är relevanta för analysen för detta arbete, kan därmed anses hög. Ett stort urval läroböcker i spanska för gymnasiet under en lång period har undersöks, detta eftersom kanon endast kan avläsas bakåt i tiden under en längre period. 62 Reliabilitet, det vill säga att noggrannheten vid exempelvis kodningen, anser jag i denna undersökning vara god. Ett vanligt reliabilitetsproblem är att kodningen bedöms olika för olika perioder, vilket i denna undersökning undgåtts genom att materialet från olika perioder har analyserats om vartannat. 63 59 Göran Bergström & Kristina Boréus, (red.) Textens mening och makt., Lund, Studentlitteratur, 2005, s. 43 60 Ibid. s. 49 61 Ibid. s. 50 62 Ibid. s. 51 63 Ibid. 16

4. 1 Datainsamlingsinstrumentet Datainsamlingen har skett med hjälp av ett kodschema, där kodenheterna är årtal då författaren förekommer i läromedlen, namn på författaren, kön, nationalitet, samt litterärt pris. Resultatet redovisas i två tabeller, bilaga ett (1) och bilaga två (2). I bilaga ett (1) framgår vilka läroböcker som undersökts med utgivningsår och titel, antal författare i läroboken, samt antalet män och kvinnor av de återfunna författarna. Här finns även noterat om författare till presenterade texter är anonyma. Bilaga två (2) visar författare i bokstavsordning efter efternamnet, vilket ursprung författaren har, litterärt pris samt de årtal då författaren förekommit i läromedlen. Kön anges med man eller kvinna, samt för nationalitet anges författarens ursprungsland. (se punkt 1.3 samt 1.4 ) Litterära priser presenteras med kommentar om vilket pris författaren fått av de tre priser som tidigare presenterats (se punkt 1.5), samt vilka år författaren tilldelats priset. Syftet med att visa årtal då författare förekommer i läromedlen är för att se vilka författare som förekommer under en längre tidsperiod. Om flera läroböcker är från samma årtal anges antalet läroböcker som getts ut detta år inom parantes. 4. 2 Urval Studien är avgränsad till en undersökning av endast läroböcker. Medvetenhet finns om att lärare ofta hittar material på annat sätt och kan därmed påverka litteraturinnehållet i undervisningen till att vara något helt annat. Detsamma gäller frågan ifall alla lärare dessutom ägnar tid till dessa avsnitt eller helt väljer bort dem, vilket vore intressant att undersöka, men vilket är inte avsikten i detta arbete. Till studien har 77 läroböcker mellan åren 1932 till 2010 undersökts. Detta för att ett brett urval och ett varierande antal läroböcker under tidsperioden för respektive period av kursplanerna eftersträvats. På detta sätt ökar chansen att se tendenser i materialet. Dessutom är det endast möjligt att se kanon över tid vilket förklarar varför undersökningen innefattar läroböcker från en längre tidsperiod. De undersöka läroböckerna är de som är riktade till kurser på gymnasiet, detta för att det ligger mig själv närmast då jag kommer ta ut examen för att arbeta med dessa åldrar. Eftersökningar har gjorts efter den tidigaste läroboken vilket resulterade i året 1932. Antalet undersökta läroböcker är 77 stycken, där grammatikor samt övningsböcker helt uteslutits, men alla former av textböcker, böcker i realia samt textböcker som har övningsdelar inkluderade i avsnitten eller i slutet av boken har inkluderats. Att utesluta övningsböcker och grammatikor är naturligt då de inte innehåller textexempel, samt att övningsböcker inte bidrar med nya avsnitt som inte redan tagits upp i textboken. Låtskrivare och filmskapare har även utelämnats, men dramaturger som författat teater har inbegripits, i och med att teaterstycken ofta förekommer tryckta som böcker och dessutom har dessa dramaturger i samtliga fall även författat poesi eller text av annat slag under sina verksamma perioder. 17

