Jan Antonson Susanne Pålsson Representation & Sponsring REGLERNA FRÅN 2015 Intern och extern representation Jubileum Studie- och konferensresor Gåvor Idrotts- och kultursponsring Tagande och givande av muta ELFTE UPPLAGAN
REPRESENTATION & SPONSRING
Jan Antonson Susanne Pålsson Representation & Sponsring REGLERNA FRÅN 2015 Intern och extern representation Jubileum Studie- och konferensresor Gåvor Idrotts- och kultursponsring Tagande och givande av muta ELFTE UPPLAGAN
Även som e-bok. Ingår i priset Denna bok kan du även läsa på dator, surfplatta etc. Logga in på din personliga servicesida på tholin.se så finns den under Mina tjänster. Om du köpt boken på annat sätt än från Tholin & Larsson, kan du kontakta vår kundservice och få inloggningsuppgifter. Då behöver vi din e-postadress samt en kopia på kvitto eller faktura (du kan faxa, eller skanna och e-posta) som avser boken. Fax: 031-21 53 10 E-post: info@tholin.se ISBN 978-91-87677-18-2 Tholin & Larssons förlag Box 17103 402 61 Göteborg Telefon 031-840180 Telefax 031-216975 E-post info@tholin.se Hemsida www.tholin.se Omslag av Ingrid Nordkvist Tryck: Bording AB, Borås, september 2015
Förord till första upplagan Representationsfrågor är vanliga ute på företagen. Det märks inte minst på antalet telefonsamtal till Tholin & Larssons frågepanel. En orsak till de många problemen är den oklara gränsdragningen mellan avdragsgilla representationskostnader och icke avdragsgilla privata levnadskostnader. Representationsutgifterna avser just sådant t ex mat och dryck som enligt vanligt språkbruk utgör levnadskostnader. Avdragsrätten för representationskostnader styrs av ett fåtal lagregler i inkomstskattelagen. Rättstillämpningen har i stället kommit att bestämmas av Skatteverkets (SKV) rekommendationer och av utslag från olika domstolar. För sponsring saknas särskild lagstiftning. Rättspraxis har istället blivit vägledande. Fortfarande är osäkerheten stor om avdrag för sponsring kan medges. Boken behandlar de lagregler och rekommendationer samt den rättspraxis som utvecklats inom representations- och sponsringsområdet. Avsikten med boken är att på ett lättillgängligt men heltäckande sätt beskriva de regler som för närvarande gäller. Göteborg i februari 1992 Jan Antonson Bertil Båvall Kenneth Sandin 5
Förord till elfte upplagan I denna upplaga av boken har Susanne Pålsson gått in som medförfattare istället för Bertil Båvall som medverkat i de tidigare upplagorna. Vi har uppdaterat boken med nya rättsfall, regeltolkningar (främst inom momsområdet) samt SKV:s förslag om att införa en högre beloppsram för avdragsrätt för moms och att slopa avdragsrätten för representationsutgifter vid inkomstbeskattningen. Dessutom har boken utökats med ett omfattande kapitel om studie- och konferensresor. Göteborg i september 2015 Jan Antonson Susanne Pålsson 6
Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Historik 13 1.2 Reglerna fram till och med 2000 års taxering 15 1.3 Nuvarande regler 17 1.3.1 Äldre praxis med fortsatt tillämpning 18 1.4 Extern och intern representation 20 2 Affärsförhandlingar 21 2.1 Vad räknas som affärsförhandlingar? 24 2.2 Det omedelbara sambandet 26 2.2.1 Det tidsmässiga sambandet 28 Personliga högtidsdagar 31 Seriehäften och loger 37 Greenfee 41 2.2.2 Det personmässiga sambandet 42 Medföljande make 43 Direkt anknytning till förhandlingarna 46 Återkommande representation 46 2.2.3 Det ortsmässiga sambandet 47 Återförsäljarkonferenser 50 Andra rättsfall om återförsäljarkonferenser 54 Återförsäljare och försäljningstävlingar 57 2.2.4 Förmån eller ej avdragsgill representation? 60 Måltiderna 62 Resekostnaden 63 Företaget betalar kundens resekostnader 64 Lyxrepresentation 64 Förmånsbeskattning 65 Företagsledare i fåmansföretag 65 Mässbesök 66 Medföljande resenärer 66 Andra frågeställningar 66 2.3 Prisramarna 66 2.3.1 Skäligt belopp 67 2.3.2 Representationstillfälle 73 2.3.3 Internationell representation 75 2.3.4 Avdrag för vin och sprit 75 2.4 Lyxbetonad representation 77 2.4.1 Studieresor 82 2.5 Indirekta representationskostnader 83 2.6 Kostnad eller representationsersättning 84 2.6.1 Representationsersättning 84 Utlägg för arbetsgivarens räkning 86 2.6.2 Underlaget för representation 86 3 Representation i hemmet 88 3.1 Avdragsbelopp 88 3.2 Utredning och bevisning 89 3.3 Rättsfall 90 4 Intern representation 92 4.1 Personalfester och informationsmöten 95 4.1.1 Avdragsramarna 97 4.1.2 Personalresor 99 4.1.3 Teambildande arrangemang 102 4.1.4 Skattefria aktiviteter 109 4.2 Representation mot koncernföretag m m 113 4.3 Styrelsemöte, revision och bolagsstämma 114 5 Representation och tjänsteresor 117 5.1 Reducering av traktamente 117 5.2 Resa på räkning 119 5.3 Bjudmåltider 119 6 Representation och kostförmån 121 6.1 Förutsättningar för skattefrihet 123 7 Studie- och konferensresor 125 7.1 Belöningsresor förmånsbeskattas 128 7.2 Studie- och konferensresor är skattefria 135 7.3 Syftet och nyttan med resan 142 7.4 Resmålet kan få betydelse 143 7.4.1 EU om kurser utomlands 147 7.4.2 Veckoslutsresor 149 7.5 Studiernas eller konferensens uppläggning 155 7.6 Teambildande arrangemang 156 7.7 Förmånsvärdering av resor 161 7.8 Semester i anslutning till tjänsteresa 161 7
7.9 Kostnader för familjemedlemmar 163 7.10 Arbetsgivarens avdragsrätt 167 7.11 Råd och tips vid konferensresor 168 7.12 Mervärdesskatt 169 8 Jubileum, invigning PR 172 8.1 Jubileum med 25-årsintervall 174 8.2 Invigningar m m av betydande anläggning 176 8.3 Demonstrationer och visningar 177 8.4 Avdragets storlek 183 8.4.1 Jubileum, invigning av anläggning m m 183 8.4.2 Demonstrationer och visningar 195 9 Skattefria gåvor till anställda 196 9.1 Skattepliktiga gåvor 196 9.2 Skattefria gåvor i form av aktier 199 9.3 Fristående prövning av skatteplikten 201 9.4 Personliga högtidsdagar 201 9.5 Förslagsbelöningar 202 9.6 Skattefria gåvor till personalen 202 9.6.1 Vad kan man inte ge skattefritt? 203 9.6.2 Gåvor till uppdragstagare 203 9.6.3 Gåvor från koncernföretag 203 9.7 Skattefria minnesgåvor vid två tillfällen 204 9.7.1 Skattefria minnesgåvor till varaktigt anställda 205 9.7.2 Födelsedagsgåvor 206 9.7.3 Lång anställningstid 207 9.7.4 Anställningen upphör 208 9.7.5 Gåvovärde 208 9.7.6 Antal skattefria minnesgåvor 210 9.7.7 Vad kan man ge skattefritt? 210 Semesterresa godtas 211 Vin och sprit 212 Exempel på andra gåvor 212 Ideella gåvor skattepliktiga 213 9.7.8 När ska gåvan överlämnas? 214 9.8 Skattefria julgåvor varje år 215 9.9 Skattefria gåvor vid företagsjubileum 215 9.10 Gratifikationer är skattepliktiga 216 9.11 Inga särregler för fåmansföretagare 216 9.12 Mervärdesskatt 217 10 Reklam- och representationsgåvor 218 10.1 Avdragsgilla reklamgåvor 219 10.1.1 Gåvor av mindre värde 220 10.1.2 Bidrag till ideella organisationer 224 10.2 Avdragsgilla representationsgåvor 224 10.2.1 Omedelbart samband med verksamheten 225 10.2.2 Gåva vid helger och personliga högtidsdagar 226 10.2.3 Lyxbetonade gåvor 227 11 Reklam och sponsring 231 11.1 Allmänt om sponsring 233 11.2 Vad är sponsring? 234 11.3 Skattelagstiftningen om sponsring 236 11.3.1 Inkomstskattelagen 237 11.4 Regeringsrätten om Procordias kultursponsring 238 11.4.1 Konsekvenser av Regeringsrättens dom 243 Omkostnad i verksamheten 244 Gåvomomentet 245 Formella regler om gåvor 246 Det kommersiella värdet 247 Bevisbördan 248 11.5 Rättspraxis efter Procordiadomen 249 11.5.1 Jensen och ungdomsprojektet Fri sikt 249 11.5.2 O Bohlin Byggnads AB och skeppskryssare 250 11.5.3 Svensk Kärnbränslehantering i syfte att skapa image 250 11.5.4 Per Anders Bergqvist AB och pojkbandylag 251 11.5.5 Scancem Service AB och Globen 251 11.5.6 Spendrups AB och Americas Cup 251 11.5.7 AB Persson Invest och positiv samhällsutveckling 252 11.5.8 AB Skrindan och positiv samhällsutveckling 252 11.5.9 Sandvik AB och Folkets Hus 253 11.5.10 KPMG Bohlins och Vattenpriset 253 11.5.11 Gefle Byggmästarförening Service AB och Brynäs 254 11.5.12 Sparbanken Finn och Lunds Universitet 254 11.5.13 AB Munkforssågar och VIP-loge 255 11.5.14 OS-satsningen Våga Vinn, Ung företagsamhet och Polar Prize 255 11.5.15 Telekommunikation vid naturkatastrofer m m 256 11.5.16 Bidrag till kulturpris 256 11.5.17 Julgran på Skeppsbron 257 8
11.5.18 Kulturhuvudstadsår 257 11.5.19 Kostnad för havskappsegling 257 11.5.20 Holmen och Norrköpings Symfoniorkester 258 11.5.21 Svenska Shell och Drottningholmsteatern 258 11.5.22 Resco och sponsring av segelbåt 259 11.5.23 Trelleborg sponsrar ryttaroch hockeyförening 260 11.5.24 Hansson & Möhring AB och Bris och SSRS 261 11.5.25 Fortum och Folkoperan 261 11.5.26 Getinge och Vetenskapscentrum 261 11.5.27 Ericsson och Nobelstiftelsen 262 11.5.28 Posten och Svenska Fotbollsförbundet m m 262 11.5.29 Sandvik och Röda Korset 263 11.6 Kommentar till kammarrättens domar 263 11.7 God redovisningssed för reklamkostnader 264 11.8 Bidrag till forskning och utveckling 271 11.9 Samband med verksamheten 274 11.9.1 Varumärket Falcon och projekt Pilgrimsfalk 275 11.9.2 Kampanjbidrag 277 11.10 Motprestationer och reklamvärde i praxis 278 11.11 Representation eller reklam? 285 11.11.1 Representationspaket 286 11.12 Avdrag som för personalkostnader 287 11.12.1 Bidrag till personalsammanslutningar 287 11.13 Sammanfattning 289 12 Mutlagstiftningen 291 12.1 Gällande rätt före den 1 juli 2012 291 12.2 Nya regler från den 1 juli 2012 295 12.2.1 Personkretsen har utvidgats 296 12.2.2 Otillbörlig påverkan 296 12.2.3 Straffbestämmelsernas utformning 298 12.2.4 Trolöshet mot huvudman 299 12.2.5 Mutor vid myndighetsutövning offentlig upphandling 299 12.2.6 Illojal konkurrens m m 300 12.2.7 Mutor vid tävlingar och vårdslös finansiering av muta 300 12.2.8 Straffskalorna 302 12.2.9 Åtalsprövning 303 12.2.10 Dubbel straffbarhet 304 12.2.11 Handel med inflytande 305 12.3 Särskild kod om förmåner i näringslivet 306 12.3.1 Varför självreglering? 306 12.3.2 Kodens förhållande till andra regelverk 308 12.3.3 Kodens tillämpningsområde 309 12.3.4 Riktlinjer om tillbörlig och otillbörlig påverkan 309 12.3.5 Förebyggande åtgärder och samarbetspartners 309 12.3.6 Tillämpningsområde 310 12.3.7 Otillåtna förmåner 311 12.3.8 Tillåtna förmåner 313 Övriga otillbörliga förmåner 314 12.3.9 Evenemang 314 12.3.10 Mottagande av förmåner 315 12.3.11 Agenter och andra samarbetspartners 315 12.3.12 Förebyggande åtgärder 316 12.4 Representation eller muta? 317 12.5 Otillbörlig belöning är inte tillåten 318 12.6 Vem omfattas av mutansvaret? 326 12.7 Hur undvika tagande av muta? 326 12.7.1 Ska ha samband med tjänsteutövningen 327 12.8 Korruptionsbrott i rättspraxis 327 12.8.1 Marknadsföringserbjudanden 331 12.8.2 Representation kan vara muta 333 12.8.3 Bjudresor kan vara muta 336 12.8.4 Julgåvor och födelsedagspresenter 342 Riktlinjer för julgåvor från Institutet Mot Mutor 343 Riktlinjer för födelsedagspresenter från Institutet Mot Mutor 343 12.8.5 Se upp med gåvor till revisorerna 344 12.9 Inkomstbeskattningen 345 12.9.1 Avdragsförbud för mutor 345 12.9.2 Inkomstbeskattning av mutor 346 13 Mervärdesskatt 348 13.1 Momsavdrag enligt 1995 eller 1996 års regler 350 13.1.1 Alternativ 1 1995 års regler 350 13.1.2 Alternativ 2 1996 års regler 351 13.1.3 Andel mat, vin och sprit enligt schablon 351 13.1.4 Utgifter för teater, golf och liknande 352 13.1.5 Kringkostnader vid personalfest 352 9
13.1.6 Företag med momsfri verksamhet påverkas inte 352 13.1.7 Kommuners återbetalningsrätt påverkas inte 353 13.1.8 Skatteverkets exempel 353 13.1.9 Kommentarer lathund i bilaga 355 13.2 Extern representation 356 13.3 Intern representation 359 13.4 Interna kurser och konferenser 360 13.5 Reklamgåvor 360 13.6 Reklam och sponsring 361 14 Uppgiftsskyldighet 364 14.1 Utredning om representationsutgifter 364 14.2 Krav på verifikation 365 15 Skatteverkets förslag om avdrag för representation 367 15.1 Ny regel om avdrag för moms? 368 15.2 Avdraget vid inkomstbeskattningen slopas 369 Bilagor: 1 Utdrag ur inkomstskattelagen (1999:1229) 371 2 Utdrag ur brottsbalken (1962:700) 372 3 Skatteverkets allmänna råd SKV A 2004:5 374 4 Skatteverkets allmänna råd SKV M 2004:4 379 5 Avdrag för sponsring mall (Skatteverket) 388 6 Rättsfallssammanställning 391 7 Prisramarna åren 1965 2015 402 8 Momsavdrag på representation 403 Sökordsregister 405 Förkortningar: BFL Bokföringslagen BrB Brottsbalken Ds Fi Departementsserien Finansdepartementet FR Förvaltningsrätten H Högsta domstolens dom HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen HOVR Hovrätten IL Inkomstskattelagen K Kammarrättsutslag KL Kommunalskattelagen KR Kammarrätten KRG Kammarrätten i Göteborg KRJ Kammarrätten i Jönköping KRS Kammarrätten i Stockholm