I förordet till vissa av de undersökta böckerna kallas dessa för självstudieböcker, på grund av att de inte fanns nationella kursplaner för spanska innan år 1955 vid skolorna. Dessa är representerade i undersökningen då även de speglar kanon i det svenska spanskämnets undervisningsböcker som då fanns tillgängliga för studenter, både i skolor och privat. 4. 3 Genomförande Undersökningen av läroböckerna har inneburit en systematisk genomgång av läroböckerna med dels granskning av index efter författares namn, om det förekommer tema med författare, texter, böcker, noveller, dikter etc. Vidare har kapitel för kapitel sökts igenom läroboken för att leta i texten efter författarnamn, då det förekommer att författare omnämns i förbifarten istället för att tillägnas ett kapitel eller en del av det. Därefter har kodschemat fyllts i där anteckningar över läroböcker, vilka författare som förekommer, kön samt härkomst fyllts i. Därefter har eftersökningar på författarens namn gjorts för att se om denne tilldelats något av de litterära priser som undersökningen gäller. Ibland förekommer denna information även i läroboken. Fortsättningsvis har jag utifrån tabellerna (se Bilaga 1 och Bilaga 2) sammanställt spanskämnets kanon och analyserat resultatet utifrån frågeställningarna. Analysen av resultatet sammanfattas under rubriken Konklusion (punkt 6.) 4. 4 Reflektion över metoden Jag anser att metoden har lämpat sig väl för studiens syfte. Under arbetets gång har kodschemat omarbetats genom att först testas i en pilotstudie där analysenheterna skars ner på grund av studiens ringa omfång. När kodschemat var utarbetat har problematiken snarare rört problem kring att hitta tillförlitlig fakta om författarna, vissa mindre kända författare har inneburit mer arbete än de mer kända författarna. 18

5. Resultat och analys Nedan redovisas spanskämnets litterära kanon i en tabell utifrån hur ofta författarna förekommit i de 77 läroböckerna som undersökts. Vidare presenteras andel kvinnliga författare, andel författare från Spanien i relation till latinamerikanska länder, samt vilka som tilldelats litterära priser. Därefter redovisas resultaten och analys från undersökningen utifrån tabellerna ett och två (se bilaga 1 och 2). Analysen sker återigen utifrån kodenheterna kön, nationalitet samt litterära priser. Dessa resultat jämförs med ämnets kanon för att belysa de förändringar som skett över tid, samt med respektive läroplan i den utsträckning det varit möjlig. 5. 1 Spanskämnets kanon Resultatet av undersökningen ger en kanon för spanskämnet gällande för perioden 1932 till 2010 då en kanon anger det litterära arv som varje generation bör läsa, men samtidigt är en föränderlig process som endast kan avläsas i efterhand. Vid fastställande av kanon ska hänsyn tas till att antalet författare som innefattas ska vara rimligt att ta del av för en enskild person, och därmed ska en kanon inte vara alltför omfattande. Utifrån resultatet av undersökning har jag dragit en gräns som inspirerats av Harold Blooms avgränsning där 26 författare innefattas och använt denna som referensram. 64 Under perioden 1932 till 2010 förekommer vissa författare fler gånger och andra endast en eller ett par gånger. Utifrån resultatet blev det en naturlig avgränsning vid 24 författare, då denna avgränsning innebar att alla författare som togs med hade nämnts lika många gånger. Detta ger en kanon på 24 författare, där de författare som förekommer fem eller fler gånger i olika läromedel anses tillhöra spanskämnets litterära kanon. De tjugofyra författare som förekommer fem gånger eller fler i läroböckerna visas nedan i en tabell. Tabell. Författarnamn Antal gånger de förekommit i läroböckerna Miguel de Cervantes 18 Federico García Lorca, Antonio Machado 17 Camilo José Cela 15 Pablo Neruda 14 Félix Lope de Vega, Juan Ramón Jiménez 10 Pío Baroja, Pedro Calderón de la Barca, Miguel 8 Ángel Asturias, Azorín/José Martínez Ruíz, 64 Bloom 2000 19