KRSu Kammarrätten i Sundsvall LR Länsrätten LRG Länsrätten i Göteborg LRS Länsrätten i Stockholm MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet ML Mervärdesskattelagen MKSR Mellankommunala skatterätten Motion Riksdagsledamots förslag NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop Proposition R Regeringsrättsutslag RK Rättsfall från kammarrätterna RN Riksskattenämnden RR Regeringsrätten RRK Rättsfallsreferat från regeringsrätten och kammarrätterna RSFS Riksskatteverkets författningssamling RSV Riksskatteverket RSV Dt Riksskatteverkets meddelandeserie Dt (Direkt skatt Taxering) RSV/FB Riksskatteverkets förhands- Dt besked m m serie Dt (Direkt skatt Taxering) RÅ Regeringsrättens årsbok RÅ Aa Regeringsrättens årsbok, notismål RÅ Fi Regeringsrättens årsbok, notismål RÅ ref Regeringsrättens årsbok, referatmål SFL Skatteförfarandelagen SFS Svensk författningssamling Sk Skatteutskottet SKM Skattemyndigheten SkU Skatteutskottets betänkande SKV Skatteverket SKV A Skatteverkets allmänna råd SKV M Skatteverkets meddelande SOU Statens offentliga utredningar TR Tingsrätten ÅRL Årsredovisningslagen 10
1 Inledning Avdragsgilla... Företagens sammanlagda avdrag för representationsutgifter uppgår varje år till betydande belopp. Representation skulle förmodligen inte vara lika vanligt om avdrag för utgifterna inte medgavs. Avdragets betydelse har dock minskat under senare år. Trots stora avdragsminskningar är representationen omfattande. Representation i inkomstskattehänseende har två aspekter, dels hur stort avdrag företaget får göra, dels att representation är en skattefri förmån oavsett hur exklusiv måltiden är.... kostnader. Är det då rimligt att utgifter för representation över huvudtaget ska vara avdragsgilla? Det kan ju med fog hävdas att de utgifter för mat, dryck och liknande som hänförs till representation inte är något annat än vanliga icke avdragsgilla levnadskostnader. Särskilda... Utgifterna för måltider vid representation är ofta större än måltidsutgifter utan samband med representation. Detta behöver dock inte innebära att utgifterna skattemässigt ska betraktas som annat än icke avdragsgilla levnadskostnader.... begränsningar... Inslagen av generositet i samband med representation talar för att representationsutgifterna kan ses som privata levnadskostnader. Lagstiftaren har dock inte helt anammat detta stränga synsätt.... har bedömts... För att förhindra att rätten till avdrag för representationsutgifter missbrukas har ramen för avdraget begränsats. Det ställs dessutom vissa krav på ett omedelbart samband mellan representationen och den verksamhet som bedrivs. För lyxbetonad representation medges normalt inget avdrag.... nödvändiga. Det finns egentligen ingen klar gräns mellan avdragsgilla och icke avdragsgilla utgifter för representation. Frågan om nya former för representation kan accepteras och om utgifterna för dessa är avdragsgilla uppkommer ständigt. 11
Representation. Exempel. Begreppet representation har en obestämd innebörd. I allmänhet menas den gästfrihet som förekommer i kommersiella och liknande sammanhang på grund av sedvänja. Inom skatteområdet kan representation sägas avse utgifter som har ett omedelbart samband med verksamheten men som utgör privata levnadskostnader. Representationskostnader kan avse utgifter för till exempel följande: Mat och dryck på restaurang eller i hemmet. Hotellrum. Resor av olika slag. Teaterbiljetter samt biljetter till idrottsevenemang. Underhållning och förströelse. Bostäder. Jubileer och invigningar. Firmafester. Middagar vid styrelsemöten och bolagsstämmor. Gåvor till kunder. Gåvor till anställda. Svårigheter vid... Det är svårt att avgöra vad som är avdragsgill respektive icke avdragsgill representation. Anledningen är representationsutgifternas speciella karaktär samt svårigheten att avgränsa sådana utgifter från privata levnadskostnader.... den praktiska... Teoretiskt går det naturligtvis att dra en någorlunda exakt gräns mellan avdragsgilla representationsutgifter och personliga levnadskostnader. Utgångspunkten enligt inkomstskattelagen (IL) är att enbart utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster är avdragsgilla.... tillämpningen. Det innebär emellertid problem att omsätta detta grundläggande krav i praktiken. Att ställa upp detaljerade beskrivningar, eller närmare ange vad som i olika situationer ska betraktas som avdragsgill representation, är svårt och har dessutom ansetts vara en oframkomlig väg. Det saknas alltså en klar gräns mellan avdragsgilla och icke avdragsgilla representationsutgifter. 12
Skattemyndigheterna måste vidare anses ha begränsade möjligheter att kontrollera om det som har hänförts till representationsutgifter överhuvudtaget har något samband med den bedrivna verksamheten. Förmån? Avdragssidan är den ena sidan av myntet. Den andra gäller frågan om den anställde ska beskattas för måltiden eller aktiviteterna eller inte. Normalt sker ingen beskattning. Men om en aktivitet felaktigt har klassificerats som representation finns risk för förmånsbeskattning. 1.1 Historik Redan före... Svårigheten att definiera begreppet representation är ingen ny företeelse. Samma gäller de skattemässiga kontrollproblemen kring utgifterna för representation.... 1928... Redan före tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (KL) medgavs i praxis avdrag för representationsutgifter. Den skattemässiga bedömningen var dock relativt restriktiv. Det krävdes även då att utgifterna hade ett omedelbart samband med verksamheten och att åtgärderna verkligen syftade till att inleda eller bibehålla affärsförbindelser.... avgjordes... Avdragsrätten för representationsutgifter var inte reglerad i 1928 års kommunalskattelag. I 20 KL angavs allmänt att alla omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande skulle räknas av vid inkomstberäkningen. Avdrag fick dock inte göras för levnadskostnader.... många frågor... Regeln kompletterades med exempel på vad som skulle räknas som omkostnader. Dessa exempel gav dock ingen ledning vid bedömningen av om och i vilken utsträckning utgifter för representation och liknande kunde hänföras till omkostnader i verksamheten.... om... I praktiken fanns rätten till representationsavdrag kvar under både 30-, 40- och 50-talen utan några större ändringar.... representation... En mängd rättsfall avgjordes. De flesta handlade om fysiska personer med inkomst av tjänst eller rörelse. 13
... i skatte-... Anledningen till att inte så många rättsfall som avsåg aktiebolag kom upp var sannolikt att avdrag i allmänhet medgavs när utgifter för representation bokfördes som direkt avdragsgilla omkostnader i ett aktiebolags räkenskaper. Ibland ifrågasattes dock även aktiebolags avdrag för representationsutgifter.... domstolarna. Även om särskilda regler kring representation inte infördes förrän 1963 kan man av rättsfallet RÅ 1972 Fi 738 dra den slutsatsen att den nya lagstiftningen i första hand inte utgjorde någon ändring av tidigare regler utan snarare ett förtydligande. 14 Rättsfallet RÅ 1972 Fi 738 gällde avdragsrätt för gåvor av chokladaskar till vissa kunder i samband med julhelgen. Intressant att notera är Regeringsrättens motivering och regeringsrådet Petréns skiljaktiga mening. Jäml 1 i anv till 20 kommunalskattelagen i dess lydelse enl lagen 31.5.63 utgör kostnader för representation av i målet ifrågavarande slag icke avdragsgill kostnad. Ej heller de bestämmelser, som gällde vid tiden för utövandet av representationen, kan anses ha innefattat sådan rätt för bolaget. Vid nu angivna förhållanden fastställer RegR med ändring av KR:s utslag PN:s beskattningsåtgärder. (RegR:t Petrén: Uttryckliga bestämmelser om i vad mån utgifter för representation är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla infördes första gången genom lag 31.5.63 innehållande ett tillägg till p 1 anv till 20 kommunalskattelagen. Dessförinnan fanns icke andra föreskrifter om representationskostnader än den allmänna regeln i nämnda lagrum om rätt till avdrag för alla omkostnader för intäktens förvärvande. Att rätt till avdrag för de i dec 62 gjorda utläggen för förvärv av den choklad, som bolaget förbrukat som julgåvor till sina kunder, ej förelegat enl då gällande rätt kan icke anses visat. Den under 1963 utfärdade lagstiftningen har icke med tillbakaverkande kraft kunnat påverka karaktären av bolagets i dec 62 gjorda utgifter. Under angivna förhållanden finner jag icke skäl till ändring i det slut KR:s överklagande utslag innehåller.) Att frågeställningarna kring representation inte hade ändrats särskilt mycket fram till 60-talet framgår av ett mål i Regerings-
rätten (RÅ 1962 Fi 88). Målet visar också att representationsutgifterna redan på den tiden kunde uppgå till stora belopp. RÅ 1962 Fi 88. Ett aktiebolag som bedrev tillverkning och försäljning redovisade vid 1956 års taxering en omsättning på 98 miljoner kr och en nettointäkt på 8 584 kr. Taxeringsnämnden begärde in uppgifter om de representationskostnader som bolaget hade gjort avdrag för och fick följande uppställning: 1. Representation i hemmet 5 461 2. Intern representation vid styrelsesammanträden och bolagsmiddagar 4 340 3. Övrig representation 326 497 336 298 På en direkt fråga svarade bolaget att representationskostnaderna i samband med leveranser till statliga och kommunala myndigheter uppgick till 41 274 kr. Beloppet ingick under övrig representation. Taxeringsnämnden medgav inte avdrag för kostnaderna för representationen i hemmet. Avdrag medgavs inte heller för den interna representationen och för kostnaderna i samband med de aktuella leveranserna. Bolaget vägrades därför avdrag med sammanlagt 51 075 kr. Bolaget klagade hos Mellankommunala prövningsnämnden som dock inte ändrade taxeringsnämndens beslut. Bolaget besvärade sig hos kammarrätten vad gällde representationen i hemmet och representationen mot de statliga och kommunala kunderna. Kammarrätten medgav avdrag för beloppen utan någon närmare motivering. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom. 1.2 Reglerna fram till och med 2000 års taxering Reglerna fanns... Frågan om representationskostnadernas ställning i skattesammanhang reglerades 1963. Bakgrunden till detta var att lagstiftaren ansåg att rätten till avdrag för representationsutgifter hade 15
missbrukats i betydande omfattning. Tecken visade dessutom på en ökning av detta missförhållande.... tidigare... Med hänsyn till representationsutgifternas karaktär, samt kravet på gränsdragning mellan privata levnadskostnader och omkostnader i en förvärvskälla, placerades reglerna i 20 anv p 1, 3 st KL. Reglerna hade följande lydelse vid 2000 års taxering:... i KL. Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 90 kr per person. Momsregler. Det högsta avdraget för måltidsutgifter avsåg belopp exklusive mervärdesskatt. Tidigare framgick inte detta klart av lagtexten. Ett särskilt förtydligande gjordes därför i 20 anv p 1, 4 st KL: För den som är skattskyldig till mervärdesskatt eller har rätt till återbetalning av mervärdesskatt avser avdragsramen i föregående stycke pris exklusive mervärdesskatt. För övriga ökas avdragsramen med mervärdesskatten. Förtydligandet innebar att de som inte var momsskyldiga, till exempel skattskyldiga som yrkade avdraget i inkomstslaget tjänst, fick öka avdragsramen för måltidsutgifterna vid inkomsttaxeringen med momsen. Tjänst, näring... Till och med 1991 års taxering förekom avdrag för representationsutgifter främst under inkomst av tjänst och inkomst av rörelse. Avdrag medgavs dock även under inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av annan fastighet. 16
... och kapital. Skattereformen medförde att inkomstslagen rörelse, jordbruksfastighet och annan fastighet slogs samman. Samtliga dessa ingår numera i inkomstslaget näringsverksamhet. I inkomstslaget kapital ingår även inkomster, till exempel hyresintäkter, avseende privatbostadsfastigheter. Avdrag för representationsutgifter kan därför undantagsvis komma ifråga även under inkomst av kapital. I lagtexten är prisramen för måltidsutgifter fastställd till 90 kr per person exklusive moms. 1.3 Nuvarande regler Reglerna finns... Från och med den 1 januari 2001 har kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt och ett stort antal andra skattelagar upphört att gälla. Dessa lagar har istället ersatts av inkomstskattelagen (1999:1229; IL). De materiella ändringarna i den nya lagen är dock små i förhållande till de upphävda lagarna. Reglerna om avdrag för representationsutgifter finns numera i 16 kap 2 IL. Detta kapitel reglerar dock endast avdraget i inkomstslaget näringsverksamhet. Lagtexten har följande lydelse:... i IL. Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap eller återbetalas enligt 10 kap mervärdesskattelagen (1994:200). Tjänst/kapital. Små skillnader. När det gäller avdrag för representation under inkomst av tjänst och kapital finns regleringen i 12 kap 1 respektive 42 kap 2 IL. Hänvisningar görs därifrån till stadgandet i 16 kap 2 IL. Vid en jämförelse mellan den äldre lydelsen i 20 anv p 1, 3 st KL och den nya lydelsen i 16 kap 2 IL kan vissa skillnader i uttryckssätt konstateras. 17