Gabriel García Márquez, Gabriela Mistral Ana María Matute, Miguel de Unamuno, Octavio Paz Rafael Alberti, Carmen Laforet, Isabel Allende, José Martí, Ramón Gómez de la Serna, Anonym/El Cantar del Mío Cid, Vicente Blasco Ibañez, Rubén Darío, Miguel Delibes 7 6 5 5.1.1 Förekomst, kön, nationalitet och litterära priser Nedan redovisas i tabellform samtliga författare utifrån under vilket tidsspann de förekommer i läroböckerna. Utomeuropeiska författare markers med kursiv stil. I kolumnen för tilldelat pris förkortas prisernas namn på följande sätt; Nobels litteraturpris förkortas No, Miguel de Cervantes litteraturpris förkortas MdC samt Nadals litteraturpris förkortas Na. Efter varje pris står årtalet då författaren fick priset. Författare Tidsspann (antal år) Antal läromedel Tilldelat pris Miguel de Cervantes 1949-2010 (61) 18 Federico García Lorca 1956-2010 (54) 17 Antonio Machado 1949-2010 (61) 17 No-89, MdC-95 Camilo José Cela 1962-2006 (44) 15 Pablo Neruda 1966-2009 (43) 14 Félix Lope de Vega 1956-2010 (54) 10 Juan Ramón Jiménez 1956-2008 (52) 10 Pío Baroja 1956-2008 (52) 8 Pedro Calderón de la Barca 1962-2010 (48) 8 Miguel Ángel Asturias 1966-2004 (38) 8 No-67 Azorín/José Martínez Ruíz 1949-2010 (61) 8 Gabriel García Márquez 1975-2006 (31) 8 No-82 Gabriela Mistral 1966-2009 (43) 8 No- 45 Ana María Matute 1967-2006 (39) 7 Na-59, MdC 2010 Miguel de Unamuno 1949-1987 (38) 7 Octavio Paz 1976-2004 (28) 7 MdC-81, No-90 Rafael Alberti 1967-1997 (30) 6 MdC-83 Carmen Laforet 1961-1990 (29) 6 Na-44 Isabel Allende 1976-2010 (34) 6 No-45 José Martí 1967-1990 (23) 6 20

Ramón Gómez de la Serna 1962-1991 (29) 6 El Cantar del Mío Cid 1958-1990 (32) 5 Vicente Blasco Ibañez 1949-1987 (38) 5 Rubén Darío 1967-1987 (20) 5 Miguel Delibes 1961-1987 (26) 5 Na-48, MdC-93 Cervantes förekommer flest gånger och även under längst tidsperiod, sextioett år. Dock är det sju års skillnad mellan de två som följer, då Lorca första gången omnämns -56 medan Machado är med i en lärobok redan -49. Cela och Neruda följer tätt efter med bara ett års skillnad emellan sig. Anmärkningsvärt är att Azorín nämns relativt få gånger, men under lika lång tidsperiod som Cervantes som nämns flest gånger. Kanon är de författare som man bör känna till och gärna läsa något av, och som består under lång period. På detta sätt kan Azorín räknas som likställd med Cervantes, då tidsspannet är av stor vikt för kanon. För övriga som nämns åtta gånger är skillnaden inte stor, (48 och 52 år) med undantag från latinamerikanerna Asturias (38 år) och Márquez (31 år). De Unamuno och Paz nämns båda sju gånger, men skillnaden mellan antalet år de förekommer under är tio år. Av de som nämns sex gånger är skillnaden i tid förhållandevis liten, (två under 29 år och en på 30 år) medan Allende har ett tidsspann på längre tid (34 år) till skillnad från Martí på färre år (23). För de som förekommer fem gånger skiljer arton år mellan den som förekommer under längst period, Blasco Ibañez, och den som förekommer under kortast period, Darío. Vissa författare är med under hela tidsspannet, medan andra slutar nämnas i böcker efter ett visst årtal. Spanjorerna Miguel de Unamuno, Blasco Ibañez och Delibes återfinns inte i läroböcker efter 1987. Även spanjorerna Alberti och Laforet förekommer sista gången -97 respektive -90. Gómez de la Serna och El Cantar del Mío Cid nämns sista gångerna -91 respektive -90, även de av spansk börd. Kubanen Martí nämns inte efter -90 och nicaraguanen Darío -87. Detta kan ses som ett tecken på att fler Latinamerikaner kan komma att ta dessas plats i kanon, då äldre verk på sikt tränger undan yngre. Förekomsten av kvinnor är i denna kanon fyra av tjugofyra, vilket är sexton procent. Av de författare som förekommer är tre från Chile, en författare från Guatemala, Colombia, Kuba, Mexiko vardera, resterande