I den tidigare lydelsen gavs några exempel på avdragsgilla utgifter för representation som har ett omedelbart samband med verksamheten. Dessa exempel, som kan vara utgifter för invigning av en betydande anläggning och så kallad stapelavlöpning, har tagits bort. Det innebär dock inte att rätten till avdrag för representation vid sådana tillfällen har avskaffats. Med stapelavlöpning avses sjösättning av nybyggt fartyg från en stapelbädd. Moms och... Vidare har bestämmelsen om mervärdesskatt i 20 anv p 1, 4 st KL arbetats in i lagtexten i 16 kap 2 IL.... momsavdrag. Den ingående momsen på representationsutgifter är endast avdragsgill till den del den avser avdragsgill representation. Överskjutande belopp behandlas istället som en representationsutgift vid inkomsttaxeringen. Skatteverkets nuvarande allmänna råd (SKV A 2004:5) om avdrag för utgifter för representation gäller från och med inkomståret 2004. Rättspraxis... 1.3.1 Äldre praxis med fortsatt tillämpning Eftersom lagtexten har fått en generell utformning har rättsutvecklingen i stor utsträckning kommit att styras av Skatteverkets rekommendationer och allmänna råd samt av avgöranden i skattedomstolarna.... har fått... Av naturliga skäl handlar dessa avgöranden om tolkningen av lagtexten till den upphävda kommunalskattelagen. Eftersom lagtexten i IL i princip överensstämmer med KL gäller dock fortfarande den praxis som har utvecklats inom området.... stor betydelse. Utgången i ett mål om rätten till avdrag för representationsutgifter är ofta beroende av flera faktorer. Det innebär att sådana domar i vissa fall kan vara svåra att tolka. De flesta avgörandena i Regeringsrätten ägde rum på 60- och 70-talen, då delvis andra värderingar gällde. Detta trots att den lagtext som då styrde skatteplikten och avdragsrätten i princip hade samma utformning som idag. 18
Det tar tid att få... Trots tolkningssvårigheterna har de olika domstolsavgörandena fått stor betydelse vid tillämpningen av reglerna för representation.... ärendet avgjort,... Ett problem, som dock inte bara gäller vid utgifter i samband med representation, är att det ofta hinner gå lång tid till dess att den aktuella frågan fått sin slutliga prövning i domstol. Detta visar en dom från Regeringsrätten som kom 1989. Ett mål som gällde en riksdagsmans avdrag för representationsutgifter för inkomstår 1982.... även om... I det aktuella målet (RÅ 1989 ref 26) var frågan om ett avdrag för representation med 1 012 kr skulle medges. Utgifterna avsåg måltider, kaffe och blommor. Riksdagsmannen G redovisade i sin deklaration bland annat en erhållen kostnadsersättning på 12 480 kr.... det gäller... Förutom uppgifter i riksdagen och dess organ omfattade G:s riksdagsuppdrag även arbete utanför riksdagen. Det gällde arbete i den egna valkretsen, i partiorganisationen och i olika arbetsgrupper. Det kunde vara fråga om att delta i konferenser eller inhämta eller lämna information i olika samhällsfrågor.... småbelopp. G:s avdrag för representation avsåg en arbetsmåltid i bostaden för tio personer i samband med ett kommittésammanträde inom riksdagsgruppen (250 kr), lunch vid överläggning med ett departementsråd (42 kr), arbetsmåltid med representanter för landsting och en kommitté (80 kr), lunch med en isländsk FN-delegat (210 kr), andel i kostnaden för en tackmåltid för utskottspersonal (180 kr), blommor till skrivhjälp i riksdagen (100 kr) samt kaffe vid diverse tillfällen då personer hade besökt G i riksdagen (150 kr). RR konstaterade att den utbetalade kostnadsersättningen var skattepliktig. G hade därför rätt till avdrag för särskilda omkostnader. RR anförde vidare att utgifter för representation och liknande var att hänföra till avdragsgilla omkostnader endast om de hade ett omedelbart samband med verksamheten. 19
Avdrag kunde däremot inte medges för kostnader som var ett uttryck för personlig uppskattning, personlig gästfrihet eller liknande. Enligt Regeringsrätten hade G:s kostnader för måltider och kaffe i samband med sammanträden och överläggningar, 732 kr (250 + 42 + 80 + 210 + 150) ett sådant omedelbart samband med arbetet som riksdagsledamot att de var avdragsgilla. Kostnaderna för utskottsmåltiden och blommorna, 280 kr (180 + 100), ansågs däremot ha sin grund i personlig uppskattning eller personlig gästfrihet. Avdrag medgavs därför inte för dessa kostnader. Domen visar förutom att det tog cirka sju år att nå ett slutligt avgörande att väl så delikata avvägningar ska göras även när det handlar om mindre belopp. 1.4 Extern och intern representation Representation... Av 16 kap 2 IL framgår att utgifter för representation och liknande ska dras av om de har ett omedelbart samband med näringsverksamheten.... kan vara... Representationen kan vara extern, vilket innebär att den riktar sig utåt mot den skattskyldiges affärsförbindelser.... extern,... Extern representation (utåtriktad) kan utövas i form av representationsmåltider samt teaterbesök etc i anslutning till affärsförhandlingar. Det kan också gälla jubileer, invigningar och andra aktiviteter av PR-typ. Representationsgåvor är ytterligare exempel på avdragsgill extern representation.... indirekt eller... Representationsutgifterna kan även vara indirekta. Med indirekt representation menas till exempel utgifter för underhåll av fastigheter och inventarier som helt eller huvudsakligen används för representationsändamål eller liknande.... intern. Representationen kan också vara intern (inåtriktad). Den riktar sig då inåt mot företagets personal. Exempel på intern representation är personalfester, informationsmöten och vissa former av representation mot koncernföretag. 20
2 Affärsförhandlingar Inleda/behålla... Avdragsgill representation exemplifieras i 16 kap 2 IL som utgifter som uppstår... då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande....... affärskontakter. I förarbetena till 1963 års lagstiftning (SOU 1962:42 sid 51) konstaterades följande: Det förhåller sig givetvis så, att utövande av representationen i vissa fall kan underlätta utförandet av vissa uppgifter, som förekommer i rörelse. Om två eller flera kontrahenter har att söka träffa uppgörelse i tvistiga angelägenheter, torde exempelvis samvaro mellan kontrahenterna under festliga former ibland vara ägnad att underlätta uppgörelse. Av sidan 65 i samma betänkande framgår vidare: Det brukar göras gällande att affärssamtal i sådana fall fortsätter under måltiden och att tid därigenom sparas. Utgifter för representation avser normalt kostnad för mat, dryck, betjäning, hotellrum, teaterbiljetter och liknande. Förhandling. Uttryck skapat... Lagtexten innehåller inte uttrycket affärsförhandlingar. Där sägs istället att utgifter för representation ska dras av om det är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser. Begreppet affärsförhandling finns istället i Skatteverkets allmänna råd. I allmänna rådet krävs att representation i samband med affärsförhandlingar ska anses ha ett omedelbart samband med verksamheten endast om den ingår som ett led i förhandlingarna.... av Skatteverket. Vid demonstrationer och visningar, eller vid företagsjubileum, ställs dock inte motsvarande krav på affärsförhandlingar. 21
Representation... För att utgifter för representation ska vara avdragsgilla krävs således att de ingår som ett led i affärsförhandlingen ifråga. Ofta är representationen utformad som en sedvanlig gästfrihet i form av värdskap vid inledningen, under eller vid avslutningen av en affärsförhandling.... kan rikta sig mot... Värdskap och gästfrihet kan naturligtvis uppfattas olika beroende på vem representationen riktar sig mot.... olika personer. I SOU 1962:42, sidan 18 konstateras att representation oftast riktar sig mot någon av följande kategorier: Den skattskyldige själv eller, om den skattskyldige är ett företag, intressent i företaget. Anhöriga till den skattskyldige. Umgängesvänner till den skattskyldige. Kunder till den skattskyldige eller personer som är anställda hos kunderna. Personer i tjänst hos myndigheter med vilka den skattskyldige har eller vill inleda affärsförbindelser. Personer i officiell eller därmed jämförlig ställning. Personal hos den skattskyldige. Personal i det företag hos vilket den skattskyldige är anställd. Undvik vissa. Inställningen... Förteckningen upprättades för cirka 55 år sedan men är fortfarande aktuell. Representation mot ett par av de angivna grupperna, till exempel anhöriga och umgängesvänner, bör dock undvikas om man vill få avdrag för utgifterna. Representationsmåltider, som ett mer eller mindre uttalat sätt att i förhandlingar påverka en motpart till ett köp- eller säljbeslut, har diskuterats under lång tid.... till avdrag... I ett yttrande till statsrådsprotokollet den 30 juni 1960 uttryckte finansminister Sträng bland annat följande:... har ofta... Det bör heller inte undanskymmas att vad som går under beteckningen representation stundom har sådan karaktär att det oavsett vem som njuter förmån därav från skilda synpunkter framstår som stötande att avdrag kan erhållas vid inkomsttaxeringen. 22
... varit negativ. En taxeringsintendent i Älvsborgs län, som i början av 60-talet deltog i en enkät om representationsavdragen vid taxeringen som hade anordnats av de skattelagsakkunniga, föreslog att avdragsrätten skulle slopas. Han menade att det... skulle innebära en välbehövlig sanering, som torde hälsas med tillfredsställelse även av företagen. Dessa finge härigenom ett välkommet argument att visa ifrån sig ohemula representationsanspråk från kundernas sida. Avdraget har... Företagsskatteberedningen tog i sitt betänkande Beskattning av företag (SOU 1977:86) upp frågan om man över huvud taget skulle få avdrag för representationskostnader. Beredningen anförde bland annat följande:... ifrågasatts av... Även om det i enstaka fall skulle vara på det sättet att representation spelat en viktig roll vid genomförandet av affärsförhandlingar, kan starkt ifrågasättas om en sådan inriktning av relationerna mellan företag bör understödjas genom avdragsrätt. Det kan alltså ifrågasättas om det av allmänna likformighets- och rättviseskäl inte vore motiverat att slopa avdragsrätten.... en utredning... Beredningen konstaterade också att man alltid stöter på såväl tillämpnings- som kontrollproblem om man vill bevara avdragsrätten i någon form och samtidigt ha den målsättningen att endast kostnader som har samband med verksamheten ska få dras av. Vill man komma ifrån de här svårigheterna finns bara en lösning, nämligen att helt slopa avdragsrätten.... men är kvar. Beredningen föreslog dock inte något avdragsförbud för representationskostnader. Man menade istället att avdragsrätten skulle preciseras genom beloppsgränser. Begränsningar. Återkommande... Skattereformen medförde inte heller någon ändring i reglerna om företagens avdragsrätt för representationskostnader. I Skatteverkets allmänna råd anges att man bör vara försiktig vid ofta återkommande representation mot en och samma person eller grupp av personer.... representation. Utan att ange hur många gånger som avses med ofta återkommande representation menar SKV att avdragsrätten kan gå förlorad i sådana fall. Affärsförhandlingen anses då ha övergått till 23