författare är från Spanien vilket ger en procentsats på drygt tjugonio procent latinamerikaner. Dessa författare har markerats med kursiv stil i tabellen ovan. Av de tjugofyra författare som innefattas i spanskämnets kanon har elva tilldelats ett eller flera litterära priser, varav fyra kvinnor. De författare som tilldelats priser är Pablo Neruda från Chile som fick Nobels Litteraturpris 1971, Camilo José Cela från Spanien tilldelades Nobel -89 och Cervantes -95. Miguel Ángel Asturias från Guatemala gavs Nobel -67, Gabriel García Márquez från Colombia fick Nobel -82, Ana María Matute från Spanien fick Nadal -59 samt Cervantes 2010. Vidare fick Gabriela Mistral från Chile Nobels litteraturpris 1945, Isabel Allende från Chile tilldelades Nobel -45, Rafael 21

Alberti från Spanien fick Cervantes -83, och Carmen Laforet från Spanien fick Nadal -44. Den mexikanska författaren Octavio Paz tilldelades Cervantes -81 samt Nobel-90 och spanjoren Miguel Delibes fick Nadal -48 samt Cervantes -93. Dessa författare har med dessa priser erkänts offentligt och fått uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt, det senare gäller främst Nobels pris i litteratur som är mer världsomspännande och mer känt för svenskar än övriga två priser. I och med tilldelandet av priser kan placeringen i spanskämnets kanon verka motiverad. Av de som inte tilldelats något pris är endast en från Latinamerika, vilket är kubanen José Martí som förekommer i sex olika läromedel mellan åren -67 till -90. Samtliga fyra kvinnor som är med i denna kanon har tilldelats priser. Den två latinamerikanska kvinnorna som tagits upp i spanskämnets kanon har båda dessutom tilldelats Nobels litteraturpris. I och med kanons eurocentrering är det givet att det förekommer fler spanska författare. Men av de som fått priser är fem från Spanien och sex från Latinamerika. Detta ger en procentsats på 54,5 procent. Utifrån antaganden om att priser är av vikt för möjligheten att upptas i kanon kan detta resultat ses som tecken på att det är av större vikt för utomeuropeiska författare och för kvinnor att tilldelas ett litterärt pris för att på så sätt ha möjlighet att tas upp i ämnets kanon. Vid analys av kanon för varje period är det troligt att en tendens visar att fler latinamerikanska författare förekommer vid senare perioder än tidigare, då antagande gjorts om att intresset för omvärlden ökat även för spanskämnet från 1960-talet. 65 5.1.2 Klassiker För de som inte fått litterära priser kan deras förekomst i spanskämnets kanon förklaras om de anses tillhöra spanska klassiska författare. De författare som enligt det spanska Kulturministeriets hemsida, Biblioteca Nacional, Miguel de Cervantes virtuella bibliotek, är klassiker är även bland de som förekommer flest gånger i undersökningen av läromedel. Miguel de Cervantes och Lope de Vega, båda aktuella på 15 1600-talet, återfinns i denna lista av klassiker. 66 Cervantes omnämns även i Blooms kanon som upphöjd till den allra högsta rangen, i särklass med endast Shakespeare som jämlike. 67 Till följd därav är det att förvänta att även för det svenska spanskämnet har Cervantes en hög placering. En annan klassisk spansk författare är Pedro Calderón de la Barca, verksam på 1600-talet. 68 Eftersom även han var verksam innan priserna kom till har han inte tilldelats något litterärt pris. El Cantar del Mío Cid, även kallad El Poema del Mío Cid är även den inräknad som klassiker. 69 Federico García Lorca har klassiska verk och är känd även utanför Spanien. Han verkade betydligt senare, även då Nobels litterära pris redan delats ut, men fick inga litterära pris innan 65 Andolf 1972, s. 325 66 http://bib.cervantesvirtual.com 67 Bloom 2004, s. 151 68 http://bib.cervantesvirtual.com/bib_autor/calderon/ 18/2 2012 69 http://bib.cervantesvirtual.com/fichaobra.html?ref=14530&portal=42 18/2 2012 22