något som närmast kan liknas vid sällskapsliv av personlig natur, personlig gästfrihet eller liknande. Bibehålla... Vad menar man då med att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser?... förbindelser. Vad som menas med att inleda en affärsrelation är nog uppenbart för de allra flesta. Men vad betyder upprätthålla? Någon vägledning i förarbetena finns inte. Med upprätthålla torde dock menas löpande kontakter, uppföljning, service och produktinformation om nyheter inom företagets affärsområde. 2.1 Vad räknas som affärsförhandlingar? Förhandlingar... Till affärsförhandlingar vid extern representation räknas självklart förhandlingar om köp och försäljning av varor och tjänster. Dit räknas också andra förhandlingar som har anknytning till den verksamhet som bedrivs, till exempel förhandlingar med konsulter och experter av olika slag. Även förhandlingar om kollektivavtal och liknande räknas dit.... behöver inte... Att förhandlingar om kollektivavtal räknas som affärsförhandlingar, och därför ska behandlas enligt reglerna om extern representation, innebär dock inte att alla förhandlingar med de anställdas företrädare kan hänföras till extern representation.... ge påvisbara... Vid bedömningen av avdragsrätten saknar det betydelse om förhandlingarna förs med företrädare för endast ett företag eller med en grupp av affärsförbindelser.... resultat. Det kan vara ett grossistföretag som, med anledning av förändringar i marknadsläget, inbjuder återförsäljare till gemensamma överläggningar om hur verksamheten ska bedrivas i fortsättningen. Det är också betydelselöst för avdragsrätten om de inledda förhandlingarna avslutas med avtal eller om de blir resultatlösa. Några direkt avläsbara ekonomiska resultat behöver alltså inte visas upp. Representation... Av de rekommendationer från SKV som gällde från och med inkomstår 1995 (RSV S 1994:11) framgick att förhandlingar mellan 24
företag som är i intressegemenskap inte skulle räknas som affärsförhandlingar i betydelsen extern representation, om förhandlingarna utgjorde ett led i företagens planeringsverksamhet med mera. Till sådan planering räknades bland annat förhandlingar om budgetering, personalfrågor samt inköps- och försäljningspolitik. Sådan representation utgjorde istället intern representation.... mellan... Var det däremot uteslutande fråga om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande mellan olika företag i en koncern, skulle man få avdrag för representationskostnader på samma sätt som vid extern representation. Det kunde vara fråga om upphandlingar av tjänster som kunde tillhandahållas inom koncernen men som även kunde köpas utanför denna. Representation som ägde rum i samband med sådana affärsförhandlingar räknades som extern representation.... intresseföretag. I de nuvarande allmänna råden (SKV A 2004:5) saknas denna uppdelning mellan extern och intern representation i koncerner. Även om det allmänna rådet inte uttrycker någon skillnad mellan extern och intern representation, har avsikten sannolikt inte varit att ändra den tidigare tillämpningen. Frågan man kan ställa sig är om uppdelningen har någon betydelse när avdragsramarna är samma vid intern och extern representation. Svaret på frågan är enligt SKV ja. Avdragsramen för till exempel golfspel gäller bara vid extern representation. Representation... Affärsförhandlingar kan också föras med företrädare för statliga och kommunala organ. Att kostnaden för representation i sådana sammanhang kan vara avdragsgill framgår av flera avgöranden i Regeringsrätten.... mot offentliga... S AB omsatte cirka 98 miljoner kronor, varav 18 miljoner kr avsåg leveranser till statliga och kommunala myndigheter. Regeringsrätten medgav bolaget avdrag för representation riktad mot sådana myndigheter med 41 274 kronor. Bolaget yrkade och fick totalt avdrag för representationsutgifter med cirka 336 000 kr (RÅ 1962 Fi 88). 25
... myndigheter... I ett annat mål (RÅ 1966 Fi 557) diskuterades vad som kunde vara en lämplig omfattning av den representation som riktades mot statliga myndigheter.... har prövats... Prövningsnämnden medgav AB C det yrkade avdraget på 6 313 kronor för kostnader för representation som hade riktats mot företrädare för statliga och kommunala verk.... och... I kammarrätten (KR) yrkade taxeringsintendenten att avdraget skulle vägras.... godtagits av... KR medgav avdrag med 3 100 kr. Motiveringen var att representationen till viss del hade förekommit i för stor omfattning och kostat mer än vad som ansågs avdragsgillt vid taxeringen.... domstolarna,... Vid bedömningen hänvisade KR till de principer som hade angetts i en särskild skrivelse från den 17 maj 1957. I skrivelsen behandlades frågan om representation mot företrädare för statlig upphandlings- och kontrollverksamhet.... men en viss... Av skrivelsen framgick att representationsfrekvensen borde vara så låg som möjligt och att de bjudande skulle åläggas en viss restriktivitet.... försiktighet... Regeringsrätten (RR) konstaterade, liksom KR, att kostnader för representation mot statliga och kommunala befattningshavare i princip är avdragsgilla. Med hänsyn till detta, och att det yrkade beloppet inte kunde anses vara oskäligt, fastställde RR prövningsnämndens beslut.... rekommenderas. I samband med representation kan det finnas en risk att gränsen för muta och bestickning passeras. Detta gäller i synnerhet vid representation mot företrädare för offentliga myndigheter m m. Ett uppmärksammat fall är Telia Soneras erbjudande till bland annat företrädare för statliga myndigheter till musikalen Mamma Mia, se avsnitt 12. 2.2 Det omedelbara sambandet För att få avdrag... För att få avdrag för representationsutgifter krävs att det finns ett omedelbart samband mellan representationen och den verk- 26
samhet som bedrivs. Frågan är vad detta krav på omedelbart samband innebär.... krävs ett... Generellt gäller att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. När det gäller avdragsrätten för representationskostnader har lagstiftaren dock inte nöjt sig med att hänvisa till denna generella huvudregel.... omedelbart... För att få avdrag krävs dessutom att det finns ett omedelbart samband mellan utgifterna för representationen och den bedrivna verksamheten.... samband... Lagstiftaren har därmed skärpt kraven för rätten till avdrag för representationskostnader.... mellan... Bakgrunden till att bestämmelserna infördes var att avdragsrätten för representation enligt de generella reglerna ansågs ha missbrukats i betydande omfattning. Missbruket tenderade dessutom att öka.... representation... Reglerna i lagtexten har sedan kompletterats med allmänna råd från SKV där kraven för att få avdrag har preciserats.... och förhandling. Kravet på omedelbart samband med verksamheten, för att över huvud taget få avdrag för representationskostnader, gäller generellt. I rekommendationerna till och med inkomståret 1995 angav SKV att det omedelbara sambandet gällde både tidpunkten, platsen och den eller de personer som representationen riktade sig emot. I korthet kunde kravet på samband, som innehåller tre delar, formuleras på följande sätt: Tre olika... Kravet på tidssamband angav att representationen skulle ingå som ett naturligt led i och i direkt anslutning till en affärsförhandling.... samband. Kravet på personsamband var uppfyllt om de personer som deltog i representationen hade en direkt anknytning till affärsförhandlingen. Kravet på ortssamband var uppfyllt om representationen utövades på en ort där någon av de förhandlande parterna bedrev sin verksamhet. Det fanns även ytterligare restriktioner för valet av ort. 27
Kravet på... Genom att formulera förutsättningarna för det omedelbara sambandet på detta sätt markerades att avdragsrätten inte omfattade kostnader för sällskapsliv av personlig natur, personlig gästfrihet och liknande. Utöver vid affärsförhandlingar kunde det omedelbara sambandet även anses vara uppfyllt vid större jubileer, invigningar och demonstrationer där representation användes som ett led i företagets marknadsföring och PR-verksamhet.... omedelbart... Numera formuleras inte kravet på det omedelbara sambandet lika detaljerat. SKV anger inte längre att sambandet avser såväl tidpunkten som orten och de personer som deltar i representationen.... samband med... Vissa strikta formuleringar har dessutom utgått. Det gäller till exempel det tidigare kravet på ortssamband.... verksamheten... Numera anger SKV att försiktighet endast bör iakttas vid valet av den ort där representationen ska äga rum.... är inte lika... Även om de nuvarande allmänna råden inte uttrycker det omedelbara sambandet lika detaljerat, kan man dock utgå ifrån att SKV inte har avsett att göra några genomgripande förändringar i kravet på omedelbart samband.... detaljerad... Utgifter för representation som avser sällskapsliv av personlig natur är inte heller nu avdragsgill.... som tidigare. Den praxis som har utvecklats på området i enlighet med de tidigare rekommendationerna är fortfarande vägledande. Det tidsmässiga... 2.2.1 Det tidsmässiga sambandet För att representationen ska vara avdragsgill måste den ingå som ett naturligt led i och i tidsmässig anslutning till en affärsförhandling. Det betyder att den kan äga rum före, under eller efter en förhandling.... sambandet... Det är alltså inte möjligt att spara ett representationstillfälle till semestern, till en helgdag eller till tidpunkten för en personlig högtidsdag. 28
... anses inte alltid... Enligt SKV bör representationen äga rum på ett sätt som uttrycker sedvanlig gästfrihet som är naturlig för sammanhanget. Det kan vara fråga om värdskap i samband med en affärsförhandling. Exakt vad tidssambandet innebär framgår varken av lagtext, förarbeten eller av de allmänna råden från Skatteverket. Av rättspraxis kan man dock dra vissa slutsatser.... uppfyllt,... Det är inte möjligt att få avdrag för representation när en kund har gått på restaurang ensam och det representerande företaget har betalat kundens restaurangnota. Det framgår av ett uttalande (SOU 1962:42, sidan 40) som visserligen är över 60 år gammalt men som fortfarande är aktuellt.... även om... Om det inte finns något som helst samband mellan representationen och affärsförhandlingen (varken tidsmässigt eller annat) är utgiften inte avdragsgill.... kraven ibland... Kammarrätten i Stockholm har dock i ett mål (RK80 1:24) medgett avdrag i en liknande situation. Frågan gällde om bidrag i form av kaffepengar till kundföretagens personal kunde ses som avdragsgill representation. AB A drev möbelagentur på provisionsbasis. I samband med besök hos kundföretag (cirka 130) brukade bolagets företrädare lämna ett mindre belopp, cirka 10 30 kr per företag, som ett bidrag till en gemensam kaffekassa för hela personalen. I självdeklarationen vid 1976 års taxering yrkade AB A avdrag för representationskostnader med sammanlagt 11 102 kr.... inte har satts... Taxeringsnämnden medgav avdrag med 5 000 kr men vägrade avdrag med resterande belopp. Anledningen var att avdrag för kostnader för kaffepengar inte stod i överensstämmelse med Riksskatteverkets (nuvarande Skatteverket) anvisningar. Även KR hänvisade till Riksskatteverkets anvisningar. Domstolen pekade på att även gåvor i vissa fall kan hänföras till avdragsgilla representationskostnader. Gåvorna måste dock, enligt Riksskatteverkets anvisningar, ha ett omedelbart samband med verksamheten. Som exempel angavs att ett företag överlämnar en chokladkartong, en fruktkorg eller 29
dylikt i samband med en affärsuppgörelse istället för att gå på restaurang.... särskilt högt. Enligt kammarrätten borde sådana kaffepengar åt personalen, som det var fråga om i det här fallet, kunna godkännas som avdragsgilla representationsgåvor. Detta även om Riksskatteverkets anvisningar på denna punkt i första hand tog sikte på annat än pengar. KR avslutade sin dom med följande konstaterande: De sålunda lämnade bidragen, som enligt åberopade intyg utgör en vanlig form av representation inom branschen och som enligt uppgift uppgått till mindre belopp, cirka 10 30 kr per företag, bör därför anses avdragsgilla på samma sätt som om gåvorna istället avsett chokladkartonger, fruktkorgar o dylikt. Bidragen får anses ha varit i lika mån som dylika presenter ägnade att bidraga till goda personliga förbindelser mellan bolaget och dess kundföretag. Det i detta hänseende yrkade avdraget, 6 102 kr, framstår som skäligt. Julfester och likn. Golftävlingar... I många situationer brister kravet på det tidsmässiga sambandet. Så är fallet till exempel vid större julluncher, måltider som tack för det gångna året, surströmmingsfester och kräftskivor för företagets affärsförbindelser. Inget hindrar dock avdragsrätten om man har haft en affärsförhandling i anslutning till festligheterna. Det är inte ovanligt att företag arrangerar olika kundträffar. Exempel på sådana arrangemang kan vara golftävlingar och inbjudningar till större idrottsevenemang. Om kundträffen enbart syftar till att ha en trevlig dag tillsammans med kunderna medges inget avdrag för utgifterna i samband med kundträffen. Det omedelbara sambandet anses då inte uppfyllt.... och liknande. Skulle syftet med kundträffen även innehålla andra inslag än rena nöjesaktiviteter till exempel att informera om företagets produkter, nyheter med mera uppkommer frågan om avdrag kan medges för kostnaderna vid sådana evenemang. Friidrotts-VM och... Av ett fall från Kammarrätten i Göteborg (mål nr 942-1998) framgår att man inte ska ta för givet att så blir fallet